1969-1

f,f!:nhJfiI #d,$ {,
Hydroplaning (vattenplaning) innebär att ett däck
mer eller mindre släpper kontakten med marken på
grund av vätskan mellan däcken och marken. Genom
vätsketryckverkan lyfts däckens markanligningsyta
från banan eller vägen och flyter i stället
på en vätskefilm av viss begränsad tjocklek. Man
söker nu metoder att eliminera dessa "slirrisker"
och bl a är problemet aktuellt inom vårt svenska
flygvapen. En metod som är tillämpbar för svenska
förhållanden är att f örse landningsbanorna med
tvärgående räfflor.
I USA har fenomenct v;rttenplaning studerats ingåcnde
genom NASA (National Aeronautical and Space
Authority), som under flera år låtit en speciell grupp
En artikel som handlar om hydroplaning
rrrbeta med problemet. Det har därvid visat sig att
tre skilda planingstyper kan förekomma, var för sig
eller i förening. Det är hyclrodynamisk och viskös planing
och planing p g a reversion av slitbanegummit.
Fiirhållandena varuncler plrningarna inträffar ir avgiirande
för vid vilka lv de angivna planingstyperna
fenomenet uppstår. Naturligtvis har man också stuilerrt
vad som kan göras för att få bort dessa flygsäkerhetsrisker.
Iriir att ,l In,rntirL pl,tnin,q sk;ill kurrnr inträffa for-
,lrls rrtt bln.rn är tivcrsr'ämrn.rtl iive r ctt kritiskt vitskc-
,liup och rtt flylpllnet förfl1'ttar sig mecl cn hastighct
s,rrn iir större än cn kritisk mlrkfart (lryrlroplanings-
F.tt lllgpland|irL roq ,l..1sl4s gerton grnnirer errering elter
t,i,d hron.rrtin.q l,,i t,it bana.
hlstigheten). Denna hastighet varierar med däckets
lufttryck och har .{lenom forskarna på området bestämts
till 6t fp km/h (p däcktrycket i kp/cm:). Friktionen
vid fullstänclig hyrlroplaning blir praktiskt tasr:t
noll. En grov blnyt.r. som punktvis kommer i kontakt
med däcket. kan ilock ge cn viss bromsverkan.
Slithrnans nlinsterdjup har också en viss inverkan på
2-8
\\-å\å\.å\å\-å..r--
Det här är en artikel som inte bara dr aktuell
för flygvapnets clcl. Den gäller lika mycket oss
som bilförrrre. Vlttenplaning är ju ett allvarligt
l-rot och ett fcnomen som väl en hel del av oss
fiitt nrcr eller minclre känning av. Vi bör alltså
t;r erl notam ltt det även vid låga farter, sc.m
f rlmgår lv lrtikeln. kan virra risk för sladdning
på cn viit vägbana. Ått vi skulle få räfflade
vriglrlnor är dct r'äl kanske ingen som önskar
mcd t.rnke pir tläckekonomin. Bättre är då att
fijrsökr r':rrrr uppmärksam på problemet speciellt
i r'årtider.
',\J'|\,J..|!/
^,J
t-_,/ ^,JNN|-,J
t-r,/^,./
friktior-rcn, spe