Föreställningar om lärande och tidsandan

More documents

Recommendations

Info

kobran, nallen och majjen De senaste decennierna har inneburit en kraftig expansion av utbildningssektorn. Alltfler människor deltar i organiserad utbildning under allt längre tid. Breddningen av utbildning förändrar också utbildningsinstitutionerna. Att bedriva elitutbildning för en liten grupp av befolkningen är ett uppdrag som skiljer sig ganska mycket från en situation när större delen av befolkningen skall delta. Samtidigt har utvecklingen inneburit att kunskaper förvärvade i skola och utbildning har fått ett bruksvärde i samhället på ett sätt som inte gällde tidigare. Det finns därför också ett yttre tryck mot förändring. Skolans innehåll har orienterats mot samhället och är inte längre den formella drill som det var under formalbildningens dagar. I vår tid formuleras detta ofta genom kraven på skolan att knyta an till människors vardag och verklighet. Till förändringstrycket bidrar också utvecklingen mot alltmer abstrakta kunskapsformer och arbetsprocesser i samhället som följt i informationsteknikens spår. Nya krav på kompetenser växer fram. Samtidigt är det viktigt, som redan Dewey påpekade, att skola och utbildning behåller en betydande grad av autonomi. Utbildning är en ideologisk och framåtsyftande verksamhet som aldrig helt kan – eller bör – underordnas de krav som formuleras av olika intressenter i näringsliv och stat vid en given tidpunkt. Lärandets problem kan aldrig lösas, det kan bara bearbetas mer eller mindre framgångsrikt. Våra föreställningar om lärande ändras både som en funktion av trycket utifrån och av debatt och erfarenheter inom de egna institutionella ramarna. Utvecklingen rymmer både kontinuitet och förändring, både nyheter och återuppfunna hjul. Den klassiska studiecirkeln, med sin utgångspunkt i tilltron till det demokratiska och öppna samtalet som en bas för lärande, framstår alltjämt som modern och förebildlig, medan »flashiga«, Internetbaserade inlärningsmoduler egentligen ofta inte är mer än en något uppsnofsad variant av 60 -talets utbildningsteknologi och hopplöst förlegade. Det skadar därför inte att ibland med ett kritiskt öga granska de bilder av lärande och kunskap som cirkulerar i alla de diskussioner som rör dessa teman. Mer kunskap och ett bättre lärande är vi alla för, men vad dessa kodord står för är avhängigt vilken metaforik vi läser in i påståendet. 88
föreställningar om lärande och tidsandan Bergqvist, K. 1990 : Doing schoolwork. Task premisses and joint activity in the comprehensive classroom. Linköping Studies in Arts and Science. Linköping. Bruner, J. 1970 : Undervisningsprocessen. Gleerup. (Original publicerat 1960). Lund. Dewey, J. 1997: Demokrati och utbildning. Daidalos. (Original publicerat 1916). Göteborg. Donaldson, M. 1979 : Hur barn tänker. Liber. Lund. Edwards, D. & Mercer, N. 1987: Common knowledge. The development of understanding in the classroom. Methuen. London. Husén, T. & Härnqvist, K. 2000 : Begåvningsreserven: en återblick på ett halvsekels forskning och debatt. Föreningen för svensk undervisningshistoria. Uppsala. SOU 1992:94. Skola för bildning. Allmänna förlaget. Stockholm. Referenser 89
Page 1 and 2: föreställningar om lärande och t
Page 17: föreställningar om lärande och t

Föreställningar om lärande och tidsandan

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?