talar om

etapp 3
hur kan bedömning ske - Formativt? Summativt?
– en fråga om meningen med bedömning,
det vill säga bedömningens funktion
(syfte) – som bedömning AV lärande eller
bedömning FÖR lärande.
vad kan bedömas? – en fråga om vad vi väljer
att mena med begreppet förmåga – något
någon ÄR? Eller kan BLI? Förmåga att visa
hitintills samlade kunskaper? (kunskap finns
utanför människor, kan överföras) förmåga
att visa kompetent deltagande i viss verksamhet?
(kunskap som vi delar, på olika sätt)
vem kan bedöma vem?
– bedömning AV elevers lärande, som förmåga
att återge inlärda kunskaper
Kan lärare sköta bedömning? Kontrollerat
med tester av statliga myndigheter?
– bedömning AV elevers kunnande, som led
i bedömning FÖR lärande, som förmåga att
delta på allt mer kompetenta sätt i skolans
verksamhet? Kan både elever och lärare delta
i sådan bedömning? Kan bedömning för
lärande gynnas av nationella prov? 7
och vilka konsekvenser kan
bedömningens funktion få
– för undervisning? Så att olika elever får lära
sig olika slags kunskaper och kunnighet?
– för betygsättning? Så att olika elever får
visa olika slags kunskaper och kunnighet?
– för olika sätt att använda bedömning och
betyg?
– som även synliggör waldorfpedagogiska
aspekter av lärande? (se ”wped grundantaganden”)
– hur kan omdömen användas på ett för
waldorfpedagogik adekvat sätt? – omdömen
om vad?
7. Avtala om vad som kan presenteras som
tänkbara forskningsprojekt
etapp 4
Vi den gemensamma avslutningen presenterade
några deltagare i arbetsgrupp 8 några
tänkbara forskningsprojekt om bedömning
och betyg i waldorfskolor
några waldorfpedagogiska
grundantaganden
– Pedagogik kan bli en kulturutveckling utifrån
livets praktiska gestaltning, motsvarande
det samtida sociala tänkesättet 8
– Långt viktigare än alla uppfostringsregler
är att (lärare kan) uppleva och iaktta barns
gensvar, ifall man vill utveckla sin egen verksamhet
9
– Waldorfpedagogik handlar om hur vi (lärare)
förhåller oss till eleverna, inte om hur
eleverna ”är” 10
– Om lärare kunde samarbeta på ett sådant
sätt att de kunde upphöra att beklaga sig
inför varandra över elevers oförstånd, och i
stället bibringa eleverna detta (ämnet i fråga)
så kunde talet om hur eleverna ”är” minska 11
– Det är nödvändigt att skilja på ett medicinskt
och ett pedagogiskt hälsobegrepp:
7 6 Lundahl, Christian (2009) Varför nationella prov? –
framväxt, dilemman, möjligheter. Studentlitteratur
8 R. Steiner (1919). Freie Schule und Dreigliederung.
Artikel publicerad i tidskriften Dreigliederung des
sozialen Organismus, 1. Jahrgang 1919, Heft 5. Återutgiven
1969 i särtryck Die Pädagogische Grundlage
und Zielsetzung der Waldorfschule. Drei Aufsätze.
Gesamtausgabe (GA) 24. Rudolf Steiner Nachlassverwaltung.
9 Die pädagogische Zielsetzung der Waldorfschule
in Stuttgart. Artikel publicerad i tidskriften Soziale
Zukunft, Erziehungsnummer, 1920. Återutgiven 1969
i samma särtryck som ovanstående. http://www.rsarchive.org/
10 9 Steiner, stenograferat uttalande. Konferenserna i
första waldorfskolan (1922-06-22), GA 300b
11 10 Steiner, stenograferat uttalande. Konferenserna i
första waldorfskolan (1923-02-06), GA 300b
31