ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

från yttersta torftighet till mer attraktivt
utseende, visar Svenska Bostäders studentbostäder
i Kista. Några ligger provisoriskt
på en idrottsplats och påminner mest om
byggfuttar. Andra, som kvarteret Gedser,
har ett mer varierat uttryck. De kom som
prefabricerade volymelement, fabrikstillverkade
lägenheter som staplades på varandra
och försågs med tak och fasad på plats i
Kista. Grunden är en gjuten betongplatta på
pålad grund. Stommen är en konstruktion
av trä. När lägenhetselementen lämnade fabriken
var de helt klara med fönster på plats,
monterade kök och kaklade badrum med
komplett utrustning. På byggarbetsplatsen
monterades elementen ihop och yttertaket
lyftes på bostäderna och fasaderna putsades.
Modulerna kom från Lindbäcks Bygg i
Piteå, dit Bergkrantz arkitekter åkte för att
påverka utformningen.
Svenska Bostäders tekniska division studerar
olika leverantörers byggsystem. Tycker
ni att det är ett problem att olika entreprenörer
har olika system?
– Inte nödvändigtvis, men det kan innebära
att upphandlingsformen anpassas. Till
exempel har producenter av volymelement
oftast inte möjlighet att utföra grundlägg-
Svenska Bostäders studentbostäder i
Kista, fortsättningen. Bergkrantz arkitekter
stod för idéarbete, detaljplan,
bygglov och förfrågningsunderlag.
Under projekteringen ändrades förutsättningarna,
modultänkande kom
in i bilden. Arkitekten fick anpassa
sig till fabrikens bestämda trämoduler.
Bergkrantz arkitekter besökte
fabriken i Piteå och fick gehör för sina
synpunkter vad gällde allmänna ytor,
korridorer, hissar, trapphus och en
förhöjd våning i entrén, sådant som
syns; färger och ytmaterial. Kontoret
hade också en granskande roll vad
gällde detta. Bergkrantz arkitekter
tog hand om utsidan av husen och
utifrån ser man inte att det handlar
om ett volymelementbygge. Ansvarig
arkitekt Anders Bergkrantz.
ning, vilket leder till delade entreprenader,
svarar Berit Nilsson.
Just nu utvärderar hon fördelar och nackdelar
med volymelement och moduler:
Fördelarna är att man får torrt bygge
– om man bortser från kritiska tidpunkter
vid platsmontage och dåligt väder. Risken
motverkas av att volymerna kommer inplastade
och att varje ”stapel” byggs ända upp
till och med tak innan arbetsdagen är slut.
Tack vare dubbla väggar med bjälklag
med luftspalt emellan får man en bra
ljudmiljö. Det blir mindre materialspill och
renare och säkrare på bygget. Arbetsmiljön
blir bättre. Volymbyggandet blir billigare
än platsbyggt. Grovt räknat 1o-25 procent
billigare för produktion i volymer – lite beroende
på val av teknik, våningshöjd etc.
Byggtiden kortas med 20-50 procent.
Stammar med mera samlas i trapphusschakt
och –undertak och blir lätta att inspektera.
Man kan välja puts eller tegel som fasadytskikt
och det arbetet utförs på plats. Utrymmesbehovet
minskar runt arbetsstället och
det är en fördel i trång stadsmiljö.
Nackdelarna är att innerväggarna blir
tjocka i trävolymerna eftersom väggar
ställs mot varandra och det märks särskilt i
dörrposter. Det uppstår skarvar mellan vo-
lymerna och de måste täckas. Tillvals- och
ändringsmöjligheterna minskar eftersom
man måste projektera alla komponenter
tidigt.
Fördelarna verkar alltså fler än nackdelarna.
Bo Wetterud tror att fabrikssystem
kommer att användas allt mer i svensk
bostadsproduktion. Men vad händer med
bostadens kvalitet och arkitektarbetet?
– Jag är full av tillförsikt och tror att
arkitekter kan använda sig av systemen på
ett bra sätt. Arkitekterna står inför en utmaning
här.
Fotnot
Experimenthusen i Grimsta uppmärksammas i
den nyligen utgivna boken ”Stockholm utanför
tullarna”, som getts ut av Stockholmia Förlag med
Göran Söderström som redaktör. På Stadsmuseet
i Stockholm pågår en utställning på samma tema
till 25 januari 2004.
18 ARKITEKTEN november 2003
Foto Binge Eliasson