Domkretsen nr 1 2008 - Sveriges Domstolar

More documents

Recommendations

Info

»Det är av stor betydelse att medarbetarna i regeringsrätten verkligen ska känna att de kan komma med synpunkter.« Elisabeth åberg, verksamhetsutvecklare Elisabeth Åberg stöttar arbetsgruppen som i detalj ser över varje moment i handläggningen av prövningstillstånd. I bakgrunden syns Anja Koronen – arkivchef, Carina Stävberg – regeringsråd och Kerstin Böttner – domstolssekreterare. 8 DOMKRETSEN NR 1/2008 Besked om prövningstillstånd snabbas på I Regeringsrätten tar man nu krafttag för att komma åt problemet med överbalans. Just nu är en arbetsgrupp i full färd med att se över hur handläggningen av prövningstillstånd kan effektiviseras. TExT PIA ROxELL FOTO cARL JOHAN ERIKSON Trots att Regeringsrätten avgör allt fler mål är överbalansen fortfarande ett stort problem. Just nu görs en processkartläggning för att se över hur handläggningen av prövnings- tillstånd kan effektiviseras. Genomgången av detta sker i en arbetsgrupp som består av åtta medarbetare från Regeringsrätten och två verksamhetsutvecklare från Domstolsverket. – Av Regeringsrättens alla inkommande mål kräver drygt 90 procent prövningstillstånd. Det vi nu koncentrerar oss på är att se över den del av handläggningen som börjar med att ett överklagande kommer in och som slutar med att domstolen avgör frågan om prövningstillstånd. I en förstudie vi gjort framkom det tydligt att det är just där som den största effektiviseringspotentialen finns, säger Elisabeth Åberg, som är en av de två konsulter från Domstolsverkets enhet för organisationsutveckling som stöttar arbetsgruppen. eFFektivare målhantering Syftet är att kartlägga hela processen i detalj för att kunna se vad som fungerar bra och var det kan behövas förändringar. Utifrån kartläggningen ska arbetsgruppen sedan ta fram förslag på hur verksamheten kan effektiviseras och kvalitetssäkras. – Ännu är det för tidigt att dra några slutsatser om vilka rutiner och annat som kan komma att förändras. Men inte oväntat har vi sett hur betydelsefullt det är att i ett tidigt skede snabbt handlägga och ge besked i de mål där prejudikatsintresset är oklart eller där det uppenbarligen inte finns något prejudikatsintresse. Att detta sker i ett raskt flöde är en förutsättning för att Regeringsrätten inte ska stoppas upp i sin viktigaste verksamhet som ju är att skapa prejudikat, säger Elisabeth Åberg. delaktiga medarbetare Arbetsgruppen påbörjade sitt uppdrag i februari detta år och i juni lämnar de över en rapport till Regeringsrättens ordförande Sten Heckscher. Elisabeth Åberg understryker hur viktigt det är att erfarenheter och synpunkter från övriga medarbetare tas in under arbetets gång: – Det är av stor betydelse att medarbetarna i regeringsrätten verkligen ska känna att de kan komma med synpunkter. Arbetsgruppen består av representanter från olika personalkategorier som i kontakten med sina kollegor förmedlar information och frågor åt båda hållen. Hittills har vi fått mycket bra respons. Det finns en stor medvetenhet och ett stort engagemang hos Regeringsrättens anställda i dessa frågor. u om Processanalysen i regeringsrätten Uppdraget är att göra en ordentlig genomlysning av handläggningen av prövningstillstånd i den del som börjar med att ett överklagande kommer in och som slutar med att domstolen avgör frågan om prövningstillstånd. Arbetsgruppen kartlägger prövningstillståndsprocessen och utifrån detta tar de sedan fram ett tänkt optimalt flöde för att visa hur verksamheten kan effektiviseras. De ska redovisa vilka förändringar som behövs i styrdokument, rutiner, arbetsformer och teknik. Arbetsgruppen ska också presentera en metod för hur verksamheten kan kvalitetssäkras.
egeringsrätten Alla överklaganden tas inte upp till prövning i Regeringsrätten utan endast sådana där Regeringsrätten ger prövningstillstånd. Huvudregeln är att prövningstillstånd bara lämnas om Regeringsrättens avgörande kan få betydelse som prejudikat. Frågor om prövningstillstånd får avgöras av ett regeringsråd. Fler än tre regeringsråd får emellertid inte delta i avgörandet. Enkla ärenden om resning, återställande av försutten tid och rättsprövning liksom vissa så kallade interimistiska beslut kan avgöras av tre regeringsråd eller, i vissa fall, av ett regeringsråd. Regeringsrättens viktigaste uppgift är att genom sina avgöranden i konkreta mål skapa prejudikat, som kan vara till ledning för domstolar och andra som har att tilllämpa gällande rätt. De vanligast förekommande måltyperna i Regeringsrätten är mål om skatter och socialförsäkringar. Totalt behandlar Regeringsrätten cirka 500 måltyper. Under 2007 krävdes det prövningstillstånd för 92,5 procent av alla inkomna mål. Det ställs nu höga krav på Regeringsrätten om att öka effektiviteten med bland annat kortade handläggningstider. vilken betydelse har den nu pågående processkartläggningen för detta arbete? – Vi arbetar på flera fronter för att bli effektivare och korta handläggningstiderna. Bland annat inför vi storrotlar på vissa områden, ökar specialiseringen bland föredragandena (och i viss mån även bland råden) och förenklar hanteringen av de så kallade e-målen. Processkartläggningen är en viktig del i detta arbete och kommer att få återverkningar i hela verksamheten. Risken med omgörningar är att även sådant som fungerar kan råka kastas ut med badvattnet. Hur säkerställs att så inte kommer att ske vid Regeringsrätten? – En viktig del i arbetet är att hitta också det som fungerar bra i dag, och det är mycket. Vi tar oss tid att ordentligt analysera våra arbetsformer. I den arbetsgrupp som tillsammans med Domstolsverket gör processkartläggningen ingår representanter för alla delar i vår verksamhet. Det ska borga för att vi inte släpper ut barnet med badvattnet. Kerstin Böttner, domstolssekreterare, Cecilia Renmyr, administrativ fiskal och Axel Hanson, regeringsrättssekreterare sitter med i arbetsgruppen som också består av: Elisabeth Åberg, verksamhetsutvecklare, Anja Koronen, arkivchef, Lina Törnqvist, regeringsrättssekreterare, Carina Stävberg, regeringsråd, Christina Weding, domsstolssekreterare, Gunilla Syrén, verksamhetsutvecklare samt Margaretha Hedman, sekreterare. Sten Heckscher: Vårt hårda arbete börjar ge resultat kan/vill du i dagsläget peka ut några funktioner/rutiner som är särskilt viktiga att behålla alternativt att ifrågasätta? – Vi granskar förutsättningslöst hur vi arbetar i dag och kan fritt komma med uppslag till förändringar. Så ser också direktiven till arbetsgruppen ut. Det är alltså för tidigt att dra slutsatser. Men vi transporterar mycket papper fram och tillbaka över kullerstenarna på torget mellan våra båda hus. Och vi vet inte alltid varför. under förra året uppnådde Regeringsrätten inte verksamhetsmålen om bland annat handläggningstider. Är samma konstaterande att vänta för 2008 och 2009? – Det har under en längre tid varit ett problem för Regeringsrätten att nå verksamhetsmålen. Antalet avgjorda mål ökade dock med 31 procent förra året. Det medförde att domstolens balanser minskade med 16 procent. Vi arbetar alltså med frågan, och vårt hårda arbete börjar ge resultat. Sten Heckscher, Regeringsrättens ordförande. i juni ska arbetsgruppen som genomför processanalysen överlämna sin rapport. vad händer sedan? – När rapporten lämnas i juni vidtar arbetet med att genomföra de förändringar som kartläggningen visar är angelägna. Vi överväger också att vidga uppdraget och se på fler arbetsprocesser än vi nu har mäktat. DOMKRETSEN NR 1/2008
Page 1 and 2: • Hirschfeldt i pension • Framt
Page 3 and 4: Tingsrätterna i Norrland blir sann
Page 5 and 6: Sveriges Domstolar avgör fler och
Page 7: « översta raden från vänster: S
Page 11 and 12: den förändring vi ser nu, en för
Page 13 and 14: Drop-in för unga engångsbrottslin
Page 15 and 16: han gjorde några högskoleprov och
Page 17 and 18: Allt viktigare att jobba med mångf
Page 19 and 20: men även om teoretiska delar, som
Page 21 and 22: osnien-hercegovina Statsbildningen
Page 23 and 24: Information och öppenhet präglar
Page 25 and 26: egna tryggheten, menar hon. Det rä
Page 27 and 28: »Faktum är att ingen hittills ifr
Page 29 and 30: - Samtidigt är det viktigt att man
Page 31 and 32: À JOUR 1 januari Vervas föreskrif

Domkretsen nr 1 2008 - Sveriges Domstolar

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?