GEMENSAM VÄRME - Energimyndigheten

More documents

Recommendations

Info

Figur 11. Bränslepellets 10.2.5 Briketter Faktabanken Briketter (ej att förväxla med torvbriketter) är liksom pellets ett förädlat biobränsle som tillverkas av olika restprodukter från skogsindustrin. Tillverkningen sker genom en enklare form av pressningsteknik än vid pelletsframställning, som gör briketten mindre kompakt och därmed mindre energität vilket gör längre transporter mindre lönsamma. En utveckling sker på området där man provar att brikettera bl.a. sopor och energigräs. Briketter är cylindriska, upp till 150 mm långa och har diameter på 40-100 mm. Tillverkning och eldning av briketter sker ofta i anknytning till skogsindustri eller sågverk vilket gör det till ett mera lokalt bränsle. Briketteldning går bra att automatisera, oftast sker eldningen i pannor med någon form av rost och skruvinmatning. Askutmatningen bör vara automatiserad. Bränslet är inte standardiserat i samma utsträckning som pellets och kan därför ha något varierande ingredienser vilket i sin tur ställer vissa krav på den som sköter eldningen att ändra pannans inställningar. 10.2.6 Halm Halm som bränsle har på grund av sitt låga värmeinnehåll per volymenhet högre transport- och lagringskostnader än andra biobränslen. Grundförutsättningarna för halmeldning är tillgång till stora lagringsutrymmen och korta transportavstånd. Större delen av halmproduktionen sker under en kort period på hösten, vilket gör att lagringen för resten av året är mycket utrymmeskrävande. Halmeldning kan endast komma i fråga i jordbruksbygder. Att blanda halm med andra biobränslen t.ex. flis är möjligt men ställer till en del tekniska problem bl.a. behövs ett separat bränsleinmatningssystem. Halmaskan har lägre smälttemperatur än andra biobränslen vilket gör att risken för s.k. sintringsproblem är stor, oftast krävs speciella pannor. Den höga askhalten i halm gör att mängden bottenaska som ska transporteras bort blir relativt stor. 10.2.7 Solvärme Solenergi är gratis! Dagens solvärmesystem är väl utvecklade, de ger ett bra energitillskott och är driftsäkra. Ett solvärmesystem fungerar bäst som ett komplement till en basvärmekälla t.ex. en pelletseldad panncentral som står för värmeproduktionen vintertid. För att få en bra funktion på solvärmesystemet bör det vara kopplat till en s.k. ackumulatortank som jämnar ut den av solen avgivna värmen över dygnets alla timmar. Det är framför allt två tekniker som kan vara användbara i ett gemensamt värmesystem. 46
Faktabanken Vanligast är att ett solfångare byggs i anslutning till värmecentralen där också ackumulatortanken är placerad, all värmedistribution sker i gemensam värmekulvert. Mindre vanligt är att varje enskilt hus utrustas med c:a 10 m 2 solfångare och har en egen ackumulatortank/varmvattenberedare med eltillskott i huset. Fördelen med sistnämnda system är att värmecentralen kan stängas av sommartid med minskade värmeförluster i kulvertnätet och personalkostnader som följd. Solfångaren producerar då det varmvatten som behövs. 10.2.8 Värmepump En värmepump som tar tillvara den lagrade solenergin som finns i marken och i berggrunden kan ibland vara ett lämpligt uppvärmningsalternativ. De tekniker som är vanligast för att ”samla in” den lågvärdiga värmen som finns lagrad under oss är främst i marken nergrävda s.k. kollektorslangar och från kollektorslangar nersänkta i djupborrade hål i berggrunden. Där det är möjligt kan man även lägga kollektorslangar på sjöbotten men det kan vara svårt att få tillstånd för att lägga ut dessa. Kollektorslangsystemet som är slutet innehåller vanligen någon sorts spritlösning som genom pumpning transporterar värmen till värmepumpen där värmen tas tillvara. I värmepumpen ”förädlas” den lågvärdiga värmen till värme med användbara temperaturer för värme och varmvattendistribution. Värmepumpstekniken är idag väl utvecklad och driftsäker, det främsta skälet till att den inte är så vanlig i större anläggningar är de höga investeringskostnaderna. En värmepumpanläggning dimensioneras sällan för att ensam kunna producera all den värme som förbrukas, oftast behövs ett tillskott från en olje- eller elpanna under de kallaste dagarna på året vilket fördyrar den producerade värmen. 10.3 Emissioner I en värmecentral omvandlas någon form av energibärare till varmt vatten som via ett kulvertnät värmer de anslutna husen. Den energi som används för att producera varmvattnet ger upphov till olika former av miljöpåverkan. Tabellen nedan visar vilka emissioner som de vanligaste energislagen för värmecentraler medför. Skorstensutsläpp Tillägg för produktion och transport g CO2/ g NOX/ g SOx/ g NMVOC/ g CO2/ g NOX/ g SOx/ g NMVOC/ kWh kWh kWh kWh kWh kWh kWh kWh Olja, Eo1 274 0,35 0,648 0,0108 21 0,09 0,036 0,0130 1) Pellets, briketter, litet verk 0 0,27 0,144 0,0720 4 0,16 0,002 sakn 1) Skogsbränsle, litet verk 0 0,27 0,144 0,0720 11 0,17 0,010 0,0155 1) Naturgas 202 0,18 0,000 0,0036 15 0,07 0,012 0,0094 1) Nordisk mix ca 100 uppgift saknas ca 10 uppgift saknas 3) Svensk mix 16 0,024 0,012 0 ca 1 ca 0,001 ca 0,0005 0 2,3) Kolkondens 756 0,35 0,576 0,017 ingår i skorstensutsläppet 4) Bra Miljöval el 0 0 0 0 uppgift saknas 1) IVL Miljöfakta för bränslen Del 1 och 2. 2001. B 1334A-2, B 1334B-2 2) Miljöanpassad effektiv uppvärmning. NUTEK. B:1996:4 3) Uppskattningar K-Konsult Energi Stockholm AB, värdena varierar pga vattentillgång, årsmedeltemp etc. 4) IVL Miljöfakta för bränslen Del 1 och 2. 2001. B 1334A-2, B 1334B-2 inkl miljöpåverkan från hela bränslecykeln Tabell 2 Emissioner från några vanliga energislag För beräkning av de utsläpp som elanvändningen medför finns det flera olika principer. Vilken princip som är den rätta finns inget entydigt svar på. Vi har därför valt att 47
Page 1 and 2: GEMENSAM VÄRME En handbok för sm
Page 3 and 4: INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 HUR VILLA
Page 5 and 6: 1 HUR VILLAÄGARNA I NYVALLA ORDNAD
Page 7 and 8: Vid nästa möte i Nyvalla Närvär
Page 9 and 10: Mest fördelaktigt är det om husen
Page 11 and 12: 3 HUR GÅR DET TILL ATT ORDNA EN GE
Page 13 and 14: värmemätare installeras hos varje
Page 15 and 16: 4 TA REDA PÅ HUSENS FÖRUTSÄTTNIN
Page 17 and 18: 4.1.2 Sammanlagring av effektbehov
Page 19 and 20: 5 TA REDA PÅ OMRÅDETS FÖRUTSÄTT
Page 21 and 22: 6 VAL AV UPPVÄRMNINGSALTERNATIV F
Page 23 and 24: Bildkälla: Janfire Figur 5 Pellets
Page 25 and 26: 6.4 Miljöpåverkan från energianv
Page 27 and 28: 7.1.1 Olja - småhus Oljan är det
Page 29 and 30: Hur stor framtida bränsleprisför
Page 31 and 32: kr/kWh 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,2
Page 33 and 34: förutsättningarna samma som i tid
Page 35 and 36: Det är också nödvändigt för de
Page 37 and 38: Begreppet ”färdig värme” inne
Page 39 and 40: En gemensamhetsanläggning enligt a
Page 41 and 42: 9 UPPFÖRANDET AV EN GEMENSAM ANLÄ
Page 43 and 44: 10 FAKTABANKEN Faktabanken 10.1 Beg
Page 45: Faktabanken 10.2 Fakta om olika ene
Page 49 and 50: 10.4 Värmecentralen 10.4.1 Värmec
Page 51 and 52: Faktabanken Figur 13 Varaktighetsdi
Page 53 and 54: Faktabanken såväl liten som stor
Page 55 and 56: Faktabanken Askhantering Vid eldnin
Page 57 and 58: Faktabanken man har ett stort värm
Page 59 and 60: Faktabanken I ett solvärmesystem
Page 61 and 62: Faktabanken 10.5 Markbehov för vä
Page 63 and 64: Faktabanken Inomhus • Kompressora
Page 65 and 66: Faktabanken Storhet Enhet Garantier
Page 67 and 68: Faktabanken 10.6.4 Översikt av oli
Page 69 and 70: Faktabanken Figur 23 Distributionss
Page 71 and 72: 10.6.7 Sektionering av nätet Fakta
Page 73 and 74: 10.7 Installationer i husen Faktaba
Page 75 and 76: Faktabanken Nackdelar: Förrådsber
Page 77 and 78: Faktabanken För pellets gäller ä
Page 79 and 80: Faktabanken Ränta% Kalkylperiod 3
Page 81 and 82: Faktabanken Vad händer med värmek
Page 83 and 84: Faktabanken 10.12 Entreprenadupphan
Page 85 and 86: Faktabanken till förhärskande vin
Page 87 and 88: . 11 REGISTER A abonnentcentralen..

GEMENSAM VÄRME - Energimyndigheten

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?