GEMENSAM VÄRME - Energimyndigheten

More documents

Recommendations

Info

ägarna inget personligt ansvar och risken begränsas till det kapital man satsat i bolaget. Ett aktiebolag beskattas varför man kan lyfta momsen på investeringarna. För att ett aktiebolag skall kunna registreras måste en godkänd eller auktoriserad revisor ha accepterat revisorsuppdraget. Aktiekapitalet måste uppgå till minst 100 000 kr. På Patent- och Registreringsverket finns informationsmaterial om aktiebolag. 40
9 UPPFÖRANDET AV EN <strong>GEMENSAM</strong> ANLÄGGNING När man kommit så långt att förstudien är genomförd och det finns ett intresse för att gå vidare med projektet är det dags att kontakta kommunens byggnadsnämnd för att söka bygglov och undersöka vilka miljökrav som måste uppfyllas. Nu är det även lämpligt att påbörja den detaljerade projekteringen av anläggningen. Projekteringen resulterar i en anläggningsbeskrivning med detaljerade ritningar som visar hur kulvertnät, värmecentral och utrustning i småhusen ska utformas. Efter dessa ritningar kommer anläggningen sedan att utföras. Vanligtvis är det en VVS-konsult som utför projekteringen och upprättar anläggningsbeskrivningen. Inför upphandlingen av anläggningen sammanställer konsulten ett förfrågningsunderlag som innehåller kontraktsform, administrativa föreskrifter, teknisk beskrivning samt ritningar. I det här fallet blir det aktuellt med markarbeten, byggnation, elinstallationer och VVS-installationer. För att samordningen mellan dessa arbeten ska fungera bra måste man tänka igenom hur man kan lägga upp arbetet, dvs. vilken entreprenadform som passar bäst. Om en värmecentral ska byggas och beställaren är mindre erfaren är general- eller totalentreprenad lämpligast. I båda fallen krävs dock att upphandlingsunderlaget är bra utformat. I faktabanken finns de vanligaste entreprenadformerna beskrivna. 9.1 Övertagande I kontraktet bör det finnas en beskrivning av hur entreprenören ska överlämna anläggningen. Denna beskrivning bör innehålla information om hur intrimning, provdrift och prestandaprov med avseende på aktuella garantier ska utföras. 9.2 Anläggningen i drift Drift och underhåll av en biobränsleeldad värmeanläggning kräver både kunskaper och personalresurser. Anläggningens styr- och reglersystem är viktiga komponenter för en väl fungerande anläggning vilka ofta glöms bort vid projekteringen. Ofta förlitar man sig på pannleverantören som säger att lämpliga system kommer att levereras ihop med pannutrustningen. Det som brukar ingå är då ofta begränsat till det som behövs för uppfylla leverantörens garantiåtaganden. Redan vid förprojekteringen bör den framtida driftorganisationen planeras för att olika detaljer i anläggningens utformning ska kunna anpassas därefter. När systemet är färdigbyggt och överlämnat till anläggningsägaren är det viktigt att anläggningen drivs på ett effektivt sätt med avseende på såväl drift och underhåll som ekonomi och administration. För att få en god driftsäkerhet måste man ordna så att eventuella driftsstörningar kan avhjälpas inom rimlig tid. Om det finns någon eller några inom området som har kunskap och tid för att åta ta sig vissa arbetsuppgifter kan man hålla nere kostnaderna för driften. Man kan exempelvis tänka sig att man utser några personer som svarar för var sin del av driften, t.ex. fördelning av värmekostnaderna, bränsleinköp respektive underhåll. 41
Page 1 and 2: GEMENSAM VÄRME En handbok för sm
Page 3 and 4: INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 HUR VILLA
Page 5 and 6: 1 HUR VILLAÄGARNA I NYVALLA ORDNAD
Page 7 and 8: Vid nästa möte i Nyvalla Närvär
Page 9 and 10: Mest fördelaktigt är det om husen
Page 11 and 12: 3 HUR GÅR DET TILL ATT ORDNA EN GE
Page 13 and 14: värmemätare installeras hos varje
Page 15 and 16: 4 TA REDA PÅ HUSENS FÖRUTSÄTTNIN
Page 17 and 18: 4.1.2 Sammanlagring av effektbehov
Page 19 and 20: 5 TA REDA PÅ OMRÅDETS FÖRUTSÄTT
Page 21 and 22: 6 VAL AV UPPVÄRMNINGSALTERNATIV F
Page 23 and 24: Bildkälla: Janfire Figur 5 Pellets
Page 25 and 26: 6.4 Miljöpåverkan från energianv
Page 27 and 28: 7.1.1 Olja - småhus Oljan är det
Page 29 and 30: Hur stor framtida bränsleprisför
Page 31 and 32: kr/kWh 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,2
Page 33 and 34: förutsättningarna samma som i tid
Page 35 and 36: Det är också nödvändigt för de
Page 37 and 38: Begreppet ”färdig värme” inne
Page 39: En gemensamhetsanläggning enligt a
Page 43 and 44: 10 FAKTABANKEN Faktabanken 10.1 Beg
Page 45 and 46: Faktabanken 10.2 Fakta om olika ene
Page 47 and 48: Faktabanken Vanligast är att ett s
Page 49 and 50: 10.4 Värmecentralen 10.4.1 Värmec
Page 51 and 52: Faktabanken Figur 13 Varaktighetsdi
Page 53 and 54: Faktabanken såväl liten som stor
Page 55 and 56: Faktabanken Askhantering Vid eldnin
Page 57 and 58: Faktabanken man har ett stort värm
Page 59 and 60: Faktabanken I ett solvärmesystem
Page 61 and 62: Faktabanken 10.5 Markbehov för vä
Page 63 and 64: Faktabanken Inomhus • Kompressora
Page 65 and 66: Faktabanken Storhet Enhet Garantier
Page 67 and 68: Faktabanken 10.6.4 Översikt av oli
Page 69 and 70: Faktabanken Figur 23 Distributionss
Page 71 and 72: 10.6.7 Sektionering av nätet Fakta
Page 73 and 74: 10.7 Installationer i husen Faktaba
Page 75 and 76: Faktabanken Nackdelar: Förrådsber
Page 77 and 78: Faktabanken För pellets gäller ä
Page 79 and 80: Faktabanken Ränta% Kalkylperiod 3
Page 81 and 82: Faktabanken Vad händer med värmek
Page 83 and 84: Faktabanken 10.12 Entreprenadupphan
Page 85 and 86: Faktabanken till förhärskande vin
Page 87 and 88: . 11 REGISTER A abonnentcentralen..

GEMENSAM VÄRME - Energimyndigheten

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?