Föreställningar om lärande och tidsandan
Föreställningar om lärande och tidsandan
Föreställningar om lärande och tidsandan
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
föreställningar <strong>om</strong> <strong>lärande</strong> <strong>och</strong> <strong>tidsandan</strong><br />
extrema empiristiska synen på <strong>lärande</strong> fick stryka på foten för perspektiv<br />
s<strong>om</strong> var mer rotade i rationalismen <strong>och</strong> dess inriktning mot att utveckla<br />
det mänskliga intellektet, hennes ratio. De nya frågorna blev nu: hur kan<br />
vi kartlägga <strong>och</strong> förklara tänkande? Och hur kan vi organisera en pedagogisk<br />
praktik s<strong>om</strong> bygger på människors naturliga lust att lära <strong>och</strong> s<strong>om</strong><br />
förlöser hennes inneboende möjligheter?<br />
Kognitivismens bilder av <strong>lärande</strong><br />
1950 - <strong>och</strong> 1960 -talen innehöll en företeelse av stor betydelse för hur vi<br />
k<strong>om</strong> att uppfatta mänskligt <strong>lärande</strong> <strong>och</strong> tänkande mer i allmänhet: framväxten<br />
av datortekniken. Metaforer rotade i datorns värld k<strong>om</strong> att få en<br />
mycket stor betydelse för forskningen <strong>om</strong> tänkande, minne, perception,<br />
<strong>lärande</strong> <strong>och</strong> andra mänskliga förmågor. Företrädare för kognitivismen<br />
började tala <strong>om</strong> människan s<strong>om</strong> ett informationsprocessande system med<br />
en uppsättning minnessystem där hon lagrade information s<strong>om</strong> hon sedan<br />
kunde plocka fram vid behov (men man kan också vända på denna tes:<br />
de s<strong>om</strong> utvecklade datorer började bruka termer från psykologin för att<br />
beskriva k<strong>om</strong>ponenterna <strong>och</strong> funktionerna i maskinen). Denna maskinmässiga<br />
bild av hur människor tänker <strong>och</strong> varseblir är ett typiskt exempel<br />
på en rationalistisk världsbild där de intellektuella förmågorna mekaniseras.<br />
Det blev forskningens uppgift att beskriva hur lagarna för denna<br />
mekanik kan antas se ut. Hur plockar vi fram information? Hur mycket<br />
information kan vi processa samtidigt? Hur lång tid lagras informationen<br />
i korttidsminnet? Detta är exempel på frågor s<strong>om</strong> ställdes (<strong>och</strong> alltjämt<br />
ställs!) av forskare i denna tradition.<br />
Metaforerna <strong>om</strong> hur vi processar information hämtade ur datorernas<br />
värld blev mycket inflytelserika in<strong>om</strong> forskningen. Det blev också föreställningen<br />
<strong>om</strong> kunskap s<strong>om</strong> representation, ett slags mental avbildning av<br />
världen. I Sverige anammade den akademiska psykologin dessa perspektiv<br />
i stor utsträckning <strong>och</strong> de flesta professorer <strong>och</strong> forskare vid de på 1960 -<br />
<strong>och</strong> 1970 -talen hastigt expanderande psykologiska institutionerna var<br />
(<strong>och</strong> är alltjämt?) företrädare för kognitiva traditioner. Kliniska psykologer<br />
var betydligt mer svårflörtade. På pedagogiska institutioner vid universiteten<br />
<strong>och</strong> in<strong>om</strong> lärarutbildningar i Sverige blev kognitivismens inflytande<br />
också relativt ringa, även <strong>om</strong> den fick ett visst gen<strong>om</strong>slag i undervisning <strong>och</strong><br />
forskning <strong>om</strong> läsning, matematikinlärning <strong>och</strong> en del annat. Det begränsade<br />
inflytandet har olika orsaker. En är att kognitivismen är en mycket<br />
abstrakt begreppsapparat s<strong>om</strong> belyser frågor s<strong>om</strong> begreppsbildning, informationsbearbetning,<br />
minnesbehållning <strong>och</strong> så vidare med relativt konstruerade<br />
exempel s<strong>om</strong> i de flesta fall ligger långt från mer vardagliga intressen.<br />
Ytterligare en orsak är att kognitivismen i första hand är ett perspektiv på<br />
hur människor bearbetar information. Dess perspektiv på <strong>lärande</strong> i bemär-<br />
79