ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

ABK 96
”Konsulten skall så långt möjligt
precisera uppdraget till omfattning
och kvalitetsnivå. Preciseringen
skall göras tillsammans
med kunden. /.../ Vid precisering
av uppdraget är det viktigt att
verkligen bokstavligt precisera
detta. Allmänt hållna begrepp
som ’upprätta arkitektritningar’
innebär inte en precisering
i ABK:s bemärkelse.”
Ur anvisningar och förklaringar
§2, ABK 96 – en handledning.
”Beställaren har rätt att använda
resultatet av uppdraget för
avtalat ändamål. Användning
därutöver av inom uppdraget
upprättade handlingar eller
motsvarande media förutsätter
medgivande av konsulten.”
ABK 96 §7:1
ABK 96 är byggbranschens
standardavtal för arkitekt- och
teknikkonsulttjänster.
Mångfaldigande
enligt avtal, eller?
När det blir alltmer vanligt att projekt och koncept mångfaldigas är
det viktigt med preciserade avtal. Det gäller att från början ha koll
på hur resultatet av ens arkitektarbete ska användas.
Text: Annika Jensfelt
Ibland vet man från början
att uppdraget handlar om att
ta fram ett koncept, som ska
kunna mångfaldigas på olika
platser. Ibland handlar det om
ett platsspecifikt projekt som
byggherren eller entreprenören
kommer på i efterhand att, aha,
det här skulle man kunna bygga
på fler ställen.
I den bästa av världar råder
goda relationer och ömsesidigt,
långsiktigt förtroende och
respekt mellan arkitekt och
byggherre/entreprenör. Avtal
om hur projektet ska användas
kan därför verka onödiga.
Men vill man som arkitekt
säkerställa att man verkligen
blir anlitad igen och får betalt
när ett projekt ska uppföras på
en ny plats, eller när ändringar
ska göras i ett framarbetat koncept,
bör man se till att skriva
ordentliga avtal, där detta också
formuleras. Handlar det om en
långt framarbetad produkt, som
inte förutsätter några fortsatta
insatser från upphovsmannen
när den ska mångfaldigas, kan
det vara på sin plats att diskutera
ett royalty-avtal, det vill
säga att arkitekten får en viss
ekonomisk ersättning för varje
gång huset, modulen eller vad
det kan handla om uppförs.
– Det viktiga är att man är
uppmärksam på avtalets innebörd
och att man är noga med
hur man i avtalet preciserar uppdragets
omfattning och ändamål,
säger Rita Georgiadis, förbundsjurist
på Sveriges Arkitekter.
Sveriges Arkitekter förespråkar
att man skriver avtal enligt
ABK 96, arkitekt- och teknikkonsultbranschensstandardavtal.
I den andra paragrafen
i ABK 96 anges just att parterna
bokstavligt ska precisera
uppdragets omfattning. Det bör
alltså i avtalet framgå om det
handlar om ett engångsprojekt
eller ett koncept som ska mångfaldigas.
Men det är som sagt inte
alltid man vet på förhand om
projektet ska mångfaldigas.
Därför är det alltid viktigt
att ha preciserat uppdragets
ändamål. I den sjunde paragrafen
i ABK 96 står nämligen att
”beställaren har rätt att använda
resultatet av uppdraget för avtalat
ändamål”.
– Antingen skriver man in i
avtalet redan från början vad
som ska gälla om beställaren
vill använda projektet igen eller
så får parterna upprätta ett nytt
avtal om så blir fallet, råder
Rita Georgiadis.
Namnangivelse är ytterligare
en fråga aktuell i sammanhanget.
Vem är till exempel upphovsman
till ett koncept som
arkitekt och entreprenör arbetat
fram tillsammans?
– Arkitekten är alltid upphovsman
till sina arkitektritningar,
säger Rita Georgiadis.
Hennes råd är att man som
arkitekt alltid märker sina
ritningar, gärna med copyrightsymbolen
© samt med namn,
eventuellt företag och datum.
– Copyrightsymbolen har
ingen juridisk betydelse i
Sverige, men de flesta vet vad
den innebär och blir uppmärksammade
på att ritningen inte
får kopieras fritt, säger Rita
Georgiadis.
34 ARKITEKTEN november 2003