talar om
talar om
talar om
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
– Ett medicinskt hälsobegrepp vilar på sant/<br />
osant eller rätt/fel etc, och det s<strong>om</strong> kan<br />
observeras utifrån.<br />
– Ett pedagogiskt hälsobegrepp vilar på<br />
att expandera kulturlivet, och det s<strong>om</strong> kan<br />
observeras inifrån. 12<br />
– Waldorfpedagogikens uppgift är att konstituera<br />
identitet 13<br />
Waldorfpedagogisk didaktik i tre steg, fördelat<br />
på två dagar:<br />
1. gen<strong>om</strong> tredimensionell framställning tilltala<br />
hela människan, så att eleven får varsebli synintryck<br />
2. Sammanfatta, i ett bildligt uttryck, så att<br />
eleven kan minnas hörselintryck<br />
3. Vid senare tillfälle: Återge och betrakta –<br />
reflektion i begreppsform 14<br />
Lärare behöver utveckla begeistring och<br />
entusiasm<br />
– begeistring ur människokunskap (antropologi)<br />
för att beliva (införliva) dött vetande<br />
– entusiasm ur att ta till sig det s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>mer<br />
en till mötes (öppen för det okända). 15<br />
12 11 Steiner, stenograferat uttalande i föreläsning för<br />
waldorflärarna (1923-10-16), GA 308<br />
13 12 Steiner, stenograferat uttalande i föreläsning<br />
(1924-04-10), GA 308<br />
14 13 Steiner, stenograferat uttalande i föreläsning för<br />
waldorflärarna i första waldorfskolan (1920-09-21),<br />
GA 302a<br />
15 14 Ibid. Se även Steiner (1919) Die Waldorfschule<br />
und ihr Geist. Welche Gesichtspunkte liegen der Errich-tung<br />
der Waldorfschule zugrunde? Sonderdruck.<br />
Rudolf Steiner Verlag. GA 297. Se även kvalitetskännetecken<br />
för waldorflärares (och deras verksamheters)<br />
professionalitet<br />
32<br />
9. hUr PÅverkas eleverna av<br />
kollegiets sociala Övande?<br />
HelenA Wätte<br />
Gruppen gjorde en inventering av:<br />
1. Vad man själv tror är meningsfullt i fråga<br />
<strong>om</strong> lek och/eller konstnärligt övande och<br />
dess betydelse för skolans sociala klimat.<br />
2. Vad man vanligtvis erfar av detta i sitt<br />
kollegium.<br />
Efter att jag refererat ur Steiners ”Sociala och<br />
antisociala drifter i människan” hade Merete<br />
Lövlie ordet en stund och ledde samtalet <strong>om</strong><br />
vad vi gör med våra tillkortak<strong>om</strong>manden i<br />
kollegiet. Finns det en öppenhet? Vem <strong>talar</strong><br />
vi med? Till slut gjorde vi en övning ur ovan<br />
nämnda bok.<br />
Dag 2. Fortsatte med Återkoppling till<br />
övningen och samtal <strong>om</strong> vad sociala/antisociala<br />
drifter kan vara.<br />
Marcel de Sax berättade ur sitt arbete<br />
med Iris Johansson s<strong>om</strong> handlar <strong>om</strong> k<strong>om</strong>munikation.<br />
Vi talade på eftermiddagen <strong>om</strong> kollegiets<br />
ansvarsfördelning och <strong>om</strong> lekens betydelse, i<br />
detta fall innebär lek även konstnärligt övande,<br />
och så lekte vi sista halvtimmen! Här fanns<br />
mycket att utbyta och kunde lätt få mer plats<br />
till en annan gång. En mindre grupp formulerade<br />
projektbeskrivning och enkätförslag<br />
s<strong>om</strong> skall utarbetas den 14 feb. Då Camilla<br />
är i Järna.