Föreställningar om lärande och tidsandan

More documents

Recommendations

Info

kobran, nallen och majjen föreställningar om lärande har anammats av utbildningsinstitutioner? En utgångspunkt för reflektioner kring sådana teman är att aktiviteter som organiseras i skola och annan utbildning alltid är beroende av vilka antaganden man har om lärande och om företeelser som kunskap, kompetens och färdigheter. Medan lärande i vardagen ofta sker utan explicit undervisning, bygger institutionaliserat lärande alltid på föreställningar om hur man skall undervisa, vad människor förstår eller inte förstår och så vidare. En lärare kan inte agera i klassrummet eller organisera sin verksamhet utan att medvetet eller omedvetet bygga på olika antaganden om vad som är produktivt att företa sig. En läromedels- eller läroplansförfattare kan på samma sätt inte producera sin text utan att bygga på någon form av uttalad eller outtalad bild av vad lärande är och hur det iscensätts. I fortsättningen av denna framställning skall jag koncentrera mig på de bilder av – eller metaforer för – lärande som dominerat forskning och det offentliga samtalet under det senaste halvseklet. Min tes är att det finns ett samspel mellan hur lärande uppfattas och beskrivs av forskare å ena sidan, och vilka bilder och idéer som accepteras som giltiga inom olika delar av utbildningssystemet å den andra. Det finns ett läckage från forskarens mödor, och de som läcker är läroboksförfattare, debattörer, akademiska lärare och andra. Men ibland går idéerna i motsatt riktning också, forskare påverkas av allmänna idéströmmar i den offentliga debatten. Jag menar också att de metaforer om lärande som vi, oftast omedvetet, använder, säger mycket om tidsandan. Annorlunda uttryckt handlar min diskussion således om de kategorier vi använder för att kommunicera om, argumentera för och debattera lärande. Lärandets metaforik i efterkrigstidens reformiver Att metaforer och liknelser om lärande spelat en stor roll för skola och utbildning, liksom för forskningen och den politiska debatten, är inte svårt att belägga. I den så kallade studentsociala utredning som tillsattes av Tage Erlander strax efter kriget etablerade utredaren, sedermera ministern, Ragnar Edenman uttrycket ›begåvningsreserven‹ som en del av den utbildningspolitiska debatten (termen hade då enbart positiva konnotationer). Den suggestiva metaforik som ligger i denna term, som alltså syftade på att det fanns stora grupper som tvingades lämna skolan trots att de ville utbilda sig och trots att de hade de nödvändiga intellektuella förutsättningarna (de var ›studentexamenskapabla‹), fick ett stort genomslag i offentlig debatt. Den blev en levande del av den utbildningsoptimism som kom att omfatta de flesta politiska aktörer och som öppnade utbildningssystemet för nya grupper. Men den kom också att stimulera forskningen om skolan. Forskargrupper formulerade projekt och utvecklade olika metoder för att uppskatta ›storleken‹ på denna begåvningsreserv som alltså fick sina 72
föreställningar om lärande och tidsandan drömmar stäckta av ett outvecklat (och odemokratiskt) utbildningssystem. Pedagogikprofessorerna Torsten Huséns och Kjell Härnqvists undersökningar om begåvningsreservens (sedermera omdöpt till utbildningsreserven) storlek är klassiska och visade övertygande vilken uppsjö av talang som fanns att tillgå för ett samhälle i behov av välutbildad arbetskraft. Den syn på lärande och kunskap som var drivande i efterkrigstidens reformering av den svenska skolan hämtade sin inspiration ur olika källor. Den framväxande, moderna utvecklingspsykologin liksom den filosofiska och pedagogiska riktning som kallas progressivismen, med sitt ursprung i den amerikanska pragmatismen, var några av de traditioner som blev vägledande för tankegångarna. John Deweys (1859 –1952) arbeten, och hans syn på samspelet mellan lärande, utbildning och demokrati, utövade ett starkt inflytande. Deweys kanske mest kända formulering är den om »learning by doing«. Den fick stort genomslag och lästes som argument för en allsidig skola som utvecklade såväl intellekt som handlag, en slags aktivitetspedagogik. Genomslag i debatten fick också hans betoning av att skolan måste formas efter det snabbt förändrande samhällets behov och inte leva i det förflutna. Vad Dewey år 1916 skriver i dessa frågor äger aktualitet än idag. I följande citat kommenterar han exempelvis dilemmat mellan behovet av en bred och generell utbildning och samhällets krav på allt högre grad av specialistkunskaper, samtidigt som han ger uttryck för att skolan måste bidra till ståndscirkulationen. Den demokratiska tanken kräver av oss att vi utvecklar vår kapacitet när det gäller att välja yrke och göra egen karriär. Den principen missbrukas när man i förväg vill förbereda vissa individer för bestämda yrken, inte utifrån deras begåvning och kompetens utan på basis av föräldrarnas förmögenhet eller samhällsställning. Faktum är att industrin för närvarande genomgår snabba och abrupta förändringar på grund av alla nya uppfinningar. Nya industrier uppstår och gamla förändras. Försök att utbilda människor för alltför specifika kompetenser motverkar alltså sitt eget syfte. När metoderna i yrket förändras hamnar dessa personer på efterkälken med ännu mindre möjligheter att anpassa sig än om de hade utbildning som inte var så specifikt inriktad. (Dewey 1916 / 1997, s. 161) Deweys slutsatser om att en sådan utveckling leder till att skolan framför allt måste höja allmänbildningen för att kunna möta specialiseringen och växlingarna i yrkeslivet ter sig kanske kontraintuitiv, men det är en insikt som bekräftats av den utveckling vi sett under senare decennier. Deweys teser är idéer om självständiga och myndiga människor som genom allsidig utbildning kunde utvecklas och ta ansvar för sina egna liv och verka inom ramen för ett demokratiskt samhällsskick. Det var en expansiv syn på lärande där skolan bidrog till att förändra samhället och inte enbart till att återskapa det. Detta var en tanke som appellerade till alla dem som förespråkade en vidgad roll för skolan i alla medborgares liv och som såg utbildning som ett medel att motverka sociala orättvisor och inte bara som ett sätt att skaffa sig en välutbildad stab av arbetare. 73
Page 1: föreställningar om lärande och t
Page 5 and 6: föreställningar om lärande och t
Page 19: föreställningar om lärande och t

Föreställningar om lärande och tidsandan

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?