ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

More documents

Recommendations

Info

Fler röster om elementbygge En högre förtillverkningsgrad av husen är ett faktum. Det påverkar alla aktörer i byggprocessen. Men vill och kan arkitekterna ta den plats i byggprocessen som krävs för att kunna bevaka de arkitektoniska kvaliteterna? Text: Nina Gunne Illustration: Radek Nowakowski Carl F Møller, dansk entreprenör, har i arbetsgruppen Projekt Hus, sammansatt av det danska boligministeriet, arbetat i en serie försöksprojekt för framtidens byggande. Under en konferens på temat processer för arkitektonisk kvalitet i byggandet, hävdade han att han hade ett recept på hur man kan bevaka den arkitektoniska helhetssynen i det industriella byggandet. Han anser att man under hela byggprocessen måste börja arbeta mer i team och luckra upp de traditionella fackgränserna mellan arkitekter, ingenjörer och entreprenörer. Det stora problemet ser Møller i att många är ovilliga att bryta de traditionella yrkesrollerna. Det är framförallt processen som bör industrialiseras anser Møller, inte produkterna. Alla element och delar i processen måste moderniseras och att ha byggarbetare arbetande utomhus på farliga arbetsplatser i regn och snömodd, är inte särskilt modernt. Under 1960-talet arbetade arkitekter och entreprenörer i slutna byggsystem som var rationella och stela. De var också orsak till den utskällda monotonin och likriktningen i byggnaderna. Møller talar istället om öppna system, som ger en hög flexibilitet genom att det är komponenterna i processen som industrialiseras. Man kan då sätta samman dem utan att begränsa arkitekturen. Det ökande antalet komponenter i det industriella byggandet är inte i sig ett problem för den arkitektoniska kvaliteten, anser Møller. Däremot är det viktigt att komponenterna, genom sin storlek och placering i byggnadens hierarki, inte låser den arkitektoniska variationen och formgivningen. Møller påstår att industriellt byggande ofta tenderar mot det lätta istället för den tyngd och homogenitet som kan karaktärisera platsbyggda hus. Att rum som byggs upp av komponenter riskerar att förlora sin rumskaraktär och istället framstå som en ”förvirrad samling av delar”. En uppgift för arkitekterna är att studera hur de många olika komponenterna kan samspela till att skapa ett homogent rum. En av arkitekternas utmaningar är också att vara med och designa de färdiga komponenternas utformning och yta och hur dessa fogas samman. Ska det vara någon mening att tala om arkitektonisk helhet i samband med industriellt byggande måste det, enligt Møller, utvecklas en byggteknik där arkitektonisk kvalitet säkras. Att man tar hänsyn till rumslig helhetsverkan, detaljering och det enskilda projektets anpassning till plats och situation. Arkitekterna måste anpassa sig både efter platsen och efter en mer generell produktutveckling. Ola Nylander, arkitekt, forskar vid Chalmers arkitektursektion om bostadens kvaliteter. Han tror inte att industrialiseringen inom byggandet behöver leda till sämre kvaliteter i bostaden. Tvärtom tror han till och med att arkitekterna får mer att säga till om. När byggkostnaderna blir lägre kan arkitekterna få större utrymme i byggprocessen eftersom det krävs att man tänker igenom hur allt ska sättas samman. – Under 60-talets storskaliga elementbyggande blev upprepningen ett problem, men det ser jag inte i de mindre områden som byggs idag. Tvärtom kan man dra fördel av det. Ska en detalj upprepas så man ju lägga ner större omsorg kring den. Och han tror att arkitekter gärna är med och arbetar på det sättet. – Det kan innebära att man måste tänka lite annorlunda när komponenterna ska upprepas, men jag ser inte att det skulle krä- vas någon annan kunskap av arkitekterna. Egentligen borde inte heller arkitekturen förändras. Det är svårt att se om det är ett elementhus eller inte som byggs idag. Samtidigt så har han sett hur elementbyggen ibland kan krocka med platsen och ge tråkigt resultat. Ett stort fönster som vetter mot en gavel samtidigt som det saknas fönster mot utsikten till exempel. – Arkitekten måste tillåtas vara med och ta utgångspunkt i platsens förutsättningar. Bengt Isling, landskapsarkitekt och ordförande i Sveriges Arkitekters akademi för landskapsarkitektur, är tveksam till förtillverkade hus om de inte kan anpassas till platsens karaktär och terräng. – Problemet syns särskilt i bergig terräng. Ofta löser man det genom att planspränga eller genom att fylla ut. Det har vi sett mycket av i stockholmstrakten. – En lösning är att platsbygga källar- och entrévåningar. Då får man en något större möjlighet att markanpassa huset bättre. Annars krävs en platt åker och det har man inte på så många ställen. Är ett hus sammansatt av förtillverkade element och sammansatt för en särskild plats ser han däremot ingen större skillnad mot ett helt platsbyggt hus när det gäller att anpassa huset till platsen och vice versa. 28 ARKITEKTEN november 2003
”Det här är en av de stora frågorna idag. Det handlar om arkitekternas plats i byggprocessen, inte om det går att bygga industrialiserat eller inte eller om det blir bra eller dåligt.” Aleksander Wolodarski – Om landskapsarkitekturen däremot ingår i någon sorts Ikea/Bo Klok-koncept så ser jag framför mig en rätt trist blandning av spräckliga betongplattor. Färdiga moduler används också bland landskapsarkitekter. – Jag tror att vi kommer få se mer mattor av fetknoppsväxter och färdiga gräsmattor. Nu finns det också färdiga häckar att beställa på meter. Aleksander Wolodarski, arkitekt på stadsbyggnadskontoret i Stockholm, har ställt sig skeptisk till industriellt byggande vid förfrågningar från byggföretag. – Upprepningseffekten ger ett billigare byggande och det har jag förstås inget emot. Men man måste utgå från vilket resultat det ger i det offentliga rummet. Om byggandet underordnas de industriella villkoren är det en katastrof. Man måste ta hänsyn till platsens identitet och byggtekniken måste tillämpas mycket målmedvetet. Man måste se till att det blir en balans mellan den arkitektoniska ambitionen och produktionsmetoden. Hittills har jag inte sett något som fungerar så och där det blir bra. Wolodarski betonar vikten av en arkitektonisk kontinuitet i stadsrummet och han påpekar att det i första hand blir svårt när det handlar om helt nya bostadsområden. – Ett infillprojekt är det lättaste som finns eftersom man då kan kontrastera det nya mot det äldre. Men när man skapar nya områden måste man också finna ett arkitektoniskt tema och det menar jag är svårare med prefabricerade byggnader som inte är ritade för platsen. Han betonar också att det inte är något nytt problem. Man har länge brottats med hur man ska bygga mycket, billigt och bra. Idag finns större möjlighet till variation än under 1960- och 70-talen. Man kan använda samma komponenter för att skapa ständigt nya hus. – Det är där arkitektens kompetens skulle kunna komma till nytta för att variera de olika komponenterna på ett bra sätt, anser Wolodarski. Han betonar arkitekternas roll i utvecklingen, att de deltar i byggprocessen, från plan tills huset står uppfört. Då kan de vara med och påverka resultatet. – Men så ser det inte ut idag. Arkitekter har alldeles för dålig kunskap om byggprocessen för att det ska fungera. Det här är en av de stora frågorna idag. Det handlar om arkitekternas plats i byggprocessen, inte om det går att bygga industrialiserat eller inte eller om det blir bra eller dåligt. ARKITEKTEN november 2003 29
Page 1 and 2: 11 FAVORITER I REPRIS INDUSTRIALIS
Page 3 and 4: Mer industrialisering. De stora byg
Page 5 and 6: Kontorshus för White, kv. Katsan p
Page 7 and 8: Institutionerna Neurotec och omvår
Page 9 and 10: Byggdok lägger ner Stiftelsen Bygg
Page 11 and 12: Foto: Eva Edberg Arkitekturpris til
Page 13 and 14: NCC:s Det Ljuva Livet vann SABO:s e
Page 15 and 16: Årets match: Klokt mot Ljuvt Skans
Page 17 and 18: Foto Binge Eliasson Volymelement ti
Page 19 and 20: Planerat typhus i Blackeberg. Arkit
Page 21 and 22: Fyra olika volymmoduler kombineras
Page 23 and 24: timmar på utformning och planlösn
Page 25 and 26: I just fallet Nynäshamn handlade d
Page 27: Rodel reder ut Vad betyder egentlig
Page 31 and 32: HTH står för exklusiv köksdesign
Page 33 and 34: ”Vi gör 500 hus om året, och de
Page 35 and 36: BÖNAN BARPALL MATERIA AB CENTRUM P
Page 37 and 38: Buller är mer än buller NOISE DES
Page 39 and 40: Utställningar och föreläsningar
Page 41 and 42: 7KAMP. Vinnande förslag i tävling
Page 43 and 44: Arkitekter ska presentera alternati
Page 45 and 46: Staffan Henriksson hävdade att det
Page 47 and 48: Studenterna har rätt att tänka fr
Page 49 and 50: Svagare löneutveckling Att marknad
Page 51: Fy skäms, Kalmar I Kalmar genomfö

ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?