1969-1

Är du i fysisk god kondition
kan du fatta snabba beslut, lider du inte av höidskräck,
är du god simmare, har du goda lungor
och är du händig? Den som besvarar alla frågorna
jakande, ja han kan kanske bli en bra ytbärgningsman.
Vid F17 har man f n utbildat ett 30-tal, varav
tiotalet flygnavigatörer och -tekniker samt omkring
tjugo värnpliktiga. De vet hur man från en helikop'
ter skall rädda en nödställd på havet.
De tidigare bestämmelserna för bärgning av en nödställd
i vattnet innebar att flygnavigatören i första
hand skulle agera bärgare, i andra hand färdmekanikern.
I juli 1967 gf orde flyptaben en framställning
I)ol ltur I"I7 liae ( (t"$'tr
YTBÅHffiNING
till Chefen för Marinen att man genom M :s försorg
skulle utbilda bärgningsmän för HKP4. Svaret blev
att sådan kurs kunde arrangeras först våren 1968.
I september 1967 beslutade emellertid flygstaben
att en kurs i flygvapnets egen regi skulle genomföras
före 1968 med värnpliktiga och flygnavigatörerlflygtekniker
som elever. Röjdykarutbildad personal engagerades
som lärare. Ordern innebar också att man under
kursen skulle fundera på besättningens s,unmansättning,
utrustning och utbildningsmetoderna.
I december 1967 startade den första kursen för ytbärgningsmän.
Elever: fem värnpliktiga och nio fnav/
fte uttagna på frivillig väg.
Funderingarnas reeultat
Man tog fasta på det där med att fundera på besättning,
utrustning och metoder. Och man kom bl a
fram till följande förslag: besättningen utökas med
en vpl ytbärgningsman. vilken samtidigt är färdmekaniker,
utrustningen bör bestå av bl a en våtdräkt.
Uttagningen till ytbärgningsman bör helst ske på
frivillig väg och utbildningen bör bedrivas med simträning
innebärande även förmågan att hålla sig under
vattnet, övningar i bassäng, tillämpningsövningar
och utbildning i sjukvård och materielkännedom.
På gmndval av den första kursens erfarenheter utfär.lades
nu provisoriska bestämmelser för ytbärgningsmän.
De innehåller dels instruktioner och dels
säkerhetsbestämmelser men även uppgifter av ekonomisk
art.
Nya kurser
Ingressvis har vi talat om vad som fordras av den som
vill bli ytbärgningsman. Han mfute ha god färdighet
i vattnet såväl under dager som mörker och i alla förekommande
väderlekstyper. Han skall momentant
kunnar arbeta under vattenytan, han skall kunna hjälpa
skadad eller nedkyld person och han skall kunna
ta itu med återupplivning genom konstgjord andning.
18
'*.
\
;--ii:-*
\.
;-_ -3-
1
Yi.,':, å*m*
Det.ir ju iilte,tlltid hara n)nnirLor tont är i nöd. Ibland
ban det tua b)lar otlså. Och di han man som synes ocåså
biitga en s,idan on der iute )r lör stor, lörtlås . .
Värnpliktiga ytbärgningsmän ingår nu på prov i
hkp besättning och fullgör flygtjänstgöring som spa'
nare. De värnpliktiga kommenderas till flygning av
flottiljchefen. Den ekonomiska ersättnin gen år 2)
kr/dag under beordrad flygperiod.
Hur går det till
Vid bärgning av en nödställd vinschas ytbärgningsmannen
ned i en s k lyftoksdkerhetssele. Ligger den
nödställde i vattnet måste bärgningsmannen förstås
själv firas ända ned. När han når den nödställde lägger
han en annan säkerhetssele om honom och därefter
vinschas de båda upp tillsammans. Av bilden
ovan och omslagshilclen frrmgår hrrr clet hela går till.
C)ch att metoclen visat sin tillförlitlighet har man redan
kunnat konstatera untler riktiga förhållanden vid
F17. Så det blir slkert flera kurser för ytbärgare -
och ökade räddningsmöjligheter för folk i slönöd.
Fnat'Yngte NTberg, F|7
/