Föreställningar om lärande och tidsandan

föreställningar om lärande och tidsandan
som ett separat ämne skilt från pedagogik. Fristående organisationer som
Hermods och andra anammade likaså i viss utsträckning utbildningsteknologin
i sitt koncept och utbud av kurser och läromedel.
Samtidigt kan man konstatera att det direkta inflytandet av behaviourismen
i utbildningens värld ändå inte blev så stort. Det är osäkert i vilken mån
den enskilde läraren i skolan lät sig övertygas i någon mer distinkt mening.
Möjligtvis tog man intryck av vikten av positiv förstärkning för att förstärka
inlärningen och andra liknande insikter, men det är oklart i vilken utsträckning
behaviourismens språk och tankevärld penetrerade vardagslivet i
skolan. De inlärningsmaskiner med systematiskt uppbyggd förstärkning
som presenterades som genombrott accepterades aldrig. De programmerade
läromedlen, med likaledes systematiskt uppbyggd förstärkning efter varje
rätt avgivet svar (eller respons) från läsarens sida, fick visst genomslag men
kan knappast betecknas som en succé. Skinners eget bidrag till de program-
»Fosfaten«, liksom verkstadsindusterierna Landsverk, Järnkonst och Thulinverken, gick för
fullt, och expanderade. Problemen med att hantera restavfallet växte, och löstes genom
att man anlade den s.k. Gips-ön, en kontgjord ö i Öresund, som fortfarande sväljer resterna
från konstgödseltillverkningen.
merade läromedlen, en bok med titeln The analysis of behaviour som han
skrev tillsammans med en kollega, är förvisso ingen läsupplevelse. Frågan är
om en tristare bok producerats sedan tryckpressen uppfanns.
De första försöken att använda datorn som läromedel inom ramen för
den riktning som brukar benämnas CAI (Computer Assisted Instruction)
var också starkt influerade av behaviourismen och den programmerade
undervisningen. Tanken var att strukturera undervisningen så i detalj att
man i största möjliga utsträckning kunde avvara läraren, lärandet skulle
vara en affär mellan eleven och datorn. Tanken att kunna göra sig av med
läraren är för övrigt en gammal dröm för dem som velat introducera
teknik i skolan, och det är i sig en ganska avslöjande bild av lärande som
ett i grunden individuellt ›inhämtande‹ av information och/eller förvärv
av beteenden. Försök med sådan datorbaserad undervisning påbörjades
mycket tidigt i datorteknikens historia, från 1960 -talets tidiga år, men
något genombrott kom aldrig.
Som en liten kuriositet i samma ärende kan nämnas att koncepten för
lärande hos de utbildningsföretag, varav en hel del nu saligen avsomnade,
som byggdes upp i spåren av informationsteknikens utveckling under
77