Domkretsen nr 1 2008 - Sveriges Domstolar

More documents

Recommendations

Info

Projektorganisationen Projektledare: Martin Sievers, Domstolsverket Projektgrupp: Johanna Andersson, Domstolsverket Per Andersson, Domstolsverket Dina Jacobsson, extern resurs (adjungerad vid behov) Styrgrupp: Monica Dahlbom, tf generaldirektör för Domstolsverket Martin Dambergs, tf chef för Domstolsverkets enhet för kompetensutveckling Maria Isaksson, tf chef för Domstolsverkets personalavdelning Referensgrupp: Ingvar Paulsson, lagman, Länsrätten i Göteborg Lennart Svensäter, lagman, Helsingborgs tingsrätt Eric Lowén, kammarrättsråd, Kammarrätten Sundsvall Catarina Walldén, rådman, Stockholms tingsrätt Karin Nektman, administrativ direktör, Göta hovrätt Suzana Sjanic, domstolssekreterare, Kalmar tingsrätt Annika Nordin, notarie, Länsrätten i Stockholm AnnaSara Holmgren, PA-handläggare, Domstolsverket 16 DOMKRETSEN NR 1/2008 »Öppenhet, respekt och tolerans är viktiga begrepp.« Martin Sievers, Domstolsverket Öppenhet Respekt Tolerans
Allt viktigare att jobba med mångfaldsfrågor Mångfaldsprojektets referensgrupp sammanträder. Formuleringar vänds och vrids på. Begrepp ifrågasätts och förkastas. Nya frågor dyker ständigt upp. Ena stunden handlar det om hur man kan ställa upp mätbara mål för mångfaldsarbetet. Några timmar senare handlar det istället om hur man kan tala om en gemensam värdegrund. TExT SANDRA HåKANSSON FOTO ROBERT ERIKSSON Referensgruppen har stor betydelse när en gemensam mångfaldspolicy ska tas fram för Sveriges Domstolar. Det är det som är ett av uppdragen för mångfaldsprojektet. Projektet startade senhösten 2007 och referensgruppen träffades första gången på en kick- off i slutet av november. Sedan dess har det blivit möten varje månad. Förutom en mångfaldspolicy ska det även tas fram kompetensutvecklingsinsatser kring mångfaldsfrågor samt riktlinjer och mallar för mångfaldsarbetet. Mångfaldsarbetet ska bli en naturlig del i det dagliga arbetet inom Sveriges Domstolar är det tänkt. »Ökad kunskap hos alla tror jag är en förutsättning för att lyckas med mångfaldsarbetet.« Martin Sievers, Domstolsverket – Det har blivit allt viktigare för orga- nisationer att arbeta med mångfaldsfrågor. Orsaken är bland annat den förändring av diskrimineringslagstiftningen som är på gång, men även samhällsutvecklingen har betydelse. Mångfald kännetecknar dagens samhälle och det är därför angeläget att detta även återspeglas i vår organisation, säger projektledaren Martin Sievers, Dom- stolsverket. Domstolsverket och Sveriges Domstolar måste leva upp till kraven i regleringsbrev och lagstiftning, men mångfaldsarbetet ska också vara kopplat till verksamhetsnyttan. Mångfald kan ses som en förutsättning för att skapa en attraktiv och modern arbetsplats som lockar kompetenta medarbetare med olika bakgrund. Dessa förhållanden samt regeringens viljeyttring att arbetsgivare inom Sveriges Domstolar måste intensifiera sitt arbete med att öka mångfalden, bland annat som ett led i att klara den framtida kompetensförsörjningen, är bakgrunden till projektet. inte bara etnicitet Lennart Svensäter, lagman vid Helsingborgs tingsrätt, Ingvar Paulsson, lagman vid länsrätten i Göteborg och Annika Nordin, notarie vid länsrätten i Stockholm, är några av medlemmarna i referensgruppen. Lennart Svensäter tycker att det är ett spännande och viktigt projektarbete. – Det är många frågor som kan inordnas i sammanhanget. Mångfald är ju inte bara en fråga om etnicitet utan berör alla olika egenskaper som medarbetarna har i en verksamhet. Vi behöver tala mer öppet om detta i stora och små grupper. Ingvar Paulsson håller med: – Men det är svåra frågor att hantera och jag vågar nog påstå att ju mer man tränger in i dem, desto mer komplexa blir de. Arbetet i mångfaldsprojektet samordnas även med arbetsgivarverkets arbete för att ta fram en strategi för ökad mångfald till stöd för medlemmarna. – Sveriges Domstolar ligger förhållandevis långt framme i mångfaldsarbetet. Det märks inte minst i synen på vad mångfald är. Tidigare kopplades mångfaldsarbetet enbart till etnicitet, men numera uppfattas det betydligt vidare än så, menar Martin Sievers. ny lagstiFtning Kopplat till den nya diskrimineringslagstiftningen så handlar det om att motverka alla sorters diskriminering, men även klimatet på arbetsplatsen är viktigt. – Öppenhet, respekt och tolerans är viktiga begrepp där, säger Martin. Projektet ska vara avslutat i december 2008, men det blir egentligen bara ett avstamp för det fortsatta mångfaldsarbetet inom Sveriges Domstolar. Alla som jobbar med projektet är överens om att arbetet måste ses långsiktigt. – För att lyckas krävs det att domstolarna får hjälp att jobba strukturerat. Mångfaldsarbetet får inte göras till ett tillfälligt projekt, utan måste in i vardagsarbetet. Mångfald ska ingå i allt som domstolen gör, vare sig det handlar om verksamhetsplanering, utvecklingssamtal eller arbetsmiljöarbete, säger Per Andersson, Domstolsverket, som också ingår i projektgruppen. Det är också viktigt att arbetet grundas på en ordentlig analys på arbetsplatsen, för att komma fram till rätt åtgärder. För att få igång mångfaldsarbetet planeras nu kompetensutvecklingsinsatser. Bland annat ingår mångfald som en viktig del i Sveriges Domstolars nya chefsutbildning. Den första mångfaldsutbildningen för chefer är planerad till december och sedan kommer utbildningar hållas regelbundet. Även för övrig personal planerar man kompetensutvecklingsinsatser. – Ökad kunskap hos alla tror jag är en förutsättning för att lyckas med mångfaldsarbetet. Samtidigt är det oerhört svårt att lära ut mångfald, då vår syn på olikheter och tolerans är kopplat till våra värderingar. Därför tror jag egentligen aldrig att man kan bli färdig med det här arbetet. Mångfaldsperspektivet måste alltid finnas där, säger Martin Sievers. u DOMKRETSEN NR 1/2008 1
Page 1 and 2: • Hirschfeldt i pension • Framt
Page 3 and 4: Tingsrätterna i Norrland blir sann
Page 5 and 6: Sveriges Domstolar avgör fler och
Page 7 and 8: « översta raden från vänster: S
Page 9 and 10: egeringsrätten Alla överklaganden
Page 11 and 12: den förändring vi ser nu, en för
Page 13 and 14: Drop-in för unga engångsbrottslin
Page 15: han gjorde några högskoleprov och
Page 19 and 20: men även om teoretiska delar, som
Page 21 and 22: osnien-hercegovina Statsbildningen
Page 23 and 24: Information och öppenhet präglar
Page 25 and 26: egna tryggheten, menar hon. Det rä
Page 27 and 28: »Faktum är att ingen hittills ifr
Page 29 and 30: - Samtidigt är det viktigt att man
Page 31 and 32: À JOUR 1 januari Vervas föreskrif

Domkretsen nr 1 2008 - Sveriges Domstolar

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?