Domkretsen nr 1 2008 - Sveriges Domstolar

den förändring vi ser nu, en förändring som
vi i sektionens styrelse faktiskt var enig med
Domstolsverket och Justitiedepartementet om.
Ett centralt uppdrag inom Domarskolan
kan alltså sägas vara ett mer eller mindre
naturligt steg för Roberth Nordh. Funktionen
som den första rektorn innebär att
han verkligen får sätta sin prägel på denna
utbildningsinstitution, som ska vara klar att
undervisa nyutnämnda ordinarie domare
den 1 januari 2009.
Till sin hjälp i detta har han inte minst
de olika kompetenser och resurser som
redan finns på Domstolsverket i Jönköping,
men en viktig inledande åtgärd är att rekrytera
ämnesansvariga inom process-, straffoch
familjerätt på den allmänna sidan, och
förvaltningsprocess-, migrations-, skatte- och
socialförsäkringsrätt på förvaltningssidan.
Deras uppgift blir att tillsammans med rektorn
sätta ihop utbildningen, men Roberth
Nordh vill också att det ska finnas utrymme
för dem att förkovra sig som specialister.
– Man bör räkna med att avsätta en
viss tid av sitt arbete till undervisning, men
också tid till självstudier och kanske även
publicera sig. Jag tror att det är viktigt för
att kunna ligga långt framme och bygga
upp en kompetensbank i skolan. Att vara
ämnesansvarig innebär alltså en annan roll
än den som domare som fungerar som
lärare har idag.
breddning i Framtiden
Den nytillträdde rektorn ser gärna att
Domarskolan så småningom är inblandad
i all högre utbildning av domare.
– Juridisk kunskap är färskvara. Tillämpar
man inte viss juridik så glömmer man bort
den. Nya områden dyker upp inte minst
i kölvattnet på den tekniska utvecklingen,
och vi ser ett ökat behov av specialisering.
Just den typen av vidareutbildning måste vi
fokusera allt mer på inom Domarskolan så
småningom. Det vi gör nu är bara ett första
steg. Min vision är att all domarutbildning
läggs inom Domarskolan i framtiden.
Det är också en viktig förtroendefråga
att göra känt utanför Sveriges Domstolar att
domare genomgår en ständig kompetensutveckling.
Även om det redan är ett högstatusyrke
att vara domare, finns det en hel
del kvar att göra: Om en juristprofessor
uttalar sig kritiskt om en dom i media så
smäller det oftast högre i allmänhetens öron
än en domares ord, menar Roberth Nordh.
Att veta om att man har den yppersta
kompetensen stärker också domarens självaktning,
vilket kan vara nog så viktigt för att
leverera kvalitet i dömandet. Det är också
här bemötandefrågor och annan kompetens
som brukar kallas ”mjukare” kommer in.
Man ska kunna gå med högt huvud och
känna stolthet över sin yrkesroll, men vara
ödmjuk inför den makt man har.
»Man bör räkna med att avsätta
en viss tid av sitt arbete till
undervisning, men också tid till
självstudier och kanske även
publicera sig«
– Ibland blandar man ihop sin egen
person med själva ämbetets status, vilket
kan leda fel. Man ska kunna utstråla
auktoritet utan att vara auktoritär, säger
Roberth Nordh.
ambition kräver resurser
Den viktigaste förutsättningen för att
Domarskolan ska nå upp till alla dessa högt
ställda ambitioner är att domstolarna får
tillräckliga resurser. På ett helt annat sätt än
tidigare måste domstolscheferna räkna med
att en nyutnämnd domare inte är en till-
gänglig arbetsresurs under den första tiden.
»Juridisk kunskap är färskvara.
Tillämpar man inte viss juridik så
glömmer man bort den.«
– Dessutom måste man kunna släppa
iväg de domare som är mest kompetenta
och lämpliga att dela med sig av sin kunskap
som lärare i Domarskolan. Jag vill understryka
hur viktigt det är att domstolscheferna är
med på tåget. Det kommer oundvikligen att
ibland uppstå konflikter mellan den enskilda
domstolens behov av domarpersonal och
Domarskolan, men på lång sikt är Domar-
skolan en lösning och inte ytterligare ett
resursproblem. u
Förslaget till domarskola
Domarskolan kommer till inte minst med
tanke på de stora pensionsavgångarna
de närmaste åren, och de problem med
kunskaps- och erfarenhetsförluster som
följer.
Domarskolan ska inledningsvis bara rikta
sig till nyutnämnda ordinarie domare.
Varje nyutnämnd domare får en indi-
viduellt anpassad utbildningsplan, som
utformas i samråd mellan domstolschefen
vid den domstol där den nyutnämnda
domaren ska arbeta och domaren själv.
Utbildningen föreslås löpa över ett halv-
års tid, där kurser i olika ämnen varvas
med praktik i den egna eller i andra
domstolar.
I snitt kommer sannolikt cirka 50 ny-
utnämnda ordinarie domare att utbildas
vid Domarskolan varje år. Detta innebär
ett vikariebehov om 25 årsarbetskrafter
domare, plus vikarier för de domare som
agerar som lärare vid Domarskolan.
Domarskolan blir en del av Domstols-
verkets organisation och styrs av en hel-
tidsanställd rektor. Rektorn ska ha ansvar
för bland annat ämnesvalen, utbildnings-
innehållet, verksamhetens kvalitet och
pedagogik samt för uppföljning och
utveckling.
Under 2008 kommer genomförandet
och uppbyggnaden av Domarskolan att
äga rum. Målet är att Domarskolan ska
kunna starta sin verksamhet omkring
den 1 januari 2009.
Källa: Rapporten ”Domarskola”
(Domstolsverkets rapportserie 2008:1)
DOMKRETSEN NR 1/2008 11