Stjärnskottet - Sveriges Arkitekter
Stjärnskottet - Sveriges Arkitekter
Stjärnskottet - Sveriges Arkitekter
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
42 / KOMMENTERAT / ARKITEKTEN / 12 / DECEMBER 2012<br />
Delegationen 360 miljoner<br />
Goda exempel riskerar att bli<br />
alibi för en allmän status quo.<br />
Det skriver Björn Ehrlemark som<br />
lyssnade när Delegationen för<br />
hållbara städer sammanfattades.<br />
Under två dagar i november<br />
summerades Delegationen för<br />
hållbara städer som tillsattes<br />
av regeringen för fyra år<br />
sedan. Pengar har fördelats till<br />
nya planerings- och investeringsprojekt,<br />
sammanlagt 98<br />
stycken, alla med det uttalade<br />
målet att skapa den hållbara<br />
staden.<br />
Vad en sådan är fi nns det<br />
ingen av oss som vet. Det påpekar<br />
delegationsledamoten Katarina<br />
Pelin, miljödirektör för<br />
Malmö stad, i ett av den första<br />
dagens anföranden. ”Hållbarhet”<br />
är inte ett diplom utan<br />
en riktning och att leda staden<br />
ditåt är komplext. Allt ska med,<br />
inte minst helheten, och gärna<br />
från början. Dessutom i gemensam<br />
överenskommelse mellan<br />
många, eftersom stads-görande<br />
praktiseras kollektivt.<br />
Varifrån kommer det språk<br />
som dessa jättefrågor genererar?<br />
Någon nämner det vemodiga<br />
ordet ”genomförandeunderskott”<br />
tidigt under konferensen<br />
och det hörs sedan igen från<br />
scenen fl era gånger. Vid tredje<br />
eller fjärde upprepningen paras<br />
det med en vändning, ett motmedel:”genomförandekompetens”.<br />
Någonting får de stora,<br />
sammansatta substantiven att<br />
fastna i anteckningsblocket. När<br />
<strong>Sveriges</strong> genom tiderna största<br />
miljösatsningar LIP (Lokala<br />
investeringsprogram) och<br />
Klimp (Klimatinvesteringsprogram)<br />
sammanfattas av Naturvårdsverkets<br />
Ulf E Andersson<br />
beskrivs de 1,2 miljarderna<br />
i bidrag och de 6 miljarderna<br />
i investeringar med meningar<br />
formerade runt ”resultatfokus”,<br />
”energidistribution”, ”exportmöjligheter”.<br />
Genom fl era anföranden och<br />
seminarier fortsätter begrep-<br />
pen att bekvämt diagnostisera<br />
och föreslå förändring i en enda<br />
gest. ”Stuprörstänkande”, ”sektoriserat”<br />
och ”tunnelseende”<br />
(med inbördes nyansskillnad?)<br />
följs av ”projektifi era”, ”signalvärde”,<br />
”social return-on-investment”.<br />
Vi får höra om ”lokaliseringsmönster”<br />
och ”kollektivåk-stråk”<br />
med förhoppning om<br />
”hållbarhetscertifi ering”.<br />
Det uppstår en spänning mellan<br />
ordens två olika roller. Å ena<br />
sidan, som nödvändigt verktyg<br />
för förändring. Stadsutveckling<br />
på strategisk nivå är text- och<br />
dokumentarkitektur. Å andra<br />
sidan kan ord produceras som<br />
substitut, eller kanske tröst. Och<br />
det ena utesluter inte det andra.<br />
I förlängningen handlar det<br />
om syftet med ett program för<br />
pilotprojekt. Goda exempel lyfts<br />
fram men råder enighet om vart<br />
det ska leda? Faran med att lyfta<br />
enskilda initiativ är att det kan<br />
legitimera att vissa gör stad hållbart,<br />
och andra inte.<br />
Också här fi nns alltså en<br />
Begreppen som används inom<br />
hållbar stadsutveckling kan fungera<br />
som verktyg för förändring.<br />
spänning, där de utvalda kan bli<br />
alibi för en allmän status quo.<br />
Ambitionen är ju den motsatta,<br />
att de ska vara föregångare i etableringen<br />
av en ny norm. Frågan<br />
är på vilket sätt en nyordning<br />
byggs av mer än framlyfta<br />
exempel? Genomgripande förändringar<br />
sker väl också med<br />
sådant som incitament och lagstiftning<br />
som gäller allt och alla?<br />
Sådant som gör att det bubblar<br />
upp underifrån?<br />
Delegationens 360 utdelade<br />
miljoner motsvarar cirka en<br />
procent av <strong>Sveriges</strong> marknad<br />
för arkitekttjänster. I sin tur står<br />
arkitektprofessionen för cirka<br />
en procent av omsättningen i<br />
hela byggindustrin. Miljonerna<br />
är en form av kommunikation<br />
mer än styrmedel, där projekten<br />
får fungera som argument. Det<br />
är inte fel i sig. Men på grund<br />
av det blir diskussionen skrämmande<br />
de stunder den präglas av<br />
nyspråk, med sin tendens att försvåra<br />
uppriktig självrannsakan.<br />
För det är väl vårt eget skadliga<br />
foto: björn ehrlemark
Change language