ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

Teglets tyngsta argument: Mögelfritt. För att mögel ska växa krävs organiskt material. Ingen ytbehandling eller underhåll.
Flera skånska skolor har på senare tid byggts i tegel. Bild från Rosentorpsskolan i Vellinge av White arkitekter i Malmö.
tiva Ingeborg Hammarskjöld-Reiz. När hon
anlände mycket ung från Göteborg insåg
hon snabbt att det var teglet som gällde, och
gav sig ut på cykelturer i småbyarna för att
studera lokal byggnadskultur. Borgmästaregården
i västra Lund från 40-talet, med
en blandning av villor och flerfamiljshus, är
ett av praktexemplen på hennes egensinniga
tegelarkitektur.
I projektet ”Murade mönsterhus” har
Tomas Gustavsson samarbetat med arkitekten
Gunilla Svensson, och inspirationen
från Borgmästaregårdens enfamiljshus är
uppenbar. Mönsterhusen bygger på Tomas
tidigare forskning om murverk i tegel och
lättbetong, och har projekterats med stöd
från branschorganisationen Mur och Puts
Information AB. Tanken är att blåsa liv i
byggandet av murade småhus, som idag
bara är fem procent av den totala, trähusdominerade,
marknaden. Tomas bläddrar i en
hög med ritningar, tänkta att vägleda folk
i byggtankar. Och vara ett alternativ till
typhuskatalogen, genom att tillhandahålla
den annars ganska svårtillgängliga kunskap
som krävs. Det första mönsterhuset har
byggstart i dagarna, och diskussioner pågår
om fler.
– Tegel ser ut att vara ett dyrt material,
säger Lotta Nordén, arkitekt. Det finns en
schablonföreställning hos beställaren vid
upphandling att tegel är ett dyrt val. Samma
gäller anbudsgivarna.
Hennes nästan färdiga tillbyggnad i
gult danskt tegel finns bakom raden av
lundensiska enfamiljshus av enklare slag på
Arkivgatan. Tegelformatet är svenskt; något
större än det danska. Muren mot parken är
ännu inte på plats, och egentligen en viktig
del av fasaduttrycket. Huset har kommit till
i samarbete med Tomas Gustavsson, och
finns bland exemplen i avhandlingen. Ovanför
fönstren, en del av dem återanvända, har
varmförzinkade vinkeljärn ersatt sedvanliga
tegelbalkar.
I det planerade projektet ”Moderna Tegeldetaljer”
ingår andra liknande lösningar
för att komma till rätta med problem som
uppstår när tegel anpassas till dagens krav,
på bland annat isolering. När man argumenterar
för ekonomin gäller det att visa
enkla tekniska detaljer, säger Lotta Nordén.
Den erfarenhet som funnits om tegelbyggandet
har gått förlorad.
– Ett exempel på problem är fönstersmygar
i väggar med mycket isolering. Att mura
ihop snygga lösningar utan plåtdetaljer i
problematiska punkter, där man undviker
till exempel köldbryggor, är en utmaning.
Teglet har helt enkelt varit ur fokus, och har
inte moderniserats.
Standardlösningarna av tekniska detaljer
på tegel är framtagna av byggindustrin utan
några som helst arkitektoniska strävanden.
Följden blir ofta att arkitekter faller tillbaka
till historiserande detaljer. Lotta Nordén ser
detaljerna som arkitektens uppgift för att
göra teglet ”modernt”. Arkitektkåren har
varit följsam i utvecklingen inom byggsektorn,
påpekar hon.
Att teglet fallit bort, ser Tomas Gus-
26 ARKITEKTEN december 2003