22.08.2013 Views

ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

NYHETER<br />

Nyhetsredaktör: Annika Jensfelt<br />

annika.jensfelt@arkitekt.se<br />

Lägre siffror för arbetslöshet<br />

Arbetslösheten bland <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s AEA-anslutna<br />

medlemmar var i december 5,9 procent. Den högsta<br />

siffran för året uppmättes i augusti, då arbetslösheten<br />

var 6,3 procent, vilket innebär att arbetslösheten sjunkit<br />

något under hösten. Jämfört med december förra<br />

året har den däremot ökat med 1,8 procentenheter.<br />

Höstens arbetslöshet kring sex procent innebär att vi<br />

är tillbaka på de värden som gällde sommaren 2000. Det<br />

är dock långt kvar till toppsiffrorna från 1993, då den<br />

öppna arbetslösheten bland arkitekter var 25 procent.<br />

Män tjänar och chefar mest<br />

De manliga akademikerna tjänar i snitt 411 000<br />

kronor om året, medan de kvinnliga tjänar 288 000<br />

kronor. De manliga akademikerna är betydligt oftare<br />

chefer. Var fjärde man är chef jämfört med var tionde<br />

kvinna.<br />

Det visar SACO:s nya akademikerrapport. Författaren,<br />

Jonas Bengtsson, anser att det fi nns många<br />

förklaringar, till exempel att fl er män jobbar inom den<br />

privata sektorn, som i regel är både mindre hierarkisk<br />

och ger högre löner. Men han säger att det är fråga<br />

om ett tydligt könsmönster och förvånas över att<br />

jämställdheten bland akademiker inte kommit längre.<br />

I SACO-rapporten svarade 76 procent av de manliga<br />

akademikerna att deras arbetsplats är jämställd,<br />

medan siffran bland kvinnorna endast var 59 procent.<br />

Akademikerrapporten, som är en enkätundersökning<br />

av knappt 3000 förbundsmedlemmar, visar också<br />

att akademikers geografi ska rörlighet har minskat<br />

sedan 60-talet. Familjeskäl, inte arbetsmarknadsskäl,<br />

avgör bostadsorten. Valet av studieort har i sin tur<br />

stor betydelse för det framtida valet av arbets- och<br />

bostadsort. Bara en av fyra akademiker som studerar<br />

i sitt eget hemlän fl yttar. En orsak är att fl er kvinnor<br />

förvärvsarbetar och det blir svårare att fl ytta när båda<br />

i ett hushåll måste fi nna jobb på den nya orten.<br />

Kvinnor vinner på lönesamtal<br />

Kvinnorna vinner mest på lönesamtal. Det visar en<br />

SACO-rapport om den nya decentraliserade och individualiserade<br />

lönebildningen för akademiker. Månadslönen<br />

för kvinnor som haft lönesamtal är 2,6 procent<br />

högre än för dem som inte pratat lön med chefen.<br />

Bland männen visar materialet däremot inte på några<br />

signifi kanta effekter av lönesamtalen. Enda undantaget<br />

är den kommunala sektorn där även männen ser ut<br />

att tjäna ett par procent extra på lönesamtal.<br />

”En tänkbar förklaring till den positiva effekten för<br />

kvinnor kan vara att lönesamtalen medverkat till att<br />

synliggöra de oförklarade löneskillnaderna mellan<br />

kvinnor och män”, skriver rapportförfattarna Lena<br />

Granqvist och Håkan Regnér.<br />

Bostadspolitisk debatt:<br />

”Vi måste värna kvalitén”<br />

Vi behöver en långsiktigt hållbar bostadspolitik<br />

för att kunna få funktionella<br />

och vackra bostäder till rimliga<br />

kostnader, sade <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s<br />

ordförande Johan Nyrén på årets<br />

arkitekturdag i Stockholm.<br />

En bra bostadspolitik kräver kvalifi cerad<br />

planering och projektering. Kunskap,<br />

samverkan och en vision är vad<br />

som behövs, fortsatte Johan Nyrén.<br />

– Grundfelet på bostadsmarknaden<br />

idag är priserna, inte kostnaderna, sammanfattade<br />

han. Stora grupper har inte<br />

råd med dagens bostäder.<br />

Bland annat detta faktum ligger till<br />

grund för att den generella bostadspolitiken,<br />

som värnar allas rätt till god<br />

bostad, ifrågasätts alltmer. Så även under<br />

det samtal om bostadspolitik som<br />

W A N T E D :<br />

EN NY<br />

BOSTADSPOLITIK!<br />

inledde Arkitekturdagen. I samtalet<br />

deltog Gun Eriksson, statssekreterare<br />

på fi nansdepartementet, nationalekonom<br />

Ulf Strömquist, SACO:s samhällspolitiske<br />

chef Gunnar Wetterberg och<br />

arkitekten Gert Wingårdh.<br />

– Vad betyder allas rätt till god bostad?<br />

undrande Ulf Strömquist, som<br />

även är seniorkonsult på Temaplan.<br />

Var gäller den? I Sverige – eller i den<br />

kommun där man vistas? Svarar man<br />

att den gäller i den egna kommunen<br />

blir det genast mycket svårare.<br />

Mot den generella bostadspolitiken<br />

står marknadshyror eller olika fi nansieringssystem<br />

för olika slags bostäder. Ulf<br />

Strömquist vill avveckla allt produktionsstöd<br />

och istället stimulera efterfrågan.<br />

Han kan tänka sig investeringsbidrag<br />

på till exempel 150 000 kronor<br />

till unga och invandrare, som behöver<br />

komma in på bostadsmarknaden.<br />

Gun Eriksson uppmanade kommunerna,<br />

som har planmonopol, att ställa<br />

detaljerade krav på vad de vill ha byggt.<br />

Gunnar Wetterberg förordade uthyrningsrum<br />

i nybyggda lägenheter för att<br />

kunna möta olika behov över tid.<br />

Gert Wingårdh varnade för att<br />

avskaffa de standarder vi vant oss<br />

vid. Vi måste värna om kvalitén i det<br />

vi ritar, sade han. I backspegeln är<br />

allting billigt!<br />

Kerstin Persson<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong> om bostadspolitiken<br />

Vid årets arkitekturdag<br />

presenterade <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong><br />

ett debattinlägg<br />

om bostadspolitiken.<br />

Det går att bygga billigare,<br />

om konkurrensen ökar,<br />

produktionsmetoderna och<br />

logistiken blir bättre, med<br />

mera, skriver <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>.<br />

Men debatten om<br />

billigare bostäder får inte<br />

skymma kvalitetsfrågorna.<br />

Någonstans går gränsen<br />

där billigt byggande går ut<br />

över funktion, långsiktighet,förvaltningseffektivitet<br />

och hållbarhet, varnar<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>.<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong> understryker<br />

också att kvalitet,<br />

hållbarhet och långsiktighet<br />

även kräver långsiktiga<br />

och stabila spelregler<br />

för bostadsbyggandet.<br />

Förbundet anser att<br />

allmänintresset och konsumentperspektivet<br />

ska<br />

styra bostadspolitiken och<br />

att det behövs ett stärkt<br />

konsumentskydd.<br />

En fungerande marknad<br />

med olika upplåtelseformer<br />

skulle ge fl er bostadstyper<br />

i olika prisklasser, säger<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>. Alla<br />

sorters bostadsbyggande<br />

behövs, samtidigt. Förbundet<br />

konstaterar att vi är på<br />

väg mot ett system med socialt<br />

motiverat bostadsbyggande<br />

för dem med sämst<br />

ekonomi. Sådana hus bör<br />

ligga i samma områden<br />

som bostadsrätter och<br />

hus med marknadsstyrda<br />

hyror, anser <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>.<br />

Hela debattinlägget fi nns<br />

på sidan 58.<br />

12 <strong>ARKITEKTEN</strong> december 2003

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!