ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter
ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter
ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
NYHETER<br />
Nyhetsredaktör: Annika Jensfelt<br />
annika.jensfelt@arkitekt.se<br />
Lägre siffror för arbetslöshet<br />
Arbetslösheten bland <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s AEA-anslutna<br />
medlemmar var i december 5,9 procent. Den högsta<br />
siffran för året uppmättes i augusti, då arbetslösheten<br />
var 6,3 procent, vilket innebär att arbetslösheten sjunkit<br />
något under hösten. Jämfört med december förra<br />
året har den däremot ökat med 1,8 procentenheter.<br />
Höstens arbetslöshet kring sex procent innebär att vi<br />
är tillbaka på de värden som gällde sommaren 2000. Det<br />
är dock långt kvar till toppsiffrorna från 1993, då den<br />
öppna arbetslösheten bland arkitekter var 25 procent.<br />
Män tjänar och chefar mest<br />
De manliga akademikerna tjänar i snitt 411 000<br />
kronor om året, medan de kvinnliga tjänar 288 000<br />
kronor. De manliga akademikerna är betydligt oftare<br />
chefer. Var fjärde man är chef jämfört med var tionde<br />
kvinna.<br />
Det visar SACO:s nya akademikerrapport. Författaren,<br />
Jonas Bengtsson, anser att det fi nns många<br />
förklaringar, till exempel att fl er män jobbar inom den<br />
privata sektorn, som i regel är både mindre hierarkisk<br />
och ger högre löner. Men han säger att det är fråga<br />
om ett tydligt könsmönster och förvånas över att<br />
jämställdheten bland akademiker inte kommit längre.<br />
I SACO-rapporten svarade 76 procent av de manliga<br />
akademikerna att deras arbetsplats är jämställd,<br />
medan siffran bland kvinnorna endast var 59 procent.<br />
Akademikerrapporten, som är en enkätundersökning<br />
av knappt 3000 förbundsmedlemmar, visar också<br />
att akademikers geografi ska rörlighet har minskat<br />
sedan 60-talet. Familjeskäl, inte arbetsmarknadsskäl,<br />
avgör bostadsorten. Valet av studieort har i sin tur<br />
stor betydelse för det framtida valet av arbets- och<br />
bostadsort. Bara en av fyra akademiker som studerar<br />
i sitt eget hemlän fl yttar. En orsak är att fl er kvinnor<br />
förvärvsarbetar och det blir svårare att fl ytta när båda<br />
i ett hushåll måste fi nna jobb på den nya orten.<br />
Kvinnor vinner på lönesamtal<br />
Kvinnorna vinner mest på lönesamtal. Det visar en<br />
SACO-rapport om den nya decentraliserade och individualiserade<br />
lönebildningen för akademiker. Månadslönen<br />
för kvinnor som haft lönesamtal är 2,6 procent<br />
högre än för dem som inte pratat lön med chefen.<br />
Bland männen visar materialet däremot inte på några<br />
signifi kanta effekter av lönesamtalen. Enda undantaget<br />
är den kommunala sektorn där även männen ser ut<br />
att tjäna ett par procent extra på lönesamtal.<br />
”En tänkbar förklaring till den positiva effekten för<br />
kvinnor kan vara att lönesamtalen medverkat till att<br />
synliggöra de oförklarade löneskillnaderna mellan<br />
kvinnor och män”, skriver rapportförfattarna Lena<br />
Granqvist och Håkan Regnér.<br />
Bostadspolitisk debatt:<br />
”Vi måste värna kvalitén”<br />
Vi behöver en långsiktigt hållbar bostadspolitik<br />
för att kunna få funktionella<br />
och vackra bostäder till rimliga<br />
kostnader, sade <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s<br />
ordförande Johan Nyrén på årets<br />
arkitekturdag i Stockholm.<br />
En bra bostadspolitik kräver kvalifi cerad<br />
planering och projektering. Kunskap,<br />
samverkan och en vision är vad<br />
som behövs, fortsatte Johan Nyrén.<br />
– Grundfelet på bostadsmarknaden<br />
idag är priserna, inte kostnaderna, sammanfattade<br />
han. Stora grupper har inte<br />
råd med dagens bostäder.<br />
Bland annat detta faktum ligger till<br />
grund för att den generella bostadspolitiken,<br />
som värnar allas rätt till god<br />
bostad, ifrågasätts alltmer. Så även under<br />
det samtal om bostadspolitik som<br />
W A N T E D :<br />
EN NY<br />
BOSTADSPOLITIK!<br />
inledde Arkitekturdagen. I samtalet<br />
deltog Gun Eriksson, statssekreterare<br />
på fi nansdepartementet, nationalekonom<br />
Ulf Strömquist, SACO:s samhällspolitiske<br />
chef Gunnar Wetterberg och<br />
arkitekten Gert Wingårdh.<br />
– Vad betyder allas rätt till god bostad?<br />
undrande Ulf Strömquist, som<br />
även är seniorkonsult på Temaplan.<br />
Var gäller den? I Sverige – eller i den<br />
kommun där man vistas? Svarar man<br />
att den gäller i den egna kommunen<br />
blir det genast mycket svårare.<br />
Mot den generella bostadspolitiken<br />
står marknadshyror eller olika fi nansieringssystem<br />
för olika slags bostäder. Ulf<br />
Strömquist vill avveckla allt produktionsstöd<br />
och istället stimulera efterfrågan.<br />
Han kan tänka sig investeringsbidrag<br />
på till exempel 150 000 kronor<br />
till unga och invandrare, som behöver<br />
komma in på bostadsmarknaden.<br />
Gun Eriksson uppmanade kommunerna,<br />
som har planmonopol, att ställa<br />
detaljerade krav på vad de vill ha byggt.<br />
Gunnar Wetterberg förordade uthyrningsrum<br />
i nybyggda lägenheter för att<br />
kunna möta olika behov över tid.<br />
Gert Wingårdh varnade för att<br />
avskaffa de standarder vi vant oss<br />
vid. Vi måste värna om kvalitén i det<br />
vi ritar, sade han. I backspegeln är<br />
allting billigt!<br />
Kerstin Persson<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong> om bostadspolitiken<br />
Vid årets arkitekturdag<br />
presenterade <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong><br />
ett debattinlägg<br />
om bostadspolitiken.<br />
Det går att bygga billigare,<br />
om konkurrensen ökar,<br />
produktionsmetoderna och<br />
logistiken blir bättre, med<br />
mera, skriver <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>.<br />
Men debatten om<br />
billigare bostäder får inte<br />
skymma kvalitetsfrågorna.<br />
Någonstans går gränsen<br />
där billigt byggande går ut<br />
över funktion, långsiktighet,förvaltningseffektivitet<br />
och hållbarhet, varnar<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>.<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong> understryker<br />
också att kvalitet,<br />
hållbarhet och långsiktighet<br />
även kräver långsiktiga<br />
och stabila spelregler<br />
för bostadsbyggandet.<br />
Förbundet anser att<br />
allmänintresset och konsumentperspektivet<br />
ska<br />
styra bostadspolitiken och<br />
att det behövs ett stärkt<br />
konsumentskydd.<br />
En fungerande marknad<br />
med olika upplåtelseformer<br />
skulle ge fl er bostadstyper<br />
i olika prisklasser, säger<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>. Alla<br />
sorters bostadsbyggande<br />
behövs, samtidigt. Förbundet<br />
konstaterar att vi är på<br />
väg mot ett system med socialt<br />
motiverat bostadsbyggande<br />
för dem med sämst<br />
ekonomi. Sådana hus bör<br />
ligga i samma områden<br />
som bostadsrätter och<br />
hus med marknadsstyrda<br />
hyror, anser <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>.<br />
Hela debattinlägget fi nns<br />
på sidan 58.<br />
12 <strong>ARKITEKTEN</strong> december 2003