eva lindström - WebNews

Offentliga Affärer utges av
VD och Ansvarig utgivare
Urban Nilsson
urban@hexanova.se
Ekonomi
Monika beiring
monika.beiring@hexanova.se
Redaktionsledning
Klas bergqvist
klas.bergqvist@hexanova.se
Journalister
Arne öster
Ingrid Saarva
Klas bergqvist
Kent Mossheden
tina Lundberg
Krönikör
tina Lundberg
Annonser/Traffic
Henrik tonström
annonser@hexanova.se
Layout
Henrik tonström
henrik.tonstrom@hexanova.se
Prepress och tryck
Stromia-futurum Grafiska Ab
www.stromia.se
Projektledning Stockholm
Anita Sanderholm
anita.sanderholm@hexanova.se
Kent Mossheden
kent.mossheden@hexanova.se
Göran Welander
goran.welander@hexanova.se
Projektledning Göteborg
Aleksandar Capovski
a.capovski@hexanova.se
Adress/Namnändringar
adressandring.oa@hexanova.se
Adress Göteborg (HK):
Hexanova Media Group Ab
fiskhamnsgatan 2,
414 58 Göteborg
tel 031-719 05 00
fax 031-719 05 29
Adress Stockholm:
Hexanova Media Group Ab
Drakenbergsgatan 2
117 41 Stockholm
tel. 08-618 03 21, 08-618 03 17
fax. 08-618 03 27
www.offentligaaffarer.se
ISSN 1653-3674
Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och
upphandlare inom den offentliga sektorn.
Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den
offentliga sektorn. för en detaljerad distributionslista,
kontakta vår annonsavdelning.
M
ledare
Mycket nytt i det offentliga Sverige
yndigheten Verva, Verket för förvaltningsutveckling,
läggs ned. Det är
konsekvensen av ett förslag som reger-
ingen lämnade i sin budgetproposition den 22
september.
Avvecklingen ska vara genomförd den 31
december 2008. Det framgår också av regeringens
budgetproposition att upphandlingen av ramavtal
inom IT och telekom kommer att övergå från
Verva till Kammarkollegiet.
Budgetstöd till upphandling
För att komma till rätta med det minskade
antalet anbud på offentliga kontrakt, och för att
generellt lyfta den offentliga upphandlingen, gör
regeringen en historiskt stor satsning på offentlig
upphandling. I bugetpropositionen för 2009 och
i tre år framåt uppgår satsningen till 133 miljoner
kronor, skriver Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister
(kd) och Maud Olofsson,
näringsminister (c) i Dagens Industri.
Många varor och tjänster som den offentliga
sektorn köper är av samma eller liknande slag.
Trots det förekommer det att en leverantör måste
hantera olika förfrågningsunderlag.
Ett upphandlingsstöd ska underlätta för
upphandlande myndigheter och enheter att ge
mer enhetliga förfrågningsunderlag. Det underlättar
även för leverantörerna när de ska lämna
anbud. Därutöver anslår regeringen resurser för en
e-upphandlingsplattform i syfte att ta tillvara de
effektivitetsvinster som finns att hämta för både
upphandlare och företag i en mer utvecklad elektronisk
upphandling.
Regeringens mål är att upphandlingspaketet ska
leda till att framför allt små och medelstora företag
ska se möjligheterna med offentlig upphandling.
Om regelverket sköts rätt och ett konstruktivt
stöd ges från statligt håll kan den offentliga
upphandlingen starkt bidra till ökad tillväxt. Det
kan ske dels genom att konkurrensen skärps, dels
genom att svenska företag i större utsträckning
kan vända sig till den europeiska marknaden,
menar Mats Odell och Maud Olofsson.
E-handel har också länge varit ett hett ämne
inom stat, kommuner och landsting. Under
Kommek-mässan i Malmö i augusti fortsatte
diskussionen om vikten av effektivisering och
nytänkande.
Offentlig näringsverksamhet
ska inte konkurrera med privat
Kommuner och andra offentliga aktörer ska inte
agera på fungerande marknader. Det tränger
undan etablerade företag och hindrar nyföretagande.
De som främst drabbas är lokala småföretagare.
Därför är det mycket positivt att regeringen
nu förbereder en lagstiftning för att förhindra
de konkurrensproblem som uppstår då statliga
myndigheter och kommuner konkurrerar med
privata företag. Det framhåller Konkurrensverket
i ett remissvar till regeringen.
Spetsutbildning steg i rätt riktning
”Att tillåta spetsutbildningar på gymnasiet är ett
stort steg framåt. Spetsutbildning för teoretiskt
lagda elever är lika självklart som idrottande
ungdomars möjligheter att få specialisera sig inom
sin idrott.”
Det säger Peter Larsson, samhällspolitisk
direktör vid Sveriges Ingenjörer, och välkomnar
regeringens beslut att spetsutbildningar ska ges på
gymnasiet från och med hösten 2009 för elever
som är högpresterande i teoretiska ämnen.
Förbundet framhåller dock att kraven för att få
bedriva sådana spetsutbildningar ska ställas högt,
så att de inte reduceras till att bli ytterligare en
konkurrensfaktor gymnasieskolorna emellan.
”Den stora potentialen finns bland alla de
ungdomar som har begåvning men som i dag inte
får chansen genom att de har ”fel” bakgrund”,
säger Peter Larsson.
Västerbottens gymnasieskolor
toppar utgifterna
Utgifterna för gymnasieskolan toppas av Västerbottens,
Jämtlands och Norrbottens län. Glesbygdskommunernas
utgifter var under 2007
betydligt högre än riksgenomsnittet för både
barnomsorg, gymnasieskola och äldreomsorg.
Utgifterna för gymnasieskolan var i storstäderna
9,4 procent lägre än riksgenomsnittet och för
äldreomsorgen 6,3 procent lägre.
Lilla Edet har målet i sikte
Vid årsskiftet 2006/2007 tog Lilla Edets kommun
ett stort steg mot ett nytt sätt att styra kommunen.
Hur de arbetar berättar vi om i denna utgåva av
Offentliga Affärer. Genom målstyrningsmodellens
återkoppling och kvalitetsarbete vänder man
på både arbetssätt och roller. Att analysera och
sätta upp mål utan att först ”prata pengar” kändes
dock ovant för många.
Urban Nilsson
Ansvarig utgivare
5