Föreställningar om lärande och tidsandan
Föreställningar om lärande och tidsandan
Föreställningar om lärande och tidsandan
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
kobran, nallen <strong>och</strong> majjen<br />
1990 -talet i grund <strong>och</strong> botten bygger på en behaviouristisk utbildningsmodell<br />
(en beskrivning företrädarna för dessa säkert inte skulle acceptera).<br />
Detsamma kan man säga <strong>om</strong> många av de lär<strong>om</strong>edel s<strong>om</strong> finns förpackade<br />
på cd-r<strong>om</strong>. Fokus finns i presentationen av information, <strong>och</strong> de aktiviteter<br />
s<strong>om</strong> utvecklas är förprogrammerade i mönster s<strong>om</strong> författaren/leverantören<br />
bestämt s<strong>om</strong> lämpliga för att nå ett visst mål. Ofta har dessa IT-baserade<br />
pedagogiska anrättningar också bjudits med exakt samma argument<br />
<strong>om</strong> de goda möjligheterna till långtgående individualisering s<strong>om</strong> var en av<br />
de grundläggande idéerna med programmerade lär<strong>om</strong>edel.<br />
Men under slutet av 1960 -talet började helt andra tongångar höras<br />
från olika håll. På den vetenskapliga arenan detroniserades behaviourismen<br />
s<strong>om</strong> d<strong>om</strong>inerande teori. Pendeln svängde över åt andra hållet mot<br />
ett mer rationalistiskt perspektiv där tänkandet – denna genuint mänskliga<br />
förmåga – åter fördes in på scenen s<strong>om</strong> legitimt intresse. Samtidigt<br />
hände andra saker i världen. År 1957 skickade Sovjetunionen upp sin<br />
första Sputnik. Denna händelse sände en chockvåg över USA. Hur kunde<br />
den ledande ekon<strong>om</strong>in, <strong>och</strong> den enligt egen uppfattning vetenskapligt <strong>och</strong><br />
tekniskt mest avancerade nationen i världen, bli förbisprungen på ett så<br />
förödmjukande sätt i kapplöpningen <strong>om</strong> rymden? Mycket av intresset<br />
vändes mot skolan <strong>och</strong> andra delar av utbildningssystemet s<strong>om</strong> gjordes<br />
ansvariga för fiaskot. Amerikanska barn påstods inte kunna räkna, läsa<br />
<strong>och</strong> skriva <strong>och</strong> vara allmänt svaga, särskilt i naturvetenskap <strong>och</strong> matematik.<br />
(Och denna övertygelse tycks numera vara en del av amerikansk självförståelse<br />
av de egna ungd<strong>om</strong>arna. Samma konstaterande har gjorts vid<br />
flera tillfällen sedan dess i internationella jämförelser.) Åtgärder krävdes.<br />
I skuggan av sputnikchocken gen<strong>om</strong>fördes 1959 i den lilla orten Woods<br />
Hole i USA en konferens där bland annat den ledande utvecklingspsykologen/pedagogen<br />
Jer<strong>om</strong>e Bruner deltog tillsammans med en rad<br />
framstående vetenskapsmän in<strong>om</strong> naturvetenskap <strong>och</strong> teknik. Ett av<br />
resultaten av denna konferens blev en liten bok med den svenska titeln<br />
Undervisningsprocessen (originalet publicerades 1960 <strong>och</strong> den svenska<br />
utgåvan k<strong>om</strong> tio år senare). Denna lilla text fick en mycket stor spridning<br />
<strong>och</strong> lästes av pedagoger i många länder under flera decennier. Där introducerades<br />
idéer <strong>om</strong> att undervisningen måste bygga på att man arbetar<br />
med laborativa metoder liks<strong>om</strong> att man försöker förmedla ett ämnes<br />
grundstruktur istället för enskilda fakta. I kognitivistisk anda k<strong>om</strong> elevens<br />
begreppsbildning i centrum. Boken blev ett slags föregångare till det<br />
ämnesmetodiska intresse s<strong>om</strong> började växa fram på allvar under 1970 -<br />
talet <strong>och</strong> s<strong>om</strong> kulminerade under 1990 -talet <strong>och</strong> s<strong>om</strong> idag kan sägas vara<br />
etablerat s<strong>om</strong> forskningsintresse. Lärande framstod nu s<strong>om</strong> betydligt<br />
mindre h<strong>om</strong>ogent <strong>och</strong> s<strong>om</strong> en fråga s<strong>om</strong> måste behandlas lite olika in<strong>om</strong><br />
olika <strong>om</strong>råden. Men inte minst viktigt: gen<strong>om</strong> boken introducerades Piagets<br />
utvecklingspsykologi för en engelskspråkig publik. I Piagets forskning<br />
fanns, menade Bruner, grunden för en ny pedagogik, särskilt in<strong>om</strong> naturvetenskap<br />
<strong>och</strong> matematik. Sammantaget innebar denna utveckling att den<br />
78
Change language