Domkretsen nr 1 2008 - Sveriges Domstolar

More documents

Recommendations

Info

Detta är ledamöterna i Domstolsverkets insynsråd. Bakre raden från vänster: Rättschefen Vilhelm Andersson (Skatteverket), kompetensutvecklaren Christina Olausson (Hovrätten för Västra Sverige), lagmannen Håkan Nordling (Länsrätten i Kronobergs län och Växjö tingsrätt) och lagmannen Lennart Svensäter (Helsingborgs tingsrätt). Främre raden från vänster: Chefsjuristen Maria Billing (Sveriges Advokatsamfund), generaldirektören Margareta Bergström (Brottsoffermyndigheten), insynsrådets ordförande Monica Dahlbom, tf generaldirektör (Domstolsverket), överåklagaren Agneta Blidberg (Åklagarmyndigheten), riksdagsledamoten Margareta Persson (Socialdemokraterna), riksdagsledamoten Helena Bouveng (Moderata samlingspartiet). Insynsråd ska bidra med insyn, råd – och extern kompetens Den 4 april sammanträdde Domstolsverkets insynsråd för första gången. Insysnrådets uppgift blir att ge generaldirektören råd och utöva insyn å medborgarnas vägnar, sedan ledningsfunktionen med en styrelse plockats bort och i princip all beslutanderätt överförts på generaldirektören. TExT MARcUS NILSSON FOTO ROBERT ERIKSSON Förändringen är en konsekvens av den nya myndighetsförordningen som trädde ikraft den 1 januari i år. I förordningen regleras bland annat vem som bär ansvaret för myn- dighetens verksamhet inför regeringen, och där finns numera endast tre ledningsformer: Enrådighetsmyndighet, styrelsemyndighet och nämndmyndighet. I Domstolsverkets nya instruktion definieras verket som en enrådighetsmyndighet med ett insynsråd om högst tio ledamöter. Det råd som nu bildats har nio ledamöter som har utsetts av regeringen och där Domstolsverkets general- direktör är ordförande. Domstolsverkets chefsjurist Jörgen Nilsson är sekreterare i Domstolsverkets insynsråd, men även ledamot av Brottsförebyggande rådets insynsråd sedan en tid tillbaka: nya Förordningar och instruktioner Från den 1 januari 2008 gäller myndighetsförordningen (2007:515), som ersätter verksförordningen (1995:1322). Verksförordningen tillämpades på myndigheter under regeringen i den omfattning som regeringen föreskrev, medan myndighetsförordningen tillämpas direkt på alla förvaltningsmyndigheter under regeringen. Därför har alla förordningar med instruktion för dessa myndigheter också ändrats vid årsskiftet. 4 DOMKRETSEN NR 1/2008 – Det handlar mycket om att ge input till verksamhetsplaneringen, vilket kräver att man själv är engagerad men också att man blir ordentligt informerad. Det är väl det tydligaste kravet som ställs i den bakomliggande förordningen. Insynsrådet har med andra ord ingen rätt att fatta beslut. Regeringens uttalade ambition med reformen är inte minst att tillgodose behovet av en stark och mer direkt styrning med tydligare ansvar. Generaldirektören, som dessutom är rådets ordförande, får alltså mer makt men åläggs samtidigt att hålla rådet informerat. Ledamöterna i sin tur ska bidra med sina externa kompetenser och synvinklar på verksamheten, samt verka i regeringens och medborgarnas demokratiska intresse av insyn. – Man märker också när man sitter där att det blir en grogrund för samverkan mellan myndigheterna som har representanter i varandras insynsråd. Det är givetvis en positiv bieffekt, säger Jörgen Nilsson. Domstolsverkets insynsråd består av ledamöter från Åklagarmyndigheten, Advokatsamfundet och Brottsoffermyndigheten, från domstolarna, men också av politiker från de båda blocken. Ledamöterna utses av regeringen på ett i regel treårigt mandat, och uppmanas under regeringens introduktionsutbildning framför allt att komma med synpunkter på hur myndigheten drivs utifrån de mål som riksdag och regering satt upp, till exempel i regleringsbrevet, samt känna ansvar för att informera regeringen och medborgarna om detta när så krävs. u Myndighetsförordningen reglerar vem vid myndigheten som bär ansvar inför regeringen och vad det ansvaret omfattar. Myndighetsledningen ansvarar till exempel för att verksamheten bedrivs effektivt och enligt gällande rätt, att verksamheten redovisas på ett riktigt sätt och att myndigheten hushållar väl med statens medel. Mer konkreta mål, återrapporteringskrav och budgetanslag anges i regleringsbrevet som myndigheten får i slutet av varje år.
Sveriges Domstolar avgör fler och fler mål. Samtidigt strömmar nya mål in i en sådan takt att antalet inte avgjorda mål ökar på sina håll – trots att stora resurser har skjutits till de senaste åren. I det här numret av Domkretsen berättar vi bland annat om två långsiktiga projekt med bäring på problematiken: Avdelning 50 på Stockholms tingsrätt, och processkartläggningen i Regeringsrätten. Men varför är det så svårt att se resultat i balansräkningen? Domstolarnas svårbevakade omvärld TExT MARcUS NILSSON Sedan 2006 har flera särskilda projekt för så kallad målbalansavarbetning genomförts, dock utan att man alltid kunnat se omedelbara resultat. En av anledningarna är att antalet mål som strömmar in till domstolarna hela tiden ökar i en snabbare takt än tillskottet av resurser och effektivisering av arbetsformer rår på. Det är därför viktigt att försöka ligga steget före olika utvecklingar i omvärlden, som påverkar tillströmningen av mål till domstolarna. Omvärldsbevakning är med andra ord ett viktigt område. Den juridiska avdelningen på Domstolsverket arbetar precis som andra avdelningar på Domstolsverket och myndigheter inom Sveriges Domstolar systematiskt med att bevaka myndigheter och andra viktiga aktörer, för att kunna analysera hur olika beslut, lagförändringar och enstaka händelser och ageranden påverkar domstolarna. En tendens är klar, menar avdelningschefen Jörgen Nilsson: – Det vi ser är att det tillkommer ständigt nya uppgifter, särskilt för förvaltningsdomstolarna, men inte nya medel i samma takt. Var och en av de nya uppgifterna gör så liten skillnad, menar man, men sammanlagt blir ju resultatet betydande. Det går att läsa flera av de andra artiklarna i detta nummer av Domkretsen ur ett målbalansperspektiv, så komplext är nätet av påverkansfaktorer: Förändringarna i tingsrättsorganisationen som regeringen nu beslutat om (sidan 3) har sin inverkan, att inskrivningsmyndigheterna förs över till Lantmäteriet (sidan 22) har en annan. Det lokala projektet i Göteborg med åtalsunderlåtelse för unga förstagångsförbrytare (sidan 12) kan påverka i marginalen, liksom flera av de omvärldshändelser som omnämns i À jour på sidan 31. – Det typiska exemplet är annars när Polisen får resurser för att anställa fler men inte domstolarna, vilket med en viss fördröjning innebär en högre arbetsbelastning på domstolarna. I Sveriges Domstolars budgetunderlag för perioden 2009 – 2011 finns ett eget kapitel om omvärlden. Där nämns bland annat att regeringen tilldelar såväl Polisen som Åklagarmyndigheten ytterligare resursförstärkningar i budgeten för 2008. Andra omvärldshändelser är utredningsförslagen om alternativa lösningar i tvistemål, där medling ska spela en större roll. Förändringar av skatteregler har betydelse för måltillströmningen; budgetunderlaget nämner till exempel förändringarna att statlig fastighetsskatt blir kommunal avgift, att förmögenhetsskatten upphör, och tillkomsten av lagen om skattereduktion för hushållsnära tjänster. Den nya Bidragsbrottslagen och Försäkringskassans satsningar mot bidragsfusk är exempel på andra faktorer som får stor betydelse. – I vår omvärldsbevakning ingår framför allt att svara på ungefär 100 remisser varje år och att bevaka att våra synpunkter beaktas i de färdiga besluten. Vi har nyligen börjat med ett system för att mer systematiskt följa upp de analyser vi gör i samband med remisssvaren. Vi ”punktmarkerar” även ett antal myndigheter och deras verksamhet för att försöka fånga upp tendenser och aktiviteter i deras verksamhet som kan få betydelse för den dömande verksamheten. Men omvärldsbevakning är ett område där man alltid bara kan bli bättre. I slutänden handlar det också om att avgränsa sig, det går helt enkelt inte att bevaka allt som påverkar oss hur gärna man än skulle vilja, säger Jörgen Nilsson. u Fotnot: Budgetunderlag 2009 – 2011 för Sveriges Domstolar kan beställas eller laddas hem från www.domstol.se På väg mot målet På chefsdagen den 8 november 2007 fastställdes målsättningen att överbalanserna ska minska med 37 000 mål från den 30 september 2007 till den 31 december 2008. Målsättningen är baserad på modellberäkningar av Domstolsverket hur stor andel av den totala balansen, som kan betraktas som en normal arbetsbalans. Det antal mål som överstiger arbetsbalansen är en så kallad överbalans och det är den som utgör det egentliga problemet. Balanserna har sedan den 30 september 2007 minskat med cirka 9 500 mål, vilket innebär att den totala överbalansen nu uppgår till knappt 28 000 mål. Under perioden oktober 2007 – mars 2008 har antalet avgjorda mål ökat med fyra procent jämfört med motsvarande period föregående år. Även antalet inkomna mål har ökat under perioden oktober 2007 – mars 2008. Målökningen är två procent jämfört med motsvarande period föregående år. Målsättningen att överbalansen ska vara avarbetad vid utgången av 2008 är ambitiös, men Sveriges Domstolar har kommit en bra bit på väg. DOMKRETSEN NR 1/2008 5
Page 1 and 2: • Hirschfeldt i pension • Framt
Page 3: Tingsrätterna i Norrland blir sann
Page 7 and 8: « översta raden från vänster: S
Page 9 and 10: egeringsrätten Alla överklaganden
Page 11 and 12: den förändring vi ser nu, en för
Page 13 and 14: Drop-in för unga engångsbrottslin
Page 15 and 16: han gjorde några högskoleprov och
Page 17 and 18: Allt viktigare att jobba med mångf
Page 19 and 20: men även om teoretiska delar, som
Page 21 and 22: osnien-hercegovina Statsbildningen
Page 23 and 24: Information och öppenhet präglar
Page 25 and 26: egna tryggheten, menar hon. Det rä
Page 27 and 28: »Faktum är att ingen hittills ifr
Page 29 and 30: - Samtidigt är det viktigt att man
Page 31 and 32: À JOUR 1 januari Vervas föreskrif

Domkretsen nr 1 2008 - Sveriges Domstolar

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?