Domkretsen nr 1 2008 - Sveriges Domstolar

More documents

Recommendations

Info

Här är Domarskolans första rektor Den 1 april tillträdde Roberth Nordh, hovrättsråd i Hovrätten över Skåne och Blekinge, som rektor för Domarskolan. – När tjänsten annonserades ut ansökte jag omedelbart. Min var nog den första ansökan som kom in, tror jag! Och om jag inte hade blivit rektor hade jag försökt bli ämnesansvarig för processrätt. På ett eller annat sätt ville jag vara aktiv i Domarskolan, det visste jag. TExT MARcUS NILSSON FOTO ROBERT ERIKSSON Roberth Nordh satt med i en av referens- grupperna för förstudieprojektet till Domar- skolan och skissade då bland annat på ett upplägg för undervisning i processrätt. Genom en rad uppdrag, utredningar och sin forskning har han etablerat sig som expert på just det området. Sedan 2000 ger han också ut den väl använda bokserien ”Praktisk process”, och han har föreläst en hel del om processrätt, främst för advokater, men också på en del domarutbildningar. – Det jag är mest nöjd med i mitt yrkesliv är att jag har kunnat förena det praktiska arbetet med en rättsvetenskaplig bas. Denna kombination vill jag ska prägla Domarskolan. Den ska erbjuda en utbildning knuten till det dagliga arbetet, men också kunna uppnå den rättsvetenskapliga kvalitetsstämpeln. 10 DOMKRETSEN NR 1/2008 Intresset för fördjupning inom processrättens område startade i samband med att han i början av 1990-talet satt som sekreterare i en statlig utredning om grupptalan, som då var en helt ny processform i Sverige. »Det jag är mest nöjd med i mitt yrkesliv är att jag har kunnat förena det praktiska arbetet med en rättsvetenskaplig bas. Denna kombination vill jag ska prägla Domarskolan.« Roberth Nordh utnämndes till hovrättsråd 1994 och arbetade några år därefter på halvtid medan han forskade den andra halvan av tiden. – Jag disputerade i processrätt vid Uppsala universitet 1999, med en avhandling om talerätt i miljömål, vilket var en slags utlöpare från utredningen om grupptalan. 2002 blev jag docent i processrätt i Uppsala. stridbar jusek-ordFörande – Jag var också aktiv i Jusek kring millennieskiftet, först som ledamot av Domstolssektionens styrelse och så småningom som dess ordförande. Under den tiden var jag med om att ta fram en ny policy för framtidens domarkår och domarbanan. Vi fick rätt mycket kritik för att vi ville lägga ner små domstolar och för att vi ifrågasatte domarbanan. Vi ville ju öppna upp den för folk utifrån, renodla domarens roll och så vidare. Man kan säga att Jusek agerade förtrupp i
den förändring vi ser nu, en förändring som vi i sektionens styrelse faktiskt var enig med Domstolsverket och Justitiedepartementet om. Ett centralt uppdrag inom Domarskolan kan alltså sägas vara ett mer eller mindre naturligt steg för Roberth Nordh. Funktionen som den första rektorn innebär att han verkligen får sätta sin prägel på denna utbildningsinstitution, som ska vara klar att undervisa nyutnämnda ordinarie domare den 1 januari 2009. Till sin hjälp i detta har han inte minst de olika kompetenser och resurser som redan finns på Domstolsverket i Jönköping, men en viktig inledande åtgärd är att rekrytera ämnesansvariga inom process-, straffoch familjerätt på den allmänna sidan, och förvaltningsprocess-, migrations-, skatte- och socialförsäkringsrätt på förvaltningssidan. Deras uppgift blir att tillsammans med rektorn sätta ihop utbildningen, men Roberth Nordh vill också att det ska finnas utrymme för dem att förkovra sig som specialister. – Man bör räkna med att avsätta en viss tid av sitt arbete till undervisning, men också tid till självstudier och kanske även publicera sig. Jag tror att det är viktigt för att kunna ligga långt framme och bygga upp en kompetensbank i skolan. Att vara ämnesansvarig innebär alltså en annan roll än den som domare som fungerar som lärare har idag. breddning i Framtiden Den nytillträdde rektorn ser gärna att Domarskolan så småningom är inblandad i all högre utbildning av domare. – Juridisk kunskap är färskvara. Tillämpar man inte viss juridik så glömmer man bort den. Nya områden dyker upp inte minst i kölvattnet på den tekniska utvecklingen, och vi ser ett ökat behov av specialisering. Just den typen av vidareutbildning måste vi fokusera allt mer på inom Domarskolan så småningom. Det vi gör nu är bara ett första steg. Min vision är att all domarutbildning läggs inom Domarskolan i framtiden. Det är också en viktig förtroendefråga att göra känt utanför Sveriges Domstolar att domare genomgår en ständig kompetensutveckling. Även om det redan är ett högstatusyrke att vara domare, finns det en hel del kvar att göra: Om en juristprofessor uttalar sig kritiskt om en dom i media så smäller det oftast högre i allmänhetens öron än en domares ord, menar Roberth Nordh. Att veta om att man har den yppersta kompetensen stärker också domarens självaktning, vilket kan vara nog så viktigt för att leverera kvalitet i dömandet. Det är också här bemötandefrågor och annan kompetens som brukar kallas ”mjukare” kommer in. Man ska kunna gå med högt huvud och känna stolthet över sin yrkesroll, men vara ödmjuk inför den makt man har. »Man bör räkna med att avsätta en viss tid av sitt arbete till undervisning, men också tid till självstudier och kanske även publicera sig« – Ibland blandar man ihop sin egen person med själva ämbetets status, vilket kan leda fel. Man ska kunna utstråla auktoritet utan att vara auktoritär, säger Roberth Nordh. ambition kräver resurser Den viktigaste förutsättningen för att Domarskolan ska nå upp till alla dessa högt ställda ambitioner är att domstolarna får tillräckliga resurser. På ett helt annat sätt än tidigare måste domstolscheferna räkna med att en nyutnämnd domare inte är en till- gänglig arbetsresurs under den första tiden. »Juridisk kunskap är färskvara. Tillämpar man inte viss juridik så glömmer man bort den.« – Dessutom måste man kunna släppa iväg de domare som är mest kompetenta och lämpliga att dela med sig av sin kunskap som lärare i Domarskolan. Jag vill understryka hur viktigt det är att domstolscheferna är med på tåget. Det kommer oundvikligen att ibland uppstå konflikter mellan den enskilda domstolens behov av domarpersonal och Domarskolan, men på lång sikt är Domar- skolan en lösning och inte ytterligare ett resursproblem. u Förslaget till domarskola Domarskolan kommer till inte minst med tanke på de stora pensionsavgångarna de närmaste åren, och de problem med kunskaps- och erfarenhetsförluster som följer. Domarskolan ska inledningsvis bara rikta sig till nyutnämnda ordinarie domare. Varje nyutnämnd domare får en indi- viduellt anpassad utbildningsplan, som utformas i samråd mellan domstolschefen vid den domstol där den nyutnämnda domaren ska arbeta och domaren själv. Utbildningen föreslås löpa över ett halv- års tid, där kurser i olika ämnen varvas med praktik i den egna eller i andra domstolar. I snitt kommer sannolikt cirka 50 ny- utnämnda ordinarie domare att utbildas vid Domarskolan varje år. Detta innebär ett vikariebehov om 25 årsarbetskrafter domare, plus vikarier för de domare som agerar som lärare vid Domarskolan. Domarskolan blir en del av Domstols- verkets organisation och styrs av en hel- tidsanställd rektor. Rektorn ska ha ansvar för bland annat ämnesvalen, utbildnings- innehållet, verksamhetens kvalitet och pedagogik samt för uppföljning och utveckling. Under 2008 kommer genomförandet och uppbyggnaden av Domarskolan att äga rum. Målet är att Domarskolan ska kunna starta sin verksamhet omkring den 1 januari 2009. Källa: Rapporten ”Domarskola” (Domstolsverkets rapportserie 2008:1) DOMKRETSEN NR 1/2008 11
Page 1 and 2: • Hirschfeldt i pension • Framt
Page 3 and 4: Tingsrätterna i Norrland blir sann
Page 5 and 6: Sveriges Domstolar avgör fler och
Page 7 and 8: « översta raden från vänster: S
Page 9: egeringsrätten Alla överklaganden
Page 13 and 14: Drop-in för unga engångsbrottslin
Page 15 and 16: han gjorde några högskoleprov och
Page 17 and 18: Allt viktigare att jobba med mångf
Page 19 and 20: men även om teoretiska delar, som
Page 21 and 22: osnien-hercegovina Statsbildningen
Page 23 and 24: Information och öppenhet präglar
Page 25 and 26: egna tryggheten, menar hon. Det rä
Page 27 and 28: »Faktum är att ingen hittills ifr
Page 29 and 30: - Samtidigt är det viktigt att man
Page 31 and 32: À JOUR 1 januari Vervas föreskrif

Domkretsen nr 1 2008 - Sveriges Domstolar

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?