Ca. pris: 1.499 kr - Elektronikbranschen

för GSM EDGE tillsammans med 3G (UMTS2100) är 68,11
procent för taltjänsten och 64,66 procent för datatjänsten. För
CDMA450 beräknas inomhustäckningen till 61,69 procent för
taltjänsten och 48,32 för datatjänsten.
Kostnaden för täcka hela landet varierar sedan beroende
på vilken mobilnätteknik som nyttjas. Med CDMA450 blir
kostnaden drygt nio miljarder kronor, med GSM EDGE 18,6
miljarder kronor och med 3G (UMTS900) blir siffran 28,8
miljarder kronor, enligt utredningen.
– Generellt kan sägas att utbyggnaden av mobilnät för att
täcka de sista tio procenten av landets yta står för cirka 50 procent
av den totala utbyggnadskostnaden, skriver Billinger.
Regeringens direktiv till utredningen innebär att utredaren
ska formulera ett förslag till ett politiskt mål för slutanvändarens
tillgänglighet till mobil och annan annan trådlös elektronisk
kommunikation. Om det finns brister i nuvarande system
med täckningskrav ska utredaren föreslå alternativa former för
att uppnå täckning.
Utredningen konstaterar att det idag inte finns något statligt
bindande politiskt mål för radionättäckning.
Två viktiga förslag presenteras.
+ Det ska alltid gå att använda mobil taltelefoni och en
grundläggande datakommunikationstjänst till överkomliga
priser där man befinner sig inom Sveriges gränser.
+ Hela Sveriges befolkning bör ha möjlighet att använda
trådlöst bredband i sin bostad och på fasta arbetsställen senast
år 2013.
inte praktisk möjlig
Utredningen understryker samtidigt att det finns problem
att på kort sikt verkligen uppnå 100 procents yttäckning för
mobilnäten.
– Sammanfattningsvis kommer taltelefoni i kombination
med någon form av grundläggande dataöverföringskapacitet
med 100 procents verklig yttäckning inte att vara praktisk möjlig
i Sverige under överskådlig framtid, skriver Nils Gunnar
Billinger.
Argumenten för att mobilnäten ska täcka hela landet är ända
rätt, menar Billinger.
– I en framtidsinriktad politik för elektronisk kommunikation
bör begreppet ”hela landet” innebära hela Sveriges territorium
snarare än bara dess bostäder och fasta arbetsställen,
skriver Billinger.
Utredningen redovisar en rad argument.
En stor del av den ökande turismen bedrivs i rörelse och
på platser som de kommersiella näten inte täcker idag. Rennäringen
har särskilda behov. Det finns en säkerhetsaspekt, ett
behov av kommunikatiion i särskilt utsatt terräng i glesbygden.
För sjukvården finns behov av mobilnätstäckning på landsbygden.
EU planerar hösten 2008 lägga fram nytt förslag till samhällsomfattande
teletjänster (USO) som medlemsländerna ska
garantera. Sverige bör då föreslå att användarens behov av
kommunikation tillgodoses över hela Sveriges yta. Utgångspunkten
bör vara taltelefoni och en grundläggande datakomtjänst
som bibehålls oberoende av tidpunkt, plats och förflyttning
inom Sverige, skriver utredningen. Akronymen står för
Universal Services Obligation
EU:s regelverk för USO anger vilka tjänster som varje medlemsland
är skyldig att garantera och Billingers förslag innebär
m o b i l t e l e f o n i
Ritsem Gäddede Ullatti
ett stort lyft eftersom mobilnät överhuvudtaget inte ingår i det
gamla regelverket för USO.
finansiering av utbyggnaden
Utredningen anger även hur finansiering av mobiltnätutbyggnad
kan klaras där operatörerna inte bygger ut av kommersiella
skäl.
+ Staten kan använda särskilda USO-fondmedel för att finansiera
utbyggnad där kommersiell utbyggnad inte är motiverad
eller ålägga en operatör att bygga ut sitt nät.
+ Upphandling. Staten kan välja att upphandla kompletterande
täckning. Detta kan sedan finansieras med USO-medel.
+ Statsstöd. Staten finansieras utbyggnad som inte kan finansieras
kommersiellt.
+ Täckningskrav. Operatörerna blir skyldiga att bygga ut viss
täckning som del av statens tillståndskrav.
+ Frekvensavgifter. Den föreslagna statliga frekvensavgiften
används för finansiering av nätutbyggnad i glesbygd.
Förslaget från utredningen ger nu regeringens underlag
för beslut. En fullt möjlig utveckling är att Sverige inför en
ny finansieringsmekanism som kan nyttjas för att bygga ut
mobilnäten i de områden där de kommersiella mekanismerna
inte räcker till. Förslagen finns nu framme, säger en statlig
telekomexpert till Rateko.
En annan viktig del i Billingers utredning gäller införande av
frekvensavgifter. Utredningen föreslår att Sveriges nätoperatörer
i framtiden ska betala en avgift för sin frekvensanvändning.
Avgiften ska vara så hög att nätoperatören säljer eller hyr ut
sina frekvenser om inkomsten från den egna verksamheten är
för låg.
Frekvenserna kommer därmed att över tiden omfördelas till
verksamhet som sammantaget ger störst ekonomiskt utbyte.
Marknaden ska styra frekvensanvändningen i framtiden. Det är
den nya logiken.
– Det viktiga är att sätta ett pris för insatsvaran frekvenser.
Detta leder till större effektivitet i frekvensanvändningen.
Frekvenser ska inte vara gratis, säger Nils Gunnar Billinger.
Priset för frekvenserna ska betalas i kronor per MHz och år,
anger utredningen.
– Jag räknar med att det nya regelverket kommer att gälla
för alla frekvenser utom för de frekvenser som används för
radio- och TV-sändningar. Radio- och TV är idag ett skyddat
område, säger Nils Gunnar Billinger.
Sverige ligger tidigt ute med frekvenshandel. Billingers bedömning
är att frekvenshandel kommer att slå igenom i global
skala. Utredningen påpekar att frekvenshandel är något nytt
som ännu inte tagit fart i världen.
Regeringen tillsatte utredningen 19 juli 2007. n
rateko 11/2008 53