Mats odell - Textalk Webnews

KOMMUner OCh LAnDSting i JäMFöreLSe:
beträffande skatteutjämningssystemet:
Ett samhälle lika för alla
Syftet med utjämningen innebär att åstadkomma
likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla
kommuner och landsting att bedriva sin verksamhet.
I huvudsak innebär det att staten
finansierar utjämningen. Kommuner
och landsting garanteras genom
ett inkomstutjämningsbidrag
115 respektive 110 procent av
en uppräknad medelskattekraft.
Däremot kommuner och landsting
som har en skattekraft över respektive
nivå, betalar en inkomstutjämningsavgift
till staten.
Utjämningen består
av tio delmodeller
Kostnadsutjämningen för kommuner
består från 2008 av tio delmodeller,
nämligen förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg, förskoleklass och
grundskola, gymnasieskola, individ-
och familjeomsorg, barn och
ungdomar med utländsk bakgrund,
äldreomsorg, befolkningsföränd-
42
ringar, löner och bebyggelsestruktur.
I kostnadsutjämningen för landsting
görs beräkningar avseende hälso- och
sjukvård och löner. Därtill kommer
delmodellen kollektivtrafik vilken är
gemensam för kommuner och landsting.
Utjämning av LSS-kostnader
mellan kommuner
Riksdagen beslutade i november
2003 att det från och med 2004
skulle införas ett nationellt kostnadsutjämningssystem
avseende kommunernas
LSS-kostnader, Lag om stöd
och service till vissa funktionshindrade.
Motiven till utjämningssystemet
var att det är en obligatorisk
verksamhet för kommunerna, att
kostnaderna har ökat kraftigt, att det
finns stora kostnadsskillnader mellan
Tabell 1 Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsåret 2009
Län Folkmängd
den 1 nov.
Kommun
2008
Inkomstutjämning;
bidrag(+)/
avgift(-), kr/
inv
(Tabell 2)
Kostnadsutjämning;
bidrag(+)/
avgift(-), kr/
inv
(Tabell 3)
Strukturbidrag,
kr/inv
kommunerna, att det behövs en
utjämning för att ge alla kommuner
likvärdiga förutsättningar att bedriva
verksamhet enligt LSS.
Funktionshindrade en
starkare ställning
LSS-lagen tillkom 1993 i samband
med handikappreformen som då
genomfördes. Syftet var i första hand
att ge personer med omfattande
funktionshinder en starkare ställning
i samhället med hjälp av insatser
anpassade till den funktionshindrades
individuella behov.
Senast den 15 februari möjlighet
att påtala uppgifter
Kommuner och landsting kan senast
den 15 februari ”påtala brister och
oriktiga uppgifter i underlaget för
beslutet”. Skatteverket ska senast den
15 april fatta slutliga beslut om vilka
bidrag och avgifter som ska utgå
under utjämningsåret.
Källa: SCB
Införandebidrag,
kr/inv
Tina Lundberg Åsén
Regleringsbidrag(+)/regleringsavgift(-)1,
kr/inv
(Bilaga 1)
Utfall
Kr/inv Kronor
Hela riket 9 248 976 47 455 940 999
Arvidsjaur 6 670 8 142 3 952 2 893 146 -490 14 643 97 671 445
Bjurholm 2 517 13 041 7 741 432 0 -490 20 724 52 163 303
Göteborg 499 747 4 076 -144 0 0 -490 3 442 1 720 326 636
Halmstad 90 292 7 080 -1 335 0 0 -490 5 255 474 520 137
Karlstad 84 058 6 374 -2 645 0 0 -490 3 239 272 297 075
Kiruna 23 049 2 339 -1 020 5 255 273 -490 6 357 146 531 600
Malmö 285 514 10 204 1 002 394 0 -490 11 110 3 172 173 354
Piteå 40 934 6 367 -2 930 1 348 258 -490 4 553 186 388 676
Sorsele 2 734 10 444 9 144 2 444 232 -490 21 774 59 531 196
Stockholm 809 072 -1 891 1 376 0 0 -490 -1 005 -812 797 676
Umeå 112 547 6 643 -3 939 0 0 -490 2 214 249 223 528
Uppsala 190 311 4 994 -1 869 0 0 -490 2 635 501 544 682
Växjö 80 974 6 527 -2 253 0 0 -490 3 784 306 437 611
Örebro 132 052 7 522 160 0 0 -490 7 192 949 770 161
Offentliga Affärer 1 2009 | www.offentligaaffarer.se