Domkretsen nr 1 2008 - Sveriges Domstolar

More documents

Recommendations

Info

UTBLIcK Marianne Abdon, rådman i Malmö tingsrätt, har varit engagerad i utvecklingssamarbetet med Bosnien-Hercegovina. Bosniska behov ger ökad förståelse för det svenska systemet Bosnien-Hercegovina vill bli kandidatland i EU och behöver ett starkt och självständigt rättsväsende. Nu får de hjälp av personal från det svenska rättsväsendet. Rådman Marianne Abdon är en av dem. TExT ANNETTE WALLqVIST FOTO LARS LyDIG OcH cARL JOHAN ERIKSON – Det är spännande att arbeta i en annan kultur, med ett annat synsätt. På köpet har jag också fördjupat mina kunskaper om det svenska rättsväsendet, säger Marianne Abdon, rådman i Malmö tingsrätt. Bosnien-Hercegovina är ett av flera potentiella kandidatländer på Balkan. En förutsättning för att komma ifråga som kandidatland är bland annat ett starkt och självständigt rättsväsende och därför har EU beviljat pengar till ett projekt som går ut på att stärka rättsväsendet. Sedan i höstas är ett 20-tal svenska experter från Åklagarmyndigheten och Sveriges Domstolar involverade, flera av dem är särskilt kunniga i konstitutionella frågor. Marianne Abdon tycker att det är en stor förmån att få lära känna ett land inifrån. – Även om det är de bosniska behoven som styr arbetet tar jag också emot mycket information från dem. Det har gett mig perspektiv på det egna rättssystemet, säger hon. 20 DOMKRETSEN NR 1/2008 Att jämföra de olika rättssystem är hart när omöjligt, menar hon, eftersom den ena komponenten har betydelse för den andra. – Men jag har fått en större förståelse för varför det svenska systemet ser ut som det gör, säger hon. komPlicerad statsbildning High Judicial and Prosecutorianal Council (HJPC) är ett organ som motsvarar en kombination av svenska Domstolsverket och Riksåklagaren, men som inte organiserar kanslipersonal. Marianne Abdons och hennes kollegers uppdrag i Bosnien-Hercegovina är att hjälpa till att stärka HJPC:s roll så att myndigheten kan få mandat och oberoende. De ska också hjälpa till med att förbättra åklagarnas och domstolarnas administration. En svår nöt att knäcka är myndighetens rättsliga ställning. Det beror på att statsbildningen i Bosnien-Hercegovina är extremt komplicerad, den sägs vara en av de mest komplicerade i världen. Det finns till exempel flera ministerier som ansvarar för juridiska frågor. – Det är framförallt där dialogen behöver förbättras. Däremot åtnjuter HJPC ett gott förtroende hos domstolarna, säger Annika Sehlstedt, Domstolsverket, som är ansvarig projektledare. Arbetssituationen på de bosniska domstolarna är tuff. De dras med stora balanser och inte sällan långa omloppstider. I Marianne Abdons uppdrag ingår att hjälpa till med att åstadkomma bättre administration i domstolarna och inom åklagarväsendet och se till att målen kan handläggas på effektivaste sätt. svensk sPecialitet Den svenska modellen för budgetering, finansiering och kanske framförallt delegering, som är något av en svensk specialitet, hör till sådant som väcker stort intresse och nyfikenhet.
osnien-hercegovina Statsbildningen i Bosnien-Hercegovina är starkt decentraliserad. Landet består av två så kallade entiteter: Federationen Bosnien och Hercegovina (FBiH) samt Republika Srpska (RS). Landets högsta organ är det kollektiva presidentrådet som består av tre medlemmar, en bosniak, en bosnienkroat och en bosnienserb. Rådet kan endast fatta beslut med konsensus. Landets konstitution tillkom som ett resultat av fredsförhandlingarna i Dayton 1995 och skapades för att möjliggöra och upprätthålla fred. Nu, tolv år senare, måste den ändras eftersom ekonomisk utveckling och EU-närmande står på dagordningen. Källa: regeringen.se » även om det är de bosniska behoven som styr arbetet, tar jag också emot mycket information från dem. Det har gett mig perspektiv på det egna rättssystemet.« Marianne Abdon, rådman i Malmö tingsrätt – Allt som leder till effektivisering av rättsväsendet vill de veta mer om, säger Marianne Abdon. Men även om intresset för delegering är stort är det inte helt enkelt att genomföra eftersom kanslipersonal och domare inte organiseras i samma myndighet. Det gör det till exempel svårt att veta, och komma överens om, vem som ska ta ansvar för kompetensutveckling och högre lönekrav. Ett annat sätt att effektivisera och få ner balanserna är att använda sig av summarisk process, något som inte alls förekommer i Bosnien-Hercegovina. Alla ärenden går till domstol och det är också domstolen som är verkställande myndighet. – Men också där finns det många hinder på vägen. För summarisk process krävs en rad grundläggande överväganden, säger Marianne Abdon. Projektet löper under åtta månader och ska vara klart i juli i år. Experterna från Domstolsverket och de andra myndigheterna hinner bara med att visa på en del modeller och ge förslag till bättre samverkansformer. För Marianne Abdons del är det första gången hon arbetar med internationellt utvecklingsarbete men hon hoppas att det inte blir den sista. – Jag ser det som en stor utmaning. Förutom att det är en otrolig förmån har det också givit mitt eget liv en extra krydda. Det har till exempel varit roligt att få träffa så många svenska kolleger som jag inte skulle träffa annars. Alla är uppfyllda av samma ambition att göra ett bra jobb, säger hon. Arbetet i Bosnien-Hercegovina ställer helt andra krav på hennes yrkeskunskaper än vad hon är van vid från domstolsarbetet. – Det gäller att vara både pedagog och förhandlare på samma gång. Och att vara lyhörd för deras behov. Till Bosnien-Hercegovina reser hon lite mer än en gång i månaden, tio gånger på åtta månader. Inför varje möte gäller det att vara påläst om det svenska systemet och beredd på att svara på många frågor. Inläsningen i sig innebär en kompetensutveckling som hon alltid har med sig. samordning i rättsväsendet Marianne Abdon är också delaktig i den del av projektet som handlar om samordning mellan domare, åklagare och poliser. I Bosnien-Hercegovina fanns länge undersökningsdomare, det vill säga som hade ansvaret för hur brottsutredningar ska genomföras. Nyligen lades ansvaret över på åklagarna UTBLIcK I månadsskiftet mars-april var en delegation från rättsväsendet i Bosnien-Hercegovina på besök i Stockholm, bland annat i Högsta domstolen (HD) där man träffade HD:s ordförande Johan Munck (längst fram). Delegationen bestod av presidenten för High Judicial and Prosecutorial Council med medarbetare, domare från olika instanser, en chefsåklagare och presidenten för Brcko Judicial Commission. Med på bilden är också Annika Sehlstedt, ansvarig för Domstolsverkets internationella verksamhet (andra personen från vänster). som därmed fått en betydligt mer aktiv roll. – De är väldigt intresserade av våra svenska åklagares erfarenheter av att vara förundersökningsledare. I Bosnien-Hercegovina finns en stor vilja att komma framåt, menar Marianne Abdon. Utvecklingsfrågorna är svåra, att hitta bra lösningar är en knäckfråga. – De är väldigt ambitiösa och blickar mot framtiden. Men man ska också komma ihåg att de arbetar i ett rättsväsende under uppbyggnad, vilket gör att många av de beslut som fattas kan få stor betydelse för framtiden. Samarbetet mellan representanterna för det svenska rättsväsendet och för det bosniska är gott. Sverige har gott rykte eftersom det var många bosnier som kom hit under kriget. – Svenskarna har ett gott renommé och de flesta känner till att Sverige tagit emot flyktingar. Jag möter ofta någon som har en kusin i Göteborg eller en moster i Västerås. Det öppnar dörrar för arbetet, Sverige ses i mångt och mycket som en förebild, säger Marianne Abdon. u DOMKRETSEN NR 1/2008 21
Page 1 and 2: • Hirschfeldt i pension • Framt
Page 3 and 4: Tingsrätterna i Norrland blir sann
Page 5 and 6: Sveriges Domstolar avgör fler och
Page 7 and 8: « översta raden från vänster: S
Page 9 and 10: egeringsrätten Alla överklaganden
Page 11 and 12: den förändring vi ser nu, en för
Page 13 and 14: Drop-in för unga engångsbrottslin
Page 15 and 16: han gjorde några högskoleprov och
Page 17 and 18: Allt viktigare att jobba med mångf
Page 19: men även om teoretiska delar, som
Page 23 and 24: Information och öppenhet präglar
Page 25 and 26: egna tryggheten, menar hon. Det rä
Page 27 and 28: »Faktum är att ingen hittills ifr
Page 29 and 30: - Samtidigt är det viktigt att man
Page 31 and 32: À JOUR 1 januari Vervas föreskrif

Domkretsen nr 1 2008 - Sveriges Domstolar

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?