ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

More documents

Recommendations

Info

NCC:s Det Ljuva Livet vann SABO:s entreprenörtävling ”Bygg så att vi har råd att bo” 2001. Det tillverkas som färdiga volymelement på fabrik. Det första bostadsområdet, 30 lägenheter i Upplands Bro utanför Stockholm, är uppfört. Arkitekt: Thore Kvist och Aleksandra Ohlsson. På frågan om det blir allt viktigare att arkitekten lär sig rita efter deras system, svarar Tomas Ringdahl ja. Jag undrar då vad det betyder för konkurrensen, effektiviteten och kvalitén. Måste arkitekterna i större grad från början rita anpassat till tänkt entreprenörs system, vilket ger denna entreprenör förtur i anbudsgivningen? Eller ska arkitekten i samråd med byggherren rita fritt, för att sedan, som ett extra moment, anpassa projektet efter entreprenörens hårt standardiserade system? Olle Ehrléns och Tomas Ringdahls svar på frågorna är det samma: Partnering. Olle Ehrlén låter förstå att den som sitter och funderar över att han eller hon själv borde ha det övergripande ansvaret för ett byggnadsprojekt, är borta från marknaden. – Vi ska rita husen ihop. Det är lönlöst för oss entreprenörer att räkna på ett färdigprojekterat hyreshus. Och arkitekterna kan inte vara neutrala rådgivare till byggherren, det har de inte tillräcklig utbildning för. Men för att samarbeta med oss har de tillräcklig kompetens, säger han. Tomas Ringdahl säger: – Det kommer att bli viktigt att i ett tidigt skede välja vem man vill jobba med. Både NCC och Skanska vill dock framhålla att de också kommer att fortsätta att bygga vad Tomas Ringdahl kallar monumentalbyggnader eller prototyper, det vill säga specialdesignade, platsbyggda hus. Men, åter igen, för att möta kraven på riktigt billiga bostäder, är det återupprepade koncept och förtillverkade element som är modellen. Volymelement är något som kommit ordentligt i ropet efter SABO:s entreprenörstävling ”Bygg så vi har råd att bo”. Tomas Ringdahl framhåller gärna konceptet Bo Klok. Han säger att Skanskas allra nöjdaste kunder är Bo Klok-kunderna. Och han menar att vi kommer att få se koncept som, liksom Bo Klok, kan mångfaldigas även i de mer storskaliga bostadsprojekten framöver. Men bakom Bo Klok-konceptet finns som bekant en arkitekt, Gun Ahlström. Och om man lyssnar på Olle Ehrlén kommer entreprenörerna även framöver att anlita arkitekter för att i samarbete ta fram system för ökad industrialisering. – Vi kan rita jättebra ingenjörshus, men som ser för djävliga ut. Vi behöver arkitekter när vi tar fram våra system, säger Olle Ehrlén. ”Vi ska rita husen ihop. Det är lönlöst för oss entreprenörer att räkna på ett färdigprojekterat hyreshus. Och arkitekterna kan inte vara neutrala rådgivare till byggherren, det har de inte tillräcklig utbildning för.” Olle Ehrlén, vd NCC Construction ARKITEKTEN november 2003 13
Årets match: Klokt mot Ljuvt Skanska vill fördubbla produktionsvolymen av sitt tvåvånings ”Bo Klok”. NCC svarar med ”Det ljuva livet”. Text: Annika Jensfelt – Vi har byggt för få Bo Klok! Vi vill fördubbla volymen per år! Det enda som sätter stopp är bristen på mark och fabriker. Det säger Skanska Sveriges vice vd Tomas Ringdahl. Hittills har det byggts 1.360 Bo Kloklägenheter i Sverige. Det är på tok för lite, anser Thomas Ringdahl. På Skanska har man därför tillsatt en särskild grupp som arbetar enbart med att öka produktionsvolymen av Bo Klok-lägenheter. – Vi borde bygga minst 500 stycken per år, säger Thomas Ringdahl. Det var runt årsskiftet 1995-96 som arkitekt Gun Ahlström, i samarbete med Skanska och Ikea, tog fram konceptet Bo Klok. Hon har ganska bra koll på hur många Bo Klok som uppförts sedan dess, och på vilka Det Ljuva Livet. Det första området är uppfört, 300 lägenheter till är planerade runt om i landet. Arkitekt: Thore Kvist och Aleksandra Ohlsson. platser, men hon är inte inkopplad varje gång det ska byggas nytt. – Det är ju grundtanken, att man inte ska behöva sitta och proja varje gång. A-sidan av jobbet är redan gjort. Däremot kopplas det in landskapsarkitekter för att ta hand om anpassningen till tomterna, säger Gun Ahlström. Hon har däremot varit med och vidareutvecklat konceptet under åren. Man är nu inne på femte versionen, men anpassningarna syns inte så mycket. Det handlar mer om tillverkningssätt. Från början byggdes husen med planelement. Nu har man övergått till volymelement och största delen av produktionen sker i fabriken. Vissa anpassningar har också gjorts när det gäller tillgänglighet. Bo Klok. Arkitekt: Gun Ahlström. Husen ska ”utan tjafs” kunna godkännas i samtliga kommuner, från Ystad till Haparanda. – Men grundkonceptet är detsamma. Och det unika är att det är en komplett och bra produkt till lågt pris, säger Gun Ahlström. Juryn i SABO:s entreprenörstävling ”Bygg så att vi har råd att bo”, rankade dock ett annat projekt högre. Första exemplaret av NCC:s vinnarförslag Det ljuva livet, ritat av Thore Kvist och Aleksandra Ohlsson, stod klart i september i år. Än så länge är det planerat för 300 lägenheter till, på olika platser i landet. – Det ljuva livet är minst lika bra som Bo Klok. Vi kan bygga minst lika många! Det säger NCC Constructions vd Olle Ehrlén. Bo Klok finns både putsad och med träpanel. Skanska vill bygga minst 500 lägenheter per år enligt konceptet. Men några stora mattor med Bo Klok kan det inte bli fråga om. I konceptet ingår att en byggnadsgrupp får bestå av minst tre, men högst sju, Bo Klokhus, vilket innebär max 42 lägenheter. Arkitekt: Gun Ahlström. ARKITEKTEN november 2003 15 Foto: Bo Klok
Page 1 and 2: 11 FAVORITER I REPRIS INDUSTRIALIS
Page 3 and 4: Mer industrialisering. De stora byg
Page 5 and 6: Kontorshus för White, kv. Katsan p
Page 7 and 8: Institutionerna Neurotec och omvår
Page 9 and 10: Byggdok lägger ner Stiftelsen Bygg
Page 11 and 12: Foto: Eva Edberg Arkitekturpris til
Page 13: NCC:s Det Ljuva Livet vann SABO:s e
Page 17 and 18: Foto Binge Eliasson Volymelement ti
Page 19 and 20: Planerat typhus i Blackeberg. Arkit
Page 21 and 22: Fyra olika volymmoduler kombineras
Page 23 and 24: timmar på utformning och planlösn
Page 25 and 26: I just fallet Nynäshamn handlade d
Page 27 and 28: Rodel reder ut Vad betyder egentlig
Page 29 and 30: ”Det här är en av de stora frå
Page 31 and 32: HTH står för exklusiv köksdesign
Page 33 and 34: ”Vi gör 500 hus om året, och de
Page 35 and 36: BÖNAN BARPALL MATERIA AB CENTRUM P
Page 37 and 38: Buller är mer än buller NOISE DES
Page 39 and 40: Utställningar och föreläsningar
Page 41 and 42: 7KAMP. Vinnande förslag i tävling
Page 43 and 44: Arkitekter ska presentera alternati
Page 45 and 46: Staffan Henriksson hävdade att det
Page 47 and 48: Studenterna har rätt att tänka fr
Page 49 and 50: Svagare löneutveckling Att marknad
Page 51: Fy skäms, Kalmar I Kalmar genomfö

ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?