ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

More documents

Recommendations

Info

DEBATT Debattredaktör: Kerstin Persson kerstin.persson@arkitekt.se Professionell utmaning Arkitektens/formgivarens uppgift är att skapa en syntes av alla de krav och förväntningar som kan fi nnas på ett objekt. Vilka krav som ställs förändras över tiden. Tillgänglighet och användbarhet blir allt mer framträdande, bland annat på grund av att vi får fl er äldre i samhället som måste erbjudas bra, generella lösningar. Estetiska krav står inte i motsats till tillgänglighet och användbarhet. Det är istället en professionell utmaning att göra vackra lösningar tillgängliga och användbara och tvärt om, att göra tillgänglighet och användbarhet vackert! Sanningar som kan upprepas Att läsa Camillo Sittes Stadsbyggnad, är mycket inspirerande. Där fi nns många gamla sanningar som tål att ständigt upprepas. Hans ord bör vi ta till oss betydligt mer än vad som görs i dag. Framförallt förmedla orden och innehållet till byggherrar, planerare och oss som håller i pennan. Sitte pekar bland annat på Aristoteles ord:”att en stad måste byggas så att människor känner sig säkra och lyckliga”. Vidare skriver han om ”att stadsutbyggnader och stadsanläggningar blivit en rent teknisk angelägenhet”. Projektet Borneo Spoorenburg i Amsterdam, för att ta ett exempel, lever verkligen upp till dessa ord - mycket intressant och stiligt löst. Åke Jansson Arkitekt SAR/MSA Poesi Karin Månsson Arkitekt Neurologiskt Handikappades Riksförbund ”Det är en akt av poesi att syssla med gamla hus. Det värnar jag om. Det ska fi nnas ett mottagande av huset som vädjar till poetiska känslor. Det ska beröra. Som god lyrik.” Professor Ove Hidemark intervjuad av Carin Ståhlberg i DN 16 november 2003. Vad vill Boverket ha sagt med bilden, Ines Uusmann? Kvinnan på bilden, böjd över sin uppgift, tecknar sig, blond och i vit blus, skarpt mot svart bakgrund. Med nit och tålamod kollas måtten på en bostadsplan. Kvinnan som håller i skalstickan utstrålar engagerad noggrannhet. Ur det massiva svarta där bakom lösgör sig en mans hand som med en penna, i gylfhöjd, tillrättavisande dirigerar kvinnans arbete. Mannens ansikte befi nner sig långt ovan kvinnans och utanför bilden. Det ligger nära till hands att tro att han skrockande citerar någon av våra legender: ”- En planlösning ska vara så enkel att den går att pinka i snön!” Omslaget till Boverkets rapport Bra bostadsutformning har fått en riktigt mossig och könsrollskonserverande bild. Jag har tejpat över den – ett enkelt sätt att undvika daglig konfrontation. Vad har bilden med rapportens innehåll att göra? Varför just denna ordentliga, underordnade kvinna? Måste bostadsprojektering ständigt förpassas till den präktighetens bakgård där kvinnor och andra obemärkta verkar i skuggan av framsidesarkitekturen? Ska vi inte förvänta oss kunnande och engagemang i bostadsutformning av såväl gamla som unga, ordningssamma som oorganiserade, skissande som kontrollerande, överordnade som underordnade arkitekter av alla kön? Är inte måttkunskaper och omsorg om individens boendemiljö ett kompetenskrav? Trots att arkitektutbildningen sedan många år har en majoritet kvinnliga studenter, hör förhållandet på bilden till vardagen. Mannen kan representera många av de män som dominerar i mitt yrkesliv. Det kan vara någon av byggprocessens representanter, beställaren, projektledaren, platschefen på bygget eller myndighetsutövaren. Det kan vara en kollega. Det kan vara någon av de män som står som ansvariga för de bostadsprojekt som uppen- uppenbarligen platsar som framsidesarkitektur, publicerade i nummer 7/03 av tidskriften Arkitektur. Ett fåtal kvinnor fi nns där med bland projektörerna, men först på handläggarnivå. (Lite statistik vid sidan om: De tre redaktörerna för Arkitektur är män, två av samtliga 20 artiklar i nummer 7/03 är skrivna av kvinnor. Sex av elva ledamöter i redaktionskommittén är kvinnor. Måtte det ge utslag framöver!) Arkitektyrket som en utläggare av byggbranschen och som en utläggare av konst- och kulturvärlden är dubbelt drabbad av starkt manschauvinistiska traditioner. Vi spelar som yrkesverksamma mestadels i orkestrar dirigerade av män. Vi får gilla läget eller …. ja, vart tog utbildningens alla kvinnor vägen? Ett yrkesklimat, en yrkekultur där även kvinnors kompetens fullt ut tas tillvara och kommer till sin rätt är ett måste! Det kräver medvetna kvinnor och män, beredda att agera för förändring. Glasögon med genusperspektiv rekommenderas för klarsyn. Testa nån gång Ines Uusmann! Johanna Holm Bodin Arkitekt SAR/MSA 46 ARKITEKTEN december 2003
Arkitekturskolorna i Sverige är delar av universitet Arkitekturskolorna i Sverige är delar av stora universitet, och ingår även i en internationell universitetsvärld. Arkitekturskolan i Stockholm har dock istället för att betona sitt universitetsmässiga sammanhang valt att hävda behovet av självständighet gentemot övriga Kungliga Tekniska Högskolan. Det finns en del fördelar med detta, men dessvärre finns även en allvarlig fara som innebär att Arkitekturskolan isoleras från de akademiska kvalitets- och kompetenskrav som ställs på verksamheter vid universiteten. Arkitekturskolan riskerar att bli en alltmer introvert miljö med lågt i tak när det gäller kritisk diskussion. Det kan i sin tur medföra brister i den samlade akademiska kompetensutvecklingen och öppningar för ohälsosam nepotism. KTH:s centrala ledning borde motivera beslutet att under ett antal år experimentera med en anmärkningsvärt auktoritär och sårbar ledningsmodell vid Sveriges största arkitektutbildning. I denna modell har som bekant all formell makt koncentrerats till en enda person. Denne person är dekanus, prefekt, programansvarig och ordförande i skolans styrelse. I praktiken har dock makten främst fördelats till två personer vid skolan de senaste tre åren. Även den administrativa chefen har haft ett mycket stort verksamhetsinflytande. I Arkitekturskolans styrelse ingår dekanus, administrativ chef, prodekanus, studentrepresentanter, KTH:s förvaltningschef och tre externa ledamöter. Enligt egen erfarenhet (som ledamot i styrelsen fram till för ett år sedan) anser jag att det pågår intressanta och visionära samtal om verksamhetens idé vid styrelsemötena. Dessa samtal grundas dock sällan på tillräckligt klargörande redogörelser av hur den samlade faktiska verksamheten ser ut. Även de ekonomiska presentationerna har saknat nödvändig transparens. Styrelsen är alltför svag på forskningssidan och den består endast av män, vilket är helt oacceptabelt på en arkitekturskola som lyckligtvis har cirka 50 procent kvinnliga studenter! Styrelseprotokollen är ytterst spartanska. Den nödvändiga interna kritiken lyser med sin frånvaro, trots att en mångfald av ambitiösa lärare, professorer, forskare och doktorander är verksamma vid skolan. Idag finns ingen mötesplats i form av ett fungerande kollegium där olika åsikter kan diskuteras. Avsaknaden av en välutvecklad konstruktiv dialog mellan ledning och övriga är visserligen ingen ny företeelse vid Arkitekturskolan, men den har ytterligare förstärkts av nuvarande system. Studenterna har dock de senaste åren gjort ett omfattande arbete genom att pågående framföra synpunkter i syfte att förbättra situationen. Anledningen till Arkitekturskolans mycket stora budgetunderskott är komplex. Det hör samman med en låg tilldelning av medel satt i relation till en resurskrävande projektbaserad grundutbildning, samt med minskade intäkter i form av forskningsanslag. Dagens ekonomiska problem vid KTHs Arkitekturskola kan ändå inte enbart skyllas på bristande resurser. De hör även samman med uppenbara brister i arbetsledning och organisationsstruktur, ett besvärligt psykosocialt klimat och en mycket undermålig praktisk arbetsmiljö. Personal- och Universitet av latinets universitas: helhet KTH:s centrala ledning borde motivera beslutet att under ett antal år experimentera med en anmärkningsvärt auktoritär och sårbar ledningsmodell vid Sveriges största arkitektutbildning, skriver teknologie doktor Åsa Dahlin, före detta ledamot i Arkitekturskolans styrelse. lönepolitik bär dessutom allvarliga spår av godtycklighet, vilket Ann Fylkner för SACO vid KTH, nyligen påpekade i ett nummer av Arkitekten. En bestående positiv kvalitetsutveckling och ekonomisk utveckling är endast möjlig om ledningsgrupp, organisationsstruktur och personalpolitik omgående analyseras och omformas. En modern akademisk miljö tar tillvara de mänskliga resurserna och lägger ribban högt när det gäller att skapa en kreativ arbetssituation för alla som är verksamma vid skolan. Det är också nödvändigt att göra upp med traditionen av destruktiva och förlegade motsättningar mellan forskning och praktik. Istället kan man välja att se till korsbefruktande möjligheter för att främja metodutveckling och innehåll i skolans pedagogik och forskning. Kravet på att arkitektutbildningarna i Sverige ska vara kritiserbara, som restes av Sveriges Arkitekters förbundsdirektör Staffan Carenholm i Arkitekten med anledning av Högskoleverkets utredning, är en självklarhet. Den för samhället så viktiga debatten om arkitektutbildningen ska kunna ställas mot tydliga utbildningsplaner, målformuleringar och utvärderingar. Detta ställer dock höga kompetenskrav på högskolornas ledning och administration, vilket i sin tur ställer krav på hur tjänstetillsättningar och ledarutveckling bedrivs. För att arkitektutbildningarna pågående ska kunna utvecklas i aktiv dialog med universitetsvärlden och samhället i övrigt krävs en strategi där öppenhet, sammanhang och pluralism är viktiga ledord. Åsa Dahlin, Arkitekt MSA ARKITEKTEN december 2003 47
Page 1 and 2: 12 GLASLÅDA I HAMN ÅTERBESÖK I
Page 3 and 4: ”Ingen vet att jag gjort detta. M
Page 5 and 6: Linda: Hela den här platsen hålle
Page 7 and 8: Bengt Svensson: Poängen med det h
Page 9 and 10: konsulterna och entreprenören. Des
Page 11 and 12: Vem fattar varför husen är bra? K
Page 13 and 14: Foto: Annika Jensfelt Nylander såg
Page 15 and 16: Trippel av White Kasper Salinpriset
Page 17 and 18: ”Det kloka vardagsarbetet ger res
Page 19 and 20: Foto: Klas Eckerberg Foto: Göte No
Page 21 and 22: Lektion med staden som klassrum. H
Page 23 and 24: - De använde vårt tegel i Sommart
Page 25 and 26: Tomas Gustavsson gillar att sitta n
Page 27 and 28: tavsson som en konsekvens av strukt
Page 29 and 30: Lars Bjursten under taket - det egy
Page 31 and 32: ”Sött möter salt” ”Strömma
Page 33 and 34: Kristianstad Andrapris: Jesus Mateo
Page 35 and 36: Sprawl sprider skräck bland stadst
Page 37 and 38: Samtal om kunskap på Arkusdagen Da
Page 39 and 40: 908,40 euro per kvm. I Tyskland st
Page 41 and 42: Utställningar och föreläsningar
Page 43 and 44: Både funkisfönster och äldre fö
Page 45: med all den komplexitet som ryms i
Page 49 and 50: Lokal arkitekturdag planeras i Väs
Page 51 and 52: Möbelresor i vår - Vi vill att in
Page 53 and 54: och, framförallt att det ska bygga
Page 55 and 56: så att fler aktörer kan få utrym
Page 57: En reformerad byggsektor var temat

ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?