Mats odell - Textalk Webnews

Nr 1 2009 | Sjuttonde årgången Pris 79 kr UPPHANDLING EKONOMI jUrIDIK UtbILDNING vårD LEDArSKAP MILjö KONfErENS 

Profilen 

Klimatsmart 

upphandling 

Miljö och etik 

i offentlig 

upphandling 

Mats 

odell 

36 miljoner till 

ett nationellt 

upphandlingsstöd 

Upphandling 

under utredning 

Magnus Arnek, Statskontoret om 

den statliga inköpssamordningen 

Upphandlings- 

dagarna extra 

15 sidor intressanta 

reportage 

IT-upphandlingen 

till Regeringsrätten 

Christian orsing 

Sveriges yngste ordförande i en kommunstyrelse 

Avtalsnytt | Hygien- och städprodukter

Tack för i år! 

Välkommen tillbaka 

den 3-4 februari 2010 

Årets upplaga av Upphandlingsdagarna är nu sedan en tid till 

ända. Årets dagar besöktes av inte mindre än 460 kunskapstörstande 

deltagare. ( Ca 500 om vi räknar in de fyrtio föreläsarna) 

Vidare fanns 33 utställare på plats och erbjöd alltifrån myndighetsinformation 

till upphandlingssystem och friskvård. 

Vi vill passa på att tacka alla er som på olika vis deltagit och 

återigen gjort Upphandlingsdagarna till den självklara årliga 

mötesplats för alla som berörs av den offentliga upphandlingen 

som den är idag, och därmed bidragit till en ännu starkare och 

bättre rustad Svensk offentlig upphandling. 

Åter igen, ett stort tack från oss! 

”För att kunskap är källan till goda affärer”

”För att kunskap är källan till goda affärer”

Hej! 

Vi är byggbolaget som 

valt den smala vägen. 

Det fi nns många byggbolag som gör allt. Vi har valt att fokusera på att bygga och sköta 

om Sveriges vägar och infrastruktur. Tidigare hette vi Vägverket Produktion. Välkommen 

att följa med oss på resan som kund, leverantör, medarbetare eller resenär. Du kliver 

enklast ombord på svevia.se 

Alltid på väg 

EHRENSTRÅHLE BBDO

Rapport från 

Upphandlingsdagarna 

18 

48 

14 

24 

13 

Christian Orsing – Kommunstyrelsens 

ordförande i Helsingborg 

Yngste ordförande i Sverige tillförordnad 

ordförande när ordinarie ordförande är hemma 

pappaledig. 

Rapport från Upphandlingsdagarna 

över 450 deltagare hade samlats i Stockholm för 

att ta del av föredrag och seminarier om offentlig 

upphandling. 

Miljö och etik i offentlig upphandling 

Charlotta frenander, Konkurrensverket, tidigare 

Miljöstyrningsrådet om vad som är tillåtet och 

tillrådligt. vad kan man göra, vad får man göra? 

Upphandling under utredning 

Under Upphandlingsdagarna diskuterades bland 

annat den statliga inköpssamordningen som är 

under utredning av Statskontoret. 

Handslaget 2008 

Magnus Nordkvist från Lindesberg tilldelades 

det nyinstiftade priset ”Handslaget 2008” som 

utdelades till årets upphandlare. 

IT-upphandlingen överklagar dom 

till Regeringsrätten 

Kammarkollegiet anser att frågan har stor principiell 

betydelse och vill få en prejudicerande dom från 

högsta instans. 

Bilen som kan rädda Volvo 

volvo S60 Concept premiärvisades på Detroit Motor 

Show i januari. Den ger en tydlig indikation på hur 

nya volvo S60 kommer att se ut. 

Juridik 

Advokaten Helena rosén Andersson. Har den 

leverantör som tilldelats ett upphandlingskontrakt 

ett effektivt skydd för sina rättigheter 

Avtalsnytt – Hygien- och städprodukter 

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2009 5 

13 

14 

18 

20 

24 

29 

38 

48 

59 

innehåll Offentliga Affärer nr 1 2009

6 

Offentliga Affärer 1 2009 | www.offentligaaffarer.se

Offentliga Affärer utges av 

VD och Ansvarig utgivare 

Urban Nilsson 

urban@hexanova.se 

Ekonomi 

Monika beiring 

monika.beiring@hexanova.se 

Redaktionsledning 

Klas bergqvist 

klas.bergqvist@hexanova.se 

Journalister 

Arne öster 

Klas bergqvist 

Kent Mossheden 

tina Lundberg 

Krönikör 

tina Lundberg 

Annonser/Traffic 

Henrik tonström 

annonser@hexanova.se 

Layout 

Henrik tonström 

henrik.tonstrom@hexanova.se 

Prepress och tryck 

Elanders Sverige Ab 

www.elanders.se 

Projektledning Göteborg 

Martin Nyman 

martin.nyman@hexanova.se 

Projektledning Stockholm 

Mikael Cornelius 

mikael.cornelius@hexanova.se 

Anita Sanderholm 

anita.sanderholm@hexanova.se 

Kent Mossheden 

kent.mossheden@hexanova.se 

Göran Welander 

goran.welander@hexanova.se 

Adress/Namnändringar 

adressandring.oa@hexanova.se 

Adress Göteborg (HK): 

Hexanova Media Group Ab 

fiskhamnsgatan 2, 

414 58 Göteborg 

tel 031-719 05 00 

fax 031-719 05 29 

Adress Stockholm: 

Hexanova Media Group Ab 

Drakenbergsgatan 2 

117 41 Stockholm 

tel. 08-618 03 21, 08-618 03 17 

fax. 08-618 03 27 

www.offentligaaffarer.se 

ISSN 1653-3674 

Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och 

upphandlare inom den offentliga sektorn. 

Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den 

offentliga sektorn. för en detaljerad distributionslista, 

kontakta vår annonsavdelning. 

ledare 

Offentliga upphandlingar 

viktiga för samhällsekonomin 

Offentlig upphandling är ett viktigt instrument 

för att garantera att samhället hushållar med våra 

gemensamma resurser. Upphandlingar är också, 

rätt använda, ett verktyg för att stimulera innovationer 

och effektiviseringar. Ökad kvalitet kan 

främjas utan att kostnaderna automatiskt stiger. 

Rekordmånga deltagare 

För fjärde året i följd anordnades Upphandlingsdagarna 

i Stockholm. Över 450 deltagare hade 

samlats för att under två dagar ta del av föredrag 

och seminarier om offentlig upphandling. Talare 

och seminarieledare var Sveriges främsta företrädare 

för alla frågor som gäller offentlig upphandling. 

Dessutom utsågs årets upphandlare som 

erhöll det nyinstiftade priset ”Handslaget 2008”. 

Mats Odells inledningstal 

genomsyrades av förändring 

Inledningsanförandet på Upphandlingsdagarna 

hölls av kommun- och finansmarknadsminister 

Mats Odell som betonade att nu handlar det om 

förändring. 

Enligt Mats Odell satsar regeringen på 

förbättringar och effektiviseringar av den offentliga 

upphandlingen. Han passade på att berätta 

om förenklingen av inköpsprocesserna via ett 

ökat elekroniskt förfarande, om införandet av 

upphandlingsstöd, om nya rättsmedel i lagstiftningarna 

och, slutligen, förenklingen av lagstiftningen 

för upphandling under tröskelvärderna. 

Regeringens mål är att upphandlingen ska vara 

effektiv och rättssäker och ha till syfte att tillvarata 

konkurrensen på marknaden så att skattemedlen 

används på bästa sätt till nytta för medborgarna, 

den offentliga sektorn och näringslivet. 

Att kvaliteten automatiskt måste stå 

tillbaka till förmån för lägsta pris är en 

felaktig bild av verkligheten 

Det menade Konkurrensverkets tf generaldirektör 

Jan-Erik Ljusberg i sitt tal under Upphandlingsdagarna. 

Upphandlingar leder till lägre priser 

och högre kvalitet på de varor och tjänster som 

det allmänna köper, något som i högsta grad är 

till fördel för skattebetalarna, framhöll han. Jan- 

Erik Ljusberg anser också att många fler små och 

medelstora företag ska kunna, och vilja, delta i 

offentliga upphandlingar. 

Intressant debatt med 

juridiska förtecken 

En av Upphandlingsdagarnas mest intressanta 

debatter ägde rum mellan de juridiskt sakkunniga 

debattörerna Anders Svensson, Konkurrensverket, 

Pär Cronhult, Konkurrenskommissionen, Ulf 

Palm, SKL samt Jerker Alm från Vinges Advokatbyrå. 

Delade meningar om 

skatteutjämningssystemet 

I den här utgåvan av Offentliga Affärer diskuteras 

bland annat det så kallade skatteutjämningssystemet 

mellan Sveriges kommuner. Medan Stockholms 

Handelskammare i sin analys påpekar att 

skatteutjämningssystemet missgynnar Stockholms 

län, finns det andra som ser saken på annat sätt. 

Bland mycket annat berättar vi också om 

Volvos nya konceptbil som kan vara en del av 

lösningen på fordonstillverkarens problem. Volvo 

S60 Concept premiärvisades på Detroit Motor 

Show i början av januari 2009. Den ger en tydlig 

indikation på hur nya Volvo S60 kommer att se ut 

när den introduceras under 2010. 

Urban Nilsson 

Ansvarig utgivare 

7

nyheter 

Kristianstad Airport har en 

stor outnyttjad potential 

Att vara den lilla flygplatsen med snabb åtkomlighet 

och närhet till den vackra naturen gör Kristianstad 

Airport till möjligheternas flygplats. 

Mitt i den vackra naturen och med 

närhet till Åhus stränder, golfbanor 

och rekreationsområde med oexploaterade 

resurser för naturälskare 

erbjuder flygplatsen en möjlighet att 

komma nära ett område med stor 

utbud av aktiviteter året runt. 

Utvecklingen för Kristianstad 

Airport har varit varierande med en 

tid då man ökade antalet passagerare. 

Charterflyg, flyg till Vilnius bland 

annat med Ryanair som bidragande 

partner, var viktiga faktorer. Efter 

2001 fick man en minskning av 

passagerarantalet och har ännu inte 

kunnat komma upp i de tidigare 

nivåerna, enligt Timothy Ayris,VD 

för Kristianstad Airport sedan 

januari 2008. 

Kristianstad Airport i dag 

Bolaget ägs till 51 procent av Kristianstads 

kommun. Övriga intressenter 

är Region Skåne med (41 

procent) samt Hässleholms kommun 

(5 procent) och Bromölla kommun 

(2 procent). Bolaget äger flygplatsen 

i Everöd och svarar för driften. 

Skyways Express flyger från Kristianstad 

till Arlanda flygplats fyra 

8 

gånger dagligen med huvudsakligen 

pendlare till Stockholm. Antalet 

passagerare uppgår till 60 000 årligen 

i dagens läge. 

Outnyttjade lokaler och flygplatsmark 

erbjuds till företag 

Det finns stora ytor inom flygplats- 

området som kan utnyttjas bättre, 

menar man från flygplatsledningens 

sida. Företag som till exempel 

behöver utrymme för lagring av 

sina varor kan sätta ut containrar för 

vidare transporter här. Inom flygplatsområdet 

finns även tillgång till 

kontor och konferensrum med plats 

till cirka 40 personer. 

Det skulle stimulera flygplatsområdet 

att ändra karaktär från en 

avgångshall till ett företagscenter där 

man har olika faciliteter till sitt förfogande 

i ett naturvänligt område. 

– Finns det några företag ute 

i landet som tycker att vår infrastruktur 

verkar intressant så är de 

välkomna att kontakta oss för en 

diskussion om saken, säger Timothy 

Ayris. 

Satsar för att utöka trafiken 

och höja aktivitetsnivån 

Stor entusiasm och engagemang 

för att bygga upp trafiken till högre 

nivåer finns hos både VD och personalen 

på Kristianstad Airport. 

De söker en ny generations flygbolag 

för att flyga från Kristianstad 

till olika destinationer som det 

finns en marknad för. Göteborg till 

exempel eller chartertrafik till både 

östra och norra Europa skulle kunna 

vara alternativ. Det viktigaste är att 

hitta ett specifik strategi för Kristianstad 

flygplats så att man kan konkurrera 

med de andra befintliga flygplatserna 

i södra Sverige med andra 


medel än bara priset. 

Förbättrar den 

befintliga servicen 

Den närmaste tiden kommer man 

att jobba vidare på att förbättra 

servicen för de passagerare som flyger 

från Kristianstad, försöka hjälpa 

Skyways att ha full beläggning på 

sina flygningar och att försöka locka 

hit turister till den vackra naturen 

och de avkopplingsmöjligheter - till 

exempel fina golfbanor - som finns i 

närområdet. 

Man kan förbättra servicen 

genom att utöka utbudet av varor 

och tjänster flygplatsen kan erbjuda 

och på det viset väcka resenärernas 

vilja och lust att flyga härifrån. En 

annan sak som man arbetar på är tillgängligheten 

och genom att under 

vissa perioder erbjuda gratisparkering 

till passagerarna. 

– I år är det under juni till augusti 

som vi erbjuder den möjligheten. 

Sedan får vi göra en utvärdering för 

att se om det har gett någon effekt 

på antalet passagerare för att ta nya 

beslut angående sådana aktiviteter, 

förklarar Timothy Ayris. 

Från bilen till flyget 

på 5 minuter 

Kristianstad Airport har något som 

är väldigt unikt om man jämför med 

större flygterminaler. Här går det 

väldigt snabbt och smidigt att ta sig 

fram till väntande flygplan. 

Från man parkerar tills man sitter 

och väntar på att flygplanet ska lyfta 

tar det inte mer än några minuter, 

vilket uppskattas i en värld där tiden 

är oerhört viktig. 

En flygbilljett ska kosta, anser 

Timothy Ayris, med tanke på den 

omkostnadsbild man har runt 

omkring och inte minst miljöaspekten. 

Samtidigt är det viktigt att 

man drar hit verksamheter som är 

lönsamma. Flygfrakt samt en utökad 

logistikverksamhet skulle kunna 

ge Kristianstad Airport utökade 

resurser. 

Infrastrukturen är välutvecklad i 

området med motorväg till Malmö 

och andra viktiga städer i regionen 

samt viktiga hamnar. Det kan det 

vara värt att undersöka framtida 

projekt för att förstärka Kristianstad 

Airports roll i en växande region, 

menar Timothy Ayris. 

Några av flygplatsens 

faciliteter 

• Internetkafé 

• Trådlöst nätverk före resenärer 

med bärbar dator 

• Brio har inrättat lekhörnor för de 

yngsta resenärerna i terminalen 

• Få din bil tvättad medan du är 

borta. Man erbjuder de som flyger 

den servicen i kombination med 

24 timmars resa och då får du 

även gratis parkering under tiden. 

Felipe Bravo 

Ewa björling vill se ökat deltagande 

från offentlig sektor 

Den 30 januari samlade Utrikesdepartementet 

och Sveriges Standardiseringsråd, SSr, högre 

chefer inom offentlig sektor för att lyfta fram 

nyttan med standardiseringen. 

Bakgrunden var att öka förståelsen 

för möjligheterna att med hjälp av 

standarder öka tillväxten i ekonomin, 

förbättra effektiviteten i offentlig 

verksamhet, skapa en bättre miljö 

och minska energiförbrukningen. 

Talarna var från olika offentliga verksamheter 

och kunde alla ge exempel 

där de har engagerat sig i standardisering 

och där det har bidragit stort 

till deras verksamhet. 

Seminariet inleddes av handelsminister 

Ewa Björling som lyfte fram 

några lyckade exempel på standardisering, 

till exempel GSM-standarden 

för mobiltelefoni, miljöbränslet E85 

och A4-arket. 

– Svenskt näringsliv och svenska 

myndigheter har lyckats väl med att 

tillvarata våra intressen på internationell 

nivå. Men det finns mycket 

kvar att göra och det är viktigt att vi 

anpassar oss till nya omständigheter 

och lär oss att samverka med nya 

aktörer, sade Ewa Björling. 

Områden där det finns mycket 

att göra och att vinna på gränsöverskridande 

standarder är till exempel 

tjänster, it inom vården och klimatområdet, 

enligt Ewa Björling. 

I näringslivet är standardisering 

en fråga för den verkställande 

ledningen. Enligt Göran Sjöholm, 

ordförande för SSR, så bör det vara 

så även inom offentlig förvaltning. 

Göran Sjöholm menar att: ”Standardisering 

handlar om att fastställa 

minimikrav och sätt att mäta dessa 

på. Ett ökat engagemang i standardiseringen 

utvecklar långsiktigt den 

offentliga servicen. Vi får en ökad 

tillgänglighet till tjänster anpassade 

till allas förutsättningar. Det leder 

till ökad samhälssäkerhet och hållbar 

nyheter 

utveckling.” 

På seminariet medverkade, 

förutom från Utrikesdepartementet 

och SSR, representanter från Arbetsmiljöverket, 

Lantmäteriet, Finansdepartementet, 

Stockholm Läns Landsting, 

Södersjukhuset och Skaraborgs 

kommunförbund. • 

Micasa bygger persiskt boende 

– stark efterfrågan på etniska boendeformer 

efterfrågan på etniska senior- och omsorgsboenden 

ökar i Stockholm. Micasa Fastigheter – 

Stockholms stads fastighetsbolag som är specialiserat 

på senior- och omsorgsbostäder – bygger 

nu ett persiskt boende med 18 lägenheter i 

tensta. De senaste åren har ett flertal etniska 

seniorboenden skapats. 

Anders Nordstrand, 

vd Micasa Fastigheter 

Behoven av seniorbostäder ökar nu 

när 40-talisterna blir äldre. Enligt 

en färsk undersökning* från stadens 

utrednings- och statistikkontor 

är 53 procent av stockholmarna 

i åldersgruppen 50+ intresserade 

av att flytta till ett seniorboende. 

Bland första generationens invandrade 

svenskar finns också ett stort 

intresse för seniorbostäder och andra 

omsorgsboenden med olika etniska 

inriktningar. 

– Vi får allt fler förfrågningar om 

etniskt boende från olika grupper. 

Många äldre med utländskt ursprung 

får problem med svenska språket 

på ålderns höst – att få tala sitt 

modersmål och bo nära andra från 

samma kultur ger en viktig trygghet, 

säger Anders Nordstrand, VD för 

Micasa Fastigheter, som ansvarar för 

stadens omsorgsfastigheter. 

Sedan 2005 har man byggt om 

276 lägenheter till seniorbostäder 

och de närmaste åren ska ytterligare 

cirka 400 seniorbostäder skapas för 

Stockholms åldrande befolkning. 

Inom Micasa fastighetsbestånd 

finns redan ett finskt vård- och 

omsorgsboende samt ett estniskt 

och ett ungerskt seniorboende med 

sammanlagt 48 lägenheter. Nu 

bygger Micasa ett persiskt boende 

i Tensta servicehus. Vårdföretaget 

Kavat vård ska stå för driften och 

inflyttningen beräknas börja om 

cirka ett år. 

– Det ska kännas som att komma 

hem, till ett persiskt hem, för dem 

som flyttar in. Vi kommer att 

anställa persisktalande personal och 

dessutom anpassar vi inredningen, 

maten och utbudet av aktiviteter 

utifrån den persiska kulturen. I lokalerna 

kommer vi också att anlägga 

ett bönerum, säger Catharina Tavakolinia, 

VD för Kavat vård. 

* Undersökningen baseras på telefonintervjuer 

med 400 slumpmässigt 

utvalda Stockholmare i åldersgruppen 

50-90 år. 

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2009 9

nyheter 

Nationell webbplats 

för LOv 

efter att LOV trädde i kraft vid årsskiftet har en 

ny webbplats lanserats innehållande de tjänster 

som upphandlas inom vården. På denna webbplats 

annonserar kommuner, landsting och andra 

kommunala och landstingsdrivna organ som 

tillämpar valfrihetssystem inom hälso- och sjukvård 

samt sociala tjänster. 

LOV är avsedd att främja en mångfald 

av utförare och ge brukaren 

möjlighet att själv välja utförare 

inom vården. LOV är ett alternativ 

till lagen om offentlig upphandling 

(LOU) och kan tillämpas på hälso- 

och sjukvårdstjänster samt äldreomsorg 

och sociala tjänster. 

Lättare att hitta 

efterfrågade tjänster 

I och med införandet av LOV fick 

Kammarkollegiet i uppdrag av regeringen 

att skapa en webbplats för 

annonsering av tjänster enligt den 

nya lagen. Målet är att den som vill 

leverera vissa tjänster till kommuner 

och landsting ska hitta de tjänster 

som efterfrågas via denna webbtjänst. 

Information om upphandlingen 

ska även finnas tillgängligt hos den 

upphandlande myndigheten. Om 

en näringsidkare vill ansöka om att 

få teckna avtal lämnas en ansökan 

enligt anvisningarna som framgår 

i förfrågningsunderlaget. Vill man 

använda en bestämd tjänst vänder 

man sig direkt till den aktuella 

kommunen eller landstinget. Det är 

också möjligt att avgränsa utbudet av 

10 

annonser geografiskt, eller att söka 

efter olika rubriker. 

Öppenhet 

För den som väljer att upphandla 

enligt LOV är det obligatoriskt 

att annonsera på den nationella 

webbplatsen som Kammarkollegiet 

ansvarar för. 

– Det innebär att enskilda 

personer genom webbplatsen kan 

se vilka tjänster som kommun och 

landsting handlar upp och vilka krav 

som de ställer på leverantörerna, 

säger projektledaren Jonas Lembke 

på Kammarkollegiet i ett pressmeddelande. 

Annonserna ligger sedan 

kvar på webbplatsen så länge den 

upphandlande myndigheten efterfrågar 

den utannonserade tjänsten. 

Webbplatsen är också öppen för 

allmänheten. På så vis kan den som 

vill, läsa vilka krav som ställs på företagen, 

samtidigt som företagen på ett 

enklare sätt kan erbjuda sina tjänster, 

menar Jonas Lembke. 

Källa: Kammarkollegiet 

Adress till den nya webbplatsen: 

www.valfrihetswebben.se 

bakslag för Stokab 

och nätbolag 

regeringsrätten ger Svenska Fibernät AB rätt i 

tvisten med tre nätbolag som ägs av Stockholms 

stads tre allmännyttiga bostadsbolag. nätägarbolagen 

har i strid med lagen om offentlig 

upphandling, LOU, ensidigt anlitat Stokab AB, 

helägt dotterbolag till Stockholms Stadshus AB, 

för nyttjanderätten av bredbandsnätet till 92 000 

lägenheter plus lokaler. 

Regeringsrätten fastställer länsrättens 

dom, vilket betyder att nuvarande 

avtal rivs upp. Per Blomstrand, vice 

VD i Stockholms Stadshus, har tidigare 

hävdat att LOU sätts ur spel när 

företag inom samma koncern köper 

tjänster av varandra. 

– Nu tvingas vi rätta oss efter 

Regeringsrättens dom. Sedan vi 

analyserat domen kommer upphandling 

att äga rum, säger Per Blomstrand. 

För Svante Jurnell, VD på 

IP-Only, moderbolag till Svenska 

Fibernät AB, är Regeringsrättens 

beslut en stor framgång. Han har 

tidigare kritiserat nätägarbolagen 

och Stokab för ”gammalt monopoltänkande 

av värsta Sovjetmodell”. 

Svante Jurnells bedömning är att 

Stokab sitter med olagliga avtal värda 

upp mot en miljard kronor. • 


Mitisubishis nya elbil 

redan i april kommer Mitsubishis 

el-bil i MiEv till Sverige för visning och 

testkörning. 

thomas Holm, vD på Mitsubishi 

Motors säger: ”vi är mycket stolta 

över att vi har fått möjligheten att få i 

MiEv till Sverige då det finns ett stort 

intresse och efterfrågan av el-bilar på 

den svenska marknaden. bara ryktet 

om att vi kommer att få tillgång till 

en el-bil som går att köra och bruka 

redan nu, har resulterat i ett antal 

intressanta samarbetsprojekt som är 

på gång”. 

”iMiEv” är med sina knappt 3,5 

meter en mindre 4-sitsig modell. Det 

är en 100% elbil som drivs av lithium- 

Bärbart hemma 

Nu har den populära inredningsduon 

Simon & tomas tagit sig an ett 

nytt uppdrag. Edets succéprodukt 

îtorky on the Goî har fått en helt 

ny design unikt framtagen av dessa 

professionella inredare. îtorky on 

the Goî är en bärbar behållare 

för hushållspapper, perfekt att ha 

tillhands hemma, i bilen, båten, 

barnvagnen eller vid vinterns alla 

utflykter. 

Normalt är klassikern Edet torky en 

behållare för hushållspapper som 

enkelt monteras på väggen hemma 

Pekskärmsfunktion i ny 

semi-ruggad Toughbook: 

Panasonic lanserar ny 

version av Toughbook 

CF-52 

I februari utvidgar Panasonic 

Cf-52 toughbook-serien med 

en pekskärmsmodell. Den nya 

modellen, som även har utrustats 

med förbättrad prestanda och 

alternativ för trådlös kommunikation, 

riktar sig främst till användare som 

söker pekskärmsfunktionalitet i 

kombination med hållbarhet och 

mobilitet. 

jon batterier och har en räckvidd 

på ca 16 mil. bilen laddas fullt efter 

ca 6 timmar via vårt normala elnät, 

men möjligheten finns även att 

snabbladda den på ca 40 minuter 

med ett snabbladdande aggregat. 

Accelerationen är 30% snabbare 

än hos en konventionell normalbil i 

körning i 40-60 km/h, eftersom det är 

fullt vridmoment från start. Ljudnivån 

är mycket låg, nästan obefintlig 

liksom driftskostnaden som är ca 1 kr/ 

mil då bilen förbrukar ca 1 kWh/mil. 

bilen kommer att ha 

försäljningspremiär i japan under 

2009 och beräknas komma till 

Sverige och Europa för försäljning 

under 2010. 

i köket eller garaget. Att papperet 

i îtorky on the Goî nu förvaras i en 

väska med praktisk avrivningsförmåga 

gör att den är perfekt att ha till hands 

överallt där tillgången till tvätt- och 

torkmöjligheter inte är självklar. 

Simon Davies och tomas Cederlund 

har nu formgivit den nya îtorky on 

the Goî, som kommer i begränsad 

upplaga. Produkten är designad 

i ett svart snyggt mönster i 

bakgrundsfärgerna cerise, aqua och 

white. väskan är också gjord i ett 

material som står emot fukt bra. 

Den nya îtorky on the Goî finns i 

PrODUKtnytt 

Den nya modellen är utrustad 

med en 13,3 tum XGA-skärm 

med bakgrundsbelyst LED, som 

ger en ljusstyrka på 1000 Nit. 

Den nya bildskärmstekniken 

möjliggör exempelvis förhöjd 

kontrast i starkt solljus och från 

olika betraktelsevinklar, något som 

efterfrågas vid utomhusbruk. 

Den nya modellen är enligt det semiruggade 

konceptet utvecklad för 

drift i tuffa miljöer. Den nya Cf-52 

är bland annat certifierad enligt MIL- 

StD-810f och tål fall från upp till 76 

cm utan att känslig data skadas. Den 

ruggade designen till trots väger Cf- 

52 endast 3,3 kg. 

batteriets placering gör att 

tyngdpunkten är mycket låg och 

bidrar till bra vägegenskaper. 

Livslängden på batterierna är 

garanterade till 10 år eller 15.000 mil. 

fakta om i MiEv 

Max fart: 130 km/h 

räckvidd: 160 km 

Effekt: 47 kW/64hk 

butik, på t ex ICA Maxi och Kvantum, 

från vecka 5 och kostar ca 49-59 

kronor.

Christian Orsing, Helsingborg. Sveriges yngste ordförande i en kommunstyrelse 

när Peter Danielsson var pappaledig under hösten 2008.

PrOFiLen | ChriStiAn OrSing – KOMMUnStyreLSenS OrDFörAnDe 

En härlig 

kombination 

– Det är rätt skede att satsa nu, men med förstånd. 

Man måste kalkylera och ha olika strategier klart 

för sig, säger Christian Orsing (m) kommunstyrelsens 

ordförande i helsingborg. 

Helsingborg satsar på en ny multiarena, 

exploaterar en ny infrastruktur, 

bygger en ny stadsdel och en ringled. 

Inte bara det, de har Sveriges yngste 

ordförande i kommunstyrelsen – 

Christian Orsing som anser att är 

det något vi skall göra nu i dessa 

orostider, är det att satsa. Christian 

Orsing brinner för frihets- och 

sociala frågor. Han vill något gott. 

Alla skall ha rätt till sitt fria val. Det 

säger en del om honom. 

– Vanligtvis är jag kommunalråd 

på deltid, men sedan ordförande 

Peter Danielsson (m) tog pappaledigt 

från den förste november har 

jag tagit över hans uppdrag fram till 

årsskiftet, säger Christian Orsing. 

I samband med att Peter 

Danielsson tog pappaledigt, har det 

skrivits en hel del. Många menade 

på att ”det går inte i din roll”. Men 

visst har det gjort det med Christian 

Orsing vid rodret. Uppenbart är 

kombinationen av två män, en som 

hävdar sin föräldraledighet, och en 

som är ung och på hugget, visat sig 

vara en ypperlig kombination och 

något för andra att tänka över. 

– Verksamheten flyter på, det är 

ingen kursomläggning. Vi arbetar nu 

i första hand med att bevaka finanskrisen, 

fortsätter Christian Orsing. 

– Vi gick tidigt på pumpen i 

samband med de amerikanska obligationerna 

men vi var samtidigt 

snabba på att agera innan det slog 

till ordentligt, vilket bidrar till att vi 

hann gå över till större andel räntebärande 

produkter. 

Bakåt i tid 

– Jag har varit i politikens värld 

sedan i slutet av 90-talet. Kom in i 

kommunfullmäktige 1998 och sitter 

nu min tredje mandatperiod. 

– Från att ha studerat handelsrätt, 

juridik och ekonomi, vid Lunds 

Universitet, gjorde jag en omvändning 

och sökte istället år 2000 in 

på Polishögskolan och kom in. Jag 

engagerades av frihetsfrågor och 

sociala frågor. Jag fångades av individens 

rätt till fria val, allt från friskola, 

skolpeng, segregationsfrågor och 

flyktingfrågor till barn som far illa. 

– Här i Helsingborg är man stolt 

över sitt närområde och sin stad, så 

även jag. Jag är helt klart lokalpatriot, 

säger Christian Orsing och skrattar. 

– Alla skall känna att vi är en del 

i ett sammanhang. Extra stolt att vi 

tänker utanför staden, samverkan 

och samarbetet med kranskommunerna 

i samarbetet Skåne nordväst. 

– Samverkan är oavkortat ytterst 

viktigt. Vi märkte bland annat att 

polisen visste en sak, socialtjänsten 

en annan och skolan en tredje. Nu 

har vi inom socialtjänsten tagit fram 

mobila team som möter ungdomarna 

direkt. Vi arbetar mycket mer 

operativt. 

– Sedan tror jag att utanförskapet 

för många, går igen. Är föräldrarna 

utanför, kommer barnen i kläm. Vi 

arbetar förebyggande med barnen i 

riskzon, allt för att barnen inte skall 

straffas för sina föräldrars utanförskap. 

Det handlar här om att våga 

satsa tidigt och klokt. Här kan en 

tidigt och klokt satsad krona spara 

både mänskligt lidande och skattemedel. 

Motto: 

”Att ställa krav är att bry sig 

om…” 

– Jag ställer hårda krav på mig 

själv, men också på andra. Jag tror att 

människor mår bra av att bli sedda. 

– Trots varierande opinionssiffror 

är det fortfarande långt till nästa val. 

– Jag tycker regeringen och 

finansministern gör ett mycket bra 

jobb i dessa oroliga tider. 

– Jag tycker att det är särskilt kul 

att Bo Lundgren och den borgliga 

regeringen på 90-talet idag har fått 

beröm och upprättelse internationellt. 

Femklövern 

Christian Orsing är gruppledare för 

moderaterna och Peter Danielsson 

ledare för femklövern. 

Efter valet 2006 fick Helsingborg 

en ny ledning. Den så kallade femklövern 

bestående av moderaterna, folkpartiet, 

kristdemokraterna, centerpartiet 

och spi med Peter Danielsson 

(m) i spetsen. 

Femklövern rivstartade med ett 

114-punktsprogram, med uppgifter 

som de skulle ha fattat beslut om 

eller påbörjat arbetet med inom de 

första 100 dagarna. I Helsingborgs 

Dagblads oberoende utvärdering 

konstaterades i april 2007 att 87 av 

punkterna fick godkänt, 18 ”nja” och 

9 bedömdes inte vara igångsatta. 

Femklövern har höga ambitioner 

och kraven från Er helsingborgare är 

med rätta höga. Vi känner oss stolta, 

men inte nöjda. Mycket återstår fortfarande 

att göra. 

Under första året har femklövern 

bland annat: 

• Satsat på att göra staden renare 

och vackrare genom mer städning, 

fler papperskorgar och en omfattande 

attitydkampanj med parollen 

”Skräpa inte ner min stad”. 

• Prioriterat arbetet för bättre 

miljö i Helsingborg genom att i 

budget tillföra mer pengar för miljöarbete, 

infört fri parkering för miljöbilar 

och en miljözon, påbörjat saneringen 

av Ringstorps gamla soptipp 

samt satsat totalt 50 Mkr på cykelvägar. 

• Främjat stadens äldre genom 

att ha anställt ett äldreombud, infört 

pensionärsrabatter inom kulturen, 

skapat en fixartjänst som äldre 

kan få hjälp av samt tagit fram ett 

stimulanspaket för att få till stånd så 

kallade trygghetsboenden. 

• Förstärkt skolan genom att öka 

fokus på kunskapsinhämtning, satsat 

extra resurser på tidigare läs- och skrivinsatser, 

infört pedagogiska luncher, 

anställt fler skolpsykologer, satsat 

på fortbildning av lärare samt tagit 

krafttag för att förebygga mobbning 

och kränkande beteenden. 

• Arbetat aktivt med att öka 

tryggheten i staden genom bättre 

samarbete med polisen, mer resurser 

till förebyggande insatser samt ett 

mobilt resursteam som kan flyttas 

snabbt till områden där det behövs 

insatser. 

• Arbetat aktivt med utanförskapet 

genom att bland annat införa 

bidragskontrollanter som ska säkerställa 

att de ekonomiska medlen när 

de som verkligen är i behov av dem, 

förstärkt resurserna till frivilligorganisationerna 

samt arrangerat olika 

former av aktiviteter för att stimulera 

möten mellan människor. 

• Kraftfull satsning på Helsingborg 

som idrottsstad genom beslut 

om Filborna Arena som blir Sveriges 

näst största simanläggning samt den 

nya multiarenan vid Olympia. 

• Utvecklat Helsingborg genom 

medborgardialoger, bland annat om 

Ångfärjestationstomten, samt infört 

en särskild framtidskommitté. 

Tina Lundberg 


UPPhAnDLingSDAgArnA 2009 

Rapport från 

Upphandlingsdagarna 

För fjärde året i följd anordnades Upphandlingsdagarna 

i Stockholm. rekordmånga deltagare, 

över 450, hade samlats för att under två dagar 

ta del av föredrag och seminarier om offentlig 

upphandling. talare och seminarieledare var 

Sveriges främsta företrädare för alla frågor som 

gäller offentlig upphandling. 

Invigningstalare var Mats Odell, 

kommun och finansmarknadsminister, 

som talade om offentlig 

upphandling och förvaltning i 

förändring. Den offentliga upphandlingen 

och förvaltningen utgör en 

stor och viktig del av samhällsekonomin. 

Blotta storleken gör att det 

finns en stor potential för effektiviseringar 

och besparingar. De förändringar 

som står på agendan är stora, 

kortfattat handlar om att förenkla 

inköpsprocessen genom ett ökat 

elektroniskt förfarande, införandet 

av upphandlingsstöd och en förenkling 

av lagstiftningen för upphandling 

under tröskelvärdena. 

36 miljoner för att höja statusen 

för offentlig upphandling 

Att höja statusen på den offentliga 

upphandlingen är en viktig fråga, det 

krävs att de upphandlande myndigheterna 

och enheterna betraktar den 

offentliga upphandlingen som en 

strategisk ledningsfråga i företagen. I 

budgetpropositionen har regeringen 

föreslagit att 12 miljoner kronor 

under tre år avsätts till ett nationellt 

upphandlingsstöd. Upphandlingsstödet 

ska bidra till förenklingar 

i upphandlingsförfarandet och ge 

vägledning om hur upphandlingsprocessen 

kan genomföras på ett mer 

effektivt sätt. 

14 

Förbättring och 

effektivisering 

Regeringen har förbättringar och 

effektiviseringar av den offentliga 

upphandlingen på sin agenda. 

Målet är att upphandlingen skall 

vara effektiv, rättssäker och ha till 

syfte att tillvarata konkurrensen så 

att skattepengarna används på bästa 

sätt och därmed komma till nytta 

för medborgarna, den offentliga 

sektorn och näringslivet. Under 

Sveriges ordförandeskap i EU 

kommer E-förvaltning att vara en 

stor fråga. Inder ordförandeskapet 

kommer det största ministermötet 

att vara e-förvaltningsministermötet 

i Malmö, där det bland annat skall 

antas en ny ministerdeklaration för 

tiden 2015-2020. 

– Sverige är på väg framåt och rör 

sig snabbt mot täten, avslutade Mats 

Odell sitt invigningsanförande. 

Jan-Erik Ljusberg, 

Konkurrensverket 

Jan-Erik Ljusberg, tf GD Konkurrensverket 

berättade hur KKV som 

under 1,5 år ansvarat för tillsynen 

av upphandlingen arbetat. Man 

har granskat en rad upphandlingar, 

och kommit fram till att i ett 50-tal 

tillsynsbeslut har det rört sig om 

olagliga direktupphandlingar som 

borde föregåtts av ett anbudsför- 

farande. Vid ett antal tillfällen har 

KKV mötts av beslutsfattare som 

inte anser sig behöva följa lagar och 

regler. Detta indikerar att det finns 

stora fel i systemet och innebär att 

det finns ett behov av sanktioner mot 

dem som medvetet väljer att inte 

följa reglerna. Bland KKVs förslag på 

sanktionsmedel nämns; 

• att Konkurrensverket i domstol 

ska få föra talan om marknadsskadeavgift 

vid allvarliga fall 

• KKV vill ha möjlighet att föra 

fastställetalan när tillsynsmyndigheten 

är oense med en organisation 

om att denna är skyldig att tillämpa 

upphandlingsreglerna eller inte. 

• KKV ska kunna begära in information 

om statliga företag som inte 

omfattas av offentlighetsprincipen. 



Konkurrensverket är även tillsynsmyndighet 

för nya LOV och 

har i uppdrag att sprida information 

om lagen och ge generell vägledning. 

Resultatet av denna informationssatsning 

finns på KKVs hemsida. 

Förslag för förbättrad 

konkurrens 

Konkurrensverkets vision är välfärd 

skapad genom en väl fungerande 

marknad Visionen är införandet 

av bättre och enklare regler och 

att konsumenter och intressenter 

får ökad förståelse för konkurrensens 

betydelse för en marknad med 

varor och tjänster av god kvalitet till 

rimliga priser. 

Konkurrensverket arbetar även 

med att minska antalet dokument 

som leverantören ska lämna in och få 

upp fler mål i kammarrätten för att 

få tydligare rättspraxis. Fler domar 

i högre instans leder till färre överprövningar 

på sikt, något alla parter 

är betjänta av. 

Den professionelle 

upphandlaren 

Christin Johansson, Akademikerförbundet 

SSR pratade bland annat 

om kvalitet. I tider när allt fler verksamheter 

konkurrensutsätts borde 

debatten fokusera mer på kvalitet, 

vad är det vi vill få ut av våra skattekronor. 

Christin Johansson betonade 

att vi kan ställa krav på kvalitet 

i upphandlingen. Vi kan definiera 

vad kvalitet är och vad som krävs för 

att uppnå detta. Krav som kompetens, 

personaltäthet, mål och etiska 

ställningstaganden är andra viktiga 

områden och genom upphandlingen 

kan det offentliga avgöra vilka kriterier 

som ska vara avgörande. 

Tidigare har i alltför stor utsträckning 

fokuserats på vad som är billigast 

i kronor, med detta är i förändring. 

Det som är billigast i krontal 

kan visa sig vara dyrt i längden. För 

att veta vad som är rätt pris måste 

därför flera faktorer vägas in. 

Etik och upphandling 

Pratade gjorde Stig Orustfjord, 

ordförande i Svensk Chefsförening. 

– Det finns en traditionell 

uppfattning om att chefer inom 

den offentliga sektorn är ideologiskt 

styrda och värderingsdrivna eftersom 

de är politiskt styrda, medan chefer i 

näringslivet är vinststyrda. På senare 

år har det närmast varit tvärtom att 

döma av hur de uttalar sig i media, 

där offentligt anställda chefer mest 

talar om besparingar och näringslivschefer 

om sina värderingar. 

Inom den offentliga sektorn 

använder man skattepengar. Att 

skapa största möjliga mervärde för 

skattebetalaren är därför en god etisk 

utgångspunkt. Man måste också 

ställa sig frågan vilka affärer det är ok 

att göra. Vem är det man gör affärer 

med? Som flyttfirman i Stockholm 

som var godkänd leverantör, trots att 

det bakom den tjusiga fasaden ägdes 

av Original Gangsters. 

Sned chefsrekrytering 

Stig Orustfjord pekade också på 

behovet av att hyvla av diskrimineringströskeln 

när det gäller chefsrekrytering. 

Över hälften av Sveriges 

chefer kommer att bytas ut under d e 

närmsta åren. Trots att andelen kvinniga 

ledare ökar finns många andra 

grupper som är dåligt representerade, 

till exempel funktionshindrade, med 

utländsk bakgrund, annan trosuppfattning 

och så vidare. Dagens chefer 

speglar inte Sveriges befolkning eller 

företagets/organisationens medarbetare. 

Hållbar upphandling 

Man får, det går. Peter Nohrstedt 

från Miljöstyrningsrådet berättade 

om hållbar upphandling. Hur miljöhänsyn 

idag är en integrerad del 

av den offentliga upphandlingen. 

Genom rättspraxis och den nya 

lagstiftningen finns ett stort utrymme 

att ta miljöhänsyn inom ramen för 

upphandlingsdirektiv som finns och 

LOU. Det finns även politiska mål 

och prioriteringar i såväl Sverige som 

EU. Sverige räknas in som ett av 

EUs ”Green 7” med avseende på att 

dessa sju stater tar mest aktivt miljöhänsyn 

vid upphandlingar. Enligt 

Naturvårdsverkets enkätundersökning 

(2007) ställs miljökrav i 57 % 

av alla upphandlingar, vilket räknas 

som en ganska hög andel. Förbättringspotentialen 

finns i att ställa mer 

specifika och effektiva miljökrav och 

använda livscykelkostnadskalkyler 

och totalkostnadskalkyler i samband 

med offentlig upphandling. Peter 

berättade också att Fredrik Reinfeldt 

inför det svenska ordförandeskapet i 

EU sagt miljö- och hållbarhetsfrågor 

kommer att vara en av Sveriges 

huvudfrågor under ordförandeskapet. 

Miljökrav – ett effektivt 

styrmedel 

Miljöstyrningsrådet har företagit 

undersökningar utifrån frågor som 

till exempel om miljökrav krånglar 

till och skapar mer byråkrati eller 

utgör hinder för små/medelstora 

företag att delta i upphandlingar. 

Peter själv konstaterade, att han 

sällans ett att miljökrav skulle 

utesluta eller hämma en aktör från 

att lämna anbud. Resultat av undersökningen 

var att ett bra ställt miljökrav 

upplevdes som positivt, likaså 

var det positivt att staten ställde 

drivande miljökrav. Negativt var det 

först vid en otydlig utvärdering eller 

bristande transparens. 

Läs också våra andra reportage från 

de olika seminarierna i tidningen. Vi 

kommer också att fortsätta med fler 

reportage i Offentliga Affärer nr 2. 

Klas Bergqvist 

Översättning 

till alla språk 

Vi tackar för det utökade förtroendet vi 

fått från offentlig sektor genom Rikspolisstyrelsens 

nyligen avslutade upphandling. 

Vi blev inte bara valda som förstahandsleverantör 

av översättningar för hela 

Sveriges offentliga sektor. Vi fick dessutom 

högsta betyg från alla våra referenskunder. 

Vi ser fram emot ett utökat och fortsatt gott 

samarbete under kommande år. 

Telefon 077-440 05 50 

info@semantix.se www.semantix.se 

ÖVERSÄTTNING WEBBPRODUKTION AFFÄRSSPRÅK 

SPRÅKVÅRD UTBILDNING UNDERTEXTNING TOLKNING 



Effektivare offentliga 

upphandlingar 

Många fler små och medelstora företag ska kunna, och vilja, 

delta i offentliga upphandlingar. Det sa Jan-erik Ljusberg, 

Konkurrensverkets tf generaldirektör, när han talade vid 

Upphandlingsdagarna i Stockholm. 

Upphandlingar leder också till lägre 

priser och högre kvalitet på de varor 

och tjänster som det allmänna köper, 

något som i högsta grad är till fördel 

för skattebetalarna, framhöll Jan- 

Erik Ljusberg. 

Offentliga upphandlingar 

viktiga för samhällsekonomin 

Offentlig upphandling är ett viktigt 

instrument för att garantera att 

samhället hushållar med våra gemensamma 

resurser. Upphandlingar 

är också, rätt använda, ett verktyg 

16 

för att stimulera innovationer och 

effektiviseringar. Ökad kvalitet kan 

främjas utan att kostnaderna automatiskt 

stiger. 

Att kvaliteten automatiskt måste 

stå tillbaka till förmån för lägsta pris 

är en felaktig bild av verkligheten, 

menar Jan-Erik Ljusberg. Detta är 

nog självklart för er som dagligen 

arbetar med offentlig upphandling, 

men jag tror, tyvärr, att det finns 

många utanför er krets som inte till 

fullo inser fördelarna med upphandling 

och öppenhet i de affärer som 

det allmänna gör. 

Varje år köper staten, kommuner 

och landsting varor och tjänster för i 

storleksordningen 450-535 miljarder 

kronor. Det motsvarar cirka 16-19 

procent av BNP. Sifforna kommer 

från en ny rapport som Konkurrensverket 

initierat inom ramen för 

den uppdragsforskning vi ansvarar 

för. Om dessa kostnader skulle öka – 

eller minska – med en enda procent 

motsvarar det fem miljarder kronor. 

Det är mer än vad regeringen lägger 

ned på miljö- och naturvård på ett 

år! Det visar på det ansvar som ligger 

i att rätt förvalta våra gemensamma 

resurser. 

Effektiva offentliga upphandlingar 

har mycket stor betydelse för 

hur vi ska använda skattebetalarnas 

pengar på bästa sätt. Offentliga 

upphandlingar berör inte bara stat, 

landsting och kommuner. Pengarna 

går ju till privata entreprenörer som 

levererar varor och tjänster. Tusentals 

företag som är leverantörer av varor 

och tjänster är beroende av offentliga 

upphandlingar. Hur många 

människor inom det privata näringslivet 

som är beroende av offentliga 

upphandlingar vet jag inte, men det 

rör sig om tiotusentals. Betydelsen 

av de offentliga upphandlingarna för 

samhällsekonomin ska inte underskattas. 

Offentliga upphandlingar är 

inte bara utgifter för det allmänna, 

det är också inkomster för väldigt 

många privatanställda. 

”Välfärd genom väl 

fungerande marknader” 

Konkurrensverket har en hög ambitionsnivå 

när det gäller arbetet med 

offentlig upphandling. Vårt breda 

angreppssätt där vi samordnar 

konkurrensfrågor med de offentliga 

upphandlingarna har gett resultat. 

På Konkurrensverket arbetar inte 

enbart Avdelningen för offentlig 

upphandling med upphandlingsfrågor. 

Det gör många i organisationen. 

I flera projekt, liksom i det 

dagliga arbetet, har vi integrerat 

arbetet mellan olika avdelningar och 

funktioner. Vår erfarenhet är att det 

finns kopplingar mellan upphandlingar 

och anbudskarteller. 

Vi på Konkurrensverket arbetar 

på ett brett plan för att nå vår vision: 

”Välfärd genom väl fungerande marknader”. 

Det handlar bland annat om 

att vi strävar efter att upphandlande 

myndigheter och enheter ska inse 

möjligheterna med upphandlingar 

och avhålla sig från överträdelser av 

reglerna. Vi vill att upphandlingsmarknaderna 

ska fungera och vi vill 

inte se fler otillåtna direktupphandlingar. 

Vi vill från Konkurrensverket 

också att den konkurrensutsatta 

delen av den svenska ekonomin 

ökar och att konkurrenslösningar 

tillämpas i ökad utsträckning. Att 

leverantörer har möjlighet, och vill, 

delta i offentliga upphandlingar är 

viktigt. Och här ligger fokus på de 

små och medelstora företagen, och 

vår ambition är att få bättre och 

enklare regler. 

Vi vill också att konsumenter 

och andra intressenter har kunskap 

om konkurrensens betydelse för ett 

varierat utbud av varor och tjänster 

av god kvalitet och till rimliga priser. 

Den här inriktningen kommer 

vi att ha i fortsättningen. Det finns 

alltså, som ni nog förstår, en del kvar 

att göra. • 



Intressant debatt med juridiska förtecken 

en av Upphandlingsdagarnas mest intressanta 

debatter ägde rum mellan juridiskt sakkunniga 

debattörerna Anders Svensson, Konkurrensverket, 

Pär Cronhult, Konkurrenskommissionen, 

Ulf Palm, SKL samt Jerker Alm från 

Advokatfirman Vinge. 

Bakgrunden var Regeringsrättens 

uppmärksammade dom i det så 

kallade Sysav-målet. Regeringsrätten 

prövade då huruvida det är förenligt 

med LOU att upphandlade myndigheter 

utan formellt upphandlingsförfarande 

köper tjänster från bolag 

som på ett visst sätt är knutet till 

myndigheten. I detta fallet gällde 

det att Simrishamns och Tomelilla 

kommuner överlåtit sin avfallshantering 

på SYSAV, Sydskånes RenhållningsAB 

som ägs av 14 kommuner. 

Kommunerna hade överlåtit sin 

avfallshantering på SYSAV utan att 

något upphandlingsförfarande skett 

enligt LOU. 

Ett antal privata avfallsbolag 

ansökte då om överprövning enligt 

LOU. Ärendet prövades först i Länsrätten, 

senare även i Kammarrätten 

för att så småningom även beviljas 

överprövning i Regeringsrätten. 

Teckal-kriterierna 

gäller ej Sverige 

Kommunerna hävdade att systemet 

som kommunerna i samverkan skapat 

inte kan upphandlas i konkurrens. 

Man menade att gemenskapsrätten 

inte är en fråga om en upphandling 

utan om verksamhet i egen regi. 

Kommunerna ansåg sig ha sådan 

kontroll över SYSAV att de så kallade 

Teckal-kriterierna var uppfyllda. 

Regeringsrätten gjorde den 

bedömningen att Teckal-kriterierna 

överhuvudtaget inte kan tillämpas 

enligt gällande svensk rätt. LOU 

innehåller enligt Regeringsrätten 

inga sådana undantag från upphandlingsskyldigheten. 

Regeringsrätten konstaterade 

att LOU:s ordalydelse svårligen 

ger utrymme för en tolkning som 

innebär att kommunerna när de 

köper tjänster från kommunala bolag 

skulle vara undantagna från LOU:s 

regelverk. Domen slår därmed fast att 

en upphandlande myndighet enligt 

gällande svensk rätt inte på denna 

grund kan tilldela ett kontrakt till ett 

bolag som på ett visst sätt är knutet 

till myndigheten utan att genomföra 

ett formellt upphandlingsförfarande. 

Domen har inte bara betydelse för 

avfallskontrakt utan alla kontrakt 

som omfattas av LOU. 

Aktiebolagsformen passar 

kommunerna illa 

Sedan följde en debatt där deltagarna 

turades om att exemplifiera 

varför kommunala aktiebolag som 

bolagsform passar så illa för kommunerna 

efter domen i Regeringsrätten. 

Debatten var livlig, men kontentan 

av det hela var att samtliga var 

överens om att förvaltningsbolag är 

en företagsform som passar mycket 

bättre för verksamhet i kommuner 

och landsting. 

Hinner du inte läsa detta borde du nog läsa detta. 


Förmodligen är du en av Sveriges många tusenkonstnärer. Under en arbetsdag rycker du in 

här och hjälper till där med allt mellan himmel och jord. Det är väldigt fint gjort. Men hinner 

du med det du egentligen ska göra? Det som du är så duktig på. 

Vi på Posten kan avlasta dig. Vi tar hand om företagets brev och paket, hämtar och lämnar, 

frankerar och sköter svarspost. Vi hjälper dig att hitta rätt målgrupper och distribuera information 

snabbt och effektivt. Och vi fixar även större utskick av fakturor och meddel anden. 

Såväl digitalt som analogt. 

Fundera på detta. Vi lovar att det sparar dig tid, pengar och många fjärilar i magen. 

Ring din kontaktperson på Posten eller vår kundtjänst 020-23 22 20. Ha en fi n dag. 

Låt göra jobbet. 

POME084_185x132.indd 1 08-04-02 14.30.23 



Miljö och etik i offentlig 

upphandling 

Vad är tillåtet och tillrådligt? 

Miljöhänsyn, och till viss del också 

sociala hänsyn, är idag en integrerad 

del av den offentliga upphandlingen 

och en prioriterad fråga för såväl den 

svenska regeringen som inom EU. 

Vad man kan och får göra är dock 

fortfarande till viss del oklart; vad 

tillåter egentligen upphandlingslagstiftningen 

och vilka hänsyn är 

lämpliga med tanke på konkurrens, 

proportionalitet och kostnadseffektivitet? 

18 

1. Upphandlingslagstiftningens 

bestämmelser om miljö- och 

sociala hänsyn 

Miljöanpassad upphandling har 

under senare år uppmärksammats 

som ett viktigt verktyg i arbetet för 

hållbar utveckling och uppfyllelse 

av olika miljömål, såväl globala som 

regionala eller lokala mål. Internationella 

organisationer som FN, OECD 

och EU har utvecklat program 

för miljöanpassad upphandling. 

EU-kommissionen presenterade 

sommaren 2008 ett meddelande om 

offentlig upphandling för en bättre 

miljö (KOM(2008)400 slutlig) som 

ska ligga till grund för ett samordnat 

nyttjande av olika styrmedel för att 

förbättra produkters energi- och 

miljöprestanda. I meddelandet 

presenteras åtgärder på europeisk 

nivå med gemensamma metoder 

och kriterier för offentlig upphandling, 

utbildning och vägledning 

samt politiskt stöd. Den svenska 

regeringen framhåller också miljöanpassad 

upphandling som ett led 

i att uppnå en hållbar utveckling. 

Regeringen presenterade under 

2007 en handlingsplan 1 för ökade 

miljökrav vid offentlig upphandling. 

Handlingsplanen beskriver fyra strategiska 

områden med åtgärder för 

att nå de mål om som formulerats 

i EU:s program för den integrerade 

produktpolitiken. Målsättningarna 

i handlingsplanen anger att 

andelen offentliga upphandlingar 

och ramavtal med väl formulerade 

miljökrav bör öka och likaså andelen 

myndigheter inom stat, kommun 

och landsting som regelbundet ställer 

miljökrav. 

EG-direktiven om offentlig 

upphandling och de svenska 

upphandlingslagarna LOU och LUF 

innehåller bestämmelser för miljö- 

och sociala hänsyn och det framgår 

att syftet är att upphandlande 

myndigheter och enheter ska kunna 

bidra till att skydda miljön och främja 

1 Miljödepartementet/Regeringen, 

(2007), Miljöanpassad offentlig 

upphandling, Skr. 2006/07:54 

en hållbar utveckling. I enlighet med 

lagstiftningen är det möjligt med 

miljökrav i samtliga faser i upphandlingsprocessen; 

som teknisk specifikation, 

som kvalificeringskrav, som 

utvärderingskriterier och slutligen 

som särskilda kontraktsvillkor. Några 

exempel är miljöledningsrutiner vid 

tjänster och entreprenader med stor 

miljöpåverkan och hänvisning till 

miljömärkning. 

Ett ökat engagemang kring 

etiska och sociala hänsyn i offentlig 

upphandling har uppmärksammats 

under de senaste åren. Bland annat 

handlar det om att inom ramen för 

den offentliga upp handlingen ställa 

krav på bland annat arbetsmiljö, 

eller jämställdhet eller etiska krav 

gällande mänskliga rättig heter och 

ingen förekomst av barnarbete. De 

sociala/etiska hänsynen ställs i de 

flesta fall som s k särskilda kontraktsvillkor, 

vilket är i överensstämmelse 

med direktiven och de svenska förarbetena. 

Frågan om på vilket sätt etiska 

krav är tillåtna i upphandlingar har 

ännu inte prövats av EG-domstolen. 

Frågan om en kommuns beslut i 

kommunfullmäktige att verka för 

att kommunen blir en Fair Trade 

City har laglighetsprövats i en dom 

från länsrätten i Östergötland (mål 

4619- 07). Domstolen bedömer det 

vara förenligt med Kommunallagen 

och likabehandlingsprincipen och 

det strider inte heller mot LOU eller 

EG-rätten i övrigt. 

2. Möjligheter för små och 

medelstora företag att delta i 

upphandlingar 

Miljöfrågor kring offentlig upphandling 

handlar många gånger om att 

lokala företag, i synnerhet små och 

medelstora företag 2 ska delta i den 

offentliga upphandlingen. Cirka 99 

procent av alla företag i Sverige är s 

k SME, men när SME-frågor aktualiseras 

vid offentliga upphandlingar 

är det ofta gruppen ”mikroföretag” 

som det handlar om, dvs företag med 

mindre än 10 anställda. Att förbättra 

förutsättningarna för mindre företag 

i offentliga upphandlingar gäller även 

för nystartade företag så att dessa, 

får samma möjligheter att delta i 

upphandlingar som mer etablerade 

företag. 

En upphandling medför ofta att 

mindre företag på olika sätt missgynnas, 

till exempel på grund av att 

stora volymer efterfrågas (till exempel 

i ramavtal) eller att upphandlingen 

avser stora geografiska områden. 

2 benämns ofta SME, Small and 

Medium sized Enterprises 

Det finns en rad åtgärder som 

upphandlande myndigheter kan 

vidta för att alla typer av företag, i 

synnerhet mindre företag, ska ha 

större möjligheter att kunna delta i 

upphandlingar. Då stärks incitament 

till innovationer och nya lösningar, 

inte minst viktigt vad gäller miljöaspekter. 

Några exempel på hur en 

upphandling kan underlättas för 

SME: 

• Inta ett leverantörsperspektiv 

• Sprid information om kommande 

upphandlingar i god tid 

• Undvik betungande kvalificeringskrav 

och ta eget ansvar för att 

inhämta nödvändig information 

• Ge möjlighet att lämna anbud på 

delar av sortiment eller geografiskt 

område 

• Ha god tid mellan upphandlingens 

avslutande till kontraktstart 

3. ”Lokalproducerat” och krav 

på korta transportavstånd 

Ovanstående fråga leder direkt till 

nästa fråga: Kan lokala företag få 

företräde vid en offentlig upphandling? 

Ett av de viktigaste syftena med de 

EU-gemensamma upphandlingsdirektiven 

är att ta till vara konkurrens 

genom att främja den fria rörelsen 

av varor och tjänster och den fria 

etableringsrätten. 

Krav på korta transportavstånd, 

att produkten ska vara ”närodlad” 

eller ”lokalproducerad” kan i vissa 

fall ha goda miljöeffekter, men att 

ställa det som krav är i regel diskriminerande 

och därmed inte tillåtet vid 

offentlig upphandling. Krav på viss 

verksamhetsort eller att en leverantör 

ska vara etablerad på den aktuella 

orten redan vid anbudsingivandet är 

i regel inte heller tillåtet. Det är inte 

heller tillåtet att kräva korta leveranstider 

om det inte är berättigat med 

hänsyn till vad kontraktet avser. 

Det inte ovanligt att ställa krav 

i syfte att minska transporternas 


miljöbelastning. Inledningsvis bör 

det dock undersökas hur aktuella 

leverantörers transport- och logistiksystem 

ser ut och dra fördel av 

befintlig struktur. Många leverantörer 

använder en enda transportör eller 

ett logistikföretag som samordnar 

varudistributionen för ett stort antal 

leverantörer. Att låta ett begränsat 

antal leverantörer med ett stort varusortiment 

få svara för samtliga varuleveranser 

kan ha miljöfördelar, man 

kan begränsa konkurrensen. Något 

som ofta glöms bort är att effektivisering 

och miljöanpassning kan ske 

om myndigheten samordnar sina 

beställningar, ex vis begränsa antal 

leveransdagar. 

4. Särskilda kontraktsvillkor 

Särskilda villkor för fullgörande av 

kontrakt innebär att en leverantör ska 

uppfylla vissa krav, men först vid ett 

senare tillfälle då kontraktet startar 

eller viss tid därefter. Begreppet 

”särskilda” betyder att dessa villkor 

varken hör hemma som kvalificering, 

teknisk specifikation eller som utvärderingskriterium. 

Villkoren måste 

vara förenliga med upphandlingsreglerna, 

i synnerhet icke-diskrimineringsprincipen, 

och proportionella i 

förhållande till kontraktet i övrigt. 

Bestämmelserna om sociala hänsyn 

nämns i princip uteslutande som 

särskilda kontraktsvillkor. 

Kontraktsvillkor uppfattas som 

mindre ingripande och kan underlätta 

för mindre och/eller nystartade 

företag eftersom de inte behöver ha 

en viss utrustning, viss utbildning 

etc redan vid anbudsinlämnandet. 

Däremot är uppföljning och kontroll 

av att leverantören uppfyller villkoren 

vid utsatt tidpunkt viktigt. I 

annat fall är det risk att man bryter 

mot likabehandlingsprincipen 

eftersom det kan ha funnits leverantörer 

som redan vid anbudstillfället 

skulle ha klarat kraven om de varit 

kvalificerande. 

5. Är miljökrav i offentlig 

upphandling effektivt styrmedel? 

Enligt upphandlingsreglerna är det 

således möjligt att beakta miljöhänsyn 

vid offentlig upphandling. 

Att formulera effektiva miljökrav 

vid offentlig upphandlings kan 

däremot vara komplext och innebär 

att upphandlare ställs inför nya 

uppgifter. De miljökrav som ställs 

måste vara förenliga med upphandlingsreglernas 

grundläggande principer 

och felaktigt ställda miljökrav 

Svensk 

och internationell 

affärsjuridik 

Advokatfirman Lindahl 

www.lindahl.se 


kan medföra bristande konkurrens 

och ökade kostnader. 

Offentlig upphandling kan 

användas som ett styrinstrument för 

att nå miljöpolitiska mål, men andra 

styrmedel kan vara mer effektiva. 

Det framgår av en forskningsrapport 

som gjorts på uppdrag av Konkurrensverket. 

Det som diskuteras i 

rapporten är bl a när miljöhänsyn 

i offentlig upphandling kan och 

bör användas som ett miljöpolitiskt 

styrinstrument utifrån konkurrensaspekter. 

Det är inte givet att en 

upphandling med ställda miljökrav 

är det mest kostnadseffektiva sättet 

att nå ett visst miljömål. I vissa situationer 

kan ekonomiska styrmedel 

(skatter, miljöavgifter eller subventioner) 

vara mer effektiva. En avgörande 

faktor om offentlig upphandling 

är ett effektivt styrinstrument är 

om det samtidigt görs andra insatser 

för att komma åt samma miljöproblem. 

En fördel med miljöhänsyn i 

offentlig upphandling är att det kan 

påverka utländska leverantörer. 

6. Uppföljning av miljökrav 

Uppföljning är många gånger en 

försummad del i upphandlingsprocessen 

trots att det handlar om att 

säkerställa att man får den kvalitet 

och miljöprestanda man betalar för. 

Utan uppföljning kan det hända att 

leverantörer inte tar ställda krav på 

allvar och det kan också strida mot 

likabehandlingsprincipen och ett 

öppet och objektivt upphandlingsförfarande 

att inte säkerställa att 

leverantörens uppgifter kan kontrolleras. 

Dåliga uppföljningsrutiner kan 

också innebära att leverantörer kan 

erhålla eller upprätthålla ett kontrakt 

på felaktiga grunder vilket drabbar 

seriösa företag och deras vilja att 

delta i offentlig upphandling. 

Det framgår av rättspraxis 3 att en 

upphandlande myndighet ska kunna 

kontrollera att ställda krav eller kriterier 

är uppfyllda. Domstolen säger att 

”En objektiv och öppen bedömning 

av de olika anbuden förutsätter emellertid 

att den upphandlande myndigheten 

har en verklig möjlighet att på 

grundval av den information och de 

bevis som inges av anbudsgivarna 

kontrollera om anbuden från de sistnämnda 

uppfyller upphandlingskriterierna. 

” 

Charlotta Frenander, 

Konkurrensverket 

3 Mål C-448/01 Wienstroem 



Upphandling under utredning 

Åsikterna är delade gällande offentlig upphandling. 

Under Upphandlingsdagarna 4-5 februari 

diskuterades bland annat den statliga inköpssamordningen 

som är under utredning av Statskontoret. 

Statskontoret fick den 18 juni 2008 

uppdraget av regeringen att göra en 

översyn av den statliga inköpssamordningen 

och analysera behovet av 

verksamheten. Uppdraget innebär 

också att utreda behovet, lämpligheten 

och konsekvenserna av 

att införa de två EG-direktiv som 

möjliggör införandet av inköpscentraler. 

Med en inköpscentral avses 

en upphandlande myndighet som 

anskaffar varor eller tjänster som i 

sin tur är avsedda för upphandlande 

myndigheter. 

För att regeringen ska kunna 

fatta beslut om att genomföra 

lagstiftningen om inköpscentraler 

krävs ytterligare behovs- och konsekvensanalyser 

av vad förslagen kan 

innebära för små- och medelstora 

företag, upphandlande myndigheter 

samt myndigheter som avropar från 

ramavtalen. 

Magnus Arnek, 

Statskontoret 

Stort projekt 

Den offentliga sektorn har ett stort 

behov av att köpa en mängd olika 

varor och tjänster. Värdet av den 

offentliga upphandlingen uppskattas 

i Sverige till någonstans mellan 400 

och 500 miljarder kronor per år. 

Upphandlingsreglerna ska få 

upphandlande myndigheter att på 

bästa sätt använda de offentliga 

medel som finansierar offentliga 

upphandlingar. 

Detta sker bäst genom att 

uppsöka och dra nytta av konkurrensen 

på marknaden. Samtidigt 

20 

syftar regelverket till att ge leverantörerna 

samma villkor inför varje 

upphandling. 

Under Upphandlingsdagarna i 

februari fick Statskontoret tillfälle 

att berätta om uppdraget samt att 

få delge tankar och synpunkter. 

Uppdraget ska slutredovisas senast 

den 5 juni 2009 och är alltså en 

pågående bedömning med resultat 

som hittills är preliminära. 

– I utredningen gällande införandet 

av bestämmelser om inköpscentraler 

har vi studerat tidigare 

utredningar, lagstiftningen på 

området samt översiktligt kartlagt 

den samordnade upphandling som 

förekommer i kommuner, landsting 

och stat. Dessutom har vi tittat 

hur det ser ut i våra grannländer 

Danmark och Finland, säger Magnus 

Arnek, Statskontoret. 

Det finns dock skepticism riktad 

mot den statliga inköpssamordningen 

och den är man medveten 

om i utredningen. 

– Vi tittar på behovet av statlig 

inköpssamordning och i så fall hur 

den ska styras, organiseras och effektiviseras. 

Det är viktigt att se hur 

detta påverkar små och medelstora 

företag och om det finns en tendens 

att se fler koncentrerade marknader. 

Vad gäller inköpscentraler så har 

Sverige dem redan i praktiken, varför 

det kan vara bra att kodifiera existerande 

praxis genom att införa de två 

EG-direktiven i svensk rätt, säger 

Magnus Arnek. 

Samarbete inom länet 

Det omdiskuterade ämnet inköpssamordning 

har visat sig fungera bra i 

Jämtland med dess åtta kommuner. 

Länet fick under Upphandlingsdagarna 

chansen att dela med sig av sitt 

positiva exempel på upphandlingssamverkan. 

Målet med samordningen 

var att genom effektivisering kunna 

spara pengar som till exempel genom 

samverkan gällande utbildning och 

information. 

– Vi bjuder in föreläsare och samlar 

alla deltagare lokalt istället för att låta 

dem alla åka till exempel Stockholm 

på utbildning, säger Thomas Karlsson, 

upphandlingschef Östersunds 

kommun. Inom samarbetet arbetar 

man på att centralisera upphandlingarna 

men med viss rädsla för att man 

slår ut de mindre företagen. 

– Därför är det viktigt med utredning 

och uppföljning trots att det är 

tidskrävande. 

Samverkan mellan 

myndigheter 

Fler positivt inställda deltagare 

under Upphandlingsdagarna fanns. 

VISAM, Verken i samverkan, heter 

det samarbete som görs mellan sex 

Norrköpingsbaserade myndigheter. 

– Det är ett spontant samarbete 

vi för och inte juridiskt på något sätt 

där vi arbetar för utbyte av kompetens, 

erfarenhet och kunskap, säger 

Britt-Mari Flodin, Kriminalvården. 

Genom att delge varandra marknadskännedom 

när gemensamma 

upphandlingar görs samt genom att 

samordna utbildningar, har man sett 

en tydlig ekonomisk förbättring. 

– Migrationsverket upphandlar 

varor som även kriminalvården 

behöver vilket ger större volym 

och därmed ett bättre pris. Med 

tydligt förfrågningsunderlag och 

bra uppföljning menar VISAM att 

deras koncept varit lyckat men de är 

medvetna om risken mindre företag 

utsätts för då de kan ha en maxgräns 

för produktionskapaciteten och 

därmed förlora anbudet. 

Kritik mot 

upphandlingssystem 

Upphandlingsdagarna bjöd även på 

kritiska åsikter över orättvisor som 

uppstår i samband med upphandlingar. 

IT-branschen omsätter stora 

summor pengar och är därför en 

viktig aktör inom offentlig sektor. 

Men kritiken gällande tydlighet, 

information och delaktighet är 

stark. 

– Orimliga regler och krav, synen 

på upphovsrätt samt svag professionalism 

kännetecknar idag upphand- 

lingsavtalen, säger Mikael von Otter 

från IT&Telekomföretagen. Formuleringen 

av kraven anses krångliga 

och svåruppfyllda vilket kan resultera 

i att företagen ljuger och gör överträdelser 

som inte alltid beivras. 

Funktionella krav innebär att 

man köper bästa produkt till bäst 

pris men politiska önskemål såväl 

som etiska krav borde också inkluderas. 

– Vi ser stora utvecklingsbehov 

inom hanteringen av referenser, 

kravformulering och regelverk. Dessutom 

behövs bättre uppföljning och 

elektroniskt stöd, menar von Otter. 

Lars Johannesson affärsutveck- 

Mikael von Otter, 

IT&Telekomföretagen 

lare på IBM ville poängtera att det 

behövs en reformering i Sverige för 

att komma bort från orättvisor i 

upphandlingar. 

– I och med ökad konkurrens 

från företag inom EU måste kärnverksamheten 

hos leverantörer och 

upphandlare vara effektiv i alla led. 

Det behövs en större professionell 

grupp. Granskningen idag sker 

utifrån myndighetens krav vilket kan 

innebära att leverantörer tänjer på 

sanningen för att få igenom ett avtal. 

Ramavtalen borde innehålla högre 

krav på service och etisk bakgrund. 

Som svar på denna kritik förklarade 

Hans Sundström, Kammarkollegiet 

att de gör förundersökningar 

för att se till att samtliga villkor fastställs 

i enlighet med LOU. 

– Våra krav är att vi måste likabehandla 

alla och därför följer vi 

lagarna på samma sätt vare sig det 

är svenska eller utländska företag i 

samband med anbudsgivningen. 

Stina Rangmar 



Mats Odells inledningstal 

genomsyrades av förändring 

inledningsanförandet på Upphandlingsdagarna 

hölls av Mats Odell som betonade att nu handlar 

det om förändring. han passade på att berätta 

om förenklingen av inköpsprocesserna via ett 

ökat elekroniskt förfarande, om införandet av 

upphandlingsstöd, om nya rättsmedel i lagstiftningarna 

och, slutligen, förenklingen av lagstiftningen 

för upphandling under tröskelvärderna. 

Enligt Mats Odell satsar regeringen 

på förbättringar och effektiviseringar 

av den offentliga upphandlingen. 

Regeringens mål är att upphandlingen 

ska vara effektiv och rättssäker 

och ha till syfte att tillvarata konkurrensen 

på marknaden så att skattemedlen 

används på bästa sätt till 

nytta för medborgarna, den offentliga 

sektorn och näringslivet. 

Införandet av elekroniska 

inköp 

Vad gäller elektroniska inköp är 

EU-kommissionens mål att minst 

50 procent av de upphandlingar som 

styrs av direktiven ska ske elektroniskt 

till 2010. Inte vill Sverige vara 

sämre, menar Mats Odell. Regeringen 

har satt upp målet att den 

statliga förvaltningen år 2010 bör ha 

kapacitet att hantera sina inköpsprocesser 

elektroniskt. Första steget var 

att införa elektronisk fakturahantering 

i staten. Sedan den 1 juli 2008 

gör också alla statliga myndigheter 

detta. 

De andra stegen innebär gemensamma 

IT-stöd och standarder 

för beställningsprocessen samt ett 

IT-stöd för elektronisk upphandling. 

Ekonomistyrningsverket har lämnat 

förslag till åtgärder inför genomförandet 

av elektroniska beställningar 

i staten. Ett förslag som just nu 

bereds i regeringskansliet. Vad gäller 

IT-stödet för elektronisk upphandling 

så har Kammarkollegiet fått 

i uppdrag att utveckla en teknisk 

plattform för detta. 

Förenklingar och vägledning 

via upphandlingsstöd 

Regeringen har i budgetpropositionen 

föreslagit att ett nationellt 

upphandlingsstöd inrättas på 

Kammarkollegiet. Tanken är att 

detta ska bidra till förenklingar i 

upphandlingsförfarandet och ge 

vägledning om hur upphandlingsprocessen 

ska kunna genomföras 

mer effektivt. Upphandlingsstödet 

är en satsning på 12 miljoner kronor 

per år, i tre år. 

I Kammarkollegiets uppdrag 

ingår bland annat att utveckla 

modellförfrågningsunderlag som 

ska förenkla upphandlingsprocessen 

och underlätta anbudslämningen 

för små och medelstora företag. För 

att höja statusen på den offentliga 

upphandlingen då det är angeläget 

att upphandlande myndigheter och 

enheter betraktar den offentliga 

upphandlingen som en strategisk 

ledningsfråga som får avgörande 

betydelse för kvaliteten i den offentliga 

verksamheten. 

Nya rättsmedel 

Europaparlamentet och rådet har 

under 2007 antagit ett nytt direktiv 

som ändrar de rättsmedelsdirektiv 

som finns på upphandlingsområdet. 

Just nu håller ett departementspromemoria 

på att tas fram i regeringskansliet. 

Det är främst två problem 

som EU velat komma till rätta med: 

Det ena handlar om att en 

upphandlande myndighet eller 

enhet skyndar sig att teckna ett 

upphandlingskontrakt för att på 

bästa sätt stänga möjligheterna att 

kunna få upphandlingen överprövad 

i domstol. 

Det andra problemet handlar 

om att upphandlingar genomförs 

utan annonsering, att det i nuläget 

saknas effektiva rättsmedel mot dessa 

otillåtna direktupphandlingar av 

kontrakt. För att komma till rätta 

med det problemet menar Mats 

Odell att det införs bestämmelser 

i direktivet om att sådana avtal ska 

kunna ogiltigförklaras. Man överväger 

nu också att införa sanktioner 

– även i de fall där det inte är obligatoriskt 

enligt direktivet. 

Förenklingar i lagstiftningen 

År 2004 hade upphandlingsutredningen 

fått i uppdrag att titta på om 

bestämmelserna om upphandlingar 

under direktivens tröskelvärden 

kunde förenklas. Utredningen har 

fortfarande inte lämnat något sådant 

förslag i sitt slutbetänkande. Mats 

Odell beklagar detta och förklarar att 

hans uppfattning är att detta är en 

prioriterad fråga och att detta arbete 

därför har inletts i regeringskansliet. 

Vad händer i höst? 

Under hösten, när Sverige tar innehar 

ordförandeklubban för EU, kommer 

e-förvaltningen att bli föremål för ett 

av ministermötena mot slutet av året. 

Det senaste hölls 2007 i Lissabon, 

där en ministerdeklaration som 

inbjöd kommissionen att samordna 

medlemsstaternas e-förvaltningsarbete 

avgavs. Deklarationen sträcker 

sig fram till år 2010 och Mats Odell 

menar att det finns en förhoppning 

om att det i Malmö kommer att 

avges en deklaration för tiden fram 

till 2015/2020. • 



Digital upphandling och e-inköp 

Staten tar ett helhetsgrepp 

för införande av digital 

upphandling och e-inköp 

Arbetet med genomförandet av ett fullskaligt 

och effektivt digitalt upphandlingsverktyg redovisades 

av offentlig sektor under årets Upphandlingsdagar. 

Arbetet i processen framskrider och 

införandet av e-faktura i staten slutfördes under 

2008 (1 juli) där 98 procent av myndigheterna 

infört denna. Sedan återstår de andra upphandlingsdelarna 

som ska genomföras fullt ut mellan 

2009-2013. 

Hög komplexitet och ny lagstiftning 

är några av de faktorer som bidragit 

till ett utdraget processarbete. Men 

med en fullt utbyggd upphandlingsplattform 

räknar myndigheterna 

med att alla parter kommer att vara 

vinnare med kortare transaktionstider 

och ökad precision i beställningar 

och leveranser. Och inte 

minst ett verktyg att användas i den 

gränsöverskridande handeln mot den 

inre marknaden. 

– Ibland kan det kännas som att 

skjuta på rörligt mål, menade Anders 

Nyström, Ekonomistyrningsverket 

(ESV) och syftade just på förändringarna 

i lagstiftningarbetet och 

EG-direktiv för samordningen 

på nationell nivå och med övriga 

EU-länder. 

Nationellt handlingsprogram 

I sitt inledningsanförande med innehållet 

E-beställningar i staten redovisade 

han kring införandeprojekt och 

Anders Nyström, 

Ekonomistyrningsverket 

22 

pågående ramavtalsupphandling av 

system och konsulttjänster. 

Införande av elektronisk handel 

är prioriterat av regeringen eftersom 

det ger en stor potential för att effektivisera 

den statliga förvaltningen. 

I regeringens nationella handlingsplan 

för e-förvaltning så ingår arbete 

med införande av e-upphandling 

och e-beställning. Kammarkollegiet 

kommer arbeta med e-upphandling 

och ESV ska arbeta med e-beställning. 

– Vi kan redan efter sex månader 

se positiva effekter i form av ökad 

effektivitet och kvalitetsförbättringar 

efter införandet av e-faktura. Betänk 

att staten årligen hanterar fakturor 

från 85000 leverantörer. Nu krävs 

samverkan mellan myndigheter och 

leverantörer då införandet innebär 

ett komplext och flerårigt förändringsarbete. 

Det är nu dags att gå 

från ord till handling, sa Anders 

Nyström. 

Standardiserade lösningar 

ESV kommer inledningsvis att 

koncentrera sig på de stora myndigheterna, 

som drar in mest nytta och 

här kommer man senare att utvärdera 

effekterna av ett samordnande. 

Senare kommer även andra statliga 

myndigheter att inordnas. 

Man kommer att eftersträva standardiserade 

lösningar och arbetet 

kommer att bedrivas i nära samarbete 

med aktuella branscher. Och 

här kommer man att noga följa och 

analyser vad som händer i inköpsprocessen. 

Snabbare betalning 

Kerstin Wiss Holmdahl på SKL betonade 

i sin rapportering att Upphandlingsunderlaget 

och stöd för hela 

upphandlingsprocessen kommer att 

förbättras och att mycket redan har 

förbättrats. 

Kerstin Wiss Holmdahl, SKL 

Hon framhöll också fördelarna 

för leverantörerna med ett förenklat 

och standardiserat upphandlingsunderlag 

under förutsättning att man 

följer alla ”skallkrav” . 

Ledtiderna förkortas och det blir 

lättare att ta del av upphandlingen. 

Fördel med E-faktura är också snabbare 

betalning till leverantören. 

Det blir också lättare för SMEföretagare 

som integrerat ett 

upphandlingsverktyg i sitt affärssystem 

att lättare kunna samverka 

och lämna anbud med andra företag 

i samma bransch. 

Hos SKL kommer ett ”elektroniskt 

Eniro” att finnas tillgängligt. 

En katalogtjänst med de företag som 

jobbar med Offentlig Upphandling. 

– Tydlig trend är att både 

Kommuner och Landsting använder 

sig av E-handel i ökad utsträckning. 

Meningen är ju att den elektronisk 

upphandlingsplattformen 

ska anpassas för att också kunna 

användas på den inre marknaden, sa 

Kerstin Wiss Holmdahl. 

Simulerat pilotprojekt 

– besparing 1 MSEK 

Jan Schönbeck på Kammarkollegiet 

redogjorde för hur E-avrop fungerar 

i praktiken med en systemstödd 

marknadsplats. 

Under 2008 genomförde 

Kammarkollegiet ett simulerat 

pilotprojekt med en samordnad 

upphandling där datorer ingick. 

Testet utfördes under 7 månader och 

11 myndigheter ingick. I slutfasen 

var det fyra myndigheter kvar. Sju av 

tio utvalda leverantörer deltog varav 

tre vann upphandlingen. Resultatet 

i besparing blev 1 MSEK. 

Samtliga leverantörer var positiva 

till standardiseringen med tydligt 

ställda krav. 

– Vi trodde det skulle bli en lätt 

uppgift med en ”lätt” produkt, men 

så var icke fallet. Det blev svårare 

än vi trodde från början.. Vi har 

alla olika specifika krav och det är 

det som försvårar ett samordnat 

inköp från flera myndigheter. Vad 

vi måste bli bättre på är mer dialog 

och kommunikation följt av utvärderingar, 

menade Jan Schönbeck. 

eBeställ 

Mikael Wickström, upphandlingschef 

på Skatteverket, redogjorde från 

verkets erfarenheter med införandet 

av e-inköp. Han lyfte fram de effektivitetsvinster 

verket kan göra genom 

införandet av standardisering och 

förenkling. Bland annat för att göra 

fakturahanteringen smidigare. 

Skatteverket upphandlar för cirka 

2 miljarder med 7550 leverantörer 

involverade och man hanterar ca 

200 000 fakturor. I sitt inköpsarbete 

jobbar man med utvalda inköpsstrategier 

med varugruppsindelning för 

Mikael Wickström, 

Skatteverket 

att nå ett effektivt eBeställ för sina 

upphandlande avdelningar. 

– För avrop i framtiden har vi nu 

samlat på oss en massa erfarenhet och 

lärdom som vi hoppas skall komma 

till användning i vårt arbete med att 

ta fram ett ett så pass bra upphandlingsverktyg 

som möjligt, avslutade 

Mikael Wickström. 

Göran Welander 


Fritt val i vård och omsorg 

Konkurrensverket har regeringens uppdrag att sprida 

kunskap om fritt val för vård, omsorg och service. Vi 

är tillsynsmyndighet för offentlig upphandling och 

för den nya lagen om valfrihetssystem, LOV, som 

började gälla den 1 januari 2009. 

Vår vision är välfärd genom väl fungerande marknader. 

Läs mer om den nya lagen om valfrihetssystem 

på www.konkurrensverket.se 

• Fritt val i vård och omsorg innebär att patienter 

och personer i behov av omsorg själva kan välja 

fritt vem som ska hjälpa eller vårda dem. 

• Det blir lättare för kommuner och landsting 

att införa fritt val i vård och omsorg. 

• Nya möjligheter för mindre företag som vill 

etablera sig inom service, vård och omsorg.


årets upphandlare utsedd: 

Vinnare av ”Handslaget 2008” är 

Magnus Nordkvist, Lindesbergs Kommun 

På årets Upphandlingsdagar, som arrangeras 

tidningen Offentliga Affärer i samarbete med 

Vinge Advokatbyrå och Akademikerförbundet 

SSr, tilldelades Magnus nordkvist, Lindesbergs 

Kommun det nyinstiftade priset ”handslaget 

2008” som utdelas till årets upphandlare. Magnus 

fick priset för om- och nybyggnad av Frövi resecenter. 

genom en förenklad och helt digital 

process ökade antalet anbud drastiskt och priset 

sjönk med 78 procent jämfört med en avbruten 

upphandling av samma entreprenad sex månader 

tidigare. 

– Jag skall egentligen tacka politikerna 

i Lindesberg för att jag nu får 

detta pris, säger Magnus. För två 

år sedan bestämde sig politikerna i 

kommunen för en totalrevision av 

våra upphandlingar. Tidigare hade 

man mest hakat på andra upphandlingar, 

Kommentus, Verva eller andra 

samarbeten kommunvis. Naturligtvis 

deltar vi fortfarande i samarbeten, 

men vi har också utvecklat en egen 

policy för upphandling där mesta 

möjliga skall upphandlas elektroniskt. 

Vi har valt att samarbeta med 

Oreo, som vi har funnit har det mest 

flexibla systemet. 

– I den nu belönade upphand- 

24 

lingen, som handlade om om- och 

tillbyggnad av Frövi resentrum, hade 

vi sex månader tidigare lämnat ut en 

anbudsförfrågan. Resultatet av den 

var ett (1) anbud på 6, 3 miljoner 

kronor. Anbudet var inte heller 

komplett varför vi beslöt att avbryta 

upphandlingen. 

– För den fortsatta upphandlingen 

beslöt vi att tillämpa den av 

politikerna bestämda policyn och 

även att använda oss av elektronisk 

upphandling. 

– Den första frågan vi ställde oss, 

vad är det egentligen vi vill köpa. Vi 

bestämde oss att rensa och förenkla 

så mycket som möjligt. Vi förenk- 

Magnus Nordkvist under 

prisutdelningen av Handslaget 

2008, på banketten under 

Upphandlingsdagarna. 

lade det hela mer än vad Boverket 

ansåg lämpligt. Men vi ville verkligen 

att det skulle vara enkelt att 

lämna anbud. 

– Tack vare den elektroniska 

upphandlingen gick det också mycket 

snabbare att utvärdera anbuden. Den 

var klar på bara tre timmar. 

– Glädjande var att många lokala 

entreprenörer uppskattade förfarandet 

och faktiskt kom in med 

anbud. Över huvud taget fick vi 

mycket positiv feedback. Det var 

bara en som var negativ för att han 

www.primona.se 

inte fick lämna in sitt anbud skriftligt. 

– Resultatet blev att vi fick in 

sex anbud istället för som tidigare 

ett enda. Det vinnande anbudet 

slutade på 1, 3 miljoner kronor, dvs 

78 procent billigare än den tidigare 

avbrutna upphandlingen. Detta trots 

att vi lagt till lite grejer. 

Genom den här metoden blev 

hela anbudsförfarandet mer affärsmässigt, 

vilket gör att vi kommer att 

arbeta vidare med den här modellen. 

I huvudsak bygger det hela på ett väl 

fungerande samarbete med näringslivet 

i hela Örebro län. 

Vem är Magnus Nordkvist ? 

Jag är ekonom med erfarenhet av 

ekonomi och handel i privata företag. 

Har även arbetat inom kommunen 

med implementering av affärssystem 

och uppdragsutbildning. 

Upphandlingsdagarna? 

För en offentlig upphandlare är 

Upphandlingsdagarna helt enkelt 

en lysande tillställning. Det är så 

tight, så bra. Talarlistan är imponerande. 

Ingen annan stans får man 

till exempel höra generaldirektören 

för Konkurrensverket själv tala om 

visioner och styrmedel. 

Förra året var första gången jag 

var med på Upphandlingsdagarna 

och nu räknar jag den som en av de 

konferenser som jag helt enkelt inte 

vill missa. I år hittade jag dessutom 

många intressanta uppslag bland 

utställarna som jag kan använda mig 

av i mitt fortsatta arbete. 

– Tack för intervjun och än en 

gång grattis Magnus! 



fiskeriverket väljer American Express 

resekonto och Svefaktura 

Under 2008 infördes en skyldighet 

för myndigheter att hantera inkommande 

och utgående fakturor elektroniskt. 

Ekonomistyrningsverket 

har rekommenderat Svefaktura som 

standard och American Express 

har därför tagit fram en faktura för 

Resekontofakturering enligt denna 

specifikation. SFTI har granskat och 

godkänt American Express modell. 

American Express Svefaktura har 

varit i produktion hos flertalet 

myndigheter sedan 2008. 

Fiskeriverket väljer American 

Express resekonto 

En av de myndigheter som valt att 

använda American Express Resekonto 

är Fiskeriverket. I slutet av 

2008 valde Fiskeriverket att anlita 

American Express eftersom företaget 

har kommit längst av de statliga 

ramavtalsleverantörerna inom Resekonto 

och Svefaktura. 

– Vi är mycket stolta över att ha 

fått förtroendet att stödja Fiskeriverket 

i övergången till Svefaktura för 

resefakturor. Att myndigheter vänder 

sig till oss är ett resultat av att vi under 

de senaste åren investerat mycket i 

att få ledande kompetens och teknik 

på plats avseende våra betalsystem 

mot staten. Vi arbetar kontinuerligt 

med uppgraderingar och förbättringar 

tillsammans med ESV, säger 

Fredrik Öhrn, försäljningschef 

offentliga sektorn American Express 

Commercial Card. Något som vi lärt 

oss under den senaste tiden är vikten 

av att förenkla test- och implementeringsrutinerna 

för Svefaktura.På 

så vis kan vi erbjuda myndigheterna 

högsta möjliga säkerhet och datakvalitet 

i övergången till elektronisk 

fakturering. 

– American Express har visat en 

god kompetens inom Svefaktura. För 

vår del är det viktigt att samspelet 

mellan myndighet, resebyrå och 

resekontoleverantör har hög prio- 

UPPhAnDLingSDAgArnA 2009 – SPeAKerS COrner 

Emil Eliasson. 

ritet. Här tycker jag att samarbetet 

fungerar väl med American Express 

som drivande part, säger Emil 

Eliasson, lön och pensionsansvarig 

på Fiskeriverket. Trots att Svefaktura 

handlar mycket om teknik, har vi 

lyckats hålla implementeringen på 

en nivå som fokuserar på kommunikation, 

öppenhet och nytta för 

myndigheten och användarna, säger 

Emil Eliasson. 

American Express Svefaktura 

innehåller all information som en 

myndighet vanligtvis får på sin 

resekontofaktura, som exempelvis 

biljettnummer, resenärsnamn och 

följesedelsnummer. Dessutom 

kan ytterligare information anges 

i fakturan, t ex kostnadsställe och 

anställningsnummer. Utifrån beställarreferens 

dirigeras sedan fakturan 

till rätt attesterare. 

Mer information om Svefaktura 

och American Express produkter 

och tjänster till staten finns på 

www.ramavtalamericanexpress.se 

50 000 kronor är rätt mycket för en kanelbulle, 

men inte för ett hus. 

I många kommuner och landsting upplever politiker och 

tjänstemän att det styrsystem som använts under en lång 

tid inte längre fungerar effektivt. Ofta finns en vilja att på 

ett tydligare sätt kommunicera till kommuninvånarna vad 

de får för sina skattepengar. Att koppla ihop punkterna. 

För mycket fokus läggs på förhandlingar om pengar 

och för lite på vad som faktiskt händer med dem. 

Att upphandla 

certifiering 

ett område som har vuxit och växer fortfarande 

är certifiering. Organisationer har upptäckt 

fördelen med att införa ledningssystem för t ex 

miljö, kvalitets eller arbetsmiljöfrågor. Det kan 

leda till ekonomiska besparingar, uppfyllda 

kundkrav, nöjdare medarbetare eller kunder med 

mera. SWetiCs medlemsföretag utför certifieringar 

av sådana ledningssystem. 

Vi har märkt att det ibland råder 

missförstånd bland de upphandlande 

företag och organisationer inom 

offentlig sektor om vad det innebär 

att anlita ett certifieringsorgan för 

certifiering. Detta leder till onödigt 

arbete både hos den upphandlande 

parten och hos certifieringsföretaget. 

Därav denna artikel! 

Vad är SWETIC? 

SWETIC är branschorganisationen 

för ackrediterade företag som arbetar 

med provning, besiktning, kontroll 

och certifiering. SWETIC har 80 

medlemsföretag och växer fortfarande. 

Vad gör SWETIC? 

• organiserar arbetet i Tekniska 

kommittéer för olika områden 

såsom systemcertifiering, provning, 

energideklarationer, tryck, 

lyft. Här diskuteras gemensamma 

frågor för att bedömningarna ska 

bli likartade oberoende av vilket 

företag kontrollanten arbetar för. 

• anordnar utbildningar för revisorer 

och kontrollanter för att höja 

kompetensen 

• har branschmöten med föredrag 

om för branschen aktuella frågor 

• svarar på remisser från Swedac, 

Boverket, Naturvårdsverket mfl 

myndigheter 

Även om viljan till förändring är stark kan det vara svårt 

att komma igång. Vår roll i arbetet är att hjälpa till att ta ut 

riktningen. Att agera piloter i utvecklingsprocessen och erbjuda 

just den struktur och de verktyg som organisationen 

behöver. Vi kallar det ”connecting the dots”. 

www.ekan.com 

• har kontinuerlig dialog med 

myndigheterna 

• har en hemsida, www.swetic.org 

för att sprida information 

Varför ackrediterad 

certifiering? 

Det är egentligen självklart. Vill 

man visa för någon, t ex en kund, 

att man har ett gott miljöarbete 

eller ett ledningssystem som verkar 

för god kvalitet, ska man använda 

en oberoende, kompetent och officiellt 

godkänd part för att granska 

och verifiera detta. I annat fall kan, 

ibland med rätta, trovärdigheten 

ifrågasättas. 

De ackrediterade certifieringsorganen 

är företag som är ackrediterade 

(godkända) av en myndighet för att 

certifiera företags och organisationers 

ledningssystem eller personer, enligt 

internationellt framtagna standarder. 

I Sverige heter denna myndighet 

SWEDAC. Som exempel på standarder 

kan nämnas ISO 14001 för 

miljö, ISO 9001 för kvalitet och 

OHSAS 18001 för arbetsmiljö. 

Dessa är idag blivit de mest erkända 

standarderna för att certifiera en 

organisations ledningssystem. Standarderna 

används över hela världen 

som metod för att systematiskt 

förbättra ett företags miljö-, kvalitets 

och arbetsmiljöarbete och för att visa 

» 

Ekan annons 2 off affärer 185x65 (4.0).indd 1 09-02-09 09.30.40 


» 


för omvärlden att organisationen har 

ledning, rutiner, kompetens för att 

effektivt styra dessa områden. 

Inom olika områden har andra 

standarder på liknande sätt slagit 

igenom och allt fler företag och 

organisationer runt om i världen ser 

fördelar med att använda dessa. Att 

certifiera sig enligt dessa standarder 

har bland annat följande gemensamma 

fördelar: 

Kompetenta revisorer 

Kriterierna för att godkänna certifieringsorganen 

regleras i särskilda 

ISO-standarder. SWEDAC verifierar 

att certifieringsorganen följer kraven. 

Det betyder att revisorer som arbetar 

åt ett ackrediterat certifieringsorgan 

har dokumenterad och kontrollerad 

kompetens. En fördel för den som 

anlitar ett certifieringsorgan, man 

behöver inte kontrollera kompetensen 

igen! 

Oberoende 

Certifieringsorganen är oberoende av 

dem som ska granskas. De får heller 

inte utföra konsulttjänster eller vara 

en branschorganisation åt den som 

ska certifieras. Därför kan man aldrig 

begära offert både på uppbyggnad av 

system och på certifiering. Certifieringsorganen 

får inte hjälpa sina 

En debattbok om datoriserad upphandling 

Oreo AB har låtit en forskare skriva 

en debattbok om problemen kring 

att göra datoriserade upphandlingar 

med LOU. Boken diskuterar dels 

allmänna aspekter på en datoriserad 

upphandling med LOU (främst 

problem sammanhängande med 

26 

kunder att bygga upp system. 

Det vore ju inte trovärdigt om 

samma personer byggde upp ett 

ledningssystem och sedan kom tillbaka 

och bekräftade hur duktiga de 

varit! 

Internationell gångbarhet 

Standarderna är internationellt framtagna, 

med deltagande av respektive 

lands standardiseringsorganisation. 

Detta innebär att man i andra länder 

förstår värdet av certifieringen. 

Certifieringsrevision och godkännande 

av företags ledningssystem 

sker enligt internationellt godkända 

standarder. 

Så här går det till att 

certifiera en organisation 

De flesta organisationer som funderar 

att specificera alla krav på förhand) 

dels ett antal specifika frågor med 

specifika svar (främst rörande matematiska 

utvärderingsmetoder och 

viktningen av kriterier). 

Boken är baserad på en omfattande 

litteraturgenomgång och 

en serie intervjuer med 

upphandlare och experter. 

Utgångspunkten har varit 

att upphandling är en 

kombination av vetenskap 

och beprövad erfarenhet. 

Det vetenskapliga anslaget 

är brett och omfattar även 

resultat från ekonomisk- 

och psykologisk mätteori, 

operationsanalys och statistisk 

analys. Ett axplock: 

Datakvalitet 

Eftersom företagens anbud 

är juridiska handlingar 

förutsätts alla siffror ha 

juridisk status, d v s vara 

exakta. En statistisk analys 

av datainsamlingar på referensföretag 

visade dock att 

resultaten från dessa ofta 

var mycket osäkra. Detta 

berodde på: (1) Sneda 

urval så att företagen endast 

lämnat referenser till positivt 

inställda referensföretag. 

(2) Uppdraget genomfördes 

av annan personal och avsåg 

på certifiering har redan insett 

fördelen med att införa ett ledningssystem 

för att förbättra och styra 

verksamheten. Processen fortsätter 

nu med att företaget bestämmer sig 

för certifiering. Man bör då skaffa 

sig en bild av vad som krävs för den 

eller de standarder man har tänkt sig. 

Om man anser sig uppfylla kraven 

kan man kontakta något av certifieringsorganen 

direkt. Annars bör man 

tänka igenom vad som saknas och 

sätta igång med förbättringsarbetet. 

När man tror sig uppfylla kraven 

bör man kontakta ett eller flera certifieringsorgan 

för att begära offert på 

certifieringsarbetet. Om företaget 

ska certifieras enligt flera standarder 

bör man tänka på att certifieringsorganen 

ofta kan integrera revisionsarbetet 

för de olika standarderna. När 

ett annat område. (3) Minnesfel 

uppkom genom att referenserna 

kunde avse flera år gamla uppdrag. 

(4) Instruktionerna om vad som 

skulle bedömas var så diffusa att 

personerna på referensföretagen 

bedömde olika saker. (5) Det framgick 

inte vad som var ett godkänt 

resultat. 

Med en så dålig datakvalitet som 

ovan ska det till oerhörda skillnader 

mellan säljarföretagen för att kunna 

upptäcka dem. I praktiken är uppgifterna 

värdelösa som beslutsunderlag. 

Viktning 

Den största fördelen med de matematiska 

utvärderingsmetoderna 

är att man kan ta hänsyn till fler 

faktorer än förut. Det finns forskning 

om mänskligt beslutsfattande 

som visar på att människan har klara 

begränsningar när det gäller att vikta 

ihop kriterier. Fler än tre kriterier i 

taget verkar inte möjligt för hjärnan 

att hantera. I sådana fall förefaller 

man förenkla problemet genom att 

(omedvetet) bortse från viss information. 

Matematiken hjälper upphandlaren 

att bedöma anbuden rättvist. 

Boken diskuterar metoder för 

viktning av kvalitetskriterier och för 

viktning mellan pris och kvalitet. 

Rangordning diskuteras som en 

speciell form av viktning. Alternativ 

föreslås. 

beslut har tagits för vilket organ som 

ska anlitas påbörjas en process som 

grovt kan beskrivas med nedanstående 

bild: 

Några detaljskillnader i processen 

skiljer sig mellan de olika standarderna 

och certifieringsorganen. 

Vilka standarder finns? 

Gå in på SWEDAC: s hemsida www. 

swedac.se för att kontrollera vilka 

standarder som finns och för att söka 

vilka företag som är ackrediterade att 

utföra certifiering. 

Gunilla Winroth 

Ordförande i SWETIC 

Utvärderings metoder 

Boken diskuterar de vanligast förekommande 

utvärderingsmetoderna 

med varianter: 

1. Lägsta pris (prisupphandling) : 

Jämförelsetal ~ P 

2. Fast pris (kvalitetsupphandling) : 

Jämförelsetal ~ Q 

3. Lågt pris och högt värde (reduceringsmetoden) 

: Jämförelsetal ~ 

P – V(Q) där beteckningen V(Q) 

tolkas som att värdet (V) är en 

funktion av kvaliteten (Q) 

4. Lågt pris och hög kvalitet (samtidigt) 

: Jämförelsetal ~ x*P + 

(1-x)*Q 

5. Lågt pris per kvalitetspoäng 

(oavsett kvalitet) : Jämförelsetal ~ 

P/Q 

6. Marginalnyttan av en kvalitetsökning 

7. TradeExtensions® relativa och 

absoluta metod för prispåslag. 

8. Optimering genom att använda 

en kombination av anbuden 

Boken publiceras under våren. 

Exemplar kan beställas genom e-post 

till författaren erik.soderman2@ 

gmail.com och kostar 299 kronor 

(inkl moms). 

Fil dr Erik Söderman för Oreo AB 



Är din information tillgänglig nästa år? 

riksdagen har beslutat att Sverige ska 

vara tillgängligt för alla år 2010. Det gäller 

även information. Alla människor ska 

kunna kommunicera med myndigheter och 

ta del av dess information. 

Semantix skapar kommunikation 

som fungerar Semantix, ett 

av Europas ledande företag inom 

kvalificerade kommunikations- och 

språktjänster, kan hjälpa din verksamhet 

att komma igång med arbetet 

att göra informationen och kommunikationen 

tillgänglig. Semantix mål 

är att skapa kommunikation som 

tips till dig som ska upphandla 

certifiering inom offentlig sektor 

Certifiering av ledningssystem har blivit vanligt 

även inom den offentliga sektorn. 

Mycket talar för en fortsatt tillväxt. Certifiering 

är en tjänst som erbjuds på en marknad av 

aktörer – certifieringsorgan som konkurrerar 

med varandra. i den här artikeln reder vi ut några 

begrepp och ger tips. Det kan vara till hjälp för 

att upphandlingen ska ske effektivt för båda 

parter samtidigt som regelverket följs. 

Den som upphandlar certifiering 

kan begära in anbud från flera certifieringsorgan 

och välja det bästa 

erbjudandet. Ibland händer det 

dock att inköpare ställer krav vid 

upphandlingen som strider mot vad 

ett certifieringsorgan kan och får 

erbjuda. Vi kan ge en del tips för att 

göra upphandlingen både korrekt 

fungerar, det vill säga ge rätt information 

till rätt person, på rätt sätt 

och på rätt språk. 

Enligt Handisam (myndigheten 

för handikappolitisk samordning) 

kommer målet om ett tillgängligt 

samhälle år 2010 inte att nås, men 

Semantix kan hjälpa dig en bra bit 

på vägen. 

och effektiv. 

Välj ackrediterade 

certifieringsorgan 

Eftersom certifiering är ett viktigt 

verktyg både för företag, organisationer 

och för samhället finns i alla 

industriländer ackrediteringsorgan 

som utpekats av staten och som ska 

Metodik och lång erfarenhet 

Semantix språkkonsulter arbetar 

med olika metoder för att anpassa 

information efter läsarens behov. De 

gör både struktur och text lätt att 

hitta i, läsa och förstå, och många har 

lång erfarenhet av såväl klarspråksarbete 

som att skriva för webben och 

att skriva lättläst svenska. 

En medarbetare på Semantix, 

Anneli Hedlund, journalist och 

författare till boken Klarspråk lönar 

sig, säger: 

– Ett tillgängligt samhälle är 

bättre för alla. Men tillgänglighet 

och begriplighet är inget som sker 

av sig själv, utan det krävs ett aktivt 

arbete för att nå dit. Inte minst för 

att påverka människors attityder och 

förändra deras sätt att skriva. Det 

måste bli ”fint” att skriva enkelt. 

Översätter – alla språk, alla 

fackområden, alla format 

Semantix översätter till alla språk och 

är sedan många år en uppskattad leverantör 

till myndigheter och offentlig 

sektor. Ingen översättning är den 

andra lik, men med Semantix långa 

erfarenhet, tekniska kunnande och 

stora nätverk kan de hitta det optimala 

arbetssättet för varje projekt. 

Och rätt översättare! 

Stöd för språkhantering 

på webben 

Semantix kan hjälpa till med 

både webbpubliceringsverktyg 

och informationsdesign för 

webben. De erbjuder dessutom ett 

säkerställa att provning, kontroll och 

certifiering sker på ett korrekt och 

säkert sätt. I Sverige är SWEDAC 

ackrediteringsorgan och cirka 95 

procent av all certifiering av ledningssystem 

görs inom vår ackredite ring. 

Vilka certifieringsorgan vi har ackrediterat 

framgår av vår webbplats. 

Det finns spelregler för ackrediterade 

certifieringsorgan 

Precis som det finns standarder för 

ledningssystem hos företag och organisationer 

finns det standarder för 

certifieringsorgan. Dessa standarder 

måste certifieringsorganen följa och 

det är bland annat detta som ackrediteringen 

säkerställer. Några grundkrav 

är: 

• Stabilitet och klara ansvarsförhållanden. 

• Konsulttjänster gällande 

uppbyggnad och underhåll av 

tilläggsprogram för språkhantering 

i webbpublicerings verktyget 

EPiServer, som gör det möjligt att 

enkelt välja ut och exportera de sidor 

på webbplatsen som ska översättas. 

De exporterade filerna skickas till 

översättning och när de importeras 

in i EPiServer igen fungerar länkarna 

och samma formatering finns kvar. 

Du kan enkelt granska sidorna innan 

de godkänns för publicering. Du får 

också en översikt över alla sidor och 

språkversioner på din webbplats, där 

du ser vilka sidor som finns på vilka 

språk, samt om och när uppdateringar 

har gjorts. 

Allt inom språk 

Samhället ska utformas så att alla 

kan delta, det är en demokratisk 

grundprincip. Semantix kan bland 

annat hjälpa dig och din verksamhet 

att ge din information en tillgänglig 

design och struktur skriva vårdat, 

enkelt och begripligt, som är ett 

mål för en nationell språkpolitik – 

Semantix skriver åt dig, eller utbildar 

dig och dina kolleger i språkarbete 

och skrivande översätta din information, 

inom alla fackområden och 

i alla format ge tekniskt stöd för att 

till exempel skapa och underhålla 

flerspråkiga webbplatser. • 

ledningssystem får inte erbjudas. 

• Andra aspekter på opartiskhet – 

till exempel får revisorerna inte ha 

någon koppling till kunden. 

• Certifieringsorganet ska ha ett eget 

kvalitetssystem. 

• Kompetenta revisorer. 

• Krav på branschkompetens. 

• En certifieringsprocess som 

uppfyller vissa grundkrav. 

• Uppföljning minst årligen och 

förnyad certifiering minst vart 

tredje år. 

Vilka krav kan inte ställas på 

ett ackrediterat certifieringsorgan? 

Ackrediteringskraven syftar till att 

ge god nivå på utfärdade certifikat, 

så att de får ett reellt värde på marknaden 

och bland intressenter. 

Den som upphandlar bör dock 

tänka på att: » 


» 

UPPhAnDLing 

• Inte ställa krav på att certifieringsprocessen 

ska innehålla konsultinsatser. 

• Inte ställa krav på glesare uppföljning 

än en gång per år. 

Vad kan man ställa krav på? 

För att få bra och jämförbara offerter 

bör beställaren/ köparen tänka på 

och fråga följande: 

• Ställ krav på att företaget har 

ackreditering för din bransch. Du 

kan också fråga efter referenser 

från branschen. 

• Fråga också om var revisorerna 

finns. Resekostnader är en stor del 

av kostnaden särskilt för uppföljning. 

Olika certifieringsorgan 

har olika regler för debitering av 

resor. 

• Bestäm vilken typ av pris du vill 

ha. Det är viktigt att du kan få en 

jämförbar bild av vad det totala 

priset under en treårscykel blir 

• Har du krav på när revisionen ska 

genomföras ange det 

Certifieringsorganen 

behöver uppgifter 

För att kunna lämna en korrekt 

offert behöver certifieringsorganen 

uppgifter om företaget och dess verksamhet. 

Oftast finns färdiga frågefrågeformulär 

på certifieringsorganens 

webbplatser 

Använd dessa och var frikostig 

med information, det tjänar ni själva 

på. Följande uppgifter är viktiga: 

• Vilken/vilka standarder vill ni ha 

certifiering för? 

• Finns andra ledningssystem i 

verksamheten och är dessa certifierade? 

• Vilka är era huvudsakliga 

produkter/tjänster? 

• Vilka legala eller andra externa 

krav finns på produkten/tjänsten 

(kvalitet)? 

• Har ni konstruktion i er verksamhet 

(kvalitet)? 

• Är verksamheten tillsynspliktig 

(miljöledning)? 

• Vilka är de viktigaste miljöaspekterna 

(miljöledning)? 

• Vilka är de viktigaste arbetsmiljöriskerna? 

(Ledningssystem för 

arbetsmiljö). 

• Hur ser organisationen ut avseende 

filialer, outsourcing etc? 

• Antal anställda? Skiftarbete? 

• Har ni anlitat en konsult för 

systemet, i så fall vilken? 

Hur genomförs 

certifieringen? 

På SWEDAC:s webbplats och på 

de olika certifieringsorganens webbplatser 

finns beskrivningar av certifieringsprocessen. 

Dessa utgår alla 

från grundkraven men varje certifieringsorgan 

har sina särdrag. Har 

ni frågor – ring till certifieringsorganen 

och fråga, eller vänd er till 

SWEDAC. • 

28 

TolkDirekt – en kostnads- 

effektiv språkassistans 

i ett alltmer expansivt, mångkulturellt och flerspråkigt samhälle behöver 

företag och organisationer anpassa kommunikation och budskap på ett 

effektivt och professionellt sätt. genom en kvalitetssäkrad distanstolktjänst 

kan samhället spara stora summor pengar och samtidigt bidra till en 

bättre miljö. 

Nästan två miljoner människor i 

Sverige är 1:a eller 2:a generationens 

invandrare. Behovet av språkassistans 

på ett stort antal olika språk och 

dialekter är stort. 

Den offentliga sektorn köper 

årligen tolktjänster för cirka 700 

miljoner kronor, varav den traditionella 

kontakttolkningen står 

för cirka 80 procent. Enbart inom 

Stockholms läns landsting är behovet 

160 000 tolkuppdrag per år. Med 

endast ett 60-tal auktoriserade tolkar 

som genomgått särskilda prov för 

tolkning inom hälso- och sjukvården 

till förfogande är det en ekvation 

som inte går ihop. 

Sparar pengar och bidrar 

till en bättre miljö 

Traditionell tolkförmedlingsverksamhet 

förmedlar i huvudsak så 

kallad kontakttolk, som fysiskt 

närvarar vid tolksituationen. Möten 

vid läkarbesöket, domstols- eller 

polisärendet, social- eller arbetsmarknadshandläggningen 

kan lika 

bra, eller i många fall bättre, tolkas 

på distans över telefon. Distans- och 

telefontolkning sparar samhället 

stora summor pengar, i form av lägre 

tolkkostnader, förenklad administration 

och kortare ledtider. Dessutom 

är distanstolkning det klart bästa 

alternativet ur miljösynpunkt. 

Distanstolkning prioriteras 

Detta gör att Stockholms Läns 

Landsting kommer att prioritera 

distanstolkning vid nästa ramavtalsupphandling 

av tolkförmedlingstjänster. 

Jönköpings kommun är ett 

exempel på en kommun som redan i 

dag har valt att satsa enbart på distanstolkning. 

Transvoice förmedlar och administrerar 

tusentals tolk- och 

språktjänster per dag, till staten, 

kommuner, myndigheter och 

förvaltningar samt privata företag 

och organisationer i hela Sverige 

Tolktjänst utan förbokning 

– Sedan hösten 2008 erbjuder Transvoice 

som första språkföretag distanstolktjänster 

med anställd personal 

från eget callcenter. Tjänsten heter 

TolkDirekt och ett 30-tal tolkar/ 

språkkommunikatörer står i dag 

till förfogande on-demand. Kunder 

återkommer allt oftare med positiv 

respons om tjänsten TolkDirekt, 

vilket vi naturligtvis uppskattar. 

Efterfrågan och antalet samtal in i 

tjänsten ökar kraftigt och vi utökar 

kontinuerligt med nya tolkar och 

nya språk. 

Vi räknar med att kunna erbjuda 

mellan 60 och 100 distanstolkar 

under 2009. 

Den professionella och högteknologiska 

contact-centermiljön, med 

högsta buller- och sekretesskydd, har 

också utrymme för vidare expansion 

i takt med behovet, berättar Jonas 

Ahlstedt, VD Transvoice AB. 

Vid telefontolkning betalar 

kunden bara för den tid som faktiskt 

utnyttjas, inte per timme som i fallet 

med kontakttolk. Restid, spilltid 

och kilometerkostnader sparas och 

inte minst miljöaspekten talar för 

att distanstolkning kommer att öka 

lavinartat i framtiden. 

Unik tolkservice 

– Vår TolkDirekt-service är unik 

på marknaden, med egna anställda 

tolkar i kvalificerad och kvalitetssäkrad 

callcenter-miljö. Här finns all 

den kompetens som behövs för att 

hantera uppdrag inom alla områden 

och sammanhang som spänner över 

sjukvård, juridik, asyl/migration och 

många andra uppdrag för offentlig 

sektor, till affärstolkning och kundtjänst 

tre-partstolkning. Med Tolk- 

Direkt får ni tillgång till språkassistens 

- när behovet uppstår. Kunden 

behöver inte förboka tolken, utan 

ringer vår växel och kopplas direkt till 

ledig tolk, förklarar Jonas Ahlstedt. 

Strategiskt partnerskap 

med SOS Alarm 

Transvoice har inlett ett strategiskt 

samarbete med SOS Alarm och 

dess dotterbolag YouCall, i syfte att 

utveckla tjänster för akut- kris-, och 

larmtolkning. 

– Det finns ett stort behov av 

språkassistans kopplat till nödsituationer 

– ungefär 5-10 procent av 

alla samtal till 112 – och än så länge 

har det inte funnits en bra lösning 

för trepartstolkning. Inom ramen 

för Transvoice tjänst TolkDirekt ska 

tolkarna/språkkommunikatörerna 

specialutbildas i trepartstolkning vid 

kris- och larmsituationer, säger Jonas 

Ahlstedt. 

Arne Öster 


Sju av tio tror att 

aktörer bryter mot 

konkurrensreglerna 

Det finns ett starkt stöd för att ha ett kraftfullt 

regelverk som motverkar konkurrensproblem. 

tilliten till aktörerna är dock mindre, och så 

många som sju av tio tillfrågade tror att det förekommer 

överträdelser av konkurrensreglerna. 

Det visar en undersökning som 

Sifo gjort på uppdrag av Konkurrensverket. 

Undersökningens 

huvudsakliga syfte var att kartlägga 

hur olika grupper, som lämnat tips 

och klagomål till verket, uppfattar 

Konkurrensverkets hantering av deras 

ärenden. Undersökningen genomfördes 

med intervjuer bland parter, 

ombud och övriga som lämnat tips 

och klagomål till verket. 

Positivt med konkurrens 

En stor majoritet bland de tillfrågade 

anser att konkurrens mellan 

företag är positivt. De menar att 

ökad konkurrens leder till lägre pris, 

bättre kvalitet och ett större utbud 

för konsumenterna. 

– Svaren i undersökningen visar 

att det finns en mycket stark tilltro 

till att konkurrens mellan företag är 

till nytta för konsumenterna. Den 

kunskapen är viktig för oss i vårt 

arbete att identifiera konkurrensproblem 

och rätta till dem, säger 

Konkurrensverkets tf generaldirektör 

Jan-Erik Ljusberg i ett pressmeddelande. 

Liten tilltro till att företag 

följer reglerna 

Samtidigt som de flesta var positivt 

inställda till konkurrens och dess 

möjligheter var det dock flera av dem 

som trodde att det förekommer överträdelse 

av reglerna. Sjuttio procent 

av de tillfrågade trodde att reglerna 

överträds mycket ofta eller ganska 

ofta. 

– Det är en allvarlig signal när 

så många tror att det förekommer 

överträdelser av konkurrensreglerna. 

Vi är givetvis intresserade av att få in 

fler tips och klagomål på misstänkta 

överträdelser av reglerna, fortsätter 

Jan-Erik Ljusberg. 

Karteller 

Undersökningen visade också att 

företag och deras juridiska ombud 

har dålig kunskap om reglerna 

gällande karteller. För företag som 

deltar i karteller och andra olagliga 

UPPhAnDLing 

samarbeten finns en möjlighet att 

erkänna detta och lämna kartellen, 

och därmed slippa påföljd. Var tredje 

affärsjurist uppger dock att de inte 

känner till dessa regler om befrielse 

från påföljd. Enligt Jan-Erik Ljusberg 

är det anmärkningsvärt att kunskapsnivån 

om dessa möjligheter är så pass 

låg och menar att Konkurrensverket 

kommer att intensifiera arbetet med 

att informera om konkurrensreglerna. 

Källa: Konkurrensverket 

It-upphandlingen överklagar dom till regeringsrätten 

Kammarkollegiet meddelar att de överklagar 

Kammarrättens dom angående upphandlingen 

av it-konsulttjänster 2008 till regeringsrätten. 

Myndigheten anser att frågan har stor principiell 

betydelse och vill få en prejudicerande dom från 

högsta instans. 

Den 30 december 2008 meddelade 

Kammarrätten sitt domslut angående 

upphandlingen av IT-konsulttjänster 

2008. Domstolen biföll då Siemens 

AB:s talan i målet och förordade 

också att upphandlingen beträffande 

anbudsområdena 3, 4, 5 och 8 ska 

göras om. 

Stor principiell betydelse 

Den tvist som uppkommit bottnar 

i olika synsätt på hur proportionalitetsprincipen 

ska tolkas i upphandlingsfrågor. 

Principen innebär att 

”alla åtgärder som vidtas ska vara 

nödvändiga och lämpliga med 

hänsyn till syftet”. 

Frågan är nu om de avgränsingar 

som sattes mot leverantörerna i 

förfrågningsunderlaget har begränsat 

konkurrensen. Kammarkollegiet 

efterlyser ett prejudicerande avgörande 

då de anser att det i nuläget 

saknas i frågan. 

– Anledningen till att vi överklagar 

till Regeringsrätten är att 

detta är en viktig principiell fråga 

som bör tas upp till högsta instans, 

säger Michaela Kanti, som ansvarar 

för upphandlingen. Hon var tidigare 

ansvarig för upphandlingen på Verva 

och innehar nu samma funktion på 

Kammarkollegiet. 

– Om kammarrättens dom blir 

prejudicerande är vår tolkning att 

man dömer proportionalitetsprincipen 

hårdare här än i övriga europa, 

fortsätter hon. 

Starka reaktioner 

Domen som meddelades mötte 

starka reaktioner hos både kunder 

och leverantörer då många myndigheter 

upplevde frustration över 

att vissa ramavtal ännu saknas för 

it-konsulttjänster. De leverantörer 

som fått erbjudande om ramavtal på 

de anbudsområden som blivit överbeprövade 

säger sig känna osäkerhet 

Kajsa Juslin 

och besvikelse. Andra leverantörer 

har samtidigt visat intresse av att 

delta i en eventuell ny upphandling. 

Fakta om tvisten: 

Siemens AB överprövade Vervas tilldelningsbeslut 

av IT-konsulttjänster 

2008 till Länsrätten i februari 2008. 

Domstolen gav Verva, som var 

ansvarig myndighet för upphandlingen, 

rätt. Företaget överklagade 

Länsrättens beslut till Kammarrätten 

i maj 2008 som den sista december 

meddelade domen som innebar att 

upphandlingen ska göras om. 

Upphandlingen av it-konsulttjänster 

omfattas av två delområden 

med samma inriktning på kompetens: 

• anbudsområde 1-7 avsåg leverans 

av resurskonsulttjänster 

• anbudsområde 8 avsåg leverans 

av uppdragskonsulttjänster 

Inom fyra områden i delområde 1-7 

har ramavtalen redan trätt i kraft. 

Siemens AB överklagade områdena 

3, 4, 5 och 8. Därmed har ramavtalen 

inom dessa områden inte trätt 

i kraft. • 


exPertPAneLen SVArAr 

Elektroniska upphandlingssystem införs nu hos allt 

fler inköpare. En av fördelarna är ju att alla “skallkraven” 

måste vara uppfyllda innan det går att 

skicka in sitt anbud. Även utvärderingen går ju också 

mycket snabbare. Har du utifrån din erfarenhet 

upptäckt några nackdelar med elektroniska upphandlingssystem? 

Anna Ulfsdotter Forsell, 

Advokat, Delphi & Co 

Ann Linde Koolman, 

upphandlare 

Alingsås Kommun 

Sinikka Suutari 

Upphandlingskonsult 

Kommentus Gruppen AB 

Elektroniska upphandlingssystem 

införs nu hos allt fler inköpare. En av 

fördelarna är ju att alla ”skall-kraven” 

måste vara uppfyllda innan det går att 

skicka in sitt anbud. Även utvärderingen 

går ju också mycket snabbare. Har du 

utifrån din erfarenhet upptäckt några 

nackdelar med elektroniska upphandlingssystem? 

jag har inte upptäckt några stora 

nackdelar utan ser mest fördelar. Något 

fördelarna är många med elektroniska 

upphandlingssystem. Att leverantörerna 

undviker onödiga missar är mycket bra. 

Utvärderingen i sig kanske inte går så 

mycket snabbare men mycket av den 

formella kontrollen går per automatik 

och den totala tidsbesparingen finns 

naturligtvis där. 

Det är av stor vikt att sammanställningen 

av själva förfrågningsunderlaget 

görs lika noggrant som alltid, så att inte 

mallarna tar överhanden. vid införandet 

av ett elektroniskt upphandlingssystem 

förenklingen med elektroniska anbud 

uppstår inte direkt och så snabbt som 

man skulle kunna tro. Det tar en tid att 

anpassa sina förfrågningsunderlag och 

effektivisera upphandlingsprocessen så 

att fördelarna kan tas till vara fullt ut. 

Man kan spara tid på vissa delmoment 

medan andra delmoment i processen 

kan ta längre tid. 

Man ska inte ha en övertro till att allt 

blir enkelt och rätt i leverantörernas 

anbud även om det finns checklistor för 

skall-krav. Svarsfält kan innehålla brisfälliga 

uppgifter och bifogade filer som ska 

styrka uppfyllda skall-krav kan vara lika 

felaktiga som i pappersanbud. 

som jag dock vill varna för är att upphandlingarna 

blir för standardiserade 

genom användningen av elektroniska 

upphandlingssystem. Det är viktigt att 

köpbehovet i verksamheten styr upphandlingen 

– det får inte bli så att de 

elektroniska upphandlingssystemen styr 

upphandlingarna. 

måste upphandlingsenheten lägga stor 

kraft vid att skapa egna mallar med 

formuleringar som passar den egna 

organisationen. Det är även betydelsefullt 

att hitta gemensamma rutiner och 

att alltid korrekturläsa underlagen (finns 

risker med att tilliten till tekniken blir för 

stor). Det är även viktigt att tillmötesgå 

de leverantörer (om än ett fåtal idag) 

som inte har möjlighet att lägga elektroniska 

anbud. 

En nackdel för leverantörerna är att det 

kan bli merarbete i vissa avseenden när 

de lämnar anbud. 

Genom att Kommentus oftast genomför 

många parallella samordnade upphandlingar 

behöver anbudsgivaren lämna 

anbud elektroniskt många gånger (ett 

för varje anbudsområde) för att upphandlingssystemet 

ska kunna användas 

i utvärdering och dokumenthantering 

för respektive anbudsområde. Detta kan 

upplevas som besvärande. Majoriteten 

av leverantörerna har ändå tyckt att det 

är enklare att lämna anbud elektroniskt 

är på traditionellt sätt. 

Ställ en fråga till Expertpanelen, mejla till brev@hexanova.se

Sjöblom, Konkurrensverkets 

nya generaldirektör 

regeringen har utsett 

Dan Sjöblom till ny 

generaldirektör för 

Konkurrensverket. 

Sjöblom är jurist och påbörjade sin 

bana vid Näringsfrihetsombudsmannen, 

för att i början av 90-talet 

verka som biträdande avdelningschef 

vid Konkurrensverkets förvärvsavdelning. 

Sedan 1996 har Sjöblom arbetat 

vid Europeiska kommissionens generaldirektorat 

för konkurrensfrågor, 

under senare år som enhetschef. 

Dan Sjöblom börjar på Konkurrensverket 

den 16 mars 2009. Jan- 

Erik Ljusberg är fram till dess tillförordnad 

generaldirektör. 

Konkurrensverkets uppdrag 

Konkurrensverkets uppdrag innebär 

är att arbeta för en effektiv konkur- 

rens inom den privata och offentliga 

verksamheten. Uppdraget innebär 

också att övervaka att företagen följer 

konkurrenslagen. Från och med den 

1 september 2007 har Konkurrensverket 

ansvar för tillsyn över 

offentliga upphandlingar, så 

även granskskningen av att de offentliga 

aktörerna tillämpar upphandlingsreglerna 

och följer upphandlingslagarna. 

Konkurrensverket föreslår regel- 

e EKONOMI 

eKOnOMi 

ändringar som de anser är bra för 

konkurrensen, delger information 

kring vilka regler som gäller, ger 

bidrag till forskning om konkurrens 

och upphandling. Syftet är att 

leverantörer skall få lika konkurrens- 

och upphandlingsvillkor, inte minst 

att skattemedlen skall användas på 

bästa sätt. 

DAGARNA 

Örebro 2009 

Årets största mötesplats för dig 

som berörs av ekonomiska beslut. 

Chefsekonomer, revisorer , förvaltningschefer, controllers, politiker 

och beslutsfattare från det Offentliga Sverige samlas i Örebro för att 

debattera, bevaka och uppdatera sig. 

Vi ses på Ekonomidagarna oktober 2009! 

Arrangörer Samverkande organisationer 

Tina Lundberg Åsén 


eKOnOMi 

Skatteutjämningssystemet 

skadar Sveriges tillväxt 

Det svårbegripliga systemet för skatteutjämning 

mellan kommuner missgynnar Stockholms 

län. Det anser Stockholms handelskammare 

som har gjort en analys av en undersökning 

om det kommunala skatteutjämningssystemet 

med frågor ställda till Stockholms Läns samtliga 

kommunstyrelseordförande. 

Det är svårt att förutse vilka effekter 

systemet får för kommunerna och 

sju av tio kommunstyrelseordförande 

anser att systemet missgynnar 

kommuner som sköter sin verksamhet 

och ekonomi effektivt. Då 

är väl att märka 16 av kommunerna 

i Stockholms län är nettomottagare 

i systemet. Systemet belönar inte 

kommuner som satsar på företagande, 

nya invånare och tillväxt, 

särskilt inte bland kommunerna i 

Stockholms län. Nästan alla, nio 

av tio kommunstyrelseordförande, 

32 

anser att systemet i högre grad borde 

premiera tillväxt. Att Stockholms 

län inte når sin fulla tillväxtpotential 

påverkar hela vårt lands tillväxt negativt, 

eftersom Stockholmsregionen 

fungerar som hela Sveriges ekonomiska 

motor. 

Det kommunala skatteutjämningssystemet 

i korthet 

Sverige har en kommunalekonomisk 

skatteutjämning för att skapa likvärdiga 

ekonomiska förutsättningar för 

landets kommuner och landsting. 

Målsättningen är att en kommun 

ska kunna tillhandahålla sina invånare 

en likvärdig service oavsett skillnader 

i kommuninvånarnas inkomster 

och andra strukturella förhållanden. 

Syftet med utjämningssystemet är 

att de skillnader som finns i kommunalskatt 

mellan kommuner i stort 

ska spegla skillnader i effektivitet, 

service- och avgiftsnivå och inte bero 

på olika strukturella förutsättningar. 

Dagens system infördes 2005 och 

har sina rötter i 1996 års system. 

Sverige har emellertid haft kommunalekonomiska 

utjämningssystem 

under större delen av 1900-talet. 

10 av 14 kommuner som betalar 

till utjämningssystemet 

ligger i Stockholms län 

I 2008 års inkomstutjämning är det 

14 av landets 290 kommuner som 

betalar en inkomstutjämningsavgift. 

Av dessa är en klar majoritet, tio 

stycken, stockholmskommuner. De 

fem kommuner som betalar betydligt 

mer än de övriga, är alla belägna 

i Stockholms län. Stockholms läns 

landsting är dessutom det enda av 

Sveriges 20 landsting som betalar till 

utjämningen. 

Det som gynnar Stockholm 

stärker Sverige 

Innevarande konjunkturnedgång har 

gått snabbare än många prognosmakare 

förutspådde och kommer även 

att slå hårt mot den offentliga verksamheten. 

Nyligen reviderade Sveriges 

Kommuner och Landsting, SKL, ned 

sin prognos rejält för den förväntade 

tillväxten av skatteunderlagstillväxten 

för 2009 och 2010. De minskade 

skatteintäkterna utifrån prognosen 

för 2010 motsvarar närmare 20 000 

jobb i kommuner och landsting. 

Än mer bekymmersamt blir 

det om en än större börda läggs 

på Stockholmsregionen till följd 

av den försvagade konjunkturen. 

Staten drar redan stora summor från 

Stockholmsregionen för att understödja 

andra delar av landet. Med 

en femtedel av landets befolkning 

står länet för 29 procent av Sveriges 

totala tillväxt (2006) och för en betydande 

andel av de samlade statliga 

skatteintäkterna. 

Det strömmar sålunda ut betydligt 

fler skattekronor från Stockholm 

än vad som kommer länet till godo i 

ett läge där Stockholm brottas med 

svåra kapacitetsbrister. Brister som 

orsakats av den kraftiga befolkningstillväxten 

och avsaknad av statliga 

infrastruktursatsningar. 

Det har bidragit till en situation 

som undergräver regionens konkurrenskraft 

och ger en sämre framtida 

ekonomisk utveckling än vad som 

skulle var möjligt. Detta är inte en 

regional fråga – den gäller hela vårt 

lands ekonomiska utveckling. 

Stockholm är hela landets tillväxtmotor 

och när den hackar och inte 

går med full kapacitet får det betydande 

konsekvenser för hela Sverige. 

Öka incitamenten för tillväxt 

och sysselsättning 

En överväldigande majoritet av 

kommunstyrelseordförandena i 

Stockholms län, nio av tio, anser att 

incitamenten till ekonomisk tillväxt 

och ökad sysselsättning i utjämningssystemet 

är bristfälliga och måste 

öka. Enbart fem procent svarar att 

incitamenten är tillräckliga. 

Regeringen har nyligen tillsatt 

en kommitté som ska utvärdera 


det kommunala skatteutjämningssystemet 

fram till våren 2011. 

Kommittén har bland annat fått 

i uppdrag att utreda alternativa 

metoder för inkomstutjämning och 

identifiera om det finns tillväxthämmande 

faktorer i inkomstutjämningen. 

I så fall ska kommittén 

föreslå hur dessa kan undanröjas 

samt hur incitamenten kan stärkas 

för ekonomisk tillväxt och en ökad 

sysselsättning. 

Öppna svar 

Bland de kommunstyrelseordförande 

som tycker att incitamenten 

för tillväxt och sysselsättning bör öka 

i utjämningssystemet har 28 procent 

valt att utveckla sitt svar. Svaren är 

relativt samstämmiga varför enbart 

ett par redovisas. 

Om vi ska ha ett utjämningssystem 

så ska man belönas om man 

driver en tillväxtvänlig politik som 

visar att man prioriterar rätt saker. 

Man ska inte ha ett utjämningssystem 

som vilar på dagens grunder. 

Det är ett icke fungerande system när 

välskötta kommuner tvingas betala 

för äventyrsbad i Norrland. 

Det saknas incitament till tillväxt 

då staten garanterar en skattekraft på 

115 procent av medelskattekraften. 

Effektiva kommuner 

missgynnas 

Så många som sju av tio kommunstyrelseordförande 

anser att den 

kommunala skatteutjämningen missgynnar 

kommuner som sköter sin 

verksamhet och ekonomi effektivt. 

Det är höga siffror som tyder på att 

det finns en stor förbättringspotential 

i systemet. Var femte kommunstyrelseordförande 

tycker dock inte 

att effektiva kommuner missgynnas 

och en av tio uppger att de är osäkra 

och därmed inte kan besvara frågan. 

Om ett utjämningssystem ska 

finnas bör det enligt Handelskammarens 

mening, premiera en effektiv 

skötsel av den kommunala verksamheten 

och främja tillväxt och sysselsättning. 

Det är en åsikt som delas av 

länets kommunstyrelseordförande. 

Öppna svar 

Bland de kommunstyrelseordförande 

som anser att utjämningssystemet 

missgynnar effektiva kommuner har 

43 procent utvecklat sitt svar. Här 

presenteras några exempel: 

Systemet straffar välskötta 

kommuner och belönar kommuner 

med höga kostnader. 

Det finns ingen morot för mottagande 

kommuner att effektivisera 

sina verksamheter. De får inte mer 

pengar i kassan men de har blivit 

ovänner med befolkningen och 

arbetstagarna eftersom nedläggningar 

och större barngrupper sällan 

ses som positiva åtgärder. 

Det saknas incitament till tillväxt. 

Staten garanterar en skattekraft på 

115 procent av medelskattekraften. 

För de 280 kommuner som ligger 

under finns inget skäl att anstränga 

sig för att öka den egna skattekraften. 

För de 10 kommuner som ligger 

över dras ner även om vi ökar. Dessutom 

tillväxt i form av nya invånare 

innebär ökade kostnader som regel 

överstiger den genomsnittliga kostnadsutjämningen 

då det ofta innebär 

nyinvesteringar vilket är dyrare. 

Det som min kommun betalar in 

till utjämningssystemet innevarande 

år går till kommuner som redan har 

högre kostnader för välfärdsverksamheterna 

än vad min kommun kan 

kosta på sig. 

Skatteutjämningen missgynnar 

effektivitet. Samtidigt har det blivit 

tydligare för mig att min kommun 

sitter i en oförmånlig utvecklingssituation 

eftersom vi attraherar så 

många barnfamiljer. Vi får därmed 

en demografisk oförmånlig situation 

då antalet skattebetalare i arbetsför 

ålder minskar i andel och skattekraften 

halkar efter. Då har det 

blivit tydligare för oss att kompensationen 

i skatteutjämningssystemet 

behövs för att hålla intäkterna uppe. 

Detta kan vara en bedräglig bild då 

systemet är så svåröverskådligt, men 

det är den bilden som tonar fram ur 

budgetmaterialet och statistiken. 

Utdrag ur Stockholms 

Handelskammares analys 2008:5 

Tjänster för elektronisk avtals- och anbudssignering 

– Jag tycker att skatteutjämningssystemet 

är alldeles nödvändigt om 

vi anser att alla invånare i Sverige 

skall ha någorlunda lika offentlig 

service och offentliga villkor. Vilket 

jag gör, säger Lars-Olof Pettersson, 

kommunstyrelsens ordförande (s) i 

Piteå kommun. 

Stockholms Handelskammare 

glömmer helheten 

Det är inte konstigt att Stockholms 

Handelskammare talar i sak för 

Stockholms kommuner, då 10 av 

de 14 kommunerna som betalar 

en inkomstutjämningsavgift tillhör 

Stockholms län. Stockholms läns 

landsting är dessutom det enda av 

Sveriges 20 landsting som betalar 

en utjämning. Däremot glömmer 

Stockholms Handelskammare av att 

det inte bara är Stockholm som skall 

stärka Sverige. 

www.chambersign.se 

eKOnOMi 

Delade meningar 

om skatteutjämnings- 

systemet 

Medan Stockholms handelskammare påpekar i 

sin analys att skatteutjämningssystemet mellan 

kommuner missgynnar Stockholms län, finns det 

andra som ser saken på annat sätt. 

– Skattekraften är ju som vi alla 

vet väldigt olika i olika delar i landet. 

Då måste vi på något sätt solidariskt 

fördela skatteintäkterna, annars 

skulle det leda till att de problem 

som finns redan nu med avfolkning 

av landsbygden, skulle förvärras, 

menar Lars-Olof Pettersson. 

En kommitté skall utvärdera 

Nyligen har regeringen utnämnt en 

kommitté som skall utvärdera skatteutjämningssystemet 

fram till våren 

2011. 

– På något sätt måste vi få bättre 

långsiktighet i systemet så att förutsättningarna 

inte ändras ”lite nu och 

då” med stora förändringar lokalt i 

kommunerna. Ibland verkar det inte 

vara riktigt genomtänkta, säger Lars- 

Olof Pettersson. 



MiLJö 

Offentlig upphandling 

som miljöpolitiskt verktyg 

Offentlig upphandling kan användas som ett 

styrinstrument för att nå miljöpolitiska mål, 

men andra styrmedel kan vara mer effektiva. Det 

framgår av en forskningsrapport som gjorts på 

uppdrag av Konkurrensverket. 

I rapporten från Konkurrensverket 

konstaterar författarna, professor 

Runar Brännlund tillsammans med 

fil.dr. Per-Olov Marklund och fil. 

dr. Sofia Lundberg vid Umeå universitet, 

att miljökrav vid offentliga 

upphandlingar visst kan bidra till 

att uppnå olika miljöpolitiska mål. 

En avgörande faktor om offentlig 

upphandling är ett effektivt styrinstrument 

är om det samtidigt görs 

andra insatser för att komma åt 

samma miljöproblem. 

Staten och kommunerna köper 

varje år in varor och tjänster för 

omkring 500 miljarder kronor. Då 

är det rimligt att ställa en rad krav 

på det som köps in, bland annat för 

att få garantier för att de håller hög 

Två skolor står i strid med varandra 

om hur verksamheter eller fastighetsägare 

bäst reducerar driftkostnaderna 

för ventilationen. Den 

traditionella ståndpunkten är att ett 

nytt ventilationssystem med värmeåtervinning 

sänker kostnaderna bäst. 

Den andra skolan innebär att man 

ofta kan reducera kostnaderna mer 

genom att rusta upp det befintliga 

systemet med utrustning för behovs- 

och årstidsanpassad ventilation. Den 

traditionella skolan hävdar att den 

sänker kostnaderna för värme med 

upp till hälften och elkostnaderna 

med hälften. Den nya skolan anser 

sig sänka kostnaderna för värme och 

el med 70-80 %. 

Man kan spara energikostnader 

på att se över det gamla ventilationssystemet. 

Ett äldre ventilationssystem 

med fläktar som drivs enligt 

myndigheternas normer kan stå för 

upp till 50-70 % av t.ex. en skolas 

energikostnader. Det finns dock 

olika skolor om hur man skär ned 

mest på kostnaderna. 

Charlotte Steen på ”VVS Företagen” 

representerar den traditionella 

skolan. Denna anser att om man 

34 

kvalitet och lågt pris. Det har under 

senare år blivit allt vanligare att också 

ställa olika miljökrav i upphandlingarna. 

Det är en komplex uppgift 

att föra miljöpolitik via offentlig 

upphandling, menar författarna av 

rapporten ”Miljöhänsyn i offentlig 

upphandling”. Det är inte givet att 

en upphandling med ställda miljökrav 

också är det mest kostnadseffektiva 

sättet att nå ett visst miljömål. 

I vissa situationer kan ekonomiska 

styrmedel (skatter, miljöavgifter eller 

subventioner) vara mer effektiva. 

– Det är viktigt att ta tillvara alla 

möjligheter att nå en bättre miljö 

samtidigt som vi hushållar med de 

gemensamma resurserna. Det är bra 

Minska energislöseriet 

Fläktar och ventilation svarar för ca 40 procent 

av elförbrukningen inom vård och utbildningslokaler. 

hur man skall kunna minska denna finns 

olika syn på. 

installerar ett nytt ventilationssystem 

med värmeåtervinning, så skär man 

ned kostnaderna för värmen med 

upp till 60 %. Man kan också sänka 

elkostnaderna med hälften med ett 

nytt ventilationssystem. Priset för 

ett nytt ventilationssystem varierar, 

men kan i vissa fall kosta upp till en 

miljon kronor. 

VVS-konsulten Torkel Andersson 

att vi med denna rapport kan höja 

kunskapsnivån om hur miljökrav i 

offentliga upphandlingar kan bidra 

till en bättre välfärd, säger Konkurrensverkets 

tf generaldirektör Jan- 

Erik Ljusberg i en kommentar. 

Innan stat eller kommun ställer 

miljökrav i en offentlig upphandling 

bör man fråga sig vilka miljöproblem 

som produktionen eller 

på ”DELTAte” tillhör dem som förespråkar 

en annan skola. Denna anser 

att det inte alltid lönar sig att installera 

ett nytt och effektivare ventilationssystem. 

Man bör först kontrollera 

vilka luftmängdskrav som ställs 

på ventilationssystemet idag jämfört 

med när det gamla installerades. Om 

det ställs högre krav idag, så bör man 

installera ett nytt ventilationssystem. 

Då är det dock inte säkert att man 

sparar energi i förhållande till tidigare. 

Om det gamla ventilationssystemet 

innehåller värmeväxling och 

har en acceptabel driftstrategi, så 

sparar man inte mycket pengar på att 

byta ut ventilationsaggregatet mot 

ett nytt med samma driftstrategi. 

Värmeväxlare 

Om däremot det gamla aggregatet 

saknar värmeväxling, så kan det 

vara en besparing av uppvärmningskostnaderna 

att installera ett nytt 

aggregat med värmeväxlare. Ofta äter 

dock högre elkostnader upp en del av 

energibesparingen. De nya fläktarna 

får nämligen arbeta med ett betydligt 

högre drivtryck på än tidigare p.g.a. 

värmeväxlaren. 

Det traditionella sättet går ut 

på att ventilationssystemen drivs 

med konstanta luftflöden. Lokalerna 

ventileras då med lika mycket 

luft oavsett om de är fullsatta med 

personer, om det endast är ett fåtal 

konsumtionen av den aktuella varan 

eller tjänsten kan orsaka, och om 

det finns andra miljöregleringar på 

området. Om det finns andra regleringar 

kanske dessa är tillräckliga för 

att nå målen. Är befintliga regler inte 

tillräckliga bör man som upphandlare 

fråga sig om eventuella miljökrav 

kan vara konkurrensbegränsande. • 

personer i dem eller om de står 

tomma. Detta är inte en speciellt 

energieffektiv driftstrategi även 

om anläggningen är utrustad med 

värmeväxlare. 

Den nya skolan har kommit 

fram till att man ofta kan spara mer 

energi genom att satsa pengarna på 

att upprusta den gamla ventilationsanläggningen 

och ändra driftstrategi. 

I stället för värmeväxling satsas 

pengarna på frekvensomriktare för 

varvtalstyrning av fläktmotorer och 

spjällstyrningar för lokaler med 

stor variation på personbelastning. 

Systemet kompletteras med ett datoriserat 

styr- och övervakningssystem 

som programmeras för behovs- och 

årstidsanpassad drift. Det innebär 

att luftflödet anpassas till hur många 

som vistas i de olika lokalerna för 

tillfället. Denna driftstrategi innebär 

också ofta att man kan tillföra kallare 

luft än tidigare vilket också bidrar till 

ett bättre inomhusklimat. 

Med den nya driftstrategin för 

ventilationssystemet finns det stora 

möjligheter att reducera de tidigare 

kostnaderna för el- och värmeenergi 

med 70-80 % och få ett bättre inomhusklimat 

än om man bara byter ut 

det gamla aggregatet mot ett nytt. 

Oskar Brandt 


Lokala myndigheter förväntas i allt större 

utsträckning leverera offentliga tjänster 

till fler invånare. Med begränsade resurser 

innebär det att avdelningarna måste arbeta 

mer intelligent för att kunna möta den 

ökade efterfrågan. 

Med Autodesks lösningar, som t.ex. AutoCAD ® 

Map 3D, kan du få mer gjort med mindre 

resurser. Du kan integrera isolerade data och 

kombinera kart- och CAD-data i företaget, 

samtidigt som du utnyttjar de anställdas 

kompetens och kunskap om konstruktionsprogram 

från Autodesk. 

Med Autodesks lösningar blir det enklare 

än någonsin tidigare att dela information och 

förbättra tjänsteutbudet till kommuninvånarna. 

Ytterligare information hittar du på 

autodesk.co.uk/government 

Design är A och o, 

även när Det gäller 

offentligA tjänster 

MiLJö 

Stadsmodell i 3D skapad med Autodesk ® LandXplorer. 

Autodesk, AutoCAD och LandXplorer är registrerade varumärken eller varumärken tillhörande Autodesk, Inc. och/eller dess dotterbolag och/eller filialer, i USA och/eller andra länder. Alla andra varunamn, 

produktnamn eller varumärken tillhör sina respektive innehavare. Autodesk förbehåller sig rätten att när som helst ändra produkterbjudanden och specifikationer utan föregående meddelande och ansvarar 

inte för tryckfel eller grafiska fel som kan finnas i detta dokument. ©2009 Autodesk, Inc. All rights reserved. 


MiLJö 

Offentlig upphandling 

för en bättre miljö 

Varje år ger våra offentliga myndigheter ut 

motsvarande 16 procent av eU:s BnP för upphandling 

av varor (som exempelvis kontorsutrustning, 

byggartiklar och transportfordon), tjänster 

(som underhåll av byggnader, transporttjänster, 

rengöring och catering) och arbeten. Detta 

innebär att goda möjligheter för att en kraftig 

efterfrågan från myndigheternas sida efter 

”grönare” varor kan skapa eller utveckla marknader 

för miljövänliga produkter och tjänster. 

En hållbarare användning av naturresurserna 

och råvarorna skulle vara 

till fördel för miljön och samtidigt 

främja ekonomin som helhet genom 

att skapa chanser för nya ”gröna” 

näringar. Ett sådant skifte kanm 

också främja den europeiska industrins 

konkurrenskraft geno att driva 

på innovativ miljöteknik – en sektor 

med hög tillväxt där EU redan är 

världsledande. 

Undersökningar visar att det finns 

stora möjligheter för en kostnadseffektiv 

och miljöanpassad offentlig 

upphandling, inte minst inom 

sektorer där miljövänliga produkter 

inte är dyrare än alternativen (om 

produktens livscykelkostnader tas 

med i beräkningen). 

Grundprincipen för en miljöanpassad 

offentlig upphandling bygger 

på entydiga och ambitiösa miljökriterier 

för produkter och tjänster. Det 

har utvecklats en hel rad nationella 

kriterier för miljöanpassad offentlig 

upphandling. Men eftersom sådan 

upphandling blir allt vanligare blir 

det också viktigare att medlemsstaterna 

tillämpar jämförbara kriterier 

för att undvika att snedvrida den 

inre marknaden och hindra konkurrensen 

inom EU. 

Eftersom miljövänligare 

produkter definieras utifrån sin 

livscykel kommer en miljöanpassad 

upphandling att påverka hela försörjningskedjan 

och bidra till användningen 

av miljöstandarder vid privat 

upphandling. 

Hur ska vi kunna minska miljöeffekterna 

av den offentliga sektorns 

konsumtion, och använda miljöanpassad 

offentlig upphandling för 

att uppmuntra till innovation inom 

miljöteknik, miljöprodukter och 

miljötjänster? 

Gemensamma metoder 

Offentlig upphandling är i grund 

och botten ett förfarande och därför 

kan den miljöanpassade offentliga 

upphandlingen ses som ett förfarande 

för de offentliga myndighe- 

36 

ternas upphandling av varor, tjänster 

och arbeten med lägre miljöpåverkan 

över hela livscykeln, jämfört 

med varor, tjänster och arbeten med 

samma primärfunktion som annars 

skulle ha upphandlats. 

Miljöspecifikationer, urvals- och 

tilldelningskriterier och avtalsklausuler 

behöver formuleras så att de är 

helt förenliga med EU-lagstiftningen 

om offentlig upphandling och annan 

relevant lagstiftning på EU-nivå eller 

i medlemsstaterna. 

Den processorienterade definitionen 

av miljöanpassad upphandling 

räcker inte för att att möjliggöra 

objektiva jämförelser och utveckling 

av mål. Man måste också koppla den 

till uppfyllandet av entydiga kriterier. 

Gemom gemensamma kriterier 

för miljöanpassad offentlig upphandling 

kan man undvika snedvridningar 

av marknaden och konkurrenshinder 

som annars skulle kunna 

uppstå till följd av skillnader mellan 

medlemsstaternas kriterier för miljöanpassad 

upphandling. En preliminär 

uppsättning gemensamma 

kriterier för miljöanpassad offentlig 

upphandling av vissa produkt- och 

tjänstegrupper har redan utarbetats. 

Där så varit möjligt har kriterierna 

grundats på befintliga europeiska 

och nationella miljömärkningskriterier, 

men också på uppgifter från 

berörda parter inom näringslivet och 

det civila samhället. Man har skapat 

en expertgrupp med företrädare för 

medlemsstaterna som är aktiva inom 

miljöanpassad offentlig upphandling. 

Denna expertgrupp har samarbetat 

med kommissionen när kriterierna 

utvecklats. 

Tekniska minispecifikationer 

För att en upphandling ska kunna 

anses vara miljöanpassad ska kriterierna 

för upphandlingen i princip 

formuleras som tekniska minispecifikationer 

som alla anbud måste leva 

upp till. Vissa gemensamma kriterier 

kan också formuleras som miljöre- 

laterade tilldelningskriterier, för att 

främja bättre miljöresultat utan att 

föreskriva något, och på så sätt utan 

att i förväg stänga marknaden för 

produkter som inte når upp till den 

eftersträvade prestandanivån. Tilldelningskriterier 

med tillräcklig viktning 

kan emellertid vara en kraftfull 

signal till marknaden. Beroende på 

produkttyp och hur många andra, 

icke-miljörelaterade tilldelningskriterier 

som finns och hur viktiga de är, 

skulle en viktning på 15 procent eller 

mer kunna anses vare betydelsefull. 

I de nuvarande kriterierna för 

miljöanpassad offentlig upphandling 

skiljer man mellan kärnkriterier 

och övergripande kriterier. Kärnkriterierna 

ska möjliggöra en enkel 

miljöanpassad upphandling, och är 

främst inriktade på produkternas 

miljöprestanda och på att minimera 

företagens administrativa kostnader. 

De övergripande kriterierna går in 

på fler aspekter eller högre nivåer av 

miljöprestanda och ska användas av 

myndigheter som vill gå längre i sitt 

stöd till miljö- och innovationsmål. 

Eftersom kärnkriterierna ligger till 

grund för de övergripande kriterierna 

kommer åtskillnaden mellan kärnkriterier 

och övergripande kriterier att 

spegla skillnader i ambitionsnivå och 

tillgång till miljövänliga produkter, 

och samtidigt driva marknaderna att 

utvecklas i samma riktning. 

Prioriterade sektorer 

Kommissionen har identifierat 

tio prioriterade sektorer för miljöanpassad 

offentlig upphandling. 

Dessa har valts ut efter den berörda 

sektorns betydelse vad gäller poten- 

tialen för miljöförbättringar: offentliga 

utgifter, potentiella effekter på 

utbudssidan, förebild för privatkonsumenter 

och företag, politisk 

känslighetsgrad, förekomsten av 

relevanta och lättillämpade kriterier, 

marknadstillgänglighet och ekonomisk 

effektivitet. 

Det prioriterade sektorerna är 

följande: 

1. Byggsektorn (inbegripet råmaterial 

som trä, aluminium, stål, 

betong och glas, men också byggprodukter 

som fönster, vägg- och 

golvbeklädnader, utrustning för 

värme och kyla, driftaspekter och 

aspekter för hantering av utjänta 

byggnader, underhåll, genomförandet 

på plats för byggkontrakt). 

2. Mat och cateringtjänster 

3. Transporter och transporttjänster 

4. Energi (inbegripet el, värme och 

kyla från förnybara energikällor) 

5. Kontorsmaskiner och datorer 

6. Kläder, uniformer och andra 

textilier 

7. Papper och trycktjänster 

8. Inredning 

9. Rengöringsprodukter 

och -tjänster 

10. Utrustning för hälsovårdssektorn 

I den nya strategin för hållbar 

utveckling sätts ett formellt mål för 

miljöanpassad offentlig upphandling, 

nämligen att den genomsnittliga 

nivån för sådan upphandling 

år 2010 ska vara samma som nivån 

2006 i medlemsstater med bäst 

resultat. 

Arne Öster 


Spara energi, byt filter 

enligt FiLtermagazinet har stora upphandlingar 

av luftfilter, som görs av till exempel statliga 

myndigheter, landsting och kommuner, blivit 

en komplicerad historia. Förmodligen i brist på 

enhetlig information och i avsaknad av kunskap 

om hur filter fungerar. i ett sätt att vara på säkra 

sidan beställer oftast kommuner så hög filterklass 

som möjligt för att hålla partikelnivån 

under Sveriges miljökvalitetsmål på < 35 μg/m³ 

(35 mikrogram per kubikmeter). Problemet är att 

ju högre filterklass man väljer, desto mer energi 

förbrukas och då partikelkoncentrationen är 

skiftande runt om i landet är det i vissa städer 

ren energi- och pengaslöseri att använda sig av 

högsta filterklass. 

Thomas Carlsson, forsknings- och 

utvecklingschef på Vokes-Air, har i 

en rapport lagt fram hur en kommun 

relativt enkelt kan få ett hum om vad 

den behöver för filterklass. Genom 

att använda sig av luftkvalitetsmätningar 

som IVL Svenska Miljöinstitutet 

AB samlat på sin hemsida 

(www.ivl.se) kan varje kommun få 

en individuell uppfattning om vilken 

filterklass som håller partikelnivån i 

schakt. Givetvis behöver man även 

mäta nivåerna i byggnaden då det 

finns många faktorer som påverkar, 

till exempel när huset är byggt, 

vilket slags ventilationssystem som 

tillämpas och så vidare. Sammanfattningsvis 

går Thomas Carlssons 

rapport ut på att ”låta partikelkoncentrationen 

bestämma din filterklass 

på samma sätt som utetemperaturen 

bestämmer tjockleken på isoleringen 

i husen.” 

Det skall bli enklare 

att välja rätt 

Idag är Filterklass F7 den vanligaste 

produkten för bostäder i stadsmiljö. 

Ett sådant filter förorsakar cirka 

3500 kWh i energiförbrukning per 

år, medan motsvarande siffra för det 

något mindre täta filtret F5 är 1100 

kWh. Thomas Carlsson har kommit 

fram till att en stad som Jönköping, 

med sin generella partikelkoncentration 

på 58 μg/m³, klarar Sveriges 

miljökvalitetsmål gott och väl med 

ett F5-filter. Med andra ord kan en 

lokal i Jönköping med ett enkelt 

filterbyte mer än halvera kostnaderna 

för ventilationssystemet utan att luftkvaliteten 

försämras nämnvärt. 

Tomas Berggren på Energimyndigheten 

har personligen inte tagit 

del av Thomas Carlssons rapport, 

men välkomnar allt som förenklar 

för beslutsfattare. 

– Vi på Energimyndigheten 

jobbar för tillfället med en klassifice- 

ring av filter som ska göra det lättare 

att göra rätt val i framtiden. På 

samma sätt som man klassar kylskåp 

är vi på gång med ett liknande system 

för luftfilter och vilka krav som ställs 

lokalt. Som det är nu är informationen 

för dålig med tanke på hur 

mycket energi det går att spara, säger 

Tomas Berggren. 

Daniel Magnusson 

MiLJö 

Ett föredöme 

i branschen 

– Miljöengagemang 

är en självklarhet 

idag. Det ligger först 

på agendan vid varje 

möte, säger roland 

Andersson, marknadschef 

vid nilfisk 

Advance A/S. 

Nilfisk är en dansk tillverkare av 

städutrustning som startade 1906 

och vänder sig till städbolag, managementbolag, 

fastighetsbolag, 

kommuner och landsting. Bolaget 

har 3 800 anställda och finns i 80 

länder världen över. Företaget är 

en del av det danska börsnoterade 

företaget NKT, Nordisk Kabel och 

Tråd. Egna fabriker finns i USA, 

Italien, Ungern och Kina. Produktutvecklingen 

finns i Sverige, Danmark, 

Tyskland och Kina. 

– Det är viktigt att vi tar vårt 

ansvar på riktig både vad det 

gäller miljön och människor, säger 

Andersson. Lika viktigt som att alltid 

hitta lösningar åt våra kunder och är 

professionella i vårt arbete, fortsätter 

Roland Andersson. 

Minimerar kemikalie- 

användning 

– Vi utbildar och motiverar personalen, 

prioriterar miljöanpassade 

produkter och ställer höga miljökrav 

på leverantörer och partners. 

Nilfisk tillverkar allt från dammsugare 

och polermaskiner till industridammsugare, 

åkbara kombimaskiner 

och gatusopsmaskiner. De 

tillverkar och saluför även olika typer 

av rengöringsmedel och städredskap. 

I sortimentet finns också enklare 

tvätt-, disk- och allrengöringsmedel 

till golvvårdssystem och medel för 

rengöring inom industrin. 

– Vi har ett antal produktsystem 

där vi minimerar kemikalieanvändningen. 

Vi lanserar ett nytt system 

som heter Twister, ett rondellsystem 

som är implementerat med 

diamanter för rengöring av golvyta. 

Sedan har vi EDS-system som 

kontrollerar doseringarna för den 

maskinella rengöringen inbyggt i 

våra combimaskiner. 

Expansivt skede 

– Vi tror på att lönsamma kundrelationer 

som grundas på en öppen 

dialog, säger Andersson. 

Just nu befinner sig Nilfisk i ett 

expansivt skede. Omsättningen låg 

på 6 600 MSEK världen över 2007. 

I Sverige med sina 60 anställda ligger 

omsättningen på 246 MSEK. 

Stina Söder 


FOrDOn 

Är detta bilen 

som räddar Volvo? 

– Nya S60 blir ett av de starkaste 

korten i ett segment där konkurrensen 

är knivskarp, säger Volvo 

Personvagnars VD Stephen Odell. 

Den coupeinspirerade form som 

gav den ursprungliga S60 sin utpräglade 

karaktär blir ännu mer accentuerad 

i nästa generation. 

– Den sportiga designen ger ett 

visuellt löfte om entusiastiska köregenskaper 

och jag kan redan nu lova 

att nya S60 kommer att leva upp 

till det löftet. Köregenskaperna blir 

bättre än i någon tidigare Volvo. 

Bilens teknik hjälper dig att bli både 

en bättre och säkrare förare säger 

Stephen Odell. 

Skandinavisk inspiration 

och dramatik 

– Konceptbilens exteriör ger en klar 

fingervisning om vad kunderna kan 

38 

vänta sig av nya S60. Inuti har vi 

varit ännu mer vågade. Där handlar 

det även om en framtidsvision på lite 

längre sikt, säger Volvo Personvagnars 

designchef Steve Mattin. 

– Dynamiskt och med en stark 

karaktär, utan att vara aggressivt. 

Bilen är full av inspiration från skandinavisk 

formgivning och från den 

svenska kustlinjens klippor och hav. 

En spännande mix av dramatik och 

sensualism, säger Steve Mattin. 

Dubbel våg och 

sensationella dörrar 

Sedd från sidan ackompanjeras 

konceptbilens coupeslanka taklinje 

och glasytor av en helt ny form på 

sidans skulderlinje, som formar en 

mjuk, dubbel våg från de främre 

strålkastarna till bakljusen. 

De unika, bakre parallellogram- 

dörrarna bjuder på ett spektakulärt 

skådespel när de öppnas och stängs. 

Dörröppningen initieras med en 

knapptryckning och börjar på traditionellt 

vis. I nästa steg svänger även 

den främre delen ut från karossen 

och dörren glider parallellt med 

bilsidan till sitt slutläge i höjd med 

bakhjulet. 

Inspiration från racingbanan 

– I framtidens modeller kommer 

ni att få se mer och mer av vår 

”racetrack” design. Bilens linjer 

slutar inte tvärt, utan skapar ett 

kontinuerligt flöde som inspirerats 

av racingbanans typiska former. På 

konceptbilen är detta speciellt tydligt 

baktill, säger Steve Mattin. 

Baktill finns också en hastighetsanpassad, 

nedfällbar spoiler som 

bidrar till bättre aerodynamiska 

egenskaper. 

Ny teknik hjälper föraren 

undvika fotgängarolyckor 

Med S60 Concept presenteras även 

en banbrytande säkerhetsnyhet. Den 

har bland annat en funktion som kan 

upptäcka en fotgängare som kliver ut 

framför bilen - och som aktiverar 

bilens fulla bromskraft om föraren 

inte reagerar på faran. 

Collision Warning with Full Auto 

Brake, inklusive tekniken för att 

upptäcka fotgängare, kommer att 

introduceras i nya Volvo S60. 

– De tidigare teknikstegen 

utvecklades för att hjälpa föraren 

undvika kollisioner med andra 

fordon. Nu tar vi ett jättekliv framåt 

med en teknik som även hjälper till 

att skydda oskyddade trafikanter. Vi 

går dessutom från femtioprocentlig 


Volvo S60 Concept ger en fingervisning om hur nya S60 

kommer att se ut när den introduceras under 2010. 

Volvo S60 Concept premiärvisades på 

Detroit Motor Show i början av januari 

2009. Den ger en tydlig indikation på 

hur nya Volvo S60 kommer att se ut 

när den introduceras under 2010. 

till full automatisk bromskraft. Vad 

vi vet har ingen av våra konkurrenter 

kommit lika långt på det här 

området, säger Thomas Broberg, 

säkerhetsexpert vid Volvo Personvagnar. 

Undviker kollisioner i 

hastigheter under 20km/h 

Den påkörande bilens hastighet har 

stor betydelse för utgången av en 

fotgängarolycvka. Om hastigheten 

minskar från 50 km/h till 30 km/h 

ökar chansen att fotgängaren överlever 

dramatiskt. 

– Vårt mål är den nya tekniken 

ska hjälpa föraren att undvika påkörningen 

om bilens hastighet är under 

20 km/h när fotgängaren upptäcks. 

Om bilen kör fortare än så handlar 

det om att få ner kollisionshastigheten 

så mycket som möjligt. I de 

flesta fall kan vi minska kollisionskraften 

med cirka 75 procent, säger 

Thomas Broberg. 

När det gäller bakifrånkrockar 

med andra fordon ger tekniken 

också stor effekt. Statistiken visar att 

hälften av alla förare som kör på ett 

annat fordon bakifrån inte bromsar 

innan kollisionen. 

I dessa fall kan Collision Warning 

with Full Auto Brake hjälpa till att 

helt undvika en kollision om den 

relativa hastighetsskillnaden mellan 

fordonen är under 25 km/h. • 

Bra affärer 

Bra affärer 

FOrDOn 

bygger på ömsesidig 

bygger kunskap på ömsesidig 

och respekt 

kunskap Servera är inte bara en och av marknadens respekt 

största livsmedelsgrossister, vi är också 

Servera specialister är inte med bara stor en kunskap av marknadens om våra 

största uppdragsgivares livsmedelsgrossister, verklighet. En vi är dialog också 

specialister med någon av med oss stor ger kunskap ofta ett om bättre våra 

uppdragsgivares underlag – och bättre verklighet. underlag En dialog skapar 

med mer effektiva någon av affärer. oss ger ofta ett bättre 

underlag – och bättre underlag skapar 

mer Vi finns effektiva på plats affärer. under SOI-dagarna. 

Välkommen in för en dialog! 

Vi finns på plats under SOI-dagarna. 

Välkommen in för en dialog! 

www.servera.se 

www.servera.se 


it 

inför introduktionen av utökad e-handel inom 

stat, kommun och landsting har Offentliga 

Affärer bett roberth Lundin, säkerhetsexpert på 

Steria, att hjälpa oss och våra läsare med att reda 

ut begreppen. 

i några nummer framåt kommer vi att låta 

roberth Lundin redovisa intressanta uppdrag som 

han arbetat med. Vi kommer också att låta honom 

besvara frågor från våra läsare. Frågor och svar 

som kan vara intressanta för vår läsekrets kommer 

att fortlöpande publiceras under denna rubrik, 

Fråga Datasäkerhetsexperten. 

1 Vad menas med 

en e-identitet? 

En elektronisk identitet kan finnas i 

flera former. För att förstå dess innebörd 

måste vi börja med att definiera 

vad en identitet är. 

Jag slog upp ordet i ett översättningssystem 

kallat Lexin och fick 

upp denna förklaring: 

”Vem el. vad någon el något är.” 

Terminologicentrum har denna 

definition på identitet: 

”ställning såsom varande viss, entydigt 

bestämt fysisk eller juridisk person 

eller visst entydigt bestämt objekt.” 

Dessa två definitioner gör inte 

saker och ting enklare, men i elektroniska 

sammanhang har vi i realiteten 

enbart två typer av identiteter. 

Officiella och inofficiella identiteter, 

där officiella är att någon typ av 

tredje part ger en garanti på att vem 

eller vad är för något. Och inofficiella 

är en överenskommelse mellan 

två parter vad denna identitet är för 

något. 

Ett exempel på en officiell identitet 

är en personlig e-legitimation 

och ett exempel på en inofficiell 

identitet är min Facebook identitet. 

En annan och kanske mer vanligt 

förekommande exempel på inofficiella 

identiteter är e-postadresser. 

Själv har jag ett tiotal sådana som 

jag använder. Posten har försökt 

att skapa ett system med officiella 

e-postadresser men detta har inte fått 

det genomslag som Posten önskat. 

Min första inofficiella e-identitet 

var ett Unix login konto i slutet av 

40 

Fråga Datasäkerhets- 

ExpERTEN 

70-talet. Numera har jag en uppsjö 

med identiteter att kunna hålla reda. 

Hur löser jag då detta, jo jag har en 

liten svart bok som jag för antecknar 

om mina identiteter i. Kanske inte 

helt optimalt men på något sätt 

behöver jag hålla reda på de lite över 

hundra inofficiella identiter som 

jag har, alltifrån från min identitet i 

online spelet ”Sagan om Ringen” till 

att beställa prylar på en amerikansk 

online butik. 

När det gäller officiella e-identiteter 

så krävs ingen bok, tack o lov. 

Här finns det bara två stycken att 

välja mellan. Den ena identiteten 

är för mig som medborgare och här 

nyttjas en personlig e-legitimation. 

Den andra är för mig som representant 

eller anställd på ett företag 

eller organisation och då nyttjas en 

e-tjänstelegitimation. 

Terminologicentrums definition 

är väldigt exakt och passar väldigt 

väl tillsammans med den teknik som 

används för att hantera de olika typer 

av e-legitimationer. Läs mer om detta 

på www.tnc.se 

2. Varför finns det två 

typer av e-legitimationer? 

Det finns inte två utan tre olika typer 

av e-legitimationer: 

• Personlig e-legitimation, 

• Serverlegitimation, 

• e-tjänstelegitimation 

Personlig e-legitimation nyttjas 

för att identifiera dig som privatperson. 

Här finns personnumret till- 

roberth Lundin | Säkerhetsexpert 

på Steria har arbetat med smarta kort 

sedan 1989 och utgivningssystem 

för elektroniska identiteter sedan 

1996. Medlem i standardgruppen för 

identitetskort (SIS TK448) i Sverige 

samt europeisk standardisering av 

europeiskt identitetskort (CEN TC224 

WG15). Roberth har en mångårig erfarenhet 

och kunskap i frågor som berör 

moderna elektroniska identiter. 

Du kan mejla dina frågor eller 

synpunkter direkt på: 

Roberth.Lundin@steria.se 

sammans med ditt namn som unik 

identitet. 

Serverlegitimation är till för 

maskiner och andra funktioner eller 

datorer. Används till exempel av 

tandläkare som via sitt journalsystem 

kommunicerar med Försäkringskassan. 

En e-tjänstelegitimation används 

för identifiering av anställda inom 

ett företag eller organisation. Denna 

legitimation innehåller organisationsnummer 

samt anställningsnummer, 

eller annat unikt nummer 

inom ett företag eller organisation. 

Serverlegitimationer och e-tjänstelegitimationer 

klumpas som regel 

ihop med ett samlingsbegrepp med 

namnet organisationslegitimation. 

3. Är Steria med 

i eID 2008? 

Nej, eID2008 handlar om personlig 

e-legitimation till medborgarna och 

en validering av dessa. Sterias primära 

fokus är att leverera eID-tjänster till 

företag, där vi säljer serverlegitimationer 

och e-tjänstelegitimationer. 

Statskontorets upphandling 

eID2001 var uppdelad i en A och 

B del. Där A delen handlade om 

personliga e-legitimationer och B 

delen handlade om certifikat till 

företag och organisationer. 

I Statskontoret/Vervas upphandling 

eID2004 så fanns inte denna 

uppdelning och Steria valde då att 

även ge ut personliga e-legitimationer. 

I Vervas senaste upphandling 

eID2008 fokuserade man på person- 

liga e-legitimationer för medborgare 

och för att kvalificera sig som leverantör 

så krävdes en stor volym av 

redan utgivna, eller elektronisk identifierade 

kunder, inom denna typ 

e-legitimationer. Sterias volym inom 

just detta område ansågs ej vara tillräckligt 

stor varvid vi ej kvalificerade 

oss. 

4. Vad händer inom EU 

på eID området? 

De tekniska standarderna för ett 

europeiskt medborgarkort är under 

översynen för tillfället och arbetet 

handlar om att ta detta från tekniska 

specifikationer till att bli en europeisk 

standard. Detta arbete sköts av 

europeisk standard institutet CEN 

(European Committee for Standardization) 

och kommer att vara klart 

under detta år. 

EU har startat ett antal pilotprojekt 

inom området där STORK är 

det mest intressanta. Detta projekt 

handlar om att utreda vad som sker 

när man kommunicerar över gränserna 

i ett litet antal applikationer 

samt belysa vilka problem som kan 

uppstå då man använder officiella 

e-identiteter från olika länder. 

Roberth Lundin 

roberth.lundin@steria.se 


Dags för kvicksilverfri bildskärm 

– Vi har precis i dagarna släppt en ny bildskärm. 

Vanliga LCD-skärmar har kvicksilver i sin belysning, 

men nu genom den nya LeD-tekniken har vi 

tagit fram en kvicksilverfri skärm som kommer 

till Sverige i slutet av februari, säger Per hertz 

vid eizo europe AB. 

Eizo Europe AB är ett helägt dotterbolag 

till det japanska företaget Eizo 

Nanao Corporation som startade 

1968. Bolaget är en av de ledande 

tillverkarna av högkvalitativa bildskärmar 

för krävande professionella 

användare. Deras absoluta målsättning 

är att kunna leva upp till användarnas 

förväntningar oavsett applikation. 

Det kan röra sig om avancerad 

bilddiagnostik, grafisk produktion, 

finansiell analys, administration till 

spel och nöje. 

Eizo-skärmarnas bildkvalitet har 

gjort att bank- och finansvärlden, 

så väl som sjukvården, backofficemiljöer 

och designateljéer ofta 

använder sig av skärmarna. 

– Förutom att vi har professionella 

bildskärmar så som bland annat 

medicinska bildskärmar, grafiska 

bildskärmar och bredbildskärmar, 

har vi ytterligare skärmar för flygtrafikövervakning, 

fortsätter Per Hertz. 

Kvalitet in i minsta detalj 

Eizo’s affärsidé är att tillverka de bästa 

bildskärmar som tekniken medger. 

För att alltid kunna garantera högsta 

kvalitet tillverkas bildskärmarna i 

egna fabriker som samtliga ligger i 

Japan. 

– En sak som alltid är svår att 

förklara är kvalitet. Vad vi gör är att 

vi justerar varje enskild produkt för 

att just säkerställa kvalitén och garantera 

en jämnhet, sedan förstärker vi 

detta genom att lämna 5 års garanti 

på produkterna, säger Per Hertz. 

Syftet är inte bara att leverera 

yppersta bildkvalitet, utan också 

ergonomi och flexibilitet. Till detta 

kommer också medarbetarnas engagemang 

kring den interna arbetsmiljön 

och säkerheten genom att 

Funderar du på att använda 

e-postkanalen för dina offentliga 

meddelanden? 

Ett utmärkt val som är både grönt och ekonomiskt! Men ditt ordinarie epostprogram 

är förmodligen inget bra alternativ för det här ändamålet. Du behöver i själva verket 

ett system som kan hjälpa dig runt de här specialproblemen: 

Mängden. Skickar du ett flertal email samtidigt kommer internets spamverktyg att 

kontrollera dig och om de inte får rätt svar är risken stor för spamklassning. 

Du behöver ett distributionssystem som pratar vänligt med spamverktygen. 

Utseendet. Ett officiellt meddelande eller inbjudan bör naturligtvis se officiellt ut och 

inte som ett vanligt textmail. Därför måste du enkelt kunna skapa ett meddelande 

som följer organisationens grafiska profil. 

Mätbarheten. Endast ett internetbaserat epostsystem kan ge dig viktig statistik 

över leveransbarhet, öppningsfrekvens och länkstatistik. 

Tillgängligheten. Om du arbetar i en organisation där ni är utspridda geografiskt 

men där alla måste ha tillgång till samma resurser måste systemet var internetbaserat. 

Många offentliga organisationer använder programmet BizWizard för att snabbt, 

korrekt och mätbart skicka offentlig information till sina målgrupper. 

Netoptions är godkänd leverantör till Stat och Kommun genom ett Vervaavtal. 

Gå in på www.netoptions.se och läs mer eller kontakta 

Jan Ekström på 0705-59 67 19 eller 

jan.ekstrom@netoptions.se 

uppfylla ledande internationella 

standarder inom områdena. Eizo 

engagerar sig även i den externa 

miljön, och då hela kedjan - från 

produktion, användning och slutligen 

destruktion genom deras egna 

Eizo Eco Products. 

40 års erfarenhet 

– Vi levererar totalt sett cirka 1 

miljon skärmar per år. Försäljningen 

sker via etablerade distributörer. I 

Sverige är det bland annat Dustin, 

Atea, Caperio, Kerfi och Portal som 

är återförsäljare, fortsätter Per Hertz. 

Genom hjälp av den senaste 

NETGEAR ProSafe Switch FSM7226RS 

Stackbar med Gigabitportar och statisk routing 

Fullt övervakningsbar, stackbar upp till 8 enheter samt statisk routing vilket möjliggör 

pålitlig routing mellan VLAN och nätverkssegment där du bäst behöver det. 

Livstidsgaranti. 

3595:- 

5010205409 | NETGEAR FSM7226RS PROSAFE 24-P 10/100 2XGBIT | 3595:- 

Angivna priser är riktpriser. Slutligt pris styrs av det avtal ni tillhör. Moms och frakt 

tillkommer. Reservation för prisändringar och slutförsäljning. 

08-553 44 020 

order@dustin.se www.dustin.se 


it 

teknologin och över 40 års erfarenhet 

inom bildskärmstillverkning, 

har Eizo möjlighet att leva upp till 

målsättningen om att leva upp till 

användarnas förväntningar. Eizo 

finns representerat i över trettio 

länder via ett nätverk av utvalda 

distributörer. Eizo Europe AB marknadsför 

och ger teknisk support på 

moderbolagets sortiment i Sverige, 

Finland, Norge, Danmark, Ryssland, 

de Baltiska länderna och andra 

länder i CIS, Commonwealth of 

Independent States. 

Stina Söder

KOMMUner OCh LAnDSting i JäMFöreLSe: 

beträffande skatteutjämningssystemet: 

Ett samhälle lika för alla 

Syftet med utjämningen innebär att åstadkomma 

likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla 

kommuner och landsting att bedriva sin verksamhet. 

I huvudsak innebär det att staten 

finansierar utjämningen. Kommuner 

och landsting garanteras genom 

ett inkomstutjämningsbidrag 

115 respektive 110 procent av 

en uppräknad medelskattekraft. 

Däremot kommuner och landsting 

som har en skattekraft över respektive 

nivå, betalar en inkomstutjämningsavgift 

till staten. 

Utjämningen består 

av tio delmodeller 

Kostnadsutjämningen för kommuner 

består från 2008 av tio delmodeller, 

nämligen förskoleverksamhet och 

skolbarnsomsorg, förskoleklass och 

grundskola, gymnasieskola, individ- 

och familjeomsorg, barn och 

ungdomar med utländsk bakgrund, 

äldreomsorg, befolkningsföränd- 

42 

ringar, löner och bebyggelsestruktur. 

I kostnadsutjämningen för landsting 

görs beräkningar avseende hälso- och 

sjukvård och löner. Därtill kommer 

delmodellen kollektivtrafik vilken är 

gemensam för kommuner och landsting. 

Utjämning av LSS-kostnader 

mellan kommuner 

Riksdagen beslutade i november 

2003 att det från och med 2004 

skulle införas ett nationellt kostnadsutjämningssystem 

avseende kommunernas 

LSS-kostnader, Lag om stöd 

och service till vissa funktionshindrade. 

Motiven till utjämningssystemet 

var att det är en obligatorisk 

verksamhet för kommunerna, att 

kostnaderna har ökat kraftigt, att det 

finns stora kostnadsskillnader mellan 

Tabell 1 Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsåret 2009 

Län Folkmängd 

den 1 nov. 

Kommun 

2008 

Inkomstutjämning; 

bidrag(+)/ 

avgift(-), kr/ 

inv 

(Tabell 2) 

Kostnadsutjämning; 

bidrag(+)/ 

avgift(-), kr/ 

inv 

(Tabell 3) 

Strukturbidrag, 

kr/inv 

kommunerna, att det behövs en 

utjämning för att ge alla kommuner 

likvärdiga förutsättningar att bedriva 

verksamhet enligt LSS. 

Funktionshindrade en 

starkare ställning 

LSS-lagen tillkom 1993 i samband 

med handikappreformen som då 

genomfördes. Syftet var i första hand 

att ge personer med omfattande 

funktionshinder en starkare ställning 

i samhället med hjälp av insatser 

anpassade till den funktionshindrades 

individuella behov. 

Senast den 15 februari möjlighet 

att påtala uppgifter 

Kommuner och landsting kan senast 

den 15 februari ”påtala brister och 

oriktiga uppgifter i underlaget för 

beslutet”. Skatteverket ska senast den 

15 april fatta slutliga beslut om vilka 

bidrag och avgifter som ska utgå 

under utjämningsåret. 

Källa: SCB 

Införandebidrag, 

kr/inv 


Regleringsbidrag(+)/regleringsavgift(-)1, 

kr/inv 

(Bilaga 1) 

Utfall 

Kr/inv Kronor 

Hela riket 9 248 976 47 455 940 999 

Arvidsjaur 6 670 8 142 3 952 2 893 146 -490 14 643 97 671 445 

Bjurholm 2 517 13 041 7 741 432 0 -490 20 724 52 163 303 

Göteborg 499 747 4 076 -144 0 0 -490 3 442 1 720 326 636 

Halmstad 90 292 7 080 -1 335 0 0 -490 5 255 474 520 137 

Karlstad 84 058 6 374 -2 645 0 0 -490 3 239 272 297 075 

Kiruna 23 049 2 339 -1 020 5 255 273 -490 6 357 146 531 600 

Malmö 285 514 10 204 1 002 394 0 -490 11 110 3 172 173 354 

Piteå 40 934 6 367 -2 930 1 348 258 -490 4 553 186 388 676 

Sorsele 2 734 10 444 9 144 2 444 232 -490 21 774 59 531 196 

Stockholm 809 072 -1 891 1 376 0 0 -490 -1 005 -812 797 676 

Umeå 112 547 6 643 -3 939 0 0 -490 2 214 249 223 528 

Uppsala 190 311 4 994 -1 869 0 0 -490 2 635 501 544 682 

Växjö 80 974 6 527 -2 253 0 0 -490 3 784 306 437 611 

Örebro 132 052 7 522 160 0 0 -490 7 192 949 770 161 


KOMMUner OCh LAnDSting i JäMFöreLSe: 


KröniKA 

Bedrövligt 

hur ni angriper Liza Marklund 

Vi kvinnliga journalister och författare har en del 

att lära om respekt och om oss själva, inte minst 

när det gäller verbala käftsmällar, Liza Marklund 

och frågor rörande kvinnomisshandel. Det tycker 

jag. 

till Liza Marklund: 

Sen god kväll Liza. 

Timmen är sen. Efter att ha tagit 

del av bloggar och artiklar, är jag just 

nu fylld av sorg över alla ledsamheter 

jag har läst. Vill innerligt tacka dig 

för alla rader du skrivit under åren. 

Tänker på hur klok du är i dina resonemang, 

inte minst skärpan, slagkraften 

och din stora journalistiska 

kunskap. Tänker på hur mycket du 

har inspirerat mig, hur tacksam jag 

är för det. Stå på dig, ge aldrig upp, 

du om någon är en förgrundskämpe 

för hotade ideal, etik och moral. Du 

har oerhört mycket att lära vissa av 

oss andra kvinnliga journalister och 

författare. Tack. 

Till er kvinnliga journalister och 

författare som tillsammans skrev 

debattartikeln om Liza Marklund i 

Aftonbladet den 26 september 2008: 

Ni var tjugo kvinnor som gick till 

frontalangrepp mot Liza Marklund. 

Bland annat du Camilla Läckberg, 

och du Katarina Wennstam. Hur 

kan ni gå ihop i grupp och gå på en 

person? Har ni inte kurage nog att 

ta ställning var och en själva? Ni vet 

lika väl som jag att Marklund är en 

av landets mest betydelsefulla kvinnomisshandelsmotståndare 

och att 

hennes engagemang mot våldet 

har brutit ny mark och vunnit stor 

respekt hos både män och kvinnor. 

Flertalet av er är själva representanter 

för samma sak. Några av er går i 

fronten i kampen mot kvinnomisshandel 

på ett beundransvärt sätt. 

Men vad har ni gjort? Jo, tillsammans 

utdelat en klockren verbal käftsmäll 

mot Marklund. Vad är det om 

inte en form av misshandel? 

Jag tycker det är rent bedrövligt 

av flera skäl. Ni utsätter Marklund 

för exakt det ni själva förespråkar 

och inte vill skall ske mot er eller 

andra. Och ni gör det dessutom i 

grupp. Sedan stövlar du Monica 

Antonsson på med din bok och du 

Unni Drougge med din cynism. Alla 

av er tycks ha personliga motiv. Än 

värre tar sedan klappjakten fart mot 

den misshandlade kvinnan ”Mia 

44 

Eriksson” som Marklund har skrivit 

om i sin bok. Hur mår ”Mia” nu? 

Och hur mår hennes familj? 

Var har huvudfrågan om kvinnomisshandel 

tagit vägen? 

Nej, jag tar bestämt avstånd till de 

käftsmällar som ni gav Marklund i er 

debattartikel. Det ni gjorde i grupp 

är för mig en form av misshandel i 

ord, mot en kvinna. Jag saknar självrannsakan. 

Lika mycket som jag 

saknar Drougges, inte minst med 

tanke på hennes blogg, 1/2-09. 

Vi journalister och författare har 

makt i och med publicering. Vi har 

ett ansvar att ta både vad det gäller 

fakta och hur, vad och varför vi väljer 

att uttrycka det vi gör. Inte desto 

mindre ett rättspatos att beakta i 

form och etik och moral. 

Kvinnomisshandelsdebatten 

behöver lyftas ett steg 

Vad det gäller kvinnomisshandel 

anser jag i högsta grad att debatten 

behöver lyftas ett steg till. Dels beakta 

hur vi kan skapa broar och förståelse 

i mötet, och dels belysa vikten av 

egen självrannsakan. Många av oss 

kvinnor är inte lätta att ha att göra 

med när vi är svartsjuka, kränkta 

eller känner oss förfördelade. I alla 

fall inte jag. 

Jag kan mycket väl ställa till ett 

sjuhelvetes liv och provocera till 

förbannelse om jag känner mig felbehandlad 

eller missuppfattad. Och 

ja, här har jag ett ansvar. Jag har ett 

ansvar i hur jag har agerat och vilka 

elaka ord jag i vredesmod har vräkt ur 

mig. Jag samskapar – alltid – något i 

mötet med en annan. Tveklöst har 

jag ett ansvar att ta när det gäller det 

jag själv har gjort. Det handlar om 

att stå för det. Och lära nytt. 

Här – upplever jag att vissa 

kvinnor som har blivit utsatta kan 

fastna och vägra se sin egen del. Vi 

behöver stanna upp och och se hur, 

vad och varför vi har samskapat det 

vi har gjort med mannen vi haft relation 

med. Varje kvinna har något att 

vinna på att lära sig se de signaler av 

destruktivitet som med största sannolikhet 

har funnits där längs vägen. 

Garanterat finns det saker som vi har 

gjort som vi helst vill glömma, som vi 

skäms för, som vi kanske innerst inne 

ångrar. Men istället för att ta ansvar 

för det vi samskapat, vad är lätt att 

göra? Skjuta skarpt mot mannen 

gång på gång? Kommer vi på så sätt 

ur vårt dilemma? Nej, definitivt inte 

– vi förstärker det. 

Vi behöver ta ansvar för de val vi 

gjorde och dra lärdom av det som vi 

har tillåtit ske för att inte upprepa 

oss. Ibland kan det handla om att 

begrunda hur det kom sig att vi inte 

ville se signalerna. Varför lyssnade 

jag inte? Varför tog jag inte hand om 

mig? Varför tillät jag? 

Det är fullständigt absurt att 

enbart lägga hela ansvaret på mannen 

och förklara beteendet med ”han var 

psykopat, han var fan inte klok”. Så 

enkelt är det inte. 

Det är upp till oss att sätta de 

gränser vi behöver för att må bra. Vi 

har ett ansvar att ta när det gäller att 

lämna en relation som är destruktiv, 

lika mycket som att titta på om vi 

vill åstadkomma förändring. Det är 

vår skyldighet – om – vi vill må bra. 

Men det är just det många inte gör. 

Vi säger istället att det ingår i misshandelsmönstret. 

Men gör det, det? 

Är det inte i själva verket ett försvar 

för att rättfärdiga oss? 

I terapirummet 

ag har på nära håll följt kvinnor som 

utsatts för misshandel när jag verkat 

som terapeut. Kvinnor som har varit 

förtvivlade och maktlösa. Vad är det 

viktigaste jag då som terapeut har 

försökt att göra? Jo, stöttat kvinnan 

i att se vad det är hon tillåter ske. 

Stöttat henne i att ta hand om sina 

behov och känslor väl. Stöttat henne 

att fatta beslut som sakta fyller 

henne med självtillit och självrespekt. 

Stöttat henne i att mobilisera 

kraft att sedan agera. Stöttat henne 

att se vad hon själv har gett, gjort 

och samskapat. Kommer hon inte ur 

fasen rörande bitterhet, kan det vara 

svårt. Sorgen och självrannsakan 

behöver få sitt utrymme, sin tid. Vill 

hon läkas? 

Jag har även mött män som har 

lidit alla helvetes kval över att de 

burit hand mot sin kvinna. Samma 

sak har gällt för dem i terapirummet. 

För mig har det handlat om att se, 

förstå, bekräfta, men också spegla 

klientens val. Vi kan inte komma 

ífrån att vi har ansvar för våra liv och 

det är upp till var och en vad vi gör 

med det. 

Alla människor har rätt 

att börja om 

Alla människor har rätt att lära sig 

nytt, börja om och komma igen. Det 

är också något av de grundläggande 

begrepp som en rättstat måste bygga 

på. Har en person erkänt sitt brott, 

tagit sitt straff – måste denne ha rätt 

att kunna lämna en destruktiv handling 

bakom sig och få möjlighet att 

börja om. Men hur många tillåter 

det? Detta är något jag anser vi 

behöver lyfta högt på agendan i 

det offentliga rummet i en anda av 

respekt. Det är ett ansvar vi har till 

oss själva och i mötet med varandra. 

För mig finns det vare sig intresse 

eller lust att fördöma en persons 

handling om vederbörande har stått 

upp och idag vill något gott. Jag tror 

på lärdom. Jag tror på utveckling. 

Jag tror på människan. Jag tror att 

vi alla kan lära oss något klokt av de 

handlingar vi tidigare gjort som har 

varit åt helvete. Men då måste vi vara 

villiga att lära oss. Frågan är – vill vi 

det? 

Jag vill. Vill du Unni Drougge? 

För att inte tala om du Camilla Läckberg 

och du Katarina Wennstam och 

alla ni andra som symboliskt försökte 

slå av käften på Marklund från tjugo 

olika håll i och med er debattartikel 

och cirkusen som fortsatt? 

Men Marklund är klok, hon har 

med största sannolikhet klart för sig 

att alla människor har rätt att lära 

sig nytt, börja om och komma igen. 

Tack Liza, du banar väg än en gång 

för oss andra kvinnliga journalister 

och författare när du valde din litterära 

agent. 

Tina Lundberg Åsén

Skrivbordsmonitorer för kontoret, 

ergonomisk, hög bildkvalitet, snygg design, 

exempelvis SyncMaster 2243WM 

Monitorer för professionella färgkänsliga 

arbeten, som XL-serien med LED bakgrundsbelysning, 

exempelvis SyncMaster XL30 

tänk dig att slippa kompromissa 

Det är inte en slump att vi är världsledande på monitorer. Vi har låtit kvalitet och kvantitet 

gå hand i hand, så att du bland våra över 100 modeller hittar minst en som är optimal för 

dig. Här fi nns allt från innovativa spjutspetsar till inspirerande kontorsmonitorer, ledande 

ergonomi, trygga garantivillkor, låg energiförbrukning och sofi stikerad design. Oavsett om 

du söker en 8” minimonitor eller 80” informationsskärm har vi den bästa. Med Samsung 

är det inte svårt att tänka sig. Läs mer på www.samsung.se 

Stora skrivbordsmonitorer för många 

olika användningsområden, exempelvis 

SyncMaster 275T 

Storformatsskärmar mellan 32” och 80”, 

effektfulla professionella informationstavlor, 

exempelvis SyncMaster 400DXN 

Skrivbordsmonitorer med bästa möjliga 

ergonomi med trippla leder och vilsam bildåtergivning, 

exempelvis SyncMaster 971P 

Innovativa monitorer, med inbyggt 

grafi kkort och USB anslutning, 

exempelvis SyncMaster 940UX 


LeDArSKAP 

Att vara chef är en position – 

att vara ledare är en relation 

UgL är en upplevelsebaserad ledarskapsutbildning 

som vänder sig till dem som vill förstå 

ledarskap och medarbetarskap i grupper och i 

dessa hitta sin egen roll. Sedan 1981 har kursen 

Utveckling av grupp och Ledare (UgL) varit en 

grundkurs för blivande officerare och är i dag en 

mycket populär kurs även inom näringsliv och 

offentlig förvaltning. 

UGL bygger på vetenskaplig grund. 

Syftet är att ge den enskilde en 

möjlighet att förstå vad som hindrar, 

respektive främjar, en grupp i dess 

utveckling, arbete och samspel. 

Målet är ökad effektivitet. Det 

intressanta är att utbildningen är lika 

tillämplig i alla gruppsammanhang - 

individutveckling, grupputveckling 

och ledarskap. 

Utbildningspedagogiken bygger 

bland annat på David Kolbs teorier 

kring inlärning. Den utgår från att, 

för att nå UGL:s mål, behöver du 

som deltagare få uppleva din egen 

och andras påverkan både på individnivå, 

gruppnivå och chefsnivå. 

Att få möjligheten att koppla detta 

till en teori, att analysera och att få 

möjligheten till personlig reflektion. 

46 

UGL lanserades i början på 1980talet 

och bygger på den allmängiltiga 

grupputvecklingsteorin FIRO, som 

framkom ur forskning kring individ- 

och grupprocesser av psykolog och 

Ph. Dr. Will Schutz. Grupputvecklingsteorin 

FIRO (Fundamental 

Interpersonal Relationship Orientation) 

såg dagens ljus 1958. En enkel 

och tydlig teori som visar på grupputveckling 

över tid och hur den 

påverkas av ageranden i gruppen och 

ageranden från chefen. Försvarshögskolan 

(FHS) har registrerat varumärket 

UGL®. 

Upplevelsebaserad 

inlärning som berör 

UGL bygger på upplevelsebaserad 

inlärning, både egna och andras 

erfarenheter står i centrum för ditt 

lärande. I dess natur ligger att deltagare 

blir berörda och lär genom 

upplevelsen. Då krävs att handledarna 

har förmåga att möta deltagarna 

och att kunna ”landa” upplevelserna 

så att varje deltagare får ökad 

självinsikt, förståelse, självkänsla och 

ökat självförtroende. 

Detta betyder att praktiska erfarenheter 

står i fokus för ditt lärande 

under kursen. Under UGL-kurser 

ställs det därmed tydliga krav på ditt 

aktiva deltagande och din vilja att 

utforska din nuvarande förmåga som 

ledare och medarbetare. 

Därmed är UGL-kurser på flera 

sätt tuffare än andra ledarskapsutbildningar, 

men detta innebär också 

att de är mer utvecklande. 

Militär ledarutbildning 

efterfrågad 

Militärer med utbildning från 

Försvarshögskolan har med rätta 

kommit att uppskattas som ledare 

även på andra håll inom offentlig 

förvaltning och också på olika håll i 

näringslivet. I korthet kan man säga 

att utbildningen lär ut hur man får 

även heterogena grupper att fokusera 

på samma mål. Träning får man 

genom att dagligen möta rekryter 

och andra officerare och hos dem 

bygga förtroende och tillit för sig 

själv som ledare. Det sker genom att 

definiera individens roll i gruppens, 

gruppens roll i den större gruppen 

och så vidare. 

Inom försvaret är det ju relativt 

enkelt att förklara målet, syftet med 

c CHEFSDAGARNA Helsingborg 2009 

Äntligen är den här. Mötesplatsen för oss 

Chefer inom Offentlig förvaltning! 

Ta del av Innovationerna – Trenderna • Möt människorna bakom framgångarna 

Var med och utse Årets Chef! • Anmäl dig till två inspirerande, lärorika 

och nätverkande dagar med festkväll och prisutdelning. 

Vi ses i Helsingborg i september. 

Programmet kan du ladda ner från den 1 april 2009 på www.chefsdagarna.se 

Arrangörer Samverkande organisationer 


en viss operation. Lika enkelt är det 

inte när man ska förklara exempelvis 

en skolas målsättning. Att få alla 

lärare att agera utifrån att detta mål 

ska uppnås. 

Samtidigt som man inger förtroende 

och får gruppens förtroende 

ska man i förhållande till medarbetarna 

ge dem självständighet att 

själva lösa uppdragen utifrån bästa 

förmåga. Att misslyckas är inget fel 

när det är övning. Men nästa gång, 

när det verkligen gäller, då ska du 

ha hunnit testa både dina egna idéer 

och chefens. Det är då du ska veta 

hur du ska göra. Men det är övning 

som ger färdighet. Helt enkelt, våga 

misslyckas för att lyckas. 

Många utbildningsanordnare 

att välja mellan 

Det finns en uppsjö av leverantörer 

i Sverige i dag som erbjuder UGL. 

Några tips på vad du bör titta efter 

när du väljer din utbildning är: 

att leverantören följer riktlinjerna 

för UGL, det vill säga att kursen leds 

av två certifierade handledare och att 

den genomförs i internatform under 

fem dagar, 

• att storleken på gruppen är 

mellan åtta och tolv personer, 

• att gruppen är sammansatt 

utifrån främlingskap, vilket innebär 

att man inte känner de andra deltagarna 

och inte bär på ryggsäckar från 

Snabbast på IT-produkter sedan 1984. 

HP DX2400 

Komplett kontorspaket med 22" TFT skärm till kanonpris! 

• Microtower 

• Intel Celeron 1,8 Ghz 

• 2 GB minne 

• 160 GB hårddisk 

• DVD±RW Dual Layer 

• Microsoft Windows Vista Business 

• 22 tums HP skärm L2208W 

• 1 års garanti, på-platsen-service 

5010207222 | HP DX2400 CEL 1.8 1GB/160 DVDRW VB +22#TFT +1GB | 3432:- 

36 månaders finansiering avses. 

www.dustin.se | 

tidigare relationer med dem, 

• att gruppen lämpligtvis är 

sammansatt utifrån att olikheter 

berikar med en god mix av ålder, 

kön, bakgrund och organisationstillhörighet. 

Trygghet är viktigt 

Din benägenhet som deltagare 

till att visa inlevelse och öppenhet 

beror på hur trygg du känner dig. 

Detta påverkas i hög grad av handledarnas 

trygghet i de situationer som 

uppkommer – ju tryggare en handledare 

är, ju mer trygghet i gruppen. 

Därför är det också centralt i vårt 

kvalitetsarbete att skapa förståelse 

för vilka förhållningssätt som skapar 

ökad, respektive minskad trygghet. 

En del i handledarnas trygghet 

kan kallas personlig grundtrygghet. 

Detta kännetecknas av att handledaren 

med bibehållet lugn kan möta 

varje situation som uppstår – kan 

lyssna till och försöka förstå vad 

gruppmedlemmarna och gruppen 

behöver. Denne handledare kan 

helt fokusera på gruppen, i motsats 

till en handledare som försöker 

kompensera för sin egen otrygghet. 

Grundtrygghet kan inte mätas, men 

uppmärksammas och diskuteras i 

UGL-utbildarnas kvalitetsarbete. 

En annan del i handledarnas 

trygghet beror på erfarenhet från 

gruppdynamiska situationer. Erfa- 

Dustin fyller 25 år. Det firar vi med riktigt heta jubileumserbjudanden. Läs mer på dustin.se 

3432:- 

109:-/mån 

renheten i sig ger också handledaren 

ledning i sitt förhållningssätt i varje 

situation. 

Ett vidareutvecklat 

koncept – UGL 2008 

Inom Försvarshögskolan har arbetet 

med att uppdatera och vidareutveckla 

UGL 2008 fortsatt under 

året. Konceptet har prövats under 

2007 på av Försvarshögskolan anordnade 

UGL-kurser. Ett större test av 

materialet, 10 kurser, genomfördes 

i samarbete med Umeå universitet. 

Erfarenheter från dessa försök 

inarbetades i materialet. Vidare 

har erfarenheter från kurser i UGL 

2008 genomförda under första 

halvåret tagits tillvara tillsammans 

med de erfarenheter som erhållits 

från omcertifieringsutbildningen av 

handledare. Dessa erfarenheter har 

tillförts kursmaterialet. 

För utvecklingsarbetet med UGL 

2008 skapades en arbetsgrupp. 

Gruppens uppgift har varit att infoga 

senaste forskning inom för UGL 

intressanta delar i konceptet och att 

kvalitetssäkra innehållet i det nya 

konceptet UGL 2008. 

Arbetsgruppen har bestått av: 

Christer Sandahl, Karolinska Institutet, 

Vetenskaplig ledare 

Eva-Lena Tedfeldt, Försvarshögskolan, 

Projektledare UGL 2008 

Jarl Silfverberg, Försvarshögskolan, 

Philips 220SW9 

Widescreenskärm fullpackad med funktioner 

• 22” wide 

• 5 ms 

• 300 cd/m2 

• 3 års garanti 

•1000:1 kontrast 

• VGA- och DVI-ingång 

• TCO ‘03 

08-553 44 020 | order@dustin.se 

Angivna priser är riktpriser. Moms och frakt tillkommer. Reservation för prisändringar och slutförsäljning. 

LeDArSKAP 

Projektledare UGL 

Till arbetsgruppen har medverkan 

bland annat från Karlstads Universitet 

och andra med kunskaper och 

erfarenheter som kunnat berika 

UGL-konceptet knutits. Vidare har 

erfarna handledare medverkat i en 

referensgrupp. Påverkan och berikning 

kring hur det nya konceptet 

ser ut har också skett genom alla de 

värdefulla samtal under åren vid de 

handledarseminarier som Försvarshögskolan 

arrangerat för UGL handledare. 

Tidplan för UGL 2008 

Omcertifiering av nu verksamma 

handledare till UGL 2008 skedde 

under år 2008 samt pågår under 

första kvartalet år 2009. Detta 

innebär att sista datum för genomförande 

av kurser enligt UGL 2000 

är 2009-03-31. Efter denna tidpunkt 

ska all kursverksamhet avseende 

UGL genomföras med UGL 2008 

material och i enlighet med det 

innehåll, den etik och det handledarförhållningsätt 

som finns för detta 

koncept. 

1244:- 

5010198699 | PHILIPS 220SW9FB 22# WIDE TFT TCO-03 SVART | 1244:- 

Arne Öster 


JUriDiK 

Har den leverantör som tilld 

kontrakt ett effektivt skydd 

i svensk rättspraxis är det oklart vilket rättsligt 

skydd den leverantör har, som har tilldelats 

upphandlingskontraktet av den upphandlande 

enheten. har denna leverantör en reell rätt att 

få upphandlingen överprövad? Den frågan får 

besvaras efter en genomgång av svenska processuella 

regler om talerätt för leverantören och 

rättskraftsverkan av en dom i överprövningsmål 

och av eg-rättens krav på effektiva rättsmedel. 

i denna artikel belyser advokaten helena rosén 

Andersson, problemställningen. 

Av de svenska upphandlingslagarna 

följer att en leverantör har 

rätt att begära överprövning av 

en upphandling (16 kap. 1-2 §§ i 

båda lagarna). En fråga som ännu 

är obesvarad av den svenska lagstiftaren 

och Regeringsrätten är vilken 

rätt till överprövning av upphandlingen 

den leverantör har, som den 

upphandlande enheten har tilldelat 

kontraktet, här benämnd leverantör 

1. Det är viktigt att denna rätt till 

överprövning klargörs. Det är t.ex. 

inte ovanligt att leverantör 1, efter 

en ansökan om överprövning av en 

förlorande leverantör, leverantör 

2, utesluts ur upphandlingen på 

grund av att leverantör 1 inte anses 

uppfylla kraven på ekonomisk eller 

teknisk förmåga eller att leverantör 

1:s anbud förkastas på grund av att 

anbudet inte anses uppfylla samtliga 

krav i förfrågningsunderlaget. 

Vad gäller i dessa situationer för 

leverantör 1? Om en ny anbudsutvärdering 

genomförs innebär det i 

regel att i stället leverantör 2 tilldelas 

kontraktet. 

Det är framför allt svaret på två 

delfrågor som avgör vilken rätt till 

överprövning av upphandlingen som 

leverantör 1 har. 

Fråga 1 – har leverantören 

rätt att begära överprövning 

av det beslut varigenom 

leverantören tilldelades 

kontraktet? 

Den första frågan är om leverantör 1 

har rätt att få överprövat det tilldelningsbeslut 

genom vilket leverantör 

1 har tilldelats kontraktet (överprövningsmål 

1). Svaret på den frågan är 

nekande. Leverantör 1 är inte part 

i detta mål, eftersom leverantör 1 

har vunnit upphandlingen och det 

endast är den som ett beslut har gått 

emot som har rätt att överklaga eller 

48 

överpröva ett beslut. Leverantör 1 

kan därför inte överpröva det tilldelningsbeslut 

genom vilket denne 

har tilldelats kontraktet. Parter i 

överprövningsmål 1 är i stället den 

eller de övriga leverantörer som 

den upphandlande enheten inte 

tilldelade kontraktet och som har 

ansökt om överprövning av tilldelningsbeslutet 

(leverantör 2) och den 

eller de upphandlande enheter som 

genomför upphandlingen. Eftersom 

leverantör 1 inte är part i överprövningsmål 

1 följer av Regeringsrättens 

praxis att leverantör 1 inte heller 

har rätt att överklaga en dom i överprövningsmål 

1 (RÅ 2002 ref. 5 och 

Regeringsrättens beslut i mål 1785- 

07). Regeringsrätten har inte heller 

ansett att leverantör 1 i en sådan 

situation har ett sådant av rättsordningen 

erkänt intresse att leverantören, 

trots sin bristande partsställning, 

ändå skall ha rätt att överklaga 

en dom i överprövningsmål 1. 

Eftersom leverantör 1 inte har rätt 

att få överprövat upphandlingen i 

överprövningsmål 1 kan leverantör 

1 inte anses ha något effektivt skydd 

för sina rättigheter i detta mål. 

Fråga 2 – har leverantören 

rätt att begära överprövning 

av det beslut varigenom en 

annan leverantör tilldelades 

kontraktet? 

Den följande frågan är om leverantör 

1 har rätt att få överprövat upphandlingen 

i ett nytt överprövningsmål 

(överprövningsmål 2) där i stället 

leverantör 2 tilldelats kontraktet. 

Om leverantör 1 har rätt att få överprövat 

upphandlingen i överprövningsmål 

2 kan denne sägas ha ett 

effektivt skydd för sina rättigheter 

genom prövningen i detta mål. 

Om domstolen i överprövningsmål 

2 är bunden av domen i överpröv- 

ningsmål 1 kan leverantör 1 emellertid 

inte anses ha något sådant 

skydd i överprövningsmål 2. 

Rättskraftsverkan av en dom 

Om en dom i ett mål binder 

domstolen i ett annat mål brukar 

man säga att domen i det första 

målet har rättskraftsverkan i förhållande 

till det nya målet. Reglerna 

om domens rättskraft är komplicerade 

och här kan, utifrån allmänna 

processrättsliga principer, sammanfattningsvis 

konstateras följande. En 

dom har s.k. negativ rättskraft om 

den hindrar en part från att anhängiggöra 

ett nytt mål om samma sak. I 

den situationen skall en ny ansökan 

om överprövning avvisas på grund 

av den första domens negativa rättskraft. 

Om en dom inte hindrar en 

part från att anhängiggöra ett nytt 

mål om samma sak men domen skall 

ligga till grund för domstolens prövning 

i det nya målet (dvs. omständigheten 

i fråga skall inte omprövas i 

det nya målet) har domen i det första 

målet i stället s.k. positiv rättskraft. 

Positiv rättskraft innebär således 

att domstolen i det nya målet skall 

utgå från att det förhåller sig på det 

sätt som följer av domen i det första 

målet. Rättskraften är oberoende av 

om det som åberopas i det senare 

målet har prövats i det första målet 

eller inte. Tilläggas kan att rättskraften 

inträder när domen vinner 

laga kraft, dvs. när den inte längre 

kan överklagas. En dom som kan 

få rättskraftsverkan när den vunnit 

laga kraft har dock samma begränsande 

verkan i förhållande till en ny 

process redan innan domen vunnit 

laga kraft. Det följer av det principiella 

förbudet mot att anhängiggöra 

en process om en sak som redan är 

föremål för prövning (litis pendens). 

Eftersom resultatet blir detsamma 

oavsett om överprövningsmål 1 har 

vunnit laga kraft eller inte när överprövningsmål 

2 inleds hänför jag mig 

för enkelhetens skull fortsättningsvis 

endast till domens rättskraftsverkan. 

Har domen i ett överprövningsmål 

rättkraftsverkan i 

ett annat överprövningsmål? 

Vad gäller då i rättskraftshänseende i 

överprövningsmål? 

Jag utgår i det följande från att

elats ett upphandlings- 

för sina rättigheter? 

den sak som har prövats i överprövningsmål 

1 är de fel i upphandlingen 

som har gjorts gällande i det målet. 

I svensk underrättspraxis finns 

exempel på att domen i överprövningsmål 

1 tillerkänts rättskraftsverkan 

i överprövningsmål 2. Länsrätten 

i Uppsala län har t.ex. avvisat 

en ansökan om överprövning av 

leverantör 1 på grund av rättskraften 

av domen i överprövningsmål 1 

(mål nr 1966-08 E), dvs. domen 

i överprövningsmål 1 tillerkändes 

negativ rättskraft i förhållande till 

överprövningsmål 2. Efter överklagande 

beslutade Kammarrätten 

i Stockholm att återförvisa målet 

till länsrätten för ny prövning (mål 

nr 9607-08). Kammarrätten ansåg 

att domen i det första målet inte 

hindrade en prövning i det andra 

målet, eftersom målen gällde olika 

sökanden och det var fråga om olika 

yrkanden som framställts vid olika 

tidpunkter under upphandlingsförfarandet 

och det dessutom hade 

tillkommit ett nytt tilldelningsbeslut 

efter det första överprövningsmålet. 

Länsrätten i Dalarnas län har, såvitt 

domen får förstås, funnit att domen 

i överprövningsmål 1 har haft positiv 

rättskraft i förhållande till överprövningsmål 

2 och att domen i förstnämnda 

mål därför skulle läggas till 

grund för domstolens prövning i 

sistnämnda mål (mål nr 1958-08). 

Upplysningsvis vill jag nämna att jag 

var ombud i sistnämnda mål. 

Domen i ett överprövningsmål 

bör inte ha rättskraftsverkan 

i förhållande till ett 

annat överprövningsmål 

Mot bakgrund av hur talerättsreglerna 

och partsställningen i överprövningsmål 

är utformade anser jag att 

det är orimligt att en leverantör på 

grund av rättskraften av en dom i ett 

överprövningsmål där leverantören 

inte själv är part betas rätten till överprövning 

av upphandlingen. Domen 

i ett överprövningsmål, som initierats 

av en viss leverantör bör, enligt 

min mening, varken ha negativ eller 

positiv rättskraft i förhållande till ett 

annat överprövningsmål, som har 

initierats av en annan leverantör. 

Det finns flera skäl för detta. 

Ett skäl är att upphandlingslagarna 

ger en rätt för varje leverantör 

att ansöka om överprövning av en 

upphandling. Det finns ingen hållbar 

grund för varför denna rätt skall gälla 

alla leverantörer, även potentiella 

sådana, utom just den leverantör 

som den upphandlande enheten 

beslutade att tilldela kontraktet. 

Ett annat skäl är att rättskraften 

som regel är begränsad till parterna 

i en process. Eftersom leverantör 1 

inte är part i överprövningsmål 1 

skall denne inte förhindras att begära 

överprövning på grund av rättskraften 

av en dom i det målet. Det 

är särskilt angeläget att rättskraften 

begränsas till parterna i ett mål om 

domstolen, som regelmässigt är fallet 

i överprövningsmål, endast prövar 

det som parterna har åberopat i målet 

(frågan om domstols bundenhet till 

vad parterna åberopat blir för övrigt 

föremål för Regeringsrättens prövning 

sedan Regeringsrätten meddelat 

prövningstillstånd i mål 7287-08). 

Endast om det införs en lagregel 

om att domen skall ha rättskraft 

gentemot var och en skulle något 

annat kunna gälla. 

Ytterligare ett skäl är att rättskraften 

som regel inte hindrar att 

en ny process anhängiggörs om det 

har inträffat en s.k. efterföljande 

omständighet. Om det inträffar en 

ny omständighet efter det att domen 

i det första målet har meddelats, som 

förändrar förutsättningarna under 

vilka den första domen meddelades, 

motiverar det i sig att en ny 

domstolsprövning sker. Ett nytt tilldelningsbeslut 

är enligt min mening 

en sådan ny omständighet. 

Det avgörande skälet till varför 

domen i överprövningsmål 1 inte 

skall tillerkännas rättskraftsverkan 

i förhållande till överprövningsmål 

2 är emellertid att EG-rätten ställer 

krav på att leverantörer ges ett effektivt 

skydd för sina rättigheter enligt 

upphandlingsreglerna. Såväl rättsmedelsdirektiven 

som EG-domstolens 

praxis förutsätter nämligen att 

varje leverantör får en reell möjlighet 

att överpröva varje beslut under 

en upphandling. EG-domstolen 

har i en rad avgöranden klargjort 

att nationell lag inte får göra det 

omöjligt för en enskild att erhålla 

ett effektivt domstolsskydd för 

rättigheter som den enskilde har 

enligt EG-rätten (EG-domstolens 

domar i mål C-213/89 Factortame 

m.fl., C-432/05 Unibet och 

däri angivna EG-domstolsdomar 

samt EG-domstolens domar i mål 

C-81/08, C-26/03, C-324/98, 

C-50/00 och 222/86, se även RÅ 

2005 ref. 10). Även om leverantör 

1 skulle tillerkännas rätt att intervenera 

och, i egenskap av självständig 

intervenient, t.o.m. tillerkännas en 

rätt att framställa egna yrkanden och 

att självständigt överklaga en dom i 

överprövningsmål 1, är det tveksamt 

om det är tillräckligt för att uppfylla 

EG-rättens krav på effektiva rättsmedel. 

Även om processekonomiska 

hänsyn och behovet av att kunna 

avsluta en upphandling talar emot 

att samma frågor blir föremål för 

flera rättegångar anser jag därför att 

domen i ett överprövningsmål som 

har initierats av en leverantör inte 

skall ha rättskraftsverkan i ett överprövningsmål 

som har initierats av 

en annan leverantör. 

Det nu nämnda innebär inte att 

en dom i ett överprövningsmål skulle 

sakna betydelse i ett annat överprövningsmål. 

En dom kan ha betydelse 

som bevis (bevisverkan) och dess 

betydelse beror därför på vad som 

i övrigt framkommit i målet och av 

den övriga bevisning som parterna 

åberopat. Men det är något annat 

än att domen i överprövningsmål 1 

binder upp domstolen i överprövningsmål 

2 och därmed förhindrar 

leverantör 1 att få sin sak prövad av 

domstol. 

JUriDiK 

Rättsläget är oklart 

Innan Regeringsrätten - eller för den 

delen EG-domstolen, om frågan 

skulle bli föremål för prövning i 

ett förhandsavgörande – prövat 

frågan, är det oklart om leverantör 

1 har ett effektivt skydd för sina 

rättigheter enligt upphandlingslagstiftningen. 

Som jämförelse kan 

nämnas att Kammarrätten i Sundsvall 

inte ändrade ovan nämnda dom 

meddelad av Länsrätten i Dalarnas 

län i överprövningsmål 2. I det målet 

betogs leverantör 1 rätten till överprövning 

redan på den grunden att 

kammarrätten, efter det att leverantör 

1 överklagat länsrättens dom, avslog 

yrkandet om interimistiskt beslut 

och Regeringsrätten inte ändrade det 

beslutet innan tiodagarsfristen löpte 

ut (kammarrättens mål nr 2478-08 

och Regeringsrättens mål nr 5681- 

08). Hade kammarrätten och Regeringsrätten 

haft en annan uppfattning 

än länsrätten i frågan om rättskraften 

av domen i överprövningsmål 1 utgår 

jag från att upphandlingen hade 

stoppats genom ett interimistiskt 

beslut i överprövningsmål 2 och att 

leverantör 1 hade tillerkänts en rätt 

till prövning av de fel som leverantören 

gjorde gällande i målet. 

Det återstår att se hur domstolarna 

och lagstiftaren framdeles kommer 

att besvara den principiellt viktiga 

frågan om den leverantör som tilldelats 

kontraktet har ett effektivt skydd 

för sina rättigheter eller inte. 

Helena Rosén Andersson 

Helena Rosén Andersson är verksam 

som advokat vid Advokatfirman 

Lindahl. Helena är specialiserad 

på processrätt och upphandlingsrätt 

och har tidigare arbetat inom olika 

domstolar och med lagstiftningsarbete 

inom Regeringskansliet. 


JUriDiK 

rapport från Upphandlingsdagarna – juridik 

Nya regler om ramavtal 

Advokat Peter Forsberg (Advokatbyrån Vinge) 

föreläser om LOU:s regler om ramavtal. här följer 

en kortfattad summering. reglerna skiljer mellan 

två huvudtyper av ramavtalsupphandlingar. 

ramavtal som innehåller samtliga villkor för 

avrop, (framework contracts) respektive generella 

ramavtal som kompletteras med slutliga 

villkor genom s.k. förnyad konkurrensutsättning 

(framework agreements). 

LOU (2 kap. 15 §) innehåller en 

enhetlig definition av ramavtal: 

”Med ramavtal avses ett avtal som 

ingås mellan en eller flera upphandlande 

myndigheter och en eller flera 

leverantörer i syfte att fastställa villkoren 

för senare tilldelning av kontrakt 

under en given tidsperiod.” 

Generella bestämmelser omfattar 

användningen av ramavtal. Dessa är 

främst: 

• Värdetavettramavtalskallberäknas 

till det högsta sammanlagda värdet 

av samtliga de kontrakt/avrop som 

planeras under ramavtalets löptid 

• Endast ramavtalsparter får använda 

avtalet 

• Ramavtal och de kontrakt som tilldelas 

enligt detta får löpa max 4 år 

(inkl eventuella optioner) om inte 

särskilda skäl (t.ex. investeringar 

med längre avskrivningsperiod) 

motiverar längre tid. Denna regler 

gäller för s.k. klassisk sektor (och 

således inte försörjningssektorn). 

• Som för alla andra åtgärder eller 

verktyg inom offentlig upphandling 

får avtal inte användas i 

syfte att begränsa eller snedvrida 

I seminariet om utvärderingsmodell 

går Advokat Jerker Alm (Advokatbyrån 

Vinge) igenom en av de mest 

centrala och kanske mest omtvistade 

frågorna vid offentlig upphandling, 

innebörd och betydelse av de olika 

modeller som kan användas vid 

utvärdering av inkomna anbud. 

Av LOU (12 kap 1 §) följer som 

bekant en grundprincip om att 

utvärderingsgrunden av anbud skall 

vara lägsta pris eller det ekonomiskt 

mest fördelaktiga anbudet. 

Vid utvärdering finns en rad 

olika modeller att tillgå. I huvudsak 

50 

konkurrensen. 

Avtal med samtliga villkor 

Ramavtal med samtliga villkor kan 

ingås med en eller flera leverantörer 

(minst tre). Villkoren i ramavtalet 

utgör således även villkoren 

i kontraktet för upphandlingens 

genomförande. Även om förutsättningar 

är givna finns viss möjlighet 

att samråda med leverantör och vid 

behov låta denne komplettera och 

konkretisera sitt anbud. 

Vid avtal med flera leverantörer 

(s.k. parallella ramavtal) förutsätts 

att minst tre leverantörer deltar och 

att fördelningsnyckel, t.ex. rangordning, 

avgör vem och i vilken ordning 

avrop får ske. 

Avtal utan samtliga villkor 

Vid ramavtal som inte innehåller 

samtliga villkor för affärens genomförande 

skall flera leverantörer 

tecknas. Avtalet kompletteras med 

slutliga villkor genom s.k. förnyad 

konkurrensutsättning. Konkurrensutsättningen 

skall ske enligt 

samma förutsättningar som angivits 

finns två typer av modeller som 

kan inordnas under begreppen relativa 

utvärderingsmodeller respektive 

absoluta utvärderingsmodeller. 

För relativa modeller gäller som 

utgångspunkt att ett anbuds poäng 

är beroende av poängsättningen av 

övriga anbud. Beträffande absoluta 

modeller gäller det motsatta, att 

anbud poängsätts isolerat i relation 

till uppställda kriterier. Det skall 

redan här noteras att det inom den 

offentliga upphandlingen naturligtvis 

förekommer en rad andra modeller 

som till viss del kan vara relativa och 

i förfrågningsunderlaget. Väsentliga 

förändring är inte tillåtna även om 

komplettering i vissa fall kan vara till 

och med nödvändig om vissa villkor 

är okända och beroende av resultatet 

från uppdragets första fas. Vid t.ex. 

upphandling av juridiska tjänster 

kan behovet av viss volym och pris 

bli känt i ett senare skede. 

Allmänna kriterier såsom kompetens 

m.m. måste dock finnas med 

redan vid ramavtalsupphandlingen 

så att samtliga leverantörer också kan 

bli aktuella för den förnyade konkurrensutsättningen. 

Förnyad konkurrensutsättning 

skall ske skriftligen i samråd 

med leverantörerna. Anbud skall 

vara skriftliga och bedömas efter 

de utvärderingskriterier som angivits 

i förfrågningsunderlaget. Tidsfristen 

för att lämna anbud skall vara 

anpassad till upphandlingens art och 

omfattning. Som för upphandling 

enligt LOU i övrigt gäller också att 

det klart skall framgå av upphandlingsunderlaget 

vad som gäller 

beträffande anbudstid, principen om 

lägsta pris eller det ekonomiskt mest 

fördelaktiga anbudet osv. 

Överprövning kan alltså bli 

fallet även för ramavtal, både vad 

gäller avtalet som för den förnyade 

konkurrensutsättningen. Vid avrop 

inom ramavtal med samtliga villkor 

tas inget tilldelningsbeslut och Peter 

Forsberg understryker här att det 

också medför att ingen 10-dagarsfrist 

för överprövning startar. 

Vid förnyad konkurrensutsättning 

är dock läget annorlunda. Tilldelningen 

vid ramavtal utan samtliga 

villkor innebär att tilldelningsbeslut 

tas (efter förnyad konkurrensutsätt- 

i andra avseenden absoluta. 

Relativa modeller kan synas tveksamma 

ur ett transparensperspektiv 

(min notis) men kan enligt rättspraxis 

accepteras, efter en bedömning 

i det enskilda fallet. 

I ett rättsfall (kammarrätten 

2007, Göteborgs länstrafik) konstaterades 

inledningsvis att en relativ 

modell var bristfällig i sig men 

kunde konstateras vara acceptabel 

eftersom den inte varit till skada för 

leverantören. Viss kritik restes alltså 

mot modellen som sådan men den 

accepterades likväl i upphandlingen 

ning) och att överprövningsmöjlighet 

därmed följer enligt sedvanlig 

princip om 10-dagarsfrist. 

Ramavtalens för och nackdelar 

varierar inom olika sektorer. Vid 

upphandling av varor och tjänster 

som varierar och där förutsättningarna 

inte är riktigt klara är ramavtal 

mer lämpade. Anbudspriser kan dock 

blir något högre eftersom t.ex. ingen 

garanti ges för avrop. Peter menar 

att det är en uppenbar fördel att om 

möjligt tydligare fastslå villkor och 

skapa förutsättningar (tydlighet) för 

att erhålla konkurrenskraftiga priser. 

Avtalen kan i helhet verka konkurrensbegränsade 

medan delar av avtal 

kan öppna för mindre leverantörer. 

Omvänt kan större upphandlingar 

(större leverantör) också ge förutsättning 

för lägre pris. 

LOU:s regler om ramavtal i 

korthet: 

• Avtal som ingås mellan en eller 

flera upphandlande myndigheter/ 

enheter och en eller flera leverantörer 

i syfte att fastställa villkoren 

för senare tilldelning av kontrakt 

under en given tidsperiod 

• Behöver inte binda upphandlare att 

köpa vissa volymer 

• Upphandlingen skall ske enligt LOU 

• Parallella ramavtal med ”fritt val” är 

inte tillåtna 

• Om ingen förnyad konkurrens- 

• 

utsättning sker enligt direktiv/lag 

skall, när flera leverantörer väljs, 

dessa rangordnas 

Om den förste leverantören inte 

förmår leverera får nästa leverantör 

anlitas enligt rangordning 

Utvärderingsmodeller och det ekonomiskt 

mest fördelaktiga anbudet 

Per Hammarstedt, jurist 

eftersom någon leverantör inte 

kommit till skada. 

Fördelar och nackdelar 

Vad är då bra och dåligt med en 

relativ modell? Den främsta fördelen 

är att dessa är lätta att konstruera 

eftersom man inte behöver prissätta 

s.k. icke pris-kriterier. Nackdelen 

är att de kan ge allt för stora spann 

vad gäller poängsättningen vilket 

också ger utrymme för godtyckliga 

värderingar. En relativ modell kan 

lätt brista i transparens och risken 

för överprövning av upphandlingen 


ökar därmed. Relativa modeller kan 

därtill också öppna för bildande av 

anbudskarteller. 

Den absoluta modellen, (även 

kallad professorsmodellen) bygger 

på en metod med jämförelsetal. 

Anbud värderas efter ställda kriterier. 

Ett påslag på anbudspriset motsvarar 

den brist som ett anbud uppvisar för 

s.k. icke-pris kriterier. Se exempel 

SWEPOS ® Nätverks-RTK-tjänst 

erbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid 

med centimeternoggrannhet 

RTK-korrektioner sänds idag via GSM och GPRS och 

används för t.ex. detaljmätning, utsättning, datainsamling för 

GIS, förrättningsmätning och maskinguidning. 

Om det räcker att du får positionen i efterhand kan du skicka 

in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst. 

Mer information finns på www.swepos.com. 

här intill. 

Fördelarna med en absolut modell 

är att den är mer genomtänkt och 

kan också synas vara mer objektiv. 

Den är således mer transparent 

i jämförelse med en relativ modell 

och är därmed något tydligare mot 

anbudsgivare vilket minskar risker 

för såväl ”kartellanbud” som överprövningar. 

Riskerna och därmed nackdelarna 

med en absolut modell är att 

det kräver god kännedom om marknaden, 

eftersom icke pris-kriterier 

måste prissättas i förväg. De kan 

också göras allt för (matematiskt) 

komplicerade vilket kan ge brister 

i transparens (och därmed minskad 

konkurrens pga. lägre anbudsdeltagande. 

En absolut modell ställer 

således extra krav på upphandlaren 

att välja lämplig komplexitet vid 

utformningen. 

De olika modellerna passar mer 

eller mindre bra vid olika upphandlingar. 

Vid större tjänsteupphandlingar 

kan det vara svårare att 

tillämpa absoluta modeller. 

Vid seminariets frågestund 

konstaterar flera att det vid relativa 

modeller förekommer en tydlig risk 

för att förändringar i anbudssammansättningen 

(t.ex. borttagande av 

ett onormalt lågt anbud, min notis) 

Tel: 026-63 37 53 • Fax: 026-65 42 75 

swepos@lm.se • www.swepos.com 

JUriDiK 

Ett exempel på en relativ modell 

kan se ut enligt följande: 

Kvalitet 1-10 poäng 

Driftsäkerhet 1-10 poäng 

Pris 1-10 poäng 

Anbud med lägst pris erhåller 10, 

anbud med näst lägst 9 poäng osv. 

Ett enkelt exempel på en absolut 

modell kan se ut enligt följande: 

Kvalitet 50 poäng 

Driftsäkerhet 50 poäng 

Påslag X % 

Ett jämförelsetal för ett anbud erhålls 

genom att utfallet jämförs med max 

antal poäng och läggs på angivet pris: 

Max 100 poäng – Utfall 80 poäng = 

20 (dvs. 20%). Pris + 20 % = Jämförelsetal 

påverkar den gemensamma bedömning 

och kan ge ett annat anbud som 

vinnare. Prisdumpning eller onormalt 

högt anbud pga. att intresset 

är lågt kan väsentligen påverka till 

en felaktig värdering. Detta eftersom 

alla anbud jämförs med den totala 

anbudssumman. 

Per Hammarstedt, jurist 


UtBiLDning 

Allvarlig brist på 

lärare i naturvetenskap 

och teknik 

Lärarutbildningarna i teknik och naturvetenskap 

saknar studenter. Om inte trenden vänder 

kan det få allvarliga konsekvenser för Sverige 

som kunskapsnation. nyligen anordnade teknikföretagen 

en hearing för att rikta fokus på 

problemet. 

Lärarutbildningen är den största 

högskoleutbildningen i Sverige 

med cirka 42 000 studenter. Men 

platserna är långt många fler; bara 

63 procent utnyttjas. Ser man till 

antalet antagna till lärarutbildningarna, 

med inriktning på teknik och 

naturvetenskap, är andelen ännu 

lägre. Bara 40 procent av platserna 

med inriktning på matematik fylldes 

2008. Motsvarande andel för inriktningarna 

på kemi och fysik var 10 

procent respektive 25 procent. 

– Andelen examinerade lärare 

i matematik och naturvetenskap 

52 

kommer att minska ytterligare och 

andelen män kommer att gå mot 

noll, säger Pierre Bastin, enhetschef 

för antagningsproduktion på Verket 

för Högskoleservice (VHS). 

Ett problem kan vara att lärarutbildningarna 

försöker hitta nya 

inriktningar för att locka studenter. 

– Idag finns ett enormt utbud och 

man kan se att blivande studenter 

har svårt att orientera sig bland lärarutbildningarna 

inom matematik och 

naturvetenskap. Då väljer de andra 

inriktningar, menar Pierre Bastin. 

FÖRSVARSHÖGSKOLAN 

Institutionen för Ledarskap och Management 

INFORMATION OM UGL 2008 

Försvarshögskolans kurs “Utveckling av Grupp och Ledare” UGL, 

finns nu i en ny version, UGL 2008. Kursen är en grundläggande 

ledarskapsutbildning som fokuserar på gruppens dynamik och 

ledarskapets anpassning till denna. UGL är upphovsrätts ligt skyddad 

och varumärkesre gistrerad. 

Försvarshögskolan ansvarar för UGL, utveckling och kvalitetssäkring 

samt utbil dar och certifierar handledare för UGL. Under år 

2008 samt under första kvartalet 2009 kommer befintliga UGLhandledare 

att vidareutbildas och omcertifieras till UGL 2008. 

UGL-kursen skall ledas av dessa särskilt utbildade och behöriga 

handledare. Den skall genomföras med de riktlinjer, fastställda 

mål och bestämmelser som finns för kursen. Försvarshögskolan 

uppmanar därför köpare och brukare av UGL att kontrollera båda 

handledares behörighet i Försvars högskolans handledar register 

eller kontakta Försvarshögskolan för vidare informa tion. 

Frågor om handledares behörighet, etik och metodik kring kursgenomförande 

m.m. kan ställas till Försvarshögskolan, Institutionen 

för Ledarskap och Manage ment i Karlstad, tfn 054-10 40 32. 

Se även information om UGL-2008, Fördjupad UGL, handledarutbildning 

UGL och handledarinformation på www.fhs.se 

Framtidens 

rekryteringsbehov 

Sveriges Kommuner och Landsting 

(SKL) har utrett hur demografiska 

aspekter kommer att påverka rekryteringsbehovet 

till framtidens lärarkår. 

38 procent av lärarna går i pension 

under den kommande tioårsperioden. 

Bland gymnasielärarna är var 

femte lärare över 61 år. 

Att bedöma framtidens rekryteringsbehov 

är dock svårt på grund 

av bristfällig statistik. SKL kan dock 

visa att det finns en tydlig obalans 

mellan lärare som behövs och lärare 

som utbildas. Det finns dessutom en 

stor risk för överskott av lärare i de 

allmänna ämnena, samtidigt som ett 

stort underskott av yrkeslärare, lärare 

inom matematik och naturvetenskap, 

förskolelärare och fritidspedagoger. 

Magnus Helldén är kemi- och 

biologilärare vid Katedralskolan i 

Lund och medverkade, som pedagog, 

i SVT:s Klass 9 a, Han tror att man 

måste börja med att öka intresset för 

ämnena hos eleverna, för att locka 

unga att bli lärare inom teknik och 

naturvetenskap. Det i sin tur kräver 

att lärarna har gedigna ämneskunskaper, 

något de måste få på lärarutbildningen. 

– Jag tror att det grundläggande 

felet är att vi skummar för mycket på 

ytan, eleverna blir inte intresserade 

då, menar Magnus Helldén. 

Måste sluta överutbilda 

Per Wadman, Lärarnas Riksförbund, 

instämmer. Enligt förbundets 

undersökningar har så många som 

40 procent av lärarna i årskurs 7-9, i 

vissa delar av landet, ingen som helst 

ämneskunskap i det ämne de undervisar. 

Då blir det svårt att hålla en 

undervisning, som kan engagera och 

entusiasmera eleverna. 

Dessutom måste intagningskraven 

till lärarutbildningarna 

skärpas, menade deltagarna i Teknikföretagens 

konferens. 

– För länge sedan var det svårare 

att komma in på lärarutbildningen 

än på läkarutbildningen. För att 

höja statusen måste vi tydliggöra och 

specialisera utbildningen och sluta 

att överutbilda. Vi tar in för många 

lärarstudenter och vi släpper ut för 

många lärare, menar Per Wadman, 

förste vice ordförande i Lärarnas 

Riksförbund. 

Höjd status 

och tydlig lärarroll 

Attitydundersökningar bland elever 

visar att läraryrket väljs bort på 

grund av faktorer som låg lön, en 

rädsla för att få ägna sig åt annat 

än ämnesundervisning, sega långa 

processer, oklara ingångar, det vill 

säga en osäkerhet om vad man 

blir när man är klar, och för ytliga 

ämneskunskaper. 

Enligt panelen, som deltog i 

konferensen, måste läraryrkets 

status höjas, lönerna öka, lärarrollen 

tydliggöras och lärare måste få vara 

lärare. Först då kommer unga lockas 

till läraryrket. Dessutom behöver 

möjligheten till karriärvägar ses över 

då många unga upplever att man 

genom att välja läraryrket låser fast 

sig i en och samma yrkesroll. 

Mikaela Almerud, 

Svenskt Näringsliv 


Tio skolor startar 

spetsutbildning 

Skolverket har fattat beslut om vilka 10 skolor 

som får delta i försöket med riksrekryterande 

gymnasiala spetsutbildningar som startar hösten 

2009. 

– två av de bästa ansökningarna var Fysikprogrammet 

och historiaprogrammet i Lund. De 

stack verkligen ut, menar Charlotte Wieslander 

undervisningsråd vid Skolverket. 

Fram till och med 1 december 2008 

kunde skolhuvudmän ansöka om att 

få delta i försöksverksamheten med 

gymnasiala spetsutbildningar. Totalt 

har 101 ansökningar kommit in till 

Skolverket, de flesta från södra och 

mellersta Sverige. 

– Det vi har gått på är kvalitet, 

geografisk spridning och ämnesspridning. 

I själva ansökan har vi 

haft 30 urvalskriterier, bland annat 

hur utbildningen har lagts upp och 

vilken utbildning lärarna har, fortsätter 

Charlotte Wieslander. 

Hård konkurrens 

Syftet med spetsutbildningar är att 

de skall ge de gymnasieelever som 

har förutsättningar för matematik, 

naturvetenskap, samhällsvetenskap 

eller humaniora stimulans i sin 

kunskapsutveckling. Vid sidan av 

gymnasiestudierna kommer eleverna 

att kunna läsa kurser vid universitetet 

eller högskolan. Dessutom 

måste utbildningen fokusera på ett 

ämnesområde med anknytning till 

vetenskaplig forskning. 

– Två av de bästa ansökningarna 

var Fysikprogrammet och Historiaprogrammet 

i Lund. De stack 

verkligen ut. Deras oerhört goda 

samarbete med universitetet och den 

otroligt välutbildad lärarkåren gjorde 

att vi beslutade oss för att ta med 

båda, berättar Charlotte Wieslander. 

Malmö och Göteborg 

kom inte med 

Skolverket har bedömt om ansökningarna 

uppfyllt de krav som ställs 

på mål och syfte för utbildningen, 

utbildningens kvalitet och struktur, 

principer för urval till utbildningen 

samt samarbetet med universitet eller 

högskola. Utbildningarna skall också 

vara jämnt fördelade över landet och 

mellan ämnesområdena. Flera ansökningar 

har hållit mycket hög kvalitet 

men har av olika skäl valts bort ändå. 

Besluten är fattade efter samråd med 

Högskoleverket. 

– Det fanns inget utrymme att 

exempelvis ta med Malmö även om 

de hade många bra ansökningar. 

Vad gäller Göteborg var det ju inte 

direkt många ansökningar därifrån, 

säger Wieslander och hoppas på att 

Göteborg skickar in fler ansökningar 

nästa år. 

Lista över de tio 

antagna skolorna 

1 Fysikprogrammet, Polhemsskolan. 

Huvudman Lunds 

kommun 

2. Humaniora, Vasaskolan. 

Huvudman Gävle kommun 

3. Leonardo- matematisk 

spetsutbildning vid Ehrensvärdska 

gymnasiet, Karlskrona. 

Huvudman Karlskrona 

kommun 

4. Matematikgymnasiet, Danderyds 

gymnasium. Huvudman 

Danderyds kommun 

5. Matematik- och naturvetenskapsprogrammet, 

Luleå 

Gymnasieby. Huvudman Luleå 

kommun 

6. NV med spetskompetens mot 

biomedicin, Härnösands gymnasium. 

Huvudman Härnösands 

kommun 

7. Samhällsvetenskapligt program 

– global inriktning, Globala 

gymnasiet. Huvudman Stockholms 

stad 

8. Scienceprogrammet - naturvetenskaplig 

spetsutbildning 

vid Europaskolan Strängnäs. 

Huvudman Europaskolan 

Strängnäs AB 

9. Spetsutbildning SP Individ och 

samhällskultur, Fässbergsgymnasiet. 

Huvudman Mölndals 

kommun 

10. Spetsutbildning i historia, Katedralskolan. 

Huvudman Lunds 

kommun. 

Fler skolor kommer att få chansen 

att delta i försöksverksamheten. 15 

september i år är sista ansökningsdag 

för att få starta hösten 2010. Totalt 

kommer 20 skolor att få delta i 

försöksverksamheten som skall 

sträcka sig till år 2014. 

Källa: Skolverket 


www.lekolar.se 

UtBiLDning 

För Lekolar 

betyder 

barnen allt. 

Stöd 

Hela vår verksamhet utgår från barnens bästa. 

Att BRIS! 

utrusta lärande miljöer innebär för oss en 

ständig dialog med barnen som utgångspunkt. 

Medlemskap Därför är det 100 svårt kr, att inte engagera sig i och 

eller 

medverka 

gåva. PG 

till 

90 

att 

15 04-1. 

våra barn får de bästa möjlig- 

BRIS.se 

heter i livet. Lekolar arbetar kontinuerligt med 

barnens bästa och är en stolt bidragsgivare till 

tre organisationer, som vi beundrar över allt annat. 

I kinesiska Pu Cheng har få barn 

möjlighet att gå i förskola eller ta del 

av någon pedagogisk verksamhet. 

Lekolar arbetar tillsammans med 

Plan med att säkra barnens vardag 

både hemma och i skolan. Det är ett 

långtidsprojekt vars syfte är att 

förhindra olycksfall. 

BRIS är en ideell organisation som 

lever på privatpersoners och 

företags goda vilja. Kärnan är 

Barnens Hjälptelefon och BRIS-mejlen 

dit barn och ungdomar anonymt 

och kostnadsfritt kan vända sig för 

stöd. Lekolar stödjer verksamheten 

genom en årlig sponsring. 

Friends är en organisation som 

bestämt sig för att göra något åt 

mobbningen. De utbildar både barn 

och vuxna i hur man förebygger 

kränkande behandling. Därför har vi på 

Lekolar bestämt oss för att både stödja 

och samarbeta med organisationen. 

Beställ våra kataloger på vår hemsida 

eller via vår kundtjänst. 


UtBiLDning 

”Första mötet är det viktigaste” 

Före jul drog Stockholms hamnar igång processen 

med att anställa två chefer. 

– en grundförutsättning för att det ska bli ett 

bra jobb är att det är en bra personkemi mellan 

oss och rekryteringskonsulten, säger elisabeth 

Dellner, som är hr-specialist på företaget. 

– Stockholms Hamnar verkar i 

en spännande miljö och företaget 

har lätt att attrahera, motivera och 

behålla medarbetare. 

– Vi är ett modernt företag med 

många intressanta arbetsuppgifter 

där vi är med i allt från renoveringar 

av Skeppsbron till evenemang som 

Volvo Ocean Race, säger Elisabeth 

Dellner. 

Bolaget driver flera stora projekt 

som Stockholm-Nynäshamn, Norvikudden 

- en utbyggd hamn i Nynäshamn 

samt utvecklingen av en ny 

stadsdel i Värtan-Frihamnen med en 

ny pir och kryssningsterminal. 

Under flera års tid har bolaget 

samarbetat med Poolia kring rekryteringar 

och när det var dags att hitta 

en driftschef och en upphandlingschef 

tog de en ny kontakt. 

54 

– Till det första mötet med Poolia 

hade vi med oss ett utkast till en 

kravspecifikation. Det blev djupa 

diskussioner under en hel förmiddag 

hur profilen skulle se ut och hur 

annonseringen skulle gå tillväga, 

säger hon. 

Vad är viktigt att tänka på vid det 

första mötet? 

Det första mötet är det viktigaste. Då 

bestämmer man vilken profil tjänsterna 

ska ha. Att alla korten läggs upp 

på bordet kring den aktuella tjänsten. 

Det är viktigt att öppenheten är stor. 

En annan grundförutsättning för att 

det ska bli ett bra jobb är att det är 

en bra personkemi mellan oss och 

rekryteringskonsulten. 

Varför anlitar ni en rekryteringsfirma? 

– Vi rekryterar en del på egen 

hand, det sker när vi känner till 

marknaden och där tjänsten är relativt 

lätt att hitta kandidater till. Men 

specialister och olika chefer kan vara 

svårt att hitta. Det är inte alltid vi 

kan marknaden. Ibland ställer vi oss 

frågan om det överhuvudtaget finns 

en ersättare för en person som slutar 

sin anställning efter 20-30 år, med 

den speciella profil som han eller hon 

har. Och ibland kanske inte den nya 

tjänsten ska ha samma profil som 

den som ersätts. I en sådan diskussion 

är det bra att ha ett bollplank. 

Hur ser rekryteringsprocessen ut? 

Efter att kravprofilen är klar tar 

Poolia fram tre, fyra kandidater 

till oss som vi sedan träffar och gör 

traditionella anställningsintervjuer 

med. En eller två av dessa möter vi 

en gång till och därefter tas referenser 

och en test genomförs. 

På vilket sätt skiljer sig Poolia från 

andra rekryteringsfirmor, tycker du? 

– De har en väldigt stor bredd. 

Hos oss har de rekryterat allt från 

hamnstyrmän till olika chefstjänster. 

De är också snabba, det är viktigt att 

processen blir kort eftersom de som 

söker letar efter flera jobb samtidigt. 

Dessutom håller de oss uppdaterade 

Flexibelt arbete av ondo? 

Nu har arbetslivsforskarna gjort en 

sensationell upptäckt, som motiverar 

att vi bör tänka om i frågan 

om flexibla arbetsformer. Med en 

braskande rubrik på första sidan i 

SvD den 21/1-09 basuneras ut att 

”Flexibelt arbete kan slå tillbaka på 

familjelivet”. Såväl rubriken som 

vidhängande artikel har nog fått 

många att höja på ögonbrynen, då 

det borde vara fullkomligt självklart 

att ett givet arbetsförhållande inte 

kan passa alla, för vissa rentav utgöra 

ett problem. Existerar överhuvudtaget 

någon verksamhet eller annan 

omständighet i vårt jordeliv som inte 

KAN vara vådlig? Det finns exempel 

på att bilåkning, motion, ja till och 

med sjukvård KAN vara skadligt. 

Vilka slutsatser skall man dra av 

sådana observationer? 

I debatten och forskningen om 

flexibelt arbete tycks det vara svårt att 

hålla isär belastning och flexibilitet 

som orsaker till stress och otillfredsställelse 

med arbetsvillkoren. Lika 

illa är att vissa forskare trots avsaknaden 

av kausalt samband försöker 

hävda att flexibilitet ger högre arbetsbelastning. 

Att det finns lika många 

slutsatser om flexibelt arbete som det 

finns arbetslivsforskare kan sannolikt 

förklaras av att rapporterna sällan 

handlar om samma sak. 

Vad menas då egentligen med 

flexibelt arbete? Handlar det om 

tid eller arbetsvolym? På vems 

villkor, arbetsgivarens eller arbetstagarens? 

Planerat eller ad hoc? Det 

finns sedan länge olika lösningar 

för flexibelt arbete. Men det som 

tillkommit senaste decenniet är 

sk självvalda arbetstider, där den 

enskilde arbetstagaren ges betydande 

frihet att fördela sin kontrakterade 

arbetstid i syfte att uppnå bättre 

balans mellan arbetsliv och privatliv 

Det handlar alltså inte om flexibilitet 

i form av merarbete. Att inte 

hinna med arbetsuppgiften inom 

kontrakterad arbetstid avspeglar att 

arbetsvolym och arbetstidens längd 

inte går ihop, något som lika gärna 

kan inträffa med oflexibel arbetstid. 

Samma resonemang torde gälla den 

bristande jämlikheten i fördelningen 

av bördorna i hemmet. Traditionella 

könsroller är en mer sannolik orsak 

än flexibelt arbete. 

Flexibilitet har under de senaste 

decennierna blivit en nödvändighet 

för de flesta organisationer 

för att kunna möta kundbehoven i 

en värld av hårdnande konkurrens 

och krympande resurser. Arbetstagarna 

förväntas göra sina insatser 

i takt med efterfrågan på varor och 

tjänster, vilken i det framväxande 

24/7 samhället tar föga hänsyn till 

privata behov och åtaganden. Men 

just detta dilemma har samtidigt 

blivit incitamentet till utvecklingen 

av alternativa arbetsmodeller, som 

erbjuder helt nya möjligheter att 

uppnå balans mellan arbete och 

fritid. I Sverige har vi nått längst 

med sk självvalda arbetstider, som 

fått stort genomslag i framför allt 

offentlig sektor. Även om resultaten 

från olika arbetsplatsundersökningar 

varierar något med arbetsuppgift, 

ålder, civilstånd etc, gäller att mellan 

75-90 % redovisar en positiv syn på 

självvalda arbetstider. Högst acceptans 

återfinnes bland unga arbetstagare, 

vilket förstärker bilden av 

självvalda arbetstider som framtidens 

lösning. Det kan tilläggas att bland 

de som uppger sig vara missnöjda 

med självvalda arbetstider ytterligt 

få väljer att gå tillbaka till traditionellt 

schema, om denna möjlighet 

erbjuds. 

Ingen livsbetingelse passar alla. 

Detta talar snarare för flexibilitet 

än kollektiva, konforma lösningar, 

som inte tar hänsyn till individuella 

behov. Att lyckas identifiera vissa 

individer som inte är nöjda med ett 

om vilka kandidater de träffar. De är 

lyhörda hur vi vill ha det och jag är 

också imponerad av de kandidater 

de får fram, att de håller så hög 

kvalitet. 

Mats Falck 

Fakta | Stockholms hamnar 

• Kommunalägda Stockholms Hamnar 

är moderbolaget Stockholms Hamn 

AB och dotterbolagen Nynäshamn 

AB, Kapellskärs hamn AB och Stockholms 

Stuveri och Bemanning AB. 

• Omsättning: 657 Mkr 

• Antal anställda: 209 

• Resenärer: 11,7 miljoner passagerare 

• Gods: 8,9 miljoner ton gods 

Fakta | Poolia och Stockholms hamnar 

Stockholms Hamnar har jobbat tillsammans 

med Poolia under flera års tid 

kring rekryteringar. Pågående uppdrag 

är rekryteringar av en driftschef och en 

upphandlingschef. 

Rekryteringskonsult Margot Estlander 

är utbildad ekonom, har tidigare drivit 

ekonomiavdelningar och sysslat med 

redovisning på olika företag. Hon har 

jobbat på Poolia i 10 år och haft Stockholms 

Hamnar som uppdragsgivare 

under flera år. 

givet arbetsförhållande, kan knappast 

betecknas som någon större 

forskningsbragd. Min övertygelse 

förblir att oflexibelt arbete inte bara 

KAN utan för de flesta faktiskt slår 

tillbaka på familjelivet. 

Monica Johansson, 

Konsult, Time Care AB

KonferenSGUIDEN 

Fångarna på Kastellet får 

nya aktiviteter under 2009 

Bakom dessa bastanta murar och i dess omgivningar 

utspelar sig Fångarna på Kastellet. 

Vaxholms Kastell 

uppgraderar med 

en rad spännande 

och roliga lagaktiviteter 

under 2009 , där 

nyckeln till framgång 

är samarbete. 

Under våren 2009 kommer en rad 

nyheter att införas på aktivitetssidan 

på Kastellet. 

Vår projektgrupp har arbetat för 

fullt med att planera och bygga nya 

stationer. Vi har också arbetat med 

att utveckla redan befintliga stationer 

genom att byta lösningar på dem, 

säger Lars Aggestedt, platschef på 

Vaxholm Kastell. 

Dessa stationer kommer att 

finnas på deras aktiviteter Fångarna 

på Kastellet och Grand Kastell, som 

båda är aktiviteter där man rör sig 

runtom på ön. 

Med hjälp av karta och vägbeskrivningar 

letar lagen efter stationer 

som antingen kräver klurighet eller 

lättare fysik. 

Blandningen av stationer gör 

att våra aktiviteter passar alla, säger 

han. 

Under hösten 2008 startade 

Kastellet ett samarbete med företaget 

Green Hat People och tillsammans 

har man utvecklat en helt ny aktivitet 

under benämningen Uppdrag 

Kastellet. I Uppdrag Kastellet får 

varje varje lag en mobiltelefon och 

till den skickas uppdrag och problem 

att lösa för laget. 

Uppdrag Kastellet kommer att 

vara bokningsbar från och med den 

”fångarna på Kastellet är en bra 

kombination av lekfylld gruppdynamik 

och spännande tävling” 

1 april 2009. 

Inför julborden 2009 kommer 

det också att finnas nya stationer på 

aktiviteten Jullagkampen. 

Fångarna på Kastellet passar bra 

som inledning på en glad kväll, 

avslutning på en konferens eller helt 

enkelt en kul grej tillsammans med 

kompisgänget. Lagen, upp till tio 

personer i varje, hittar med hjälp av 

karta till 10 olika stationer, där lagen 

ställs inför olika utmaningar. 

– Fångarna på Kastellet är en 

bra kombination av lekfylld gruppdynamik 

och spännande tävling, 

avslutar Lars Aggestedt. 

Resultat! 

En utvärdering gjord vid Lunds 

Universitet visar att en behandling 

hos oss är en lönsam affär för 

både samhälle, arbetsgivare och inte 

minst personen med beroendet. 

64% blev nyktra, 82% trivdes med sina arbetsuppgifter 

igen, 80% har inte varit sjukskrivna senaste månaden, 

85% klarar bättre av att ta ansvar och att hantera problem. 

Ring oss eller besök vår hemsida! 

Tel. 018-31 79 00, 08-33 15 10, 046-20 75 00 

www.namndemansgarden.se 



Klimatneutral 

konferens 

Det är inte bara hög kvalitet, miljömedvetenhet 

och en välmående personal som präglar 

Bergendal Meetings i Sollentuna, utan gästen 

möts även av en atmosfär som andas generositet 

och nytänk på många sätt. 

– De som vanligtvis brukar kallas konkurrenter 

försöker jag i stället se som mina kollegor. Jag tror 

mycket mer på att samarbeta, än på att konkurrera, 

säger Carin Skoglund VD på Bergendal sedan 20 år. 

Vad är det som gör Bergendal så 

speciellt, undrar jag för mig själv 

när jag sitter och lyssnar på Carin. I 

grunden måste det handla om värderingar 

och ledarskap, men vad är 

det mer funderar jag. Helt klart har 

Carin en tydlig bild över hur hon 

vill ha det. För henne är samtliga i 

personalstaben lika viktiga - städerskan, 

kocken, receptionisten och 

arbetsledaren. Inte minst gästen. 

Och konkurrenten. 

– Jag tror på att man skall vara 

generös med sin kunskap, då får man 

får tillbaka det man ger. Det kan bli 

ganska ensamt ibland i VD-rollen, 

därför är det jättebra att prata med 

mina kollegor som jag upplever 

äger en stor generositet. Vi hjälper 

varandra och bjuder på våra kunder 

”idag slussar jag till dig, imorgon du 

till mig”, fortsätter Carin. 

Personalen är viktig 

– Personalen är min absolut viktigaste 

resurs. De måste må bra och 

tycka det är kul att jobba, därför 

56 

lägger jag också ner mycket tid där, 

menar Carin. 

– Jag har alltid min dörr öppen 

för att de skall kunna komma in och 

prata om de vill. Inte för att köra över 

arbetsledarna på något sätt, utan ge 

möjlighet att låta dem få dela med 

sig om de till exempel känner sig 

orättvist behandlade i någon fråga. 

Carin tar vartannat år med sig sin 

personal och åker utomlands. Snart 

har de 35 fastanställda varit runt i 

hela Europa. 

– Det är så otroligt viktigt att 

göra det för sammanhållningen och 

förståelsen för varandras olika yrkesroller, 

menar Carin och berättar 

vidare om att de också har ett bonussystem 

där varje anställd får en bonus 

om de når budget varje kvartal. 

– Inte minst försöker vi ha lite kul 

emellanåt, vi har lite fester och kalas. 

Det gäller att alla förstår hur viktig 

var och ens arbetsuppgift är. Det 

spelar ingen roll hur god mat som 

lagas i köket, om den serveras fel. 

Själva mötet 

Helt klart är Bergendal kontrasternas 

ställe på flera sätt, inte minst miljön 

med en vacker herrgård från förra 

sekelskiftet och en nyare byggnad 

inredd i modern 70-talsstil. 

– Syftet är att kunden skall uppnå 

resultat. Vi vill se till att kunden 

får en effektiv konferens eller en 

oförglömlig nobelbankett. Variationsmöjligheter 

gör att vi kan 

erbjuda skräddarsydda lokaler och 

miljöer utifrån kundens specifika 

önskemål, säger Carin engagerat 

och berättar om att Bergendal har 

inriktat sig på själva mötet. 

– De kunder som vill ha vår 

hjälp får den. Vid en konferens kan 

det handla om att bolla idéer med 

kunden som gör att kundens deltagare 

kan komma att tänka på ett nytt 

sätt. Det kan också handla om att 

hjälpa till med att ta fram föreläsare 

eller arrangera underhållning. 

– Vi försöker ha en nära kontakt 

med kunden. Vissa är helt klara över 

vad de vill och vill inte ha någon 

inblandning från oss, medan andra 

tycker att det är bra. 

Miljömedvetna sedan -93 

Förutom att Bergendal vill erbjuda 

en hög servicenivå, god mat, flexibla 

möteslokaler och trivsamma 

hotellrum - satsar de stort på miljö 

och säkerhet. Ambitionen är att vara 

en drivande kraft i branschen. 

– Jag har alltid haft ett engagemang 

för miljön, jag var med på 

70-talet när miljörörelsen florerade. 

När sedan Agenda 21 kom i ropet i 

början av 90-talet tyckte jag att det 

var dags igen, det kändes naturligt 

att starta ett miljöarbete tillsammans 

med Naturskyddsföreningen här på 

Bergendal. 

1993 var det dags att dra igång 

miljöprojektet. Det har varit en lång 

process som har krävt sin tid för 

samtliga att tänka och lära nytt. 

– Nu när vi nyanställer är det 

inte alls samma process som då. Idag 

genomsyras verksamheten av miljömedvetenhet 

samtidigt som perso- 


nalen fortbildas varje år. 

Bergendal är ett Svanenmärkt 

hotell, samtidigt som hotellet också 

är fyrstjärnigt. Ibland krockar det, 

det kan exempelvis handla om ett 

antal produkter i badrummet, gästen 

kan tycka att produkterna skall 

finnas, medan Svanen kräver att man 

inte skall ha det. 

– Nu har vi löst det genom 

att gästen bara kan säga till, så får 

de artiklarna. 

Carin upplever att de flesta 

gästerna uppskattar att Bergendal är 

Svanenmärkta och att saker och ting 

inte är som de brukar. 

– Bergendal är klimatneutrala 

och vi kompenserar de utsläpp av 

koldioxid som gästen gör genom att 

betala till ett projekt i Indien som 

förvandlar rishalm till energi. Det 

känns jättebra. 

Hotellgymnasium 

I januari 2000 startade Bergendal 

Meetings ett hotellprogram tillsammans 

med Rudbecksgymnasiet i 

Sollentuna. 

– Vi blev kontaktade av skolan 

som undrade om vi ville vara med och 

samarbeta och driva Hotell och restaurangprogrammet. 

Idag har vi cirka 

40-45 elever som går här varje år. 

Eleverna läser karaktärsämnena 

vid Bergendal, medan de studerar 

kärnämnena vid Rudbeck. När de är 

på Bergendal går de bredvid personalen 

och praktiserar, eller så undervisas 

de av en lärare som Bergendal 

har anställt. 

– Att utbilda sig i den här miljön 

är otroligt bra, det är en stor skillnad 

på att lära sig i klassrummet kontra 

att lära sig i en autentisk miljö. Vi är 

När du konfererar på Vaxholms Kastell får du mycket 

upplevelse för pengarna! 

HELDAGSKONFERENS HELPENSION 

545:-exkl. moms 

från1.595:- 

Hos oss ingår konferenslokal, för- och eftermiddagskaffe, 

lunch, frukt och godis. Vi bjuder 

på trådlöst internet, LCD-projektor, färgskrivare, 

scanner och gästdator. 

BOKNING 

08 541 333 61 

så många vuxna här, eleverna stramar 

upp sig och växer. 

Förmåga att tänka nytt 

Ingen kan säga något annat än 

att Carin arbete tycks vara ytterst 

omväxlande. Det slår mig att det 

där inte bara säger något om hennes 

värdegrund och ledarskap, utan även 

en del om hennes förmåga till flexibilitet 

och kreativitet att hitta nya 

vägar. 

WWW.KASTELLET.COM 

Fakta om Bergendal 

Bergendal Meetings är en modern 

konferensanläggning belägen i en park 

vid Edsvikens strand, 20 minuter från 

Stockholm City och 20 minuter från 

Arlanda. 

Lokaler: 20 ljusa och moderna konferenslokaler 

i olika miljöer. Allt från 

små mötesrum i herrgårdsstil till större 

konferenssalar lämpade för möten upp 

till 150 personer. 

Logi: Alla rum har bredband som är 

rökfria. Det finns tre sviter och en bröllopssvit 

med bubbelbadkar. 

Festvåning och matsalar: I herrgårdsmatsalen 

finns plats för upp till 70 

personer. I den 70-talsinspirerade 

moderna matsalen finns det plats för 

upp till 150 personer. Intill matsalen 

ligger en bar med terrass i västerläge 

och vidunderlig utsikt över Edsviken 

ända bort till Globen i söder. I herrgården 

finns det även möjlighet för 

mindre sällskap att sitta avskilt. 

– Jag har världens roligaste jobb, 

vill jag syssla med inredning en dag, 

ja då gör jag det, säger Carin och 

skrattar. 

exkl. moms 

Hos oss ingår konferenslokal, för- och eftermiddagskaffe, 

lunch, 3-rätters middag, del i 

dubbelrum samt frukost. 



Engla Inspiration • Vaxholm


58 

Konferens på slottet? 

Statligt 

avtal! 

98 hotellrum, 

160 bäddar 

www.sundbyholms-slott.se 

Vid Mälaren, Eskilstuna, ca.1 timme från Stockholm. 

Bo & konferera! 

08-566 217 20 

För att se klart på sin egen värld 

behöver man besöka en annan. 

Det är en av många anledningar 

att ha din konferens hos oss. 

Välkommen till Wreta. Inte som 

andra ställen. 

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker. Tel 0155-720 22. 

www.wreta.com 

Välkommen! 

Oasen i Jämtland 

JÖRKNÄSGÅRDEN HOTELL 

★★★★ 

För att se klart på sin egen 

värld behöver man besöka 

en annan. 

Det är en av många anledningar 

att ha din konferens 

hos oss. 

Välkommen till Wreta. 

Inte som andra ställen. 

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker 

Tel 0155-720 22 • www.wreta.com 

016 - 42 84 00 

Välkommen till Quality Hotel Winn Haninge, den 

kompletta hotell- och konferensanläggningen i 

södra Stockholm. 

För det lilla mötet, eller den stora konferensen, vi ger 

er de perfekta förutsättningarna för ett lyckat möte. 

Vi är fortfarande en flexibel och prisvärd 

hotellanläggning med stor konferenskapacitet och 

bra kommunikationer. 

Telefon: 08-745 75 00 • www.qualitywinnhaninge.se 

Bräcke 0693-160 20 

www.bjorknasgarden.com 

Gör det enkelt. 

Boka allt-i-ett-paket hos oss. 

08-517 517 10 

scandichotels.se 

För information kontakta: 

info@focuskiruna.se 

V Ä L K O M M E N T I L L 

HOTEL ESPLANADE 

STRANDVÄGEN 7A, STOCKHOLM 

¬Personlig service 

¬Förmånliga avtalspriser 

¬Fyra stjärnor 

¬Fantastiskt läge 

På Hotel Esplanade är det inte 

som hemma. Det bara känns så. 

Tel. 08-663 07 40 Fax. 08-662 59 92 

epost: hotel@hotelesplanade.se 

www.hotelesplanade.se 

Hotel Esplanade 41 1 x 90 05-03-21, 13.10 

Affärstidningen 

för offentlig sektor 

www.offentligaaffarer.se 

www.hoteloden.se 

info@hoteloden.se 

KONFERENS I KIRUNA 

Ro att arbeta 

Energi att uppleva 

Medtag annonsen 

så får du 150 kr 

rabatt på första 

natten. 

Erbjudandet gäller tom 

31 mars-09. 

Gäller ej i kombination 

med andra erbjudanden 

och endast vid 

direktbokning. 

Karlbergsv 24, Box 6246 SE-102 34 STHLM 


Hygien- och 

städprodukter 


AvtALSnYTT / HYGIEN- OCH StÄDPrODUKtEr 

Hygien och städprodukter 

Upphandlad av: 

Verket för högskoleservice (VHS) 

Kontaktperson: 

Lisa Hugosson 

E-post: lisa.hugosson@vhs.se 

Det nuvarande avtalet startade 2008- 

11-16 och löper till och med 2010- 

11-16 med option på 1+1 år. 

De antagna 

leverantörerna är: 

AGE Kontor och data AB, Citypapper 

& Städprodukter AB, Procurator 

AB, Nyblomgruppen AB, 

Corporate Express Sverige AB 

För att avropa på detta ramavtal 

måste avroparna göra en förnyad 

konkurrensutsättning då alla fem 

leverantörer skall tillfrågas. Krite- 

60 

rium i den förnyade konkurrensutsättningen 

är ”lägst pris”. 

Ramavtalet omfattar: 

Alla produkter inom områdena A: 

Servering, B: Handskar och skydd, 

C: Hygienpapper, torkpapper och 

tillbehör, D: Påsar, säckar och källsortering, 

E: Rengöring och redskap. 

I det nya avtalet har VHS valt att ta 

bort område ”städmaskiner” som var 

ett eget område på det föregående 

avtalet. 

Ramavtalets produktområden 

är anpassade till att möta de flesta 

myndigheter och verks behov och 

genom att använda avtalet kan staten 

spara både tid och pengar. 

Det föregående avtalet omsatte ca 

50 miljoner sek per år. VHS ser att 

det finns en potential för att det nya 

avtalets omsättning kommer att bli 

ännu högre. 

VHS har arbetat med miljön i 

fokus och ställt tydliga miljökrav 

i upphandlingen. Alla de antagna 

leverantörerna erbjuder produkter 

som möter dessa krav . 

VHS har även tagit fram en 

broschyr som Ni kan rekvirera från 

oss. Beställ den av johanna.laurell@ 

vhs.se 

För mer information om ramavtalet 

gå in på www.avropa.se 

Avtalsnytt 1 2009 | www.offentligaaffarer.se

Genom att 

planera dina inköp 

sparar du både pengar och miljö 

Det är ofta först när sista pappersbiten på 

toarullen är borta, tvålen är slut eller den sista 

pappershandduken i dispensern är använd som 

vi upptäcker vikten av våra hygienprodukter. 

Förbrukningsmaterial i offentliga 

miljöer är sådant man förväntar 

sig ska finnas tillgängligt när man 

behöver det. Hygienprodukter som 

exempelvis flytande tvål, handrengöringskräm, 

handkräm och andra 

hudvårdsprodukter, pappershanddukar, 

tork- och toalettpapper med 

mera finns i ett otal varianter och 

kvaliteter på marknaden. I många 

fall (och då i synnerhet när det gäller 

olika typer av pappersprodukter) 

fungerar de billigare oftast väl så bra 

som de dyrare. 

Bästa möjliga resultat 

kräver rätt produkter 

Arbetar du med lokalvård vet du vad 

som skiljer många ”vanliga” städprodukter 

från dem som är utvalda för 

professionellt bruk. Pris och kvalitet 

går tyvärr oftast inte hand i hand. 

Dessutom är det lägsta priset inte 

alltid det ekonomiskt mest fördelaktiga. 

Sedan tillkommer ju miljöaspekter, 

som att så långt möjligt 

försöka minimera användandet av 

kemikalier. Här ställer också den 

offentliga sektorn en rad krav på 

produkternas kemiska innehåll. 

Rätt maskiner och redskap kan 

också bidra till både effektiva och 

miljövänliga lösningar för en god 

lokalvård. 

Handskar och skydds- 

produkter 

Produktområdet omfattar följande 

produkter: 

Ansiktsskydd 

Arbetshandskar 

Bomullsvantar 

Engångshandskar 

Filtermaskar 

Gummihandskar 

Handskhållare 

Hörselproppar 

När det gäller såväl arbets- och 

skyddshandskar som andra skyddsprodukter 

finns både billiga och dyra 

alternativ. Det är då arbetsuppgifternas 

risker och produkternas skyddande 

egenskaper snarare än priset 

som i första hand borde vara de 

avgörande faktorerna för valet. 

Servering 


produkter. 

Bägare/glas för dispenser 

Bägare/koppar för dispenser 

Dispensrar 

Pappersbägare 

Servetter 

Tallrikar/bestick 

Påsar, säckar och 

källsortering 


produkter: 

Påsar och säckar anpassade för 

detta 

Kärl för källsortering 

Kärl och vagnar 

Säckhållare 

Behållare för farligt avfall 

Papperskorgar 

Papperssäckar 

Påsförslutare 

Sanitetspåsar 

Sopsäckar 

Produkterna inom dessa områden 

måste uppfylla en viss kvalitet för att 

fungera tillfredsställande. Myndigheterna 

ställer också en rad olika 

miljökrav som måste uppfyllas vid 

upphandling. 

Ser man som upphandlare över 

sina behov och inköpsrutiner samt 

följer upp förbrukningen regelbundet 

kan kostnadsbesparingar göras. 

Arne Öster 

www.offentligaaffarer.se | Avtalsnytt 1 2009 61

» hYgien- oCh STädProdUKTer « 

nyblomgruppen 

Per Sundberg 

62 

FAKTA 

Företagsnamn: 

Nyblomgruppen Ab 

Omsättning: 

1,0 Miljard SEK 

Antal anställda i Sverige: 

250 st 

Etablerat år: 

1997. vissa bolag i koncernen etablerade 

sedan 1927. 

Huvudkontor: 

Kalmar 

Regional representation i Sverige: 

försäljning och leverans genom våra 16 bolag. 

Certifieringar miljökvalitet: 

Iso 14001 och 9001. 

Aktuellt ramavtalsområde/aktuella 

samarbetspartner: 

Hygien och Städprodukter. 

AvtALSnYTT / vHS 

Nyblomgruppen är 16 företag 

som aldrig tummat på sin lokala 

förankring 

Nyblomgruppen består idag av 16 

väletablerade familjeföretag. Dessa är 

Nybloms AB i Kalmar, AB Gunnar 

Pellvik i Falköping, AB Helmer 

Nilsson i Växjö och Ljungby, Paul 

Hall AB i Jönköping, Öresunds- 

Papper AB i Malmö, TAmix i Sölvesborg 

AB, Östgöta Papper AB och 

Pacson AB i Linköping och Motala, 

ÅG-Emballage i Stockholm, Norrpartner 

AB i Sundsvall och Östersund, 

Papperspartner AB i Skellefteå 

och Umeå samt våra samarbetspartners 

Ahnviks Papper AB i Borås, 

AMJ Papper AB i Kiruna, KJ Papper 

& Emballage AB i Karlstad och 

Säffle, Magnusson & Freij AB i 

Göteborg och ML Försäljnings AB i 

Stockholm. 

Gemensamt för oss alla är att 

vi har en lång historia och stark 

lokal förankring. Den personliga 

kontakten med våra kunder är 

grundläggande i vår verksamhet och 

den höga kvalitén ska vara ett riktmärke 

när det gäller såväl service som 

produkter. Samarbetet i gruppen 

gynnar våra kunder både kunskaps- 

och prismässigt. 

Tillsammans har vi 250 medarbetare 

och 17 butiker över hela landet 

med en omsättning på ca en miljard 

kronor. 

Vi har tillsammans med norska 

Maskegruppen bildat Cathay, ett 

inköpsbolag på plats i Kina som 

söker upp leverantörer, förhandlar 

för vår räkning och kvalitetssäkrar 

leveranserna. Samarbetet med 

Maskegruppen gör oss till en av 

Nordens ledande grupper inom 

hygienpapper, rengöringsprodukter 

och förnödenheter för industri och 

kontor. Vi är delägare i INPACS 

(International Partner for Cleaning 

and Hygienic Supplies) vilket är en 

sammanslutning av sju europeiska 

distributionsgrupper med en omsätt- 

Giltighetstid: 

2008-11-17 – 2010-11-16 med rätt till förlängning 

2012-11-17. 

Referenser inom offentlig sektor: 

Göteborgs stads Upphandlings Ab, Kalmar 

läns kommuner, Kronobergs läns kommuner, 

jönköpings kommun. 


Per Sundberg 

telefon: 040-597788 

fax: 040- 597771 

E-post: per.sundberg@nyblomgruppen.se 

Hemsida: 

www.nyblomgruppen.se 

ning på 15 miljarder kronor. 

Välkommen till Nyblomgruppens 

senaste katalog. 

Den innehåller c:a 4500 artiklar 

inom områdena Industriemballage, 

Hygien & Torkpapper, Städ & 

Skyddsprodukter, Servering & Catering, 

Butiksemballage och Kontorsmaterial. 

Vårt avtal med VHS gäller områdena 

Hygien & Torkpapper, Servering, 

Handskar, Påsar & säckar, samt 

rengöring och redskap. 

Alla dessa produkter finner ni i 

vår nya produktkatalog. 

Välkomna att pröva oss. 

Per Sundberg 


Industriemballage Hygien & Torkpapper Städ- & Skyddsprodukter 

www.nyblomgruppen.se 

Servering & Catering Butiksemballage Kontorsmateriel

» hYgien- oCh STädProdUKTer « 

Procurator 

64 

FAKTA 

Företagsnamn: 

Procurator Ab 

Omsättning: 

1400 Mkr 

Antal anställda i Sverige: 

Ca 500 

Huvudkontor: 

Malmö 

Regional representation i Sverige: 

rikstäckande 

Certifieringar miljökvalitet: 

ISO 14001, ISO 9001 


jonas Sandberg 

telefon: 040-671 90 19 

E-post: jonas.sandberg@procurator.se 

Hemsida: 

www.procurator.net 

AvtALSnYTT / vHS 

Allt Du behöver för en effektivare arbetsdag! 

Procurator är en totalleverantör 

med stark lokal förankring. Vi 

erbjuder förbrukningsvaror till alla 

företag och verksamheter inom 

såväl offentlig som privat sektor. 

Företaget, som är privatägt, har 600 

anställda och omsätter cirka 1 500 

MSEK. Procurator är marknadsledande 

inom sina verksamhetsområden 

och arbetar efter principen; en 

order, en leverans, en faktura, vilket 

leder till en bättre totalekonomi. 

Vi jobbar med de största leverantörerna 

inom respektive områden och 

tar även en aktiv roll i utvecklingen 

av nya produkter. I produktsortimentet 

återfinns Sveriges bredaste 

urval av personlig skyddsutrustning, 

kontors-, städ- och serveringsartiklar, 

hygien-/torkpapper samt emballage. 

Vidare analyserar vi dina behov och 

risker under arbetsdagen och hjälper 

dig med eventuella önskemål om 

utbildning. 

Under de senaste åren har Procurator 

expanderat kraftigt bl.a. genom 

förvärv av mindre lokala grossistverksamheter. 

Det är viktigt för oss 

att finnas nära våra kunder. Med 

kompetent personal och hög servicegrad 

arbetar vi för att förenkla och 

förbättra. Samtidigt finns det mycket 

att vinna på att samla funktioner 

centralt. En ökad koncentration av 

administration, inköp och lager ger 

fördelar som ökar utrymmet för 

bättre och effektivare lösningar för 

våra kunder. Med sinne för helheten 

och fokus på detaljerna är det Procurators 

mål att vara det bästa grossistföretaget 

för försörjning av förbrukningsmaterial. 

Den offentliga förvaltningen 

ställer höga krav på sina leverantörer 

vilket innebär att vi ständigt befinner 

oss i en utvecklingsprocess för att 

möta dessa. I flera avseenden är den 

offentliga sektorn drivande i frågor 

kring miljö och kvalitet och vi tar 

aktiv del i de diskussioner som förs 

gällande olika former för upphandling 

inom ramen för LoU. Det ger 

oss möjligheter att utveckla bättre 

metoder och system för att leva upp 

till de krav som marknaden ställer. 

Det skapar affärsmässigt hållbara 

inköp för våra kunder. 

För Procurator och våra kunder 

är det viktigt att ta ett helhetsgrepp 

på affären. Det lägsta priset är inte 

alltid det ekonomiskt mest fördelaktiga. 

Genom att löpande följa 

upp förbrukningen och ge förslag 

till förändringar kan kostnadsbesparingar 

göras. En samlad logistik 

och distribution i kombination med 

elektronisk handel är bra exempel på 

hur rutiner för beställningar, avrop 

och leveranser kan bli effektivare. 

Med ökad avtalstrohet och bättre 

möjligheter att förutse behoven finns 

mycket att vinna för alla parter. 

Lokalt efterfrågar många möjligheten 

att handla direkt ur butik och i 

nuläget finns Procurator representerat 

på 22 orter i landet. Det är främst 

vid utprovning av t.ex. arbetskläder 

och skor som den lokala närheten är 

angelägen. Men även vid kompletterande 

beställningar där man omedelbart 

behöver material kan det vara 

en fördel att hämta direkt från butik 

eller lager. I de fall man inte har 

möjlighet att besöka någon av våra 

butiker sker visning, utprovning och 

utbildning av upphandlat sortiment 

på plats hos våra kunder. 

Procurator har sitt huvudlager 

i Malmö som också är säte för vårt 

huvudkontor med samlade funktioner 

kring ekonomi, IT, marknad, 

miljö, kvalitet och produktutveckling. 

Förutom i Sverige och de nordiska 

länderna bedriver Procurator 

verksamhet även i Baltikum och 

Polen. 

Hos oss finns alla möjligheter till 

ett effektivt, lönsamt och kostnadseffektivt 

samarbete. 


Allt på ett ställe 

Procurator är ett av Sveriges ledande grossistföretag. Vi erbjuder bl.a. Sveriges 

bredaste sortiment av städ, kontors- och serveringsartiklar, personlig skyddsutrustning, 

hygien-/torkpapper och emballage. 

En leverantör, en leverans och en faktura, oavsett var i Sverige du befinner dig. Visst låter det smidigt. 

Nu är det möjligt! Vår rikstäckande organisation med lokala butiker står redo att förse dig med allt du 

behöver för en effektivare arbetsdag. Vi är leverantören som alltid finns där DU finns. 

Välkommen att kontakta oss så berättar vi mer om hur vi kan hjälpa dig att effektivisera dina inköp. 

Tre smidiga sätt att handla hos oss 

• Besök någon av våra 22 butiker över hela landet 

• Logga in på vår webbutik, www.procurator.se 

• Kontakta vår kundservice, tel 0200 811 000 

www.procurator.se 

Kundservice tel 0200 811 000

AvtALSnYTT 

planerade upphandlingar 

AV- och videokonferensutrustning; 

AV-produkter; 

Videokonferens- och distansmötestjänster 

Verket för högskoleservice har 

startat förstudiearbetet inför en ny 

upphandling av ramavtal avseende 

AV- och videokonferensutrustning; 

AV-produkter, samt Videokonferensoch 

distansmötestjänster. 

Upphandlande organisation 

Verket för högskoleservice 

Kontaktperson 

Maritha Nergell 

E:post: maritha.nergell@vhs.se 

Förstudiearbetets mål är att genom 

intervjuer, enkätundersökningar och 

analys av nuvarande ramavtal fastställa 

på vilket sätt detta avtal och 

dess olika delområden har motsvarat 

myndigheters och leverantörers krav 

och önskemål. 

Kontakt har också tagits med 

branschföreningen för Ljud- och 

Bild, samt andra intressenter som 

på något sätt är involverade eller kan 

komma att bli involverade i det nya 

upphandlingsarbetet. 

Sammanfattning av upphandlingsarbetet: 

Sammanfattning av upphandlingsarbetet: 

Möbler 

Försvarets Materielverk (FMV) 

ansvarar för statens ramavtal inom 

området för möbler. 


Försvarets Materielverk 

66 

Kontaktperson 

Anna Söderholm 

E-post: anna.soderholm@fmv.se 

Under hösten 2008 har ett förstudiearbete 

inletts inför en ny upphandling 

av statliga ramavtal möbler inom 

följande ramavtalsområden: 

Upphanadlingsfas: Preliminär tidplan: Kommentar 

Förstudie hösten 2008 Påbörjad 

Framtagning av underlag januari-april 2009 Planerad 

Inbjudan/annonsering maj 2009 Planerad 

Sista anbudsdag augusti/september 

2009 

Planerad 

Utvärdering september 2009 Planerad 

Tilldelningsbeslut oktober/november 

2009 

Avtalstecknande november/december 

2009 

Planerad 

Planerad 

Nytt ramavtal gäller fr.o.m. 1 januari 2010 Planerad 

• Skydds resp. brandklassade förvaringsenheter 

• Särskilda förvaringsenheter 

• Belysningsarmaturer 

• Textila mattor 

Befintliga ramavtal inom de aktuella 

områdena gäller till och med den 28 

februari 2010. 

Avsikten med förstudien är att 

belysa frågeställningar som kan 

komma att påverka kommande 

ramavtalsupphandlingar. 

Som användare kan du påverka 

en ny upphandling 

FMV kommer att genomföra möten 

för intervjuer med ca 10 myndigheter. 

Andra myndigheter som visat 

intresse inom området kommer att få 

besvara en enkät. Både ramavtalsleverantörer 

och andra företag inom 

branschen får besvara en enkät. 

Resultatet kommer att sammanfattas 

i en rapport. Vad enskilda 

myndigheter eller leverantörer haft 

för åsikter kommer inte att framgå 

av rapporten. 

Förstudie Management- 

konsulter 

I dagsläget finns inget statligt 

ramavtal avseende managementkonsulter. 

Det har dock uppkommit ett 

behov av ett statligt ramavtal inom 

detta område. 


Kammarkollegiet 

Kontaktperson 

Linda Öinert 

Telefon 08-700 0772 

E-post: 

linda.oinert@kammarkollegiet.se 

Förstudien ska bland annat klargöra 

avroparnas behov, kartlägga utvecklingen 

inom branschen. Projektgruppen 

består i dagsläget av medarbetare 

från Kammarkollegiet. 

Avsikten är att förstudien ska 

vara klar i mars 2009. En styr-och 

referensgrupp ska etableras med 

representanter från myndigheter, 

kommuner och landsting. 

Skrivare, kopiatorer 

och tjänster 

Arbetet med en ny upphandling 

av skrivare, kopiatorer och tjänster 

har inletts. Annonsering planeras 

under början av februari och nya 

ramavtal beräknas kunna tecknas 

efter sommaren. 


Verket för högskoleservice 

Kontaktperson 

Björn Bergström 

E-post: bjorn.bergstrom@vhs.se 

Nuvarande ramavtal gäller till och 

med den 30 juni 2009, option finns 

att förlänga ytterligare fem månader. 

Organisationslegitimation 

Kammarkollegiet genomför en 

förstudie för att ta reda på behov 

och förutsättningar för en ramavtalsupphandling 

av en ny form av 

e-legitimation: organisationslegitimation 

med personangivelse. 


Kammarkollegiet 

Kontaktperson 

Irene Andersson 

Telefon 08-700 07 53 

E-post: 

irene.andersson@kammarkollegiet.se 


Säröhus Konferenshotell 

100% VINDKRAFT EL 

VARBERGS ENERGI 

100% KRETSLOPP, VÄRME, 

KYLA, VENT. 

100% LEGIONELLAFRI 

ANLÄGGNING 

100% RESERVKRAFTSÄKRAD 

DEFIBRILLATOR MED 

UTBILDAD PERSONAL 

SHR KVALITETSSTANDARD 

Tar Ni Ert ansvar? 

Vi har tagit vårt! 

Miljökvalitetsansvar, Mål 2020. 

Nytecknade ramavtal med offentlig sektor. 

www.sarohus.se

AMERICAN EXPRESS 

BETALSYSTEM 

rEtUrADrESS: Hexanova Media Group Ab 

fiskhamnsgatan 2, 414 58 Göteborg 

posttidning 

Amex Offentliga Affärer_210x297+3mm_k3 08-10-23 12.02 Sida 1 

Staten har upphandlat kort- och betalningstjänster. 

Bara en leverantör är rankad 

1:a i alla kategorier. 

Fredrik och hans kollegor ser fram emot att kontakta dig och berätta mer. 

Om du redan nu vill kontakta Fredrik kan du nå honom på: 

Tel 08-429 5831, email: fredrik.m.ohrn@aexp.com 

BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I MAXIMISE CONTROL I DRIVE SAVINGS I BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I REAL BUSINESS. REAL SOLUTIONS. SM

Mats odell - Textalk Webnews

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?