GEMENSAM VÄRME - Energimyndigheten
GEMENSAM VÄRME - Energimyndigheten
GEMENSAM VÄRME - Energimyndigheten
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>GEMENSAM</strong> <strong>VÄRME</strong><br />
En handbok för småhusägare som vill ordna sin<br />
värmeförsörjning tillsammans med sina grannar<br />
Sommaren 2002<br />
Energi Stockholm AB<br />
Lars-Olof Södergren<br />
Björn Calminder<br />
Kristina Landfors<br />
Rolf Westerlund
Förord<br />
För uppvärmning av småhus är idag en värmeanläggning i varje hus den allt<br />
dominerande lösningen. Enda alternativet, dock enbart på vissa orter, är anslutning till<br />
ortens fjärrvärmeanläggning. Under senare år har mindre fjärrvärmeanläggningar,<br />
under benämningen närvärme, börjat byggas. Skillnaderna gentemot konventionell<br />
fjärrvärme är ringa, även i närvärmesystemen erbjuds småhusägarna värmeleveranser<br />
från en anläggning som ägs av ett fristående företag.<br />
En gemensam värmeanläggning innebär att ett antal småhusägare går ihop och<br />
ersätter sina individuella uppvärmningssystem med en gemensamt ägd<br />
värmeanläggning. Beroende på förutsättningarna kan en gemensam värmeanläggning<br />
vara aktuell från två småhus till hela områden med hundratalet hus eller mer.<br />
I samband med nyanläggning av villa- och radhusområden på 60- och 70 talet var<br />
det inte ovanligt att dessa försörjdes från gemensamma anläggningar. Nya bränslen<br />
och ny teknik för förbränning, kulvertdragning mm gör att idag kan gemensam värme<br />
vara intressant även i befintliga småhusområden.<br />
Föreliggande handbok är avsedd att vara ett hjälpmedel i den process som det<br />
innebär att genomföra ett projekt med gemensam värme i ett småhusområde.<br />
De uppgifter om priser, dimensioner, energi och effekt mm som ges i denna skrift är<br />
genomsnittsiffror. Förhållandena kan skilja sig avsevärt mellan olika småhus, olika<br />
områden i landet och över tiden. Handbokens uppgifter kan därför inte användas<br />
som underlag för dimensionering.<br />
Denna skrift har tagits fram av K-Konsult Energi i Stockholm AB. Björn Johansson<br />
vid Enköpings Värmeverk AB har bidragit med fackkunskaper och teknisk<br />
granskning.<br />
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING<br />
1 HUR VILLAÄGARNA I NYVALLA ORDNADE SIN UPPVÄRMNING............................................ 5<br />
1.1 VAD GÖR VI ÅT VÅRA GAMLA PANNOR? .....................................................................................5<br />
1.2 <strong>GEMENSAM</strong> <strong>VÄRME</strong>PANNA, ÄR DET BRA? ..................................................................................6<br />
1.3 BIOBRÄNSLE OCH SOL<strong>VÄRME</strong>?......................................................................................................6<br />
1.4 VI BYGGER EN <strong>GEMENSAM</strong> PELLETSANLÄGGNING!...................................................................7<br />
2 VARFÖR SKAFFA <strong>GEMENSAM</strong> <strong>VÄRME</strong>ANLÄGGNING?................................................................ 8<br />
2.1 EKONOMI...........................................................................................................................................8<br />
2.2 MILJÖPÅVERKAN.............................................................................................................................9<br />
2.3 DRIFT OCH UNDERHÅLL.................................................................................................................9<br />
2.4 TRYGGHET OCH BEKVÄMLIGHET .................................................................................................9<br />
2.5 FRAMTIDA FÖRÄNDRINGAR OCH NY TEKNIK ..........................................................................10<br />
2.6 ÖVRIGA ASPEKTER........................................................................................................................10<br />
3 HUR GÅR DET TILL ATT ORDNA EN <strong>GEMENSAM</strong> <strong>VÄRME</strong>ANLÄGGNING?...........................11<br />
4 TA REDA PÅ HUSENS FÖRUTSÄTTNINGAR ...................................................................................15<br />
4.1 HUSENS <strong>VÄRME</strong>BEHOV..................................................................................................................15<br />
4.2 VAD MEDFÖR EN <strong>GEMENSAM</strong> <strong>VÄRME</strong>ANLÄGGNING FÖR MITT HUS? ...................................17<br />
5 TA REDA PÅ OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR............................................................................19<br />
5.1 OMRÅDETS ALLMÄNNA LÄMPLIGHET FÖR NÄR<strong>VÄRME</strong> ........................................................19<br />
5.2 HUR MÅNGA SMÅHUS KOMMER ATT ANSLUTA SIG?...............................................................19<br />
5.3 PLACERING AV <strong>VÄRME</strong>CENTRALEN ...........................................................................................20<br />
6 VAL AV UPPVÄRMNINGSALTERNATIV FÖR DEN <strong>GEMENSAM</strong>MA ANLÄGGNINGEN......21<br />
6.1 KÖPA <strong>VÄRME</strong> FRÅN NÅGON ANNAN...........................................................................................21<br />
6.2 UPPFÖRA EGEN <strong>VÄRME</strong>CENTRAL TILL DET <strong>GEMENSAM</strong>MA NÄTET ...................................21<br />
6.3 SÄLJA <strong>VÄRME</strong> TILL UTOMSTÅENDE FÖRBRUKARE.................................................................24<br />
6.4 MILJÖPÅVERKAN FRÅN ENERGIANVÄNDNING.........................................................................25<br />
7 EKONOMI OCH LÖNSAMHET ..............................................................................................................26<br />
7.1 ENERGIPRISER.................................................................................................................................26<br />
7.2 KALKYLFÖRUTSÄTTNINGAR.......................................................................................................28<br />
7.3 KALKYLEXEMPEL FÖR <strong>GEMENSAM</strong>T <strong>VÄRME</strong>NÄT...................................................................30<br />
7.4 KALKYLEXEMPEL FÖR OLIKA INDIVIDUELLA LÖSNINGAR...................................................31<br />
7.5 UPPVÄRMNINGSKOSTNADER UR SMÅHUSÄGARENS SYNPUNKT............................................32<br />
7.6 FÖRDELNING AV <strong>VÄRME</strong>KOSTNADER........................................................................................33<br />
7.7 STATLIGA BIDRAG.........................................................................................................................34<br />
7.8 EFTERKALKYL ...............................................................................................................................34<br />
8 VEM SKALL ÄGA OCH DRIVA ANLÄGGNINGEN? ........................................................................36<br />
8.1 FÄRDIG <strong>VÄRME</strong>...............................................................................................................................36<br />
8.2 ANLÄGGNING OCH DRIFT I EGEN REGI.......................................................................................37<br />
8.3 ANLÄGGNING I EGEN REGI MEN SERVICEAVTAL FÖR DRIFT AV ANLÄGGNINGEN..............37<br />
8.4 DRIFT OCH ÖVERVAKNING...........................................................................................................38<br />
8.5 SAMFÄLLIGHET, EKONOMISK FÖRENING ELLER AKTIEBOLAG? ..........................................38<br />
9 UPPFÖRANDET AV EN <strong>GEMENSAM</strong> ANLÄGGNING......................................................................41<br />
9.1 ÖVERTAGANDE ..............................................................................................................................41<br />
9.2 ANLÄGGNINGEN I DRIFT ..............................................................................................................41<br />
10 FAKTABANKEN ......................................................................................................................................43<br />
10.1 BEGREPPSFÖRKLARINGAR OCH FORMLER...............................................................................43<br />
10.2 FAKTA OM OLIKA ENERGISLAG................................................................................................45<br />
10.3 EMISSIONER...................................................................................................................................47<br />
10.4 <strong>VÄRME</strong>CENTRALEN.....................................................................................................................49<br />
10.5 MARKBEHOV FÖR <strong>VÄRME</strong>CENTRALER....................................................................................61<br />
3
10.6 KRAVSPECIFIKATION PÅ BIOBRÄNSLEELDADE ANLÄGGNINGAR .......................................64<br />
<strong>VÄRME</strong>DISTRIBUTIONSNÄTET ..............................................................................................................66<br />
10.7 INSTALLATIONER I HUSEN.........................................................................................................73<br />
10.8 AVTAL OM BRÄNSLELEVERANSER...........................................................................................76<br />
10.9 KALKYLMETODER......................................................................................................................78<br />
10.10 KALKYLEXEMPEL.....................................................................................................................80<br />
10.11 ATT ANLITA KONSULT ............................................................................................................82<br />
10.12 ENTREPRENADUPPHANDLING................................................................................................83<br />
10.13 BESTÄMMELSER, LAGAR OCH FÖRORDNINGAR....................................................................84<br />
11 REGISTER .................................................................................................................................................87<br />
12 LITTERATUR- OCH REFERENSLISTA .............................................................................................88<br />
4
1 HUR VILLAÄGARNA I NYVALLA ORDNADE SIN<br />
UPPVÄRMNING<br />
Tätorten Boda nyanlades under mitten på 1700-talet i samband med den stora<br />
utbyggnaden av järnhanteringen i Sverige. Det då anlagda bruket hade sin storhetstid<br />
under ett hundratal år. Bruket lades ner men ersattes av några mekaniska<br />
verkstadsindustrier.<br />
Nyvalla småhusområde byggdes ut i samband med expansionen av ortens verkstäder<br />
på 50-talet och består av ett tjugotal enplans småhus med vattenburen värme och<br />
samtliga från början försedda med oljeeldning. De flesta har fortfarande kvar<br />
oljepannor, några faktiskt de ursprungliga pannorna. Flera satte dock in elpannor på<br />
70-talet i samband med den första oljekrisen. Andra har el-patroner i oljepannan och<br />
använder olja enbart under vintern då värmebehovet är högt. Några har tillgång till<br />
billig ved.<br />
I slutet på 70-talet började människor i den närbelägna centralorten att söka sig till<br />
Boda. I två etapper byggdes ett tjugotal småhus i Nyvalla området, de flesta med<br />
direktel, resten med vattenburet system och elpannor.<br />
Från slutet på 80-talet och fram till nu har ytterligare ca 10 småhus tillkommit,<br />
huvudsakligen genom förtätning via avstyckning från större villatomter. Av dessa de<br />
senast tillkomna småhusen har alla vattenburet värmesystem, hälften med<br />
värmepumpar och resten med elpannor.<br />
I Nyvalla finns en aktiv villaägarförening som bl.a. arrangerar idrotts- aktiviteter,<br />
sommarfester mm. En vägsamfällighetsförening finns också. Miljö- och energifrågor<br />
har funnits med på dagordningen vid de flesta av villaägarföreningens möten under de<br />
senaste åren. Det har gällt allt från avloppssystem, komposter, avfallshantering, och<br />
klagomål på dålig vedeldning.<br />
1.1 Vad gör vi åt våra gamla pannor?<br />
Några av föreningens medlemmar börjar bli rädda för<br />
att deras gamla pannor snart skall haverera och har<br />
börjat fundera på vad man skall göra istället. Någon<br />
har läst om närvärme och tar upp frågan i föreningen.<br />
Föreningen inbjuder kommunens energirådgivare till<br />
ett möte om energi och uppvärmning och om en<br />
gemensam närvärmeanläggning kan vara ett alternativ<br />
i Nyvalla.<br />
Många av föreningens medlemmar tyckte det lät intressant och föreningen beslöt att<br />
bilda en arbetsgrupp för att närmare studera alternativet. Arbetsgruppen presenterar<br />
sina slutsatser vid ett föreningsmöte. Efter en livlig diskussion beslöt föreningen att<br />
arbetsgruppen skulle få fortsatt uppdrag att i detalj utreda förutsättningarna. Man<br />
beslöt också att anlita konsult som finansierades av en extra utdebitering på 200 kr<br />
per småhus.<br />
5
1.2 Gemensam värmepanna, är det bra?<br />
Arbetsgruppen tycker nu att man har fått ihop ett bra beslutsunderlag och kallar<br />
därför samman föreningen till stormöte. Den anlitade konsulten inbjuds också att<br />
redovisa vad han kommit fram till. Diskussionen under mötet blir mycket livlig och<br />
stundtals hätsk. Motståndet mot en gemensam anläggning kommer i första hand från<br />
dem som redan idag har låga uppvärmningskostnader genom vedeldning.<br />
Ägarna av husen med direktel tycker kostnaderna för dem blir alldeles för stora, de<br />
måste ju först bygga om till ett vattenburet system i husen, en kostnad på 45- 50 000<br />
kr. Kostnaden kan dock troligen bli lägre om flera av direktelvärmda husen anlitar<br />
samma entreprenör och gör konverteringen samtidigt.<br />
Frågan om vem som skall driva och sköta anläggningen vållade också mycket<br />
debatt. Det skulle kunna vara en fördel om någon professionell t ex. ett energibolag<br />
genomförde hela projekteringen, handlade upp anläggningen och drev den några år<br />
och att föreningen sedan övertog anläggningen. Majoriteten ansåg dock att det vore<br />
en fördel om man ägde anläggningen själva och drev den till ”självkostnadspris”, men<br />
anlitade någon utomstående för den löpande tillsynen och driften.<br />
Eftersom det var tydligt att alla i Nyvalla inte skulle komma att vara med i projektet<br />
var det inte möjligt att driva det inom ramen för befintliga samfälligheter. Man beslöt<br />
istället att de småhusägare som var intresserade till en början skulle bilda en egen<br />
ekonomisk förening. Villaägarföreningen beslöt också i och med detta kunde<br />
närvärmeprojektet strykas från dagordningen. I fortsättningen skulle föreningen<br />
endast informera sig om vad som hände.<br />
1.3 Biobränsle och solvärme?<br />
Den nybildade föreningen, Nyvalla Närvärme ek.<br />
för., har samlats för sitt konstituerande möte. När<br />
styrelse valts och de sedvanliga föreningsfrågorna<br />
avklarats, beslöt man att gå ut med information och<br />
upprop till samtliga småhusägare i området för att få<br />
så många medlemmar som möjligt. Alla hade ju inte<br />
varit med på tidigare möten i villaägarföreningen.<br />
Medlemsavgiften till föreningen sattes preliminärt till 2 500 kr för första året.<br />
Härigenom skulle föreningen kunna anlita konsult för detaljprojekteringen mm.<br />
Föreningen ansåg att det var svårt att klart ta ställning till de olika<br />
uppvärmningsalternativen. Majoriteten röstade dock för att man skulle gå vidare med<br />
något av biobränslealternativen ev. kompletterat med solvärme eller åtminstone<br />
förberedd för solvärme.<br />
Man beslutade att föreningen skulle tillfråga åtminstone två olika konsultfirmor om<br />
uppdraget att detaljprojektera anläggningen inkl kulvertdragning och åtgärder i husen.<br />
Styrelsen fick i uppdrag att föreslå vilka konsulter som skulle anlitas och ta i<br />
referenser på dessa till nästa möte.<br />
6
Vid nästa möte i Nyvalla Närvärme beslöt man att ta in anbud från tre konsulter vilka<br />
alla bedömdes ha erfarenhet av den här typen av mindre värmeanläggningar. Man<br />
enades om ett värmealternativ som var pellets i kombination med solvärme för<br />
tappvarmvattenberedning sommartid.<br />
Som bilaga till anbudsförfrågan la man allt material som föreningen tidigare tagit fram:<br />
kort beskrivning av husen i området, energibehov för uppvärmning i varje hus,<br />
lokalisering av anläggningen, kontakter med kommunen ang. bygglov etc.<br />
Dimensioneringen av anläggningen skulle utgå från att 35 av småhusen i området<br />
skulle komma att ansluta sig så småningom.<br />
Efter anbudstidens utgång hade svar inkommit endast från två av konsulterna, den<br />
tredje hade tackat nej på grund av hög arbetsbelastning. Efter anbudsgranskning föll<br />
valet på N. P Jacobsen AB, som trots något högre anbudspris bedömdes ha störst<br />
erfarenhet för arbetet. Parallellt med att projekteringen genomfördes uppdrogs åt<br />
styrelsen att ta in preliminära anbud från möjliga bränsleleverantörer.<br />
1.4 Vi bygger en gemensam pelletsanläggning!<br />
Uppropet från föreningens hade resulterat i att 25 av småhusägarna i Nyvalla går<br />
med i den nybildade föreningen Nyvalla Närvärme. Endast tre villaägare med direktel<br />
var med från början.<br />
Konsulten presenterade projekteringsmaterialet för styrelsen i Nyvalla Närvärme och<br />
föreslog också 3 stycken leverantörer som borde tillfrågas.<br />
Konsultens förslag var att anläggningen skulle utformas som en totalentreprenad.<br />
Konsulten fick i uppdrag att utarbeta anbudshandlingar och också att vara föreningen<br />
behjälplig vid anbudsgranskningen.<br />
Vid anbudstidens utgång förelåg anbud från samtliga tre tillfrågade. I valet mellan de<br />
återstående togs hänsyn till vald teknik, etc. Slutligen föreslogs att Pelleten AB att<br />
ska få genomföra arbetet. Investeringsbeslutet måste dock tas av föreningen vid<br />
särskild bolagsstämma. Föreningen tog beslutet att anlita föreslagen entreprenör.<br />
Beslut togs samtidigt att träffa ett treårsavtal om bränsleleveranser med Biovarm AB,<br />
vilka tillverkade pellets i egen regi.<br />
Entreprenören kontaktade alla småhusägarna och överlämnade en karta med den<br />
slutliga ledningsdragningen. Därigenom kunde man själv gräva upp och flytta buskar<br />
och blommor innan grävningen av kulvertdragningen skedde.<br />
På dagen ett år från det man börjat diskutera frågan i villaägarföreningen kunde<br />
anläggningen invigas. Den efterkalkyl som gjordes efter första driftåret visade att<br />
värmekostnaden var något högre än vad man ursprungligen beräknat. Det berodde i<br />
första hand på oväntade sprängningsarbeten. Småhusägarna kan ändå konstatera att<br />
uppvärmningskostnaden är lägre än för en individuell panna.<br />
7
2 VARFÖR SKAFFA <strong>GEMENSAM</strong> <strong>VÄRME</strong>ANLÄGGNING?<br />
De allra flesta småhus får sin värme och sitt tappvarmvatten från sin egen värmekälla<br />
som kan vara en panna, värmepump eller kanske direktverkande elelement. I vissa<br />
tätorter värms en del småhus via fjärrvärme. En förutsättning för fjärrvärme är att<br />
småhusen ligger samlat och nära en fjärrvärmeledning.<br />
Ett alternativ för uppvärmning som ligger mellan det individuella värmesystemet och<br />
fjärrvärme är att ordna värmeförsörjningen gemensamt i ett småhusområde.<br />
Figur 1 Gemensam värme för ett småhusområde<br />
Innan man kan svara på frågan om en gemensam värmeanläggning är ett bra alternativ<br />
måste man ta hänsyn till en rad omständigheter. Att ta reda på lönsamheten är en av<br />
dessa men man bör även analysera frågor som miljöpåverkan, drift, underhåll och<br />
bekvämlighet. Vidare är det viktigt att fundera över om det energisystem man väljer kan<br />
anpassas till framtida förändringar och om en gemensam värmeanläggning kan ge en<br />
ökad gemenskap i bostadsområdet. Nedan följer en beskrivning av de viktigaste<br />
faktorer som man bör ta hänsyn till när man analyserar vilken typ av värmesystem som<br />
är mest fördelaktig.<br />
2.1 Ekonomi<br />
En värmecentral där vatten värms upp för distribution till husen är hjärtat i det<br />
gemensamma värmesystemet. Värmecentralen kan utnyttja ett eller flera energislag som<br />
exempelvis pellets, värmepump eller solvärme. För att föra det heta vattnet ut till varje<br />
småhus använder man isolerade rörledningar som läggs i marken. I varje småhus<br />
installeras vanligtvis en värmeväxlare som tar emot hetvattnet och för över värmen till<br />
husets radiator- och tappvarmvattensystem.<br />
En stor panna eller värmepumpar billigare än många små. Bränslekostnaden blir också<br />
lägre om man köper stora mängder bränsle i stället för många små leveranser. För att<br />
det ska bli lönsamt med gemensam värme måste dessa vinster kompensera för<br />
kostnaderna för det gemensamma kulvertnätet. Kostnaden för att lägga ett kulvertnät<br />
varierar emellertid kraftigt från område till område.<br />
8
Mest fördelaktigt är det om husen har hög värmeförbrukning och ligger tätt (radhus eller<br />
villor på små tomter), på plan lättgrävd mark och om värmecentralen kan placeras i<br />
närheten av småhusen. En kostnadskalkyl som jämför olika alternativ för individuell<br />
uppvärmning med gemensam uppvärmning är nödvändig för att kunna avgöra vilket<br />
alternativ som blir mest lönsamt.<br />
2.2 Miljöpåverkan<br />
All användning av energi medför miljöpåverkan. När vi värmer våra hus medför det<br />
miljökonsekvenser av olika slag som exempelvis emissioner till luft och vatten, buller<br />
eller markpåverkan. Genom att använda energi på ett effektivt sätt och välja de<br />
energislag som vi använder med eftertanke kan vi minska miljökonsekvenserna och<br />
bidra till en hållbar utveckling.<br />
I jämförelse med individuella uppvärmningssystem har en gemensam värmeanläggning<br />
goda möjligheter till reducerad miljöpåverkan men det beror på förutsättningarna. En<br />
stor bränslepanna är oftast effektivare än många små och anläggningen förses en hög<br />
skorsten som minskar miljöbelastningen i närområdet. I en gemensam värmeanläggning<br />
har man även större möjlighet att kombinera olika energikällor, som exempelvis pellets<br />
och solvärme. Man måste dock väga dessa fördelar mot de värmeförluster som uppstår<br />
när värmen distribueras i kulvertnätet. Om nätet är stort och värmeförlusterna blir stora<br />
kan de miljömässiga vinsterna utebli.<br />
2.3 Drift och underhåll<br />
Hur mycket tid och pengar man lägger ner på att sköta den egna värmeanläggningen i ett<br />
småhus beror på vilken typ av energikälla man använder och hur gammal utrustningen<br />
är. En äldre oljepanna kan medföra en hel del service liksom oro för läckage medan<br />
småhusägaren med direktverkande el inte behöver ägna uppvärmningen så mycket tid.<br />
För den som eldar med egen ved kan uppvärmningen vara en del av vardagsrutinerna<br />
som kräver relativt mycket tid och arbete.<br />
En gemensam anläggning sköts vanligtvis av en maskinist vilket innebär att småhusägaren<br />
köper sig fri från skötsel av anläggningen, beställning av bränsle, underhåll mm.<br />
2.4 Trygghet och bekvämlighet<br />
Som nämnts ovan innebär en gemensam anläggning ökad bekvämlighet till följd av att<br />
drift och skötsel i regel är en tjänst som man köper in. När drift och underhåll sköts av<br />
kunnig personal ökar också möjligheterna till en optimal drift ur ekonomisk och<br />
miljömässig synvinkel.<br />
Eventuella fel på anläggningen kan troligtvis avhjälpas snabbare än vid drift av en egen<br />
värmeanläggning vilket leder till att småhusägarna får en säkrare värmeförsörjning.<br />
Samtidigt drabbas desto fler vid ett eventuellt haveri eller fel.<br />
9
Ytterligare en omständighet som talar för en gemensam värmeanläggning är att<br />
förutsättningarna för att hålla igång värmeanläggningen vid exempelvis längre elavbrott är<br />
goda.<br />
Ett reservkraftaggregat för att driva brännare, pumpar och reglersystem kan vara lättare<br />
att ordna för en större anläggning än för många små av såväl tekniska som ekonomiska<br />
skäl.<br />
2.5 Framtida förändringar och ny teknik<br />
När ett nytt värmesystem installeras i ett småhus kommer det troligen att vara i drift mer<br />
än 20 år. Under den tiden kommer utvecklingen inom energiområdet ha medfört dels att<br />
priserna på de olika energislagen (bl. a genom skatter och avgifter) har förändrats i<br />
förhållande till varandra dels att nya tekniska lösningar finns tillgängliga.<br />
I ett småhus med vattenburet värmesystem finns redan idag en rad valmöjligheter i fråga<br />
om energikälla medan småhus med exempelvis direktverkande el är mer eller mindre<br />
låsta till ett energislag.<br />
Om småhus (med vattenburen värme) knyts ihop till en gemensam värmecentral ökar<br />
möjligheterna att välja energislag ytterligare. Kanske kan man i framtiden ansluta sig till<br />
ett utbyggt fjärrvärmenät eller till och med producera el i ett mindre kraftvärmeverk i den<br />
egna värmecentralen?<br />
2.6 Övriga aspekter<br />
Om småhusägarna i ett område väljer att ordna sin värmeförsörjning tillsammans med<br />
sina grannar medför det oundvikligen en ökad kontakt. Inledningsvis träffas man för att<br />
diskutera idén, undersöka lönsamhet och tekniska lösningar. Givetvis blir kontakterna<br />
mer intensiva före och under projektets genomförande men även därefter har man en<br />
gemensam anläggning att ansvara för. En gemensam värmeförsörjning kan också vara en<br />
utgångspunkt för andra aktiviteter som leder till bättre miljö t ex. sopsortering, bilpooler<br />
(även med miljöfordon) etc. Kanske kan den gemensamma anläggningen bli grunden för<br />
ett miljövänligt bostadsområde där man känner varandra bättre, tryggheten ökar och<br />
därmed trivseln?<br />
I samband med att man gräver för kulverten finns det möjlighet att även lägga ner kabel<br />
för bredband eller kabel-TV.<br />
Om anslutningen till den gemensamma värmecentralen medför att man ersätter en<br />
oljepanna med tank får man mer utrymme i huset.<br />
10
3 HUR GÅR DET TILL ATT ORDNA EN <strong>GEMENSAM</strong><br />
<strong>VÄRME</strong>ANLÄGGNING?<br />
Hur går det då till att ordna en gemensam värmeanläggning? Från idé till genomförande<br />
kan vägen kännas lång men många moment är ganska snabbt avklarade. I figuren nedan<br />
presenteras ett exempel på hur arbetsgången kan se ut ungefär i den tidsordning som de<br />
bör genomföras.<br />
Figur 2 Vägen till en gemensam värmecentral<br />
11
Steg 1. Intresseväckning<br />
Görs av villaägarna Görs av konsult<br />
Ta fram ett första underlag med<br />
ekonomiska, miljömässiga och andra<br />
konsekvenser. Inhämta erfarenheter<br />
från liknande projekt.<br />
Ta kontakt med kommunen om<br />
planerade och pågående fjärr- och<br />
närvärmeprojekt, industrier,<br />
gruppcentraler i närheten etc. samt<br />
allmänt om planfrågor, markägande,<br />
möjligheter att nyttja allmän mark för<br />
kulvertdragning, kommunens syn på<br />
biobränsleeldning etc.<br />
Redovisa projektidé och underlag i<br />
lämpligt forum, exempelvis möte med<br />
villaägarförening, vägsamfällighet etc.<br />
Beslut om att genomföra en<br />
förstudie/anlita konsult.<br />
Steg 2. Förstudie<br />
Görs av villaägarna Görs av konsult<br />
Inventering/kartläggning av förutsättningar i<br />
husen.<br />
Inventering/kartläggning av förutsättningarna i<br />
området.<br />
Inventera bränsle tillgång och kvalitet i<br />
närområdet.<br />
Kontakta lokalt värmebolag, undersök<br />
ev. samarbetsmöjligheter.<br />
Kontakta bredbands/kabel-tv-bolag,<br />
undersök om intresse finns för<br />
kabelläggning i samband med<br />
kulvertläggning, kostnaderna kan<br />
delas.<br />
Förnyad kontakt med kommunen.<br />
Preliminär dimensionering av effektbehov.<br />
Kartlägga och fastställa ett antal tekniska<br />
alternativ och deras kostnader.<br />
Kontakta bank om villkor för<br />
finansiering.<br />
Diskutera hur betalningen för varje<br />
enskilt hushåll ska gå till, ska<br />
12
värmemätare installeras hos varje<br />
abonnent.<br />
Presentera resultatet av förstudien för<br />
småhusägarna. Preliminär<br />
intresseanmälan från husägarna. Få<br />
beslut om att gå vidare med<br />
förprojektering mm. Beslut om<br />
finansieringen av detta.<br />
Steg 3. Projektering<br />
Görs av villaägarna Görs av konsult<br />
Utreda om projektet skall ske i<br />
samfällighet/bolag/förening<br />
Välja och anlita konsult för<br />
förprojektering.<br />
Besluta om att gå vidare med<br />
detaljprojektering samt finansiering av<br />
denna. Välja och anlita konsult för<br />
detaljprojekteringen.<br />
Steg 4. Genomförande<br />
Förprojektering<br />
Detaljprojektering.<br />
Görs av villaägarna Görs av konsult/entreprenör<br />
Beslut om genomförande av projektet<br />
och bindande besked om anslutning.<br />
Bilda bolag, förening eller samfällighet.<br />
Ordna slutlig finansiering av projektet.<br />
Ordna erforderliga tillstånd, söka<br />
bygglov etc.<br />
Ordna tekniskt sakkunnig för att hålla i<br />
projektet.<br />
Bestämma entreprenadform.<br />
Ta fram förfrågningsunderlag och lämna ut på<br />
anbud.<br />
Anbudsgranskning, presentation,<br />
slutligt beslut om genomförande.<br />
13
Ta in anbud på bränsleleveranser och<br />
teckna avtal (Biobränsle).<br />
Avtal om drift och skötsel av<br />
anläggningen.<br />
Fastställa taxor, debiteringsprinciper i<br />
ett värmeleveransavtal.<br />
Steg 5. Drift<br />
Bygga anläggningen.<br />
Kvalitetssäkring, byggkontroll.<br />
Kvalitetssäkring av dokumentation.<br />
Utbilda berörd personal.<br />
Görs av villaägarna Görs av konsult/entreprenör<br />
Driftsättning, besiktning, provdrift och<br />
prestandaprov.<br />
Starta värmeleverans.<br />
Driftoptimering.<br />
Återkommande prestandaprov före<br />
garantitidens slut.<br />
14
4 TA REDA PÅ HUSENS FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
4.1 Husens värmebehov<br />
För att den gemensamma värmecentralen varken skall över- eller underdimensioneras<br />
måste en beräkning göras av de anslutna småhusens värmebehov och effektbehov. Man<br />
bör inte lägga ner för mycket arbete på denna kartläggning eftersom husens<br />
energiförbrukning ändras exempelvis vid ägarbyte eller så fort antalet boende ändras,<br />
vid tillbyggnader etc.<br />
Normalt hämtar man uppgifter från el- och oljeräkningar. Oljebolagen kan även hjälpa<br />
till med beräkningar. Om uppgifter helt saknas för ett småhus kan Tabell 1 användas för<br />
att bedöma husets värmebehov.<br />
Här följer några exempel på hur man räknar.<br />
Hus värmt med el<br />
Den beräknade årsenergiförbrukningen är enligt elräkningen 27 500 kWh. Från<br />
den dras hushållselen, ca 5 000 kWh/år bort 1) . Resterande 22 500 kWh/år är den<br />
energi som går åt för att värma huset och som måste levereras till huset från det<br />
gemensamma systemet. En elpanna har förluster, i storleksordning ca 5 %. Vi<br />
bortser från detta här eftersom förlustenergin ändå kommer huset till godo.<br />
Effektbehovet kan grovt beräknas genom att dividera värmebehovet med 2 300. I<br />
detta fall blir effektbehovet: 22 500/2 300 = ca 10 kW.<br />
1) Om huset har elvärmd golvvärme eller pool dras även elförbrukningen för dessa bort. Som en<br />
tumregel kan 250 kWh/m 2 golvvärme respektive 700 kWh/ m 2 poolyta användas.<br />
Hus värmt med olja<br />
Huset har en relativt dålig oljepanna från 1978. Enligt telefonsamtal med<br />
oljeleverantören är årsförbrukningen ca 3 m 3 olja per år. 1 m 3 olja motsvarar ca<br />
10 000 kWh. Pannan antas ha en verkningsgrad av 70 %, det vill säga att endast<br />
70 % av oljans energiinnehåll kommer huset tillgodo. Resten försvinner antingen<br />
som rökgasförluster eller medför att rumstemperatur i pannrummet blir onödigt<br />
hög. För detta hus kan således nettovärmebehovet beräknas till:<br />
3 m 3 x 10 000 kWh/m 3 x 70 % verkningsgrad, dvs. 21 000 kWh/år. 21 000 kWh/år<br />
är således den värmemängd som måste levereras till husets undercentral vid<br />
anslutning till det gemensamma nätet.<br />
Effektbehovet beräknas till: 21 000/2 300 = ca 9 kW.<br />
15
Hus värmt med ved<br />
Beräkning av nettovärmebehovet för ett hus värmt med ved är lite osäkrare, dels<br />
kan pannans verkningsgrad vara mycket låg, dels varierar vedens fuktinnehåll<br />
och därmed det användbara värmeinnehållet i veden.<br />
I detta exempel antar vi att vedens värmeinnehåll är 1 200 kWh/m 3 ved och att<br />
pannans årsmedelverkningsgrad är 70 %.<br />
Antag en förbrukning av 20 m 3 ved per år: 20 x 1 200 x 0,7 = 16 800 kWh/år.<br />
Effektbehovet beräknas till 16 800 / 2 300 = ca 7 kW.<br />
Beräkningarna avser hus i Mellansverige. I norra Sverige blir energi- och effektbehovet<br />
större. Se vidare faktabanken kapitel 10.4. Beräkningarna förutsätter också att husen är<br />
försedda med s.k. förrådsberedare. Vid andra lösningar för tappvarmvattenproduktion:<br />
direktberedning, genomströmningsberedare med trevägskoppling m fl. blir effektbehovet<br />
annorlunda.<br />
Kommentarer till beräkningarna:<br />
Även en undercentral för gemensam värme har förluster som i storleksordning är<br />
5 procent. För enkelhetskull bortser vi från dessa i beräkningarna.<br />
4.1.1 Energisparande åtgärder<br />
En av fördelarna med kartläggningen ovan är att man får ett bra underlag för beräkning<br />
av husens specifika förbrukning, dvs. energianvändning per uppvärmd yta. Är husets<br />
energianvändning högre än vad nedanstående tabell anger bör man se över vilka<br />
energisparande åtgärder som är möjliga att genomföra.<br />
Hus utan biytor Hus med >60m 2 biyta (uppvärmd)<br />
Elvärme 1) Olja (ved) El och olja Elvärme Olja (ved) El och olja<br />
Byggt före 1940 190 240 215 130 145 140<br />
1941-1960 225 270 250 150 150 150<br />
1961-1970 190 225 210 125 145 135<br />
1971-1985 150 245 200 120 125 125<br />
1986-1990 140 sakn sakn 80 sakn sakn<br />
Byggt efter 1991 125 sakn sakn 100 sakn sakn<br />
Tabell 1. Specifika värmebehovet kWh/m2, år för småhus.<br />
De energisparåtgärder som kan vara aktuella att genomföra är framför allt<br />
tilläggsisolering av vindsbjälklag och eventuellt byte till bättre isolerade fönster (om<br />
åldersskäl motiverar det), alternativt montering av en ny tredje ruta. Kontakta<br />
kommunens energirådgivare för mera tips. Om det är ett stort antal likadana hus i ett<br />
område som är behov av åtgärder kan en gemensam upphandlig av en entreprenör<br />
minska kostnaderna kraftigt.<br />
Om energisparåtgärder genomförs påverkar detta givetvis energi- och effektbehovet i<br />
de åtgärdade husen. Eftersom man inte vet i förväg när i tiden åtgärderna genomförs är<br />
det svårt att ta hänsyn till detta vid dimensionering av värmecentralen.<br />
16
4.1.2 Sammanlagring av effektbehov<br />
När man summerar effektbehovet för samtliga hus som skall försörjas från den<br />
gemensamma centralen kommer det att bli större än vad centralen behöver leverera. Det<br />
beror på att det maximala effektbehovet inte uppkommer samtidigt i varje hus, folk<br />
duschar eller badar inte samtidigt, termostatventilerna i värmesystemen i de olika husen<br />
slår till och av på olika tider osv. Detta kallas sammanlagring. Effektbehovet i<br />
värmecentralen reduceras i förhållande till summan av husens effektbehov med en<br />
sammanlagringsfaktor som blir större ju fler hus som är anslutna.<br />
Sammanlagringsfaktorn beror av hur värmesystemet och framförallt<br />
tappvarmvattenberedningen är utförd. I kapitel 10.4 redovisas sammanlagringen för<br />
olika typer av system.<br />
4.1.3 Anpassning av värmesystemet i de olika småhusen<br />
Beroende av vilken typ av värmekälla som används i den gemensamma värmecentralen<br />
är det viktigt att man vet vilka temperaturnivåer som krävs i systemet vid olika<br />
utetemperaturer. Detta är nödvändigt för exempelvis värmepumpar som inte fungerar<br />
bra om den så kallade returtemperaturen är för hög från de anslutna husen. Därför bör<br />
man i samband med kartläggningen av husen göra en bedömning av vilken framlednings-<br />
respektive returtemperatur som varje hus värmesystem är dimensionerat för.<br />
Det bästa underlaget får man genom en faktiskt mätning av temperaturen vid kallt väder.<br />
Lämpligen görs detta i samband med projekteringen.<br />
I hus med s.k. ettrörssystem kan det vara problem att få tillräcklig värmeavgivning vid<br />
låg temperaturer på det levererade vattnet från det gemensamma systemet (gäller främst<br />
vid installation av värmepump). Problemet går dock att åtgärda med vissa ombyggnader<br />
av husets värmesystem.<br />
4.2 Vad medför en gemensam värmeanläggning för mitt hus?<br />
4.2.1 Utrymmesvinster<br />
När den egna pannan och en eventuell oljetank tas bort frigörs utrymmen som kan<br />
användas för annat. Det handlar i många fall om 10-15 m 2 som kan användas för<br />
bostadsändamål, som hobbyrum eller tvättstuga. Hur detta värderas varierar givetvis,<br />
men det kan påverka priset i positiv riktning vid en senare försäljning. Ytbehovet för en<br />
undercentral till det gemensamma värmesystemet är högst en halv kvadratmeter.<br />
4.2.2 Förändring av värmebalansen i huset<br />
Värmeavgivningen från pannan har oftast varit (mer än) tillräcklig för att värma upp inte<br />
bara pannrummet utan också kringliggande utrymmen. När pannan försvinner kan ofta<br />
en radiator behöva installeras för att hålla utrymmena varma.<br />
17
4.2.3 Förändringar i ventilationen i huset<br />
Om huset bara har självdragsventilation med kanaler i skorstensstocken kan<br />
luftomsättningen i huset minska när man tar bort en oljepanna och skorstenen kallnar.<br />
Även ventilationen i pannrummet/källaren minskar. Man bör av det skälet inte sätta igen<br />
hålet till rökgången från pannan helt.<br />
4.2.4 Risk för fuktproblem på vinden<br />
Den tidigare varma skorstensstocken har bidraget till att värma upp/hålla fukten borta<br />
från vindsutrymmet. När skorstensstocken blir kall kan kondensproblem uppstå på kalla<br />
ytor t.ex. yttertakets undersida. Problemet kan åtgärdas med större öppningar i<br />
takfotskanten och större ventilationsgluggar i gavelspetsarna. Speciellt om man har<br />
tilläggsisolerat vinden bör man regelbundet kontrollera att fukt- eller kondens inte<br />
uppstår på vinden.<br />
4.2.5 Grävningar på tomten<br />
Värmekulverten till huset, servisledningen, läggs i<br />
en ca 0,5 m djup grav. Den förläggs från<br />
huvudkulverten i gatan till det utrymme (ofta det<br />
gamla pannrummet) där undercentralen placeras.<br />
Prydnadsbuskar och ev. träd kan behöva flyttas<br />
för att ledningen inte skall bli för lång. Om man<br />
använder flexibla kulvertar minskar det<br />
problemet.<br />
4.2.6 Installationer i huset<br />
En del installationer krävs i husen för att ta emot<br />
värmen samt reglera värme och<br />
tappvarmvattenproduktion. Dessutom krävs<br />
avstängningsventiler, säkerhetsutrustning och<br />
eventuell utrustning för mätning och debitering.<br />
Hur installationerna ser ut beror bl.a. av vilket<br />
kulvertsystem som väljs, vilken grad av reglering<br />
som önskas samt hur<br />
tappvarmvattenproduktionen sker. Vilka<br />
installationer som krävs.<br />
bestäms i samband med detaljprojekteringen.<br />
Generellt kan sägas att installationerna tar lite<br />
utrymme i anspråk. I kapitel 10.7 redovisas<br />
några alternativ Abonnentcentralen monteras på<br />
golv eller på en vägg.<br />
Bildkälla: Svenska Fjärrvärmeföreningen<br />
Figur 3 Förläggning av kulvert till huset<br />
Figur 4 Undercentral för en villa<br />
18
5 TA REDA PÅ OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
5.1 Områdets allmänna lämplighet för närvärme<br />
Ett villkor för att det skall vara ekonomiskt genomförbart att bygga ett gemensamt<br />
närvärmenät är att det inte är för glest mellan husen i området.<br />
Om det är stora avstånd mellan husen och värmebehovet är lågt ökar<br />
kulvertkostnaderna och med långa ledningar ökar också värmeförlusterna från<br />
kulverten.<br />
En stor del av kostnaderna för ett nytt gemensamt värmesystem utgörs av kostnaden för<br />
värmedistributionsnätet. Kostnaden för detta är beroende av bland annat<br />
kulvertdimension, förläggningsdjup och framförallt markförhållanden. Om det krävs<br />
sprängning ökar kostnaderna drastiskt för kulvertdragning. I olämplig mark kan<br />
kostnaderna för kulvertnätet bli dubbelt så höga jämfört med om förhållandena är<br />
gynnsamma. I glesa nät blir kostnaden då ofta så hög att ekonomin spolieras för hela<br />
projektet. Det är därför av stor vikt att markförhållandena kartläggs tidigt i projektet.<br />
Höjdskillnader i husens inbördes placering bör beaktas eftersom det kan påverka den<br />
planerade panncentralens konstruktion. En noggrannare kartläggning görs i samband<br />
med projekteringen av kulvertnätet.<br />
Möjligheterna till samförläggning av kulvertarna med t.ex. ledningar för vatten och<br />
avlopp, el, gas eller bredband bör undersökas. Vinsterna vid samförläggning skall dock<br />
inte överdrivas. Nackdelarna med breda schakt och svårigheter att samordna arbetena<br />
överväger ofta vinsten i schakt- och återfyllningsarbetena. Se vidare faktabanken kapitel<br />
0.<br />
5.2 Hur många småhus kommer att ansluta sig?<br />
Distributionsnätet dimensioneras för att klara samtliga nu befintliga hus i området,<br />
oavsett hur många som är med från början, samt med marginal för eventuella framtida<br />
utbyggnader. Dimensioneringen görs under detaljprojekteringen av anlitad konsult.<br />
Ur ekonomisk synpunkt är det viktigt att en stor andel av småhusen i området är med<br />
från projektets start, den s.k. anslutningsgraden bör vara hög.<br />
I fjärrvärmesammanhang eftersträvas det normalt att minst ca 70 % av småhusen i ett<br />
område ansluter sig till fjärrvärmenätet för att det skall vara ekonomiskt intressant att dra<br />
fram en kulvert. Ofta påbörjas ändå projektet vid kanske 50 % anslutningsgrad<br />
eftersom flera husägare bestämmer sig först när grävarbetena påbörjas.<br />
Om husets värmesystem nyligen har bytts kan viljan att ansluta sig vara låg, framför allt<br />
om det nya systemet har hög investeringskostnad och låga driftskostnader som<br />
exempelvis gäller bergvärmepumpar.<br />
Många husägare är också oroliga för att deras välvårdade trädgårdar skall bli förstörda<br />
med påföljande återställningsarbeten. Med dagens teknik med flexibla kulvertar blir<br />
19
ingreppen relativt små. I extra känsliga partier kan man handgräva vilket gör skadorna<br />
på trädgården mindre.<br />
För husägare med småhus värmda med direktverkande el kan kostnaderna för<br />
installation av ett nytt vattenburet system och nya radiatorer, storleksordningen 50 000<br />
kr, vara direkt avskräckande. Om elradiatorerna i ett sådant hus börjar bli ålderstigna,<br />
kanske över 25 år, och varmvattenberedaren måste bytas kan det ändå vara intressant<br />
för vissa husägare att ansluta sig. Det finns också billigare lösningar med s.k.<br />
fjärrvärmekamin vilket är en fläktkonvektor som över för värmen till luften i rummet. I<br />
det här fallet behåller man direktelradiatorerna som tillsatsvärmekälla och som<br />
kallrasskydd. Det är en ovanlig lösning.<br />
För att få acceptabel ekonomi i det gemensamma värmeprojektet bör målet vara att så<br />
många som möjligt, helst minst 70 %, av husen i området skall vara anslutna när<br />
värmeleveranserna påbörjas. Med tiden kan man kanske räkna med ytterligare<br />
anslutningar tills i slutänden 80- 90 % är anslutna.<br />
Vid dimensionering av panncentralen måste man ta hänsyn till framtida anslutning av<br />
befintliga hus och eventuell nybyggnation. Själva värmeproduktionsenheterna (pannor,<br />
värmepumpar) kan dock relativt lätt bytas ut mot större om det skulle behövas i<br />
framtiden.<br />
5.3 Placering av värmecentralen<br />
Placeringen av värmecentralen kräver att man tar hänsyn till en rad faktorer. För att<br />
lönsamheten för den gemensamma värmeanläggningen ska bli god är det viktigt att<br />
ledningarna för distribution av värmen blir så korta som möjligt. Värmecentralen bör<br />
därför finnas i omedelbar närhet till småhusen som ska få sin värme från centralen. Man<br />
måste också ta hänsyn till att nödvändigt utrymme finns för leverans av bränsle i<br />
anslutning till värmecentralen. Placeringen av värmecentralen måste även utformas så att<br />
närboende inte störs av buller eller damm från anläggningen. Lokaliseringen av<br />
värmecentralen kan ofta bli föremål för diskussioner där inte minst estetiska frågor kan<br />
vara avgörande. Samråd bör ske med kommunens byggnadsnämnd i ett tidigt skede.<br />
I kapitel 10.13 i faktabanken finns en översikt av bestämmelser som kan vara aktuella<br />
vid uppförande av en värmeproduktionsanläggning.<br />
20
6 VAL AV UPPVÄRMNINGSALTERNATIV FÖR DEN<br />
<strong>GEMENSAM</strong>MA ANLÄGGNINGEN<br />
Vilket/vilka energislag man skall välja för värmeförsörjning av det gemensamma nätet är<br />
ingen lätt fråga att besvara. Väljer man att uppföra en egen anläggning kommer den att<br />
vara i drift i minst 20-30 år. Under denna tid kommer de förutsättningar som man<br />
grundade valet av ett energislag på att ha förändrats. Bristsituationer med ökande priser<br />
som följd, förändrade emissionskrav, miljöavgifter och skatter är inte osannolika<br />
händelser.<br />
Inriktningen bör därför vara att värmeförsörjningen grundas på användning av uthålligt<br />
tillgängliga och förnybara energislag med liten miljöpåverkan och att anläggningen byggs<br />
så flexibel att byte av energislag kan ske till rimliga kostnader. Användningen av el och<br />
fossila bränslen som olja bör vara så liten som möjligt, men kan kanske inte undvikas<br />
helt för spets- eller reservändamål.<br />
Det innebär att de alternativ som bör studeras är<br />
• biobränsle t ex. halm, flis, briketter, pellets<br />
• naturvärme, lagrad solvärme i berg, mark och sjöar som tas ut via värmepump<br />
• solvärme via solfångare<br />
Vindkraft är inte ett ekonomiskt alternativ för uppvärmningsändamål.<br />
6.1 Köpa värme från någon annan<br />
Man bör undersöka om det inom eller i närheten av området finns några andra<br />
möjligheter till värmeleverans än en egen värmecentral.<br />
Det kan t. ex. var en industri med spillvärmekällor som ej utnyttjas eller som har en<br />
panncentral med överkapacitet.<br />
Ett annat alternativ är andra större fastigheter t.ex. skolor, flerbostadshus med egna<br />
oljeeldade panncentraler. Om fastighetsägaren ändå planerar att ersätta oljepannorna<br />
med fastbränsle eldade pannor kan dessa till en marginell kostnad dimensioneras en<br />
storlek större för att också försörja det gemensamma närvärmesystemet. Kommunen<br />
kan ha information om pågående eller planerade projekt, varför man bör ta en kontakt i<br />
ett tidigt stadium.<br />
Det finns en rad leverantörer av ”färdig värme”. En del leverantörer åtar sig bara<br />
uppdrag inom ett begränsat geografiskt område medan andra levererar anläggningar<br />
över hela landet. Flera fjärrvärmeleverantörer erbjuder leverans av färdig värme utanför<br />
områden som nås med fjärrvärme. Kommunens energirådgivare kan i regel informera<br />
om vilka leverantörer som finns på den aktuella orten.<br />
6.2 Uppföra egen värmecentral till det gemensamma nätet<br />
Genom att uppföra en egen värmecentral till ett gemensamt nät får man stor frihet vid<br />
utformningen av värmesystemet. Förutom att välja energislag eller kombinationer av<br />
21
olika energislag bör man även undersöka möjligheterna till en framtida anslutning till<br />
fjärr- eller närvärmenät.<br />
Det finns en rad tänkbara alternativ för att producera värme i en gemensam<br />
värmecentral. Med hänsyn till nuvarande energipriser, miljöaspekter och driftsäkerhet<br />
kan man lyfta fram följande alternativ:<br />
• Pellets eller briketter, ev. kombinerat med olja/el för spetsenergi<br />
• Värmepump med olja/el som spetsenergi<br />
• Solvärme som komplement till annan basenergi<br />
Nedan presenteras de tre produktionsalternativen kortfattat. I faktabankens kapitel<br />
10.4 finns utförligare information.<br />
6.2.1 Att elda pellets eller briketter<br />
Idag finns det väl utvecklad och beprövad teknik för att elda pellets och briketter i både<br />
små och stora anläggningar. Förbränningen sker helt automatiskt på samma sätt som vid<br />
eldning av olja. I jämförelse med oljeeldning är dock fördelarna med biobränslen många<br />
där lägre pris och miljöfördelar väger tyngst. En panna för pellets/briketter har en<br />
verkningsgrad på 85-90 %.<br />
För lite större pelletsanläggningar sker leveranserna vanligtvis med en bulkbil som blåser<br />
in pellets i anläggningens bränsleförråd. För pellets är det vanligt att en silo används som<br />
bränsleförråd. Leverans av briketter sker vanligen i container som även används som<br />
bränsleförråd.<br />
Under några få kalla dagar per år behövs värmecentralens hela kapacitet. I stället för att<br />
dimensionera en hel pelletsanläggning för den korta tiden kan det vara lönsamt att<br />
exempelvis låta en el- eller oljepanna komplettera pelletspannan. Ofta dimensionerar<br />
man pelletspannan för att klara mellan 50 och 65 % av maximalt effektbehov. Olje- eller<br />
elpannan kan då även fungera som reserv om det skulle tillstöta något problem med<br />
pelletspannan. Att använda elpanna för spetseffekt är ofta olämpligt eftersom<br />
effektavgiften kan bli mycket hög.<br />
Eftersom det är kostnadseffektivt att utföra så mycket som möjligt av installationerna på<br />
plats hos leverantören är det vanligt att pelletsanläggningen byggs in i en flyttbar<br />
container som sedan anpassas för att passa in i omgivningen. I det här exemplet har man<br />
valt att klä in silon och huset som rymmer pannan med rödmålad panel med vita knutar.<br />
22
Bildkälla: Janfire<br />
Figur 5 Pelletseldad värmecentral med bränsleförråd<br />
En värmecentral med yttermåtten 2,5 x 6 meter och rymmer en pelletspanna på 250<br />
kW. Silon är knappt 8 meter hög och skorsten sticker upp knappt 10 meter över<br />
marken.<br />
6.2.2 Värmepump med olja/el spets<br />
En värmepump kan dra nytta av värmeenergi som finns lagrad i mark, luft eller vatten.<br />
Genom att transportera och omvandla värmen till en högre temperaturnivå blir den<br />
lagrade värmen användbar för uppvärmning av hus. Vilken typ av värmekälla som är<br />
lämpligast beror på husens energibehov och värmesystem och vilka förutsättningar som<br />
omgivningarna erbjuder. De vanligaste värmekällorna är jord- eller bergvärme, men<br />
även sjövärme eller luftvärme förekommer. För att det ska vara möjligt att uppföra en<br />
värmepumpsanläggning som hämtar värmen från berg, ytjord eller sjö krävs att det finns<br />
en relativt stor yta där kollektorslangen kan placeras i närheten av värmecentralen.<br />
För att få en ekonomisk storlek på värmepumpen brukar den dimensioneras så att den<br />
klarar 50 % av effektbehovet, vilket täcker 80-90 % av energibehovet. Det resterande<br />
energibehovet kan lämpligen täckas med el eller olja.<br />
Värmepumpen förbrukar el som huvudsakligen används för att driva en kompressor.<br />
Värmefaktorn är ett mått på hur effektiv värmepumpsanläggningen är. Om en<br />
värmepump har värmefaktorn 3 förbrukar den 1 kWh el till kompressorn, hämtar 2<br />
kWh naturvärme från borrhålet och levererar 3 kWh värme.<br />
23
6.2.3 Solvärme<br />
Solvärme kan vara ett bra komplement till en värmeanläggning. Under<br />
sommarhalvåret kan en solvärmeanläggning förse området med en stor del av<br />
varmvattnet medan tillskottet under vinterhalvåret är försumbart.<br />
Figur 6 Solvärme för småhus<br />
I kombination med en bränslepanna för exempelvis pellets eller olja är solvärme extra<br />
intressant eftersom pannan har en låg verkningsgrad under sommaren då den endast<br />
går för att producera varmvatten.<br />
Man kan tänka sig en rad olika lösningar för solvärme. Antingen kan man bygga en<br />
större solvärmeanläggning i närheten av panncentralen eller så kan man förse varje<br />
hus med en mindre solvärmeanläggning. Om man väljer ett sådant alternativ kan<br />
distributionssystemet från den gemensamma värmecentralen stängas av under<br />
sommarhalvåret vilket innebär minskade kulvertförluster.<br />
Att koppla in solfångare som är placerade på småhusens tak till kulvertnätet medför<br />
ofta styr- och regler problem.<br />
6.3 Sälja värme till utomstående förbrukare<br />
En intressant möjlighet är att sälja värme från den gemensamma värmeanläggningen till<br />
en utomstående värmeköpare. Som exempel kan ett daghem eller en mindre industri<br />
försörjas från det gemensamma nätet. Ett utökat produktionsunderlag gör att en större<br />
värmecentral kan byggas, oftast blir investeringskostnaderna per producerad<br />
energienhet lägre ju större anläggning man bygger. En annan fördel är att man kan kosta<br />
på en bättre teknisk utrustning. En förutsättning för att lyckas med värmeförsäljning är<br />
att man kan teckna tidsmässigt långa avtal med värmeköpare. Det är viktigt att veta att<br />
man tar på sig ett leveransansvar om avtal tecknas.<br />
24
6.4 Miljöpåverkan från energianvändning<br />
Den viktigaste miljöfrågan enligt många forskare är i dagsläget utsläpp av växthusgaser<br />
vilket medför en ökad temperatur på jorden. De av människan påverkbara utsläppen<br />
växthusgaser sker framförallt vid förbränning av fossila bränslen, som exempelvis olja.<br />
Diagrammet nedan visar utsläpp av koldioxid (som är en växthusgas) från olika<br />
värmekällor.<br />
350<br />
300<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
Pellets Hushållsavfall El, nordisk mix Olja Kol<br />
gram CO2/kWh<br />
Figur 7 Utsläpp av koldioxid från olika värmekällor<br />
Utsläpp av växthusgaser medför en global påverkan i motsats till utsläpp av exempelvis<br />
partiklar, kväveoxider och flyktiga kolväten vilka ger en lokal påverkan.<br />
I kapitel 10.3 redovisas specifika utsläppsvärden för förbränning respektive för<br />
transport, utvinning och förädling av att antal bränslen. Redovisning görs för<br />
växthusgasen koldioxid (CO2), kväveföreningar (NOx), svavelföreningar (SOx),<br />
partiklar och flyktiga kolväten (VOC).<br />
Beräkningsexempel: Oljevärmt småhus ansluter sig till gemensam värme<br />
Enligt Tabell 2 i kapitel 10.3 är utsläppet av koldioxid från ett småhus som förbrukar 3,5<br />
m 3 olja = 3,5 m 3 x 10 000 kWh/m 3 x 274 g CO2/kWh= 9,6 ton koldioxid/år. Om<br />
utsläppet av koldioxid vid produktion och distribution av oljan skall medräknas ökar<br />
utsläppet till totalt ca 10,3 ton/år.<br />
Utsläppet av koldioxid för att producera motsvarande värme i en pelletseldad<br />
panncentral är i princip noll eftersom biobränslen inte medför någon nettotillskott av<br />
koldioxid vid förbränning. Däremot sker det utsläpp av koldioxid för produktion och<br />
distribution av pellets samt vid användandet av el i pumpar, matningsutrustning etc. i<br />
panncentralen. Detta utsläpp är i storleksordningen 0,2 ton CO2 per år beroende av hur<br />
elen räknas.<br />
Som jämförelse är utsläppet från en bil som körs 1500 mil/år i storleksordningen 2,5 ton<br />
koldioxid.<br />
25
7 EKONOMI OCH LÖNSAMHET<br />
För att det skall vara meningsfullt att gå vidare med mer fördjupande studier av en<br />
framtida gemensam värmeanläggning måste de första ekonomiska kalkylerna visa på att<br />
det är ekonomiskt intressant att ansluta sig till det gemensamma nätet.<br />
Man skall dock inte lita blint på kalkylerna då resultaten av dessa till stor del är<br />
beroende av vilka förutsättningar som används i beräkningarna. Den ekonomiska<br />
skillnaden mellan olika uppvärmningsalternativ kan vara små och ofta är den avgörande<br />
faktorn vilken framtida energiprisutveckling man förväntar sig. Det har historiskt visat sig<br />
att prognoser för den framtida energiprisutveckling ofta slår fel.<br />
Även om energikostnaderna för det gemensamma nätet är högre jämfört med ett<br />
individuellt uppvärmningsalternativ är det andra faktorer som kan styra beslut om<br />
anslutning, exempel på sådana faktorer är:<br />
• mer utrymme i huset då det gamla pannrummet blir tomt.<br />
• bättre komfort om bullrande och luktande panna ersätts med en undercentral.<br />
• miljö, om det är en oljepanna som ersätts med gemensam värme med pellets som<br />
bränsle minskar utsläpp av koldioxid kraftigt.<br />
• enklare bränslebyte, om det i framtiden krävs byte till nytt bränsleslag görs det<br />
normalt billigare och enklare i den gemensamma panncentralen än i det individuella<br />
systemet.<br />
7.1 Energipriser<br />
Priset på olika energislag kan variera kraftigt och är för oljan beroende av<br />
världsmarknadspriser, för elen är det beroende av fyllnadsgrad i vatten magasin mm och<br />
för biobränsle har det bland annat betydelse hur stor mängd man köper per tillfälle.<br />
Skatter och avgifter kan snabbt förändras.<br />
öre/kWh Löpande energipriser, inkl skatter och moms<br />
90<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
1970 1980 1990 2000<br />
Figur 8 Löpande energipriser<br />
Elvärme småhus<br />
(totalt pris)<br />
Olja småhus<br />
Pellets/briketter<br />
värmeverk<br />
Skogsbränsleflis<br />
värmeverk<br />
Källa: Energiläget 2001, <strong>Energimyndigheten</strong> samt Prisblad för biobränsle,<br />
<strong>Energimyndigheten</strong>.<br />
26
7.1.1 Olja - småhus<br />
Oljan är det energislag som historiskt haft de kraftigast svängningarna. Prisökningar sker<br />
främst vid högkonjunkturer, då världsläget är instabilt och i samband med perioder då<br />
temperaturen är lägre än normalt. För en småhusägare består oljepriset av följande delar<br />
(vintern 2001/2002).<br />
kr/m3 kr/kWh<br />
Råvarupris 2 500 0,25<br />
Energiskatt 707 0,07<br />
Svavelskatt
kr/kWh<br />
Leverans med bulkbil 0,28<br />
Moms, 25 % 0,07<br />
Totalt 0,35<br />
kr/kWh med hänsyn till årsmedelverkningsgrad 0,44<br />
Årsmedelverkningsgraden för en pelletspanna är i storleksordningen 80 % vilket medför<br />
att för den energi som kommer huset tillgodo bli energipriset ca 0,44 kr/kWh. Det<br />
relativt låga pelletspriset beror på att pellets för närvarande är befriat från energi- och<br />
koldioxidskatt.<br />
7.1.4 Pellets - panncentral<br />
Till små panncentraler sker transporterna vanligtvis med bulkbil. Priset är beroende av<br />
transportavstånd och är ofta en förhandlingsfråga. Under vintern 2001/2002 har priset<br />
ökat till ca 30-35 öre/kWh och med hänsyn till pannans verkningsgrad blir energipriset<br />
ungefär 40 öre/kWh.<br />
7.1.5 Flis - panncentral<br />
Priset för flis är beroende av råvarans ursprung, exempelvis om det är odlad energiskog,<br />
rester från avverkning eller importerad flisat returträ. Transportsträckan är av betydelse.<br />
För mindre panncentraler förekommer det att lantbrukare i närområdet förser<br />
panncentralen med skogsflis. I vissa fall kan dessa lokala leverantörerna ha ägarintressen<br />
i panncentralen.<br />
Under de senaste åren har priset för flis varit stabilt, storleksordningen 0,11 kr/kWh<br />
exkl. moms, 0,14 kr/kWh inkl moms.<br />
Årsmedelverkningsgraden för en flispanna är i storleksordningen 80% vilket medför att<br />
för den energi som levereras från en panncentral blir energikostnaden ca 0,18 kr/kWh<br />
inkl moms.<br />
7.2 Kalkylförutsättningar<br />
Val av kalkylförutsättningar har stor betydelse för kalkylens utfall. Här följer några av de<br />
viktigaste med kommentarer.<br />
Kostnaden för olika värmesystem är bland annat beroende hur arbetssituationen för<br />
entreprenörer är på orten, exempelvis är kostnaden för bergvärmepumpar betydligt<br />
högre i Stockholmsområdet jämfört med övriga landet. Exempel på olika kostnader<br />
redovisas som kalkyler längre fram. Det finns alltid en risk för oförutsedda kostnader,<br />
exempelvis att markförhållanden är sämre än väntat.<br />
Utvecklingen av räntor samt inflation. En anläggning finansieras oftast via lån, den<br />
årliga kostnaden för detta är beroende av bankräntan och inflationen.<br />
Kalkylperiodens längd, resultat av en kalkyl beror bland annat av för hur lång period<br />
man gör kalkylen, desto längre kalkylperiod desto större är osäkerheten för<br />
förändringar av bränslepriser.<br />
28
Hur stor framtida bränsleprisförändringar kommer att bli kan man enbart gissa. Några<br />
antaganden från författarnas sida angående framtida energipriser är följande,<br />
• om skador orsakade av den förhöjda växthuseffekten börjar inträffa kommer fossila<br />
bränslen troligtvis bli betydligt mer belastade av skatter och avgifter i framtiden.<br />
• för elen börjar produktionstaket att nås vilket medför att antingen krävs nya<br />
kraftanläggningar eller ökad importkapacitet. Detta kommer troligtvis att medföra<br />
ökade elpriser då dessa alternativ medför ökade kostnader. Frågan är i vilken<br />
omfattning. Priserna har börjat stiga sedan våren 2001.<br />
• den fördelaktiga prisbild som biobränslen har beror bland annat på att dessa inte är<br />
belagda med några miljöavgifter för närvarande. Om användningen av biobränslen<br />
ökar mycket kraftigt finns det alltid en risk för ökat skatteuttag för dessa bränslen.<br />
Övriga kostnader. Vid byte från elpanna kan huvudsäkringsstorlek minskas och vid<br />
byte från oljeeldning försvinner sotningsavgiften.<br />
29
7.3 Kalkylexempel för gemensamt värmenät<br />
Resultatet av följande kalkyler är en totalkostnad redovisad som kr/kWh värme<br />
levererat till småhuset. Kostnaderna är uppdelade på bränsle-, kapital- och<br />
underhållskostnader. Det är viktigt att de presenterade totalkostnaderna endast ses som<br />
exempel. För att kunna göra en relevant kalkyl måste offerter /budgetofferter som är<br />
anpassade till det aktuella projektet tas in från entreprenörer eller leverantörer.<br />
Det finns en rad olika tekniska lösningar för utformningen av kulvertsystem, anslutning av<br />
abonnent samt tappvarmvattenberedning. I följande exempel beskrivs endast ett fåtal av<br />
de olika kombinationer som finns tillgängliga. För samtliga av dessa system gäller det att<br />
de inte har så kallad fjärrvärmestandard. Nackdelen med att inte ha fjärrvärmestandard<br />
är att kulvertdimensionen är större pga. att man arbetar med lägre temperaturnivåer,<br />
detta uppvägs dock av att kostnaden för abonnentcentralen hos kund är betydligt lägre.<br />
Observera att kalkylerna inte tar hänsyn till framtida energiprisförändringar. I kapitel<br />
10.10 beskrivs de olika kalkylerna mer detaljerat. De förutsättningar som använts i<br />
kalkylerna är följande<br />
Kalkylränta 6 %<br />
Kalkylperiod 15 år<br />
Annuitetsfaktor 0,103<br />
Pelletspris 31 öre/kWh (inkl. moms)<br />
Elpris 66 öre/kWh (inkl. moms)<br />
Oljepris 64 öre/kWh (inkl. moms)<br />
Kalkylexempel med kort beskrivning:<br />
A. Pelletseldad panncentral med 25 radhus.<br />
Husen direktansluts med 4-rörs kulvert och har direktberedning av tappvarmvatten.<br />
Förlusterna är något lägre eftersom kulvertdragning till stor del sker inomhus samt att<br />
kulvertsträckorna är kortare.<br />
B. Pelletseldad panncentral med 25 friliggande småhus.<br />
Husen ansluts med shunt och har förrådsberedare för tappvarmvatten vilket minskar<br />
kulvertdimensionen (2-rör)<br />
C. Pelletseldad panncentral med 25 friliggande småhus, ej leverans av<br />
tappvarmvatten.<br />
Husen är direktanslutna, för att minska kostnaderna används befintliga<br />
tappvarmvattenberedare. Panncentral har reserv för att ansluta ytterligare 5 hus.<br />
Panncentralen stängs av sommartid. Detta är en ovanlig systemlösning.<br />
D. Panncentral med värmepump och oljepanna.<br />
Husen ansluts med shunt och har förrådsberedare vilket minskar kulvertdimensionen (2rör).<br />
Värmepumpen täcker 90 % av värmebehovet, värmefaktor 3.<br />
30
kr/kWh<br />
1,20<br />
1,00<br />
0,80<br />
0,60<br />
0,40<br />
0,20<br />
0,00<br />
Pellets, 25 radhus,<br />
direktansl<br />
Kostnad för levererad värme till kund, inkl moms och skatter<br />
Pellets, 25 småhus,<br />
shuntansl<br />
Pellets, 25 småhus, ej<br />
tappvv lev<br />
Värmepump och<br />
oljepanna<br />
Årlig bränslekostnad Årlig kapitalkostnad Årlig underhållskostnad<br />
Figur 9 Jämförelse mellan olika bränsle- och systemalternativ.<br />
7.4 Kalkylexempel för olika individuella lösningar.<br />
Följande beräkningsexempel förutsätter att installationen avser kostnad i samband med<br />
byte av panna och att inga investeringar i exempelvis skorsten eller utökat elabonnemang<br />
behövs.<br />
Kalkylränta 6 %<br />
Kalkylperiod 15 år<br />
Annuitetsfaktor 0,103<br />
Pelletspris 35 öre/kWh (inkl. moms)<br />
Elpris 75 öre/kWh (inkl. moms)<br />
Oljepris 64 öre/kWh (inkl. moms)<br />
31
kr/kWh<br />
1,20<br />
1,00<br />
0,80<br />
0,60<br />
0,40<br />
0,20<br />
0,00<br />
Kostnad för individuell uppvärmning, inkl moms och skatter<br />
Oljepanna Bergvärmepump<br />
Pellets-panna Pelletsbrännare<br />
i en<br />
befintlig<br />
oljepanna<br />
Fortsatt<br />
uppvärmning<br />
med bef<br />
oljepanna<br />
Fortsatt<br />
uppvärmning<br />
med bef<br />
elpanna<br />
Årlig bränslekostnad Årlig kapitalkostnad Årlig underhållskostnad<br />
Figur 10 Jämförelse mellan olika individuella uppvärmningsalternativ.<br />
De småhus som i första hand är intressanta att ansluta till ett gemensamt värmenät av<br />
ekonomiska skäl är de hus som har gamla uppvärmningssystem som måste bytas ut av<br />
åldersskäl. För de hus som nyligen har bytt pannor är motivationen i<br />
lönsamhetssynpunkt att ansluta sig låg, men med stigande el- och oljepriser kan dock<br />
intresset öka även från denna grupp.<br />
För de hus som har direktverkande el måste direktelradiatorerna bytas ut till ett<br />
vattenburet system till en kostnad av storleksordningen 4 000-5 000 kr per radiator.<br />
Alternativt kan en eller flera så kallade fläktkonvektorer installeras som täcker 50-90 %<br />
av värmebehovet. Kostnaden är ca 5 000 kr per fläktkonvektor. Befintliga<br />
direktelradiatorer utnyttjas som kallrasskydd. Varmvattenberedningen sker som tidigare<br />
med elvarmvattenberedare i varje hus. Av ekonomiska skäl är det därför svårt att<br />
motivera en anslutning av hus med direktverkande el. Om radiatorerna är gamla med<br />
utslitna bimetalltermostater kan den komforthöjning som vattenburen värme medför<br />
motivera en anslutning.<br />
7.5 Uppvärmningskostnader ur småhusägarens synpunkt<br />
I ovanstående kalkylexempel samt i faktabanken har ingen hänsyn tagits till det<br />
skatteavdrag som en privatperson kan göra för sina räntekostnader. I följande exempel<br />
har hänsyn tagits till detta.<br />
Enligt Föreningsparbanken är den vanligaste låneformen för en ny värmeanläggning ett<br />
lån med 10-års avbetalningstid. Avbetalning är lika stor varje månad och räntan följer<br />
den så kallade Stibor 90 dagar (8,2% våren år 2002). För räntekostnader upptill 100<br />
000 kr/år reduceras låntagarens skatt med 30% av räntekostnaden. I övrigt är<br />
32
förutsättningarna samma som i tidigare exempel. Hela investeringskostnaden antas<br />
finansieras med lån. Ingen hänsyn tas till att eventuell förmögenhetsskatten kan minskas<br />
vid upplåning samt eventuell påverkan av fastighetsskatten. Om småhusägaren har<br />
möjlighet att låna pengar till lägre ränta eller kan betala en del av kostnaderna kontant<br />
ändras kalkylen.<br />
Anslutning till gemensam värme, investeringskostnad 96 000 kr.<br />
Årlig bränslekostnad 8 700 kr/år<br />
Årlig underhållskostnad 3 000 kr/år<br />
Räntekostnad år 1, efter ränte”avdrag” 5 300 kr/år<br />
Avbetalning 9 600 kr/år<br />
Summa 26 600 kr/år<br />
För kommande år minskar räntekostnaden med ca 550 kr per år.<br />
Befintlig oljepanna<br />
Årlig bränslekostnad 23 800 kr/år<br />
Årlig underhållskostnad 2 000 kr/år<br />
Summa 25 800 kr/år<br />
Ny pelletsbrännare i befintlig oljepanna, investeringskostnad 25 000 kr.<br />
Årlig bränslekostnad 13 000 kr/år<br />
Årlig underhållskostnad 3 000 kr/år<br />
Räntekostnad år 1, efter ränte”avdrag” 1 400 kr/år<br />
Avbetalning 2 500 kr/år<br />
Summa 19 900 kr/år<br />
För kommande år minskar räntekostnaden med ca 140 kr per år.<br />
Ny oljepanna, investeringskostnad 55 000 kr.<br />
Årlig bränslekostnad 22 400 kr/år<br />
Årlig underhållskostnad 2 000 kr/år<br />
Räntekostnad år 1, efter ränte”avdrag” 3 000 kr/år<br />
Avbetalning 5 500 kr/år<br />
Summa 32 900 kr/år<br />
För kommande år minskar räntekostnaden med ca 320 kr per år.<br />
Ny bergvärmepump, investeringskostnad 125 000 kr.<br />
Årlig elkostnad 6 800 kr/år<br />
Årlig underhållskostnad 1 500 kr/år<br />
Räntekostnad år 1, efter ränte”avdrag” 6 800 kr/år<br />
Avbetalning 12 500 kr/år<br />
Summa 27 600 kr/år<br />
För kommande år minskar räntekostnaden med ca 720 kr per år.<br />
7.6 Fördelning av värmekostnader<br />
De småhusägare som kommer att vara anslutna till den gemensamma värmecentralen får<br />
en gemensam energikostnad som sedan ska fördelas. Abonnenterna kan debiteras<br />
antigen efter faktisk förbrukning eller med hjälp av någon form av schablon.<br />
33
7.6.1 Individuell mätning<br />
Genom att mäta förbrukningen vid varje hus kan man debitera varje småhusägare efter<br />
deras verkliga förbrukning. Nackdelen är kostnaden för mätutrustning, administration<br />
och kalibrering är relativt hög. Fördelen är att den totala värmeförbrukningen för hela<br />
nätet troligen blir lägre än om mätning saknas samt att diskussioner om fördelning<br />
undviks. Mätutrustningen består av en flödesmätare, två temperaturgivare och ett<br />
integreringsverk. Installation av mätutrustning kostar5 000-10 000 kr per abonnent. Se<br />
vidare faktabanken kapitel 10.13.11.<br />
7.6.2 Schablondebitering<br />
Ett alternativ till att mäta mängden förbrukat varmvatten vid varje hus är att använda en<br />
schablon för debitering. Ett exempel är att man fördelar energikostnaderna efter husens<br />
storlek. Hänsyn kan tas till olika värmestandard på husen. Fördelarna med<br />
schablondebitering är att man slipper arbete och kostnader för mätutrustning, revision<br />
och mätaravläsning. Nackdelarna är att systemet kan upplevas som orättvist och att det<br />
inte stimulerar till att spara energi.<br />
7.7 Statliga bidrag<br />
Under år 2002 finns bidrag som dels syftar till att minska användningen av el för<br />
uppvärmning och dels för att installera solvärmeanläggningar. De bidragsmöjligheter som<br />
kan vara aktuella för en gemensam värmeanläggning presenteras nedan.<br />
Bidragsmöjligheterna avser förhållandena år 2002.<br />
7.7.1 Konverteringsbidrag<br />
De hus som idag är elvärmda kan fram till och med 2002 erhålla statliga bidrag för<br />
konverteringen till vattenburet system och för andel i gemensam värmeanläggning.<br />
Bidraget söks av fastighetsägaren. Bidraget administreras av länsstyrelserna som<br />
även kan informera om vilka åtgärder som är bidragsberättigade.<br />
7.7.2 Kulvertbidrag<br />
Fram till och med 2002 finns också bidrag för nyanläggning av kulvertnät för<br />
fjärrvärme i samband med anslutning av elvärmda fastigheter. Bidraget uppgår till 15<br />
% av investeringskostnaden för kulvertnätet. Bidraget söks av ägaren till kulvertnätet.<br />
Bidraget administreras av Statens Energimyndighet.<br />
7.7.3 Solvärme<br />
För solvärme kan ett bidrag som motsvarar maximalt 7 500 kr per småhus erhållas.<br />
Bidraget administreras av Länsstyrelserna.<br />
7.8 Efterkalkyl<br />
De kalkylerade kostnaderna för en anläggning stämmer sällan med den slutgiltiga<br />
kostnaden. Det är till stor nytta för framtida projekt om information om de slutgiltiga<br />
kostnaderna finns dokumenterade.<br />
34
Det är också nödvändigt för den slutgiltiga fördelningen av kostnaderna på delägarna<br />
alternativt för korrekt beräkning av kapitalkostnader som en del av de debiterade<br />
värmekostnaderna.<br />
När fakturorna för anläggningen är betalda skall någon form av efterkalkyl göras, gärna<br />
med kommentarer till orsaker och eventuella avvikelser. Hur detaljerad efterkalkylen blir<br />
beror till stor del på hur fakturorna är uppdelade. Här följer ett exempel på vilka poster<br />
kostnaderna kan fördelas. Om informationen finns tillgänglig bör en uppdelning på<br />
arbete respektive material göras.<br />
Post Eventuell underpost<br />
Värmecentral panna<br />
skorsten<br />
byggnad<br />
styr och regler<br />
projektering/byggledning<br />
Kulvertsystem kulvertnät<br />
anslutningsledningar<br />
Beroende av om undercentralerna i småhusen finansieras av det gemensamma projektet<br />
eller betalas av husägaren skall kostnaden för undercentralen medräknas.<br />
Om statliga bidrag har erhållits till anläggningen är det ofta ett krav att redovisa<br />
kostnaderna fördelat på olika kostnadsposter innan utbetalning sker.<br />
35
8 VEM SKALL ÄGA OCH DRIVA ANLÄGGNINGEN?<br />
Att bygga en väl fungerande gemensam värmeanläggning är komplicerat och eftersom en<br />
sådan kräver stora investeringar är det viktigt att välja rätt utrustning. Man måste<br />
dessutom hitta fram till en lösning som tilltalar alla som ska ansluta sina hus till<br />
värmeanläggningen. När diskussionerna kommit så långt att man är överens om att man<br />
ska gå vidare med att undersöka möjligheterna för en gemensam värmeanläggning måste<br />
man ta ställning till hur man ska driva projektet. Man kan genomföra hela arbetet på<br />
egen hand genom att anlita experter för projektering och uppförande, finansiera<br />
anläggningen via medlemslån och slutligen ge i uppdrag åt någon medlem att sköta<br />
anläggningen. Man kan även tänka sig att föreningen äger både kulvertnätet och<br />
värmeanläggningen men lägger ut driften på entreprenad.<br />
Ett annat alternativ är att teckna ett avtal med ett energibolag som projekterar, bygger,<br />
finansierar och driver anläggningen. Motprestationen är då att köpa värmen till ett<br />
överenskommet pris till dess att anläggningen har skrivits av och återbetalats. Det här<br />
sättet att uppföra en värmeanläggning brukar kallas ”färdig värme”.<br />
För att hitta den form för att äga och driva anläggningen som passar bäst för<br />
småhusområdet väger man för- och nackdelar mot varandra. Om man överlåter<br />
anläggningen till ett energibolag är finansieringen bolagets problem. Man kan dock tänka<br />
sig att distributionsnätet ägs av föreningen/samfälligheten och att enbart<br />
värmeproduktionsanläggningen överlåts på någon annan att driva.<br />
Vid aktiebolag eller ekonomisk förening måste bolaget/föreningen själv ordna<br />
finansieringen genom lån t ex mot säkerhet i den blivande anläggningen eller i de egna<br />
fastigheterna. Lånekostnaden (kapitalkostnaderna) debiteras sedan ut som en fast avgift<br />
per år eller som en del av värmekostnaden.<br />
Nedan presenteras olika exempel på hur man kan organisera en gemensam<br />
värmeanläggning.<br />
8.1 Färdig värme<br />
Projektet ”gemensam värme” kan bli relativt omfattande och tidskrävande. För att det<br />
ska vara realistiskt att genomföra kan man vara tvungen att begränsa projektet så<br />
mycket som möjligt. Småhusägarna kan även komma fram till att gemensam värme är<br />
intressant men att det är svårt att hitta någon som har tid och kunskap att driva ett så<br />
omfattande projekt. Man kan då välja att endast anlägga och äga det gemensamma<br />
kulvertsystem som binder samman småhusen till en gemensam anslutningspunkt och<br />
därefter ta in anbud på leverans av värme.<br />
Det finns flera olika tänkbara leverantörer av värme till ett småhusområde och valet<br />
beror på områdets förutsättningar. Finns det närliggande industri med värmeöverskott i<br />
närheten? Ligger området i närheten av befintlig eller planerad fjärrvärmekulvert? Finns<br />
det någon närliggande värmeanläggning som även kan försörja småhusområdet? Om det<br />
inte något av dessa alternativ är aktuella går man lämpligen vidare med att undersöka<br />
vilka leverantörer som har intressanta alternativ för att bygga färdig värmeanläggningar.<br />
36
Begreppet ”färdig värme” innebär att småhusägarna ingår i ett avtal med en leverantör<br />
som åtar sig att leverera värme till det gemensamma värmenätet till ett överenskommet<br />
pris (knutet till konsumentprisindex, bränslepriser eller liknande). Leverantören åtar sig<br />
att projektera och bygga värmeanläggningen. När anläggningen väl är färdig svarar<br />
leverantörens driftspersonal för hela driften av värmeanläggningen så som att bränsle<br />
köps in, brännare justeras och fel avhjälps. Det är en bekväm lösning där driften av<br />
värmeanläggningen inte alls belastar småhusägarna.<br />
Den tid som det tar i anspråk för att få till stånd den gemensamma anläggningen kan<br />
kortas väsentligt jämfört med om man ska driva hela projektet på egen hand.<br />
Leverantören av värmen blir dock ett tillkommande led som ska finansiera sin<br />
verksamhet och också tjäna pengar på den, vilket kan medföra att kostnaderna kan bli<br />
högre än om småhusägarna bygger och driver värmeanläggningen i egen regi. Man har<br />
också lämnat ifrån sig möjligheten att byta energislag.<br />
8.2 Anläggning och drift i egen regi<br />
Ofta väcks frågan om en gemensam värmeanläggning av en person med intresse för<br />
husets uppvärmning. Om denna person även har goda kunskaper inom området och ett<br />
starkt stöd av övriga boende kan denna ”eldsjäl” driva projektet från idé till färdig<br />
anläggning. Tjänster som projektering och anläggningsbyggnad köps då lämpligen in<br />
efter anbudsförfrågan. Den löpande driften, inköp av bränslen mm kan läggas ut på<br />
någon eller några av de boende med erforderliga kunskaper.<br />
Om villaägarna väljer att uppföra, äga och driva den gemensamma värmeanläggningen i<br />
egen regi kan de hålla nere kostnaderna och ha fullständig kontroll över värmesystemet.<br />
För att bygga, äga och driva värmeanläggningen i egen regi krävs att villaägarna är<br />
beredda att lägga ner tid på den gemensamma värmeanläggningen. Även om insatsen i<br />
tid räknat kommer att vara som mest intensiv inför uppförandet av kulvertnät och<br />
värmeanläggningen kommer regelbundna möten och den fortlöpande driften av<br />
anläggningen kräva tid och engagemang från småhusägarna.<br />
8.3 Anläggning i egen regi men serviceavtal för drift av<br />
anläggningen<br />
Det finns många fördelar med att äga och driva anläggningen till självkostnadspris. I<br />
praktiken kan det vara svårt att hitta en fungerande lösning för att sköta den löpande<br />
driften av anläggningen med egna resurser. Även om det finns någon person med<br />
erforderliga kunskaper som är villig att ta på sig driften måste man ha ersättare för<br />
semestrar mm för att inte riskera långa driftsavbrott. Det kan då vara lämpligt att anlita<br />
något utomstående företag eller person för den löpande tillsynen och driften. Om man<br />
tecknar ett serviceavtal för anläggningen får man tillgång till yrkesutbildad personal som<br />
kan erbjuda önskad servicenivå.<br />
37
8.4 Drift och övervakning<br />
Dagens IT-teknik ger nästan oändliga möjligheter att konstruera olika system för drift<br />
och övervakning av olika tekniska installationer. Detta är på både gott och ont för det är<br />
inte alltid lätt att välja rätt.<br />
Om man tänker sig att t.ex. ett värmebolag ska sköta driften av värmecentralen kan man<br />
välja ett mer avancerat styrsystem vilket ger möjligheter till fjärrstyrning och överföring<br />
av data till ett centralt kontrollrum. Ett mer avancerat system ger också bättre<br />
möjligheter att optimera värmecentralens drift.<br />
Om det är t.ex. en villaförening som ska sköta drift och underhåll bör en enklare form av<br />
styrsystem användas där driftinformationen presenteras på ett lättbegripligt sätt så att alla<br />
berörda lätt kan överblicka systemens funktion.<br />
Man behöver också välja system för driftlarmöverföring till beredskapspersonal, det<br />
finns olika tekniker att välja mellan. Värmebolagen använder ofta överföring via<br />
larmcentral till personsökare vilket är dyrt men pålitligt. Ett annat alternativ är att<br />
överföra larm via GSM/SMS vilket är billigare och även det har god tillförlitlighet om<br />
GSM-uppringaren utrustas med batteridrift. Förslagsvis upprättas ett veckovis<br />
uppdelat beredskapsschema gärna för ett år i taget, så att beredskapsjobbet delas<br />
rättvist mellan berörda personer.<br />
Även en organisation för underhåll och akuta reparationer bör upprättas, det kan vara<br />
lämpligt att sluta någon sorts serviceavtal med t.ex. svets, el och VVS-företag för att få<br />
bra hjälp när behov uppstår.<br />
Pann- och styrsystemsleverantörerna bör hålla utbildning på sina utrustningar där<br />
samtliga berörda personer deltar. Det är viktigt att utbildningen även innehåller<br />
praktiska delar så att berörda personer får någon känsla för handhavandet av<br />
maskineriet. En grundläggande utbildning i förbrännings och värmeteknik kan också vara<br />
lämplig att genomföra, även utbildning i elsäkerhetsföreskrifterna kan behövas för att<br />
minimera riskerna för personskador.<br />
8.5 Samfällighet, ekonomisk förening eller aktiebolag?<br />
Man kan tänka sig flera olika organisationsformer för en gemensam värmeanläggning.<br />
De tre mest lämpliga organisationsformerna bör vara i form av en samfällighet,<br />
ekonomisk förening eller aktiebolag.<br />
8.5.1 Samfällighet<br />
Samfällighet är en bra ägandeform för en gemensam värmeanläggning i ett<br />
bostadsområde eftersom verksamheten är direkt knuten till fastigheterna. När en<br />
fastighet säljs övergår andelen i samfälligheten automatiskt till den nya ägaren. Om det<br />
redan finns en samfällighet för exempelvis gemensam mark eller vägar kan man överväga<br />
att knyta värmeanläggningen till den befintliga samfälligheten. I praktiken är det dock<br />
ofta svårt eftersom man kan räkna med att inte alla kommer att vara med i projektet.<br />
38
En gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen innebär en för framtiden bestående<br />
samverkan mellan flera fastigheter när det gäller deras gemensamma behov.<br />
Anläggningen förvaltas normalt av en samfällighetsförening. En gemensamhetsanläggning<br />
tillkommer vid en lantmäteriförrättning enligt anläggningslagen (SFS 1973:1149). Hur<br />
gemensamhetsanläggningen ska skötas finns reglerat i lagen om förvaltning av<br />
samfälligheter (SFS 1973:1150).<br />
Uppförandet av en gemensam värmeanläggning medför troligen att man behöver låna<br />
upp pengar för att finansiera anläggningen. För en samfällighet tas säkerheten till en<br />
långivare ut med bästa rätt enligt anvisningar från Lantmäteriet. Detta är en fördel ur<br />
finansieringssynpunkt då samfälligheten kan erhålla lägsta möjliga ränta på sina lån. En<br />
samfällighet är inte momspliktig och därför måste man även finansiera momsen på<br />
investeringen. Räntekostnaden för investeringen delas upp på andelsägarna som får göra<br />
avdrag för räntan i sina privata deklarationer. Detta kompenserar väl för<br />
momskostnaderna.<br />
Hos länets Lantmäterimyndighet kan man få information och blanketter om stadgar och<br />
formella krav.<br />
8.5.2 Ekonomisk förening<br />
I en ekonomisk förening är det föreningen, som juridisk person, som äger anläggningen<br />
till skillnad från en samfällighet där ägandet knyts till delägarnas fastigheter. Om man<br />
driver en gemensam värmeanläggning i form av en ekonomisk förening kan man lyfta<br />
momsen på investeringarna då föreningen beskattas på samma sätt som ett aktiebolag.<br />
Man kan även sälja värme till externa kunder som inte är andelsägare. Nackdelen är att<br />
andelarna ägs av fastighetsägarna personligen med fastigheten som borgen. Det kan<br />
medföra problem vid en försäljning då andelarna i värmeanläggningen inte automatiskt<br />
ingår i köpet av fastigheten.<br />
Medlemmarna i föreningen har inget personligt ansvar utan riskerar endast den insats<br />
man lagt i föreningen. Stadgarna utgör grunden för föreningens verksamhet och reglar<br />
frågor om hur driften av anläggningen ska organiseras, hur beslut fattas och hur<br />
ekonomin ska skötas. Det är därför viktigt att diskutera igenom hur man ska formulera<br />
stadgarna. I mindre föreningar räcker det med att revisorn har erforderlig insikt och<br />
kunskap för uppdraget och årsredovisning behöver bara skickas in till Patent- och<br />
registreringsverket på begäran.<br />
Ekonomiska föreningar ska registreras hos Patent- och Registreringsverket. Där finns<br />
även informationsmaterial om stadgar, myndighetskrav mm.<br />
8.5.3 Aktiebolag<br />
Om man väljer att driva verksamheten i form av ett aktiebolag liknar förutsättningarna en<br />
ekonomisk förening. Skillnaden är att andelarna utgörs av aktier. Om man inför en s.k.<br />
hembudsklausul kan man förenkla förfarandet vid en fastighetsförsäljning.<br />
Aktiebolaget har en något tyngre administration än andra företagsformer och skall bl.a.<br />
sända in en årsredovisning till Patent- och Registreringsverket. I ett aktiebolag har<br />
39
ägarna inget personligt ansvar och risken begränsas till det kapital man satsat i bolaget.<br />
Ett aktiebolag beskattas varför man kan lyfta momsen på investeringarna.<br />
För att ett aktiebolag skall kunna registreras måste en godkänd eller auktoriserad<br />
revisor ha accepterat revisorsuppdraget. Aktiekapitalet måste uppgå till minst 100 000<br />
kr. På Patent- och Registreringsverket finns informationsmaterial om aktiebolag.<br />
40
9 UPPFÖRANDET AV EN <strong>GEMENSAM</strong> ANLÄGGNING<br />
När man kommit så långt att förstudien är genomförd och det finns ett intresse för att gå<br />
vidare med projektet är det dags att kontakta kommunens byggnadsnämnd för att söka<br />
bygglov och undersöka vilka miljökrav som måste uppfyllas.<br />
Nu är det även lämpligt att påbörja den detaljerade projekteringen av anläggningen.<br />
Projekteringen resulterar i en anläggningsbeskrivning med detaljerade ritningar som visar<br />
hur kulvertnät, värmecentral och utrustning i småhusen ska utformas. Efter dessa<br />
ritningar kommer anläggningen sedan att utföras. Vanligtvis är det en VVS-konsult som<br />
utför projekteringen och upprättar anläggningsbeskrivningen.<br />
Inför upphandlingen av anläggningen sammanställer konsulten ett förfrågningsunderlag<br />
som innehåller kontraktsform, administrativa föreskrifter, teknisk beskrivning samt<br />
ritningar. I det här fallet blir det aktuellt med markarbeten, byggnation, elinstallationer<br />
och VVS-installationer. För att samordningen mellan dessa arbeten ska fungera bra<br />
måste man tänka igenom hur man kan lägga upp arbetet, dvs. vilken entreprenadform<br />
som passar bäst.<br />
Om en värmecentral ska byggas och beställaren är mindre erfaren är general- eller<br />
totalentreprenad lämpligast. I båda fallen krävs dock att upphandlingsunderlaget är bra<br />
utformat. I faktabanken finns de vanligaste entreprenadformerna beskrivna.<br />
9.1 Övertagande<br />
I kontraktet bör det finnas en beskrivning av hur entreprenören ska överlämna<br />
anläggningen. Denna beskrivning bör innehålla information om hur intrimning, provdrift<br />
och prestandaprov med avseende på aktuella garantier ska utföras.<br />
9.2 Anläggningen i drift<br />
Drift och underhåll av en biobränsleeldad värmeanläggning kräver både kunskaper<br />
och personalresurser. Anläggningens styr- och reglersystem är viktiga komponenter<br />
för en väl fungerande anläggning vilka ofta glöms bort vid projekteringen. Ofta förlitar<br />
man sig på pannleverantören som säger att lämpliga system kommer att levereras<br />
ihop med pannutrustningen. Det som brukar ingå är då ofta begränsat till det som<br />
behövs för uppfylla leverantörens garantiåtaganden. Redan vid förprojekteringen bör<br />
den framtida driftorganisationen planeras för att olika detaljer i anläggningens<br />
utformning ska kunna anpassas därefter.<br />
När systemet är färdigbyggt och överlämnat till anläggningsägaren är det viktigt att<br />
anläggningen drivs på ett effektivt sätt med avseende på såväl drift och underhåll som<br />
ekonomi och administration. För att få en god driftsäkerhet måste man ordna så att<br />
eventuella driftsstörningar kan avhjälpas inom rimlig tid.<br />
Om det finns någon eller några inom området som har kunskap och tid för att åta ta<br />
sig vissa arbetsuppgifter kan man hålla nere kostnaderna för driften. Man kan<br />
exempelvis tänka sig att man utser några personer som svarar för var sin del av<br />
driften, t.ex. fördelning av värmekostnaderna, bränsleinköp respektive underhåll.<br />
41
Beredskap för att avhjälpa fel kan ordnas med hjälp av ett rullande schema. Saknar<br />
man resurser för att klara av dessa åtagande kan man teckna ett avtal om drift och<br />
underhåll av anläggningen. Har man valt ett alternativ där man köper färdig värme<br />
består ”driften” av administrativa uppgifter som att fördela värmekostnaderna och<br />
ansvara för avtalet med värmeleverantören.<br />
Om man valt en biobränsleeldad anläggning är en av de viktigaste frågorna att man<br />
säkerställer leverans av bränsle till rätt kvalitet. Ett långsiktigt avtal om<br />
bränsleleverans med en uthållig leverantör kan vara ett sätt att säkerställa detta.<br />
42
10 FAKTABANKEN<br />
Faktabanken<br />
10.1 Begreppsförklaringar och formler<br />
10.1.1 Vad betyder alla värmebegrepp?<br />
För ett småhus finns bara två huvudalternativ för uppvärmning, en egen anläggning<br />
(elradiatorer, panna för el eller bränslen, värmepump etc.) eller värmeleverans utifrån till<br />
huset. Denna värmeleverans utifrån kan se lite olika ut och har också fått olika<br />
benämningar.<br />
Fjärrvärme<br />
Härmed menas vanligen att värmeproduktion (panncentralen) och värmedistribution<br />
(fjärrvärmenätet) ägs av ett bolag (kommunalt eller privat). Värmen levereras till<br />
utomstående kunder av olika slag inom ett visst område.<br />
Närvärme<br />
Närvärme är ett begrepp som myntats under senare år. Närvärme är egentligen samma<br />
sak som fjärrvärme men ofta är anläggningar och nät i mindre skala. Ibland ägs både<br />
produktionsanläggning och distributionsnät av samma juridiska person (kommun, bolag,<br />
förening) som äger de fastigheter till vilka värmen levereras. Förr kallades<br />
panncentralerna i sådana system för gruppcentraler.<br />
Färdig värme<br />
Värmeproduktionsanläggningen ägs i detta fall av ett separat företag. Värmeleveransen<br />
sker till ett nät som ägs av kommun, samfällighet, ekonomisk förening eller motsvarande.<br />
Det kan t ex. var ett antal lantbrukare som går ihop och uppför en panncentral för<br />
eldning av bränslen man själva tillhandahåller. Mottagare av värmen kan vara en skola,<br />
ett bostadsområde eller industri.<br />
Hemvärme<br />
Begreppet hemvärme hör egentligen inte hit men bör förklaras. Med det menas vanligen<br />
att ett företag tar på sig både investering, bränsleleveranser och service av t ex. en<br />
pelletspanna i ett småhus.<br />
Gemensam värme<br />
En anläggning för gemensam värme, som denna skrift handlar om, är ingenting annat än<br />
en närvärmeanläggning som ägs av småhusägarna själva. Ägandet kan omfatta både<br />
produktionsanläggning och distributionsnät men också enbart nätet. I det senare fallet<br />
kan ”färdig värme” köpas av någon fristående leverantör.<br />
43
10.1.2 Definitioner<br />
Faktabanken<br />
Energi kan definieras som förbrukning av ett energislag för att ett arbete skall kunna<br />
utföras under en tidsenhet. Inom energiområdet används i Sverige normalt enheten<br />
kWh, MWh, GWh eller TWh. Den internationellt standardiserade enheten är J, Joule<br />
eller Ws. En äldre energienhet var kalorier, cal, kcal, Mcal etc.<br />
Effekt definieras som energi per tidsenhet, den standardiserade enheten är W. En<br />
panna med effekten 10 kW som går på full effekt en timme (h) har producerat 10<br />
kWh.<br />
10.1.3 Omräkningsfaktorer<br />
kWh MJ Mcal<br />
1 kWh, kilowattimme 1 3,6 0,866<br />
1 MJ, Megajoule 0,278 1 0,239<br />
1 Mcal, Megakalori 1,163 4,187 1<br />
10.1.4 Ungefärligt energiinnehåll i olika bränslen<br />
Enhet GJ/enhet MWh/enhet<br />
Eldningsolja 1 EO1 m 3 35,9 10<br />
Naturgas 1000 m 3 38,9 10,8<br />
Pellets m 3 stjälpt mått 12,6 3,5<br />
Pellets Ton 16,8 4,7<br />
Flis, 30% fukthalt m 3 3,2 0,9<br />
Flis, 30% fukthalt Ton 13,3 3,7<br />
Flis, 50% fukthalt m 3 2,9 0,8<br />
Flis, 50% fukthalt Ton 8,3 2,3<br />
Tallved, väl travad,<br />
25% fukthalt<br />
m 3 13,3 1,4<br />
Tallved, väl travad,<br />
25% fukthalt<br />
Ton 13,3 3,7<br />
44
Faktabanken<br />
10.2 Fakta om olika energislag<br />
10.2.1 Olja<br />
Olja är ett fossilt bränsle som bidrar till växthuseffekten och medför utsläpp av en rad<br />
emissioner vid förbränning. Dessutom är världens tillgångar på olja begränsade. Detta<br />
har medfört att miljöskatter införts för att minska användningen av olja. Användningen<br />
av olja för uppvärmning har minskat i omfattning under senare år.<br />
10.2.2 El<br />
El kan produceras på många olika sätt och brukar betraktas som en högvärdig<br />
energibärare som kan användas för en rad olika ändamål som exempelvis motordrift,<br />
belysning och uppvärmning. Den miljöpåverkan som elanvändning medför beror på hur<br />
elen har producerats. Exempelvis medför el från vindkraft inga emissioner alls medan el<br />
som producerats genom förbränning av fossila bränslen medför förhållandevis stora<br />
utsläpp av föroreningar.<br />
Sverige har under lång tid haft förhållandevis låga priser på el vilket har medfört att el<br />
har använts för uppvärmning i betydligt högre utsträckning här än i många andra länder.<br />
Till följd av högre elpriser, bl.a. beroende på skatter, undviker många att välja ren<br />
eluppvärmning medan värmepumpar har blivit ett mer vanligt alternativ.<br />
10.2.3 Bränsleflis<br />
Flis är samlingsnamnet på ett stort antal olika brännbara (rest)produkter med skiftande<br />
egenskaper, från skogsavverkning och skogsindustri. Flis är ett billigt och på alla sätt<br />
miljövänligt förnybart bränsle, men har ett antal tekniskt besvärliga egenskaper som<br />
måste beaktas vid konstruktion av en ny anläggning. Bränslekostnaden för flis är lägre<br />
än för pellets och briketter vilka brukar kallas förädlade trädbränslen. Flis har mycket<br />
högre fukthalt och lägre värmevärde än förädlade träbränslen. Detta medför att<br />
fliseldning i regel medför högre anläggningskostnader till följd av större bränsleförråd<br />
mm.<br />
10.2.4 Bränslepellets<br />
Pellets är ett förädlat biobränsle som främst tillverkas av restprodukter från<br />
skogsindustrin och kräver därför inget extra utnyttjande av skogsråvara. Pellets är ett<br />
mycket miljövänligt och förnybart bränsle med högt energiinnehåll vilket gör längre<br />
transporter ekonomiskt möjliga. Prismässigt kostar pellets mer än flis per kWh men det<br />
högre priset uppvägs av andra faktorer. Tillverkningen sker genom torkning och<br />
pressning av våta sågspån till cylindriska bitar på 10-40mm längd, diametern kan vara<br />
6-12mm, den vanligaste är 8mm. Pellets har många goda egenskaper som passar väl vid<br />
småskalig värmeproduktion, bränslet är idag standardiserat, homogent och har låg<br />
askhalt vilket gör det lämpligt att använda i en långt automatiserad småskalig<br />
värmeproduktion. 3,5 m 3 pellets innehåller lika mycket energi som 1 m 3 olja.<br />
45
Figur 11. Bränslepellets<br />
10.2.5 Briketter<br />
Faktabanken<br />
Briketter (ej att förväxla med torvbriketter) är liksom pellets ett förädlat biobränsle som<br />
tillverkas av olika restprodukter från skogsindustrin. Tillverkningen sker genom en<br />
enklare form av pressningsteknik än vid pelletsframställning, som gör briketten mindre<br />
kompakt och därmed mindre energität vilket gör längre transporter mindre lönsamma.<br />
En utveckling sker på området där man provar att brikettera bl.a. sopor och energigräs.<br />
Briketter är cylindriska, upp till 150 mm långa och har diameter på 40-100 mm.<br />
Tillverkning och eldning av briketter sker ofta i anknytning till skogsindustri eller sågverk<br />
vilket gör det till ett mera lokalt bränsle. Briketteldning går bra att automatisera, oftast<br />
sker eldningen i pannor med någon form av rost och skruvinmatning. Askutmatningen<br />
bör vara automatiserad. Bränslet är inte standardiserat i samma utsträckning som pellets<br />
och kan därför ha något varierande ingredienser vilket i sin tur ställer vissa krav på den<br />
som sköter eldningen att ändra pannans inställningar.<br />
10.2.6 Halm<br />
Halm som bränsle har på grund av sitt låga värmeinnehåll per volymenhet högre<br />
transport- och lagringskostnader än andra biobränslen. Grundförutsättningarna för<br />
halmeldning är tillgång till stora lagringsutrymmen och korta transportavstånd. Större<br />
delen av halmproduktionen sker under en kort period på hösten, vilket gör att lagringen<br />
för resten av året är mycket utrymmeskrävande. Halmeldning kan endast komma i fråga<br />
i jordbruksbygder. Att blanda halm med andra biobränslen t.ex. flis är möjligt men<br />
ställer till en del tekniska problem bl.a. behövs ett separat bränsleinmatningssystem.<br />
Halmaskan har lägre smälttemperatur än andra biobränslen vilket gör att risken för s.k.<br />
sintringsproblem är stor, oftast krävs speciella pannor. Den höga askhalten i halm gör att<br />
mängden bottenaska som ska transporteras bort blir relativt stor.<br />
10.2.7 Solvärme<br />
Solenergi är gratis! Dagens solvärmesystem är väl utvecklade, de ger ett bra<br />
energitillskott och är driftsäkra. Ett solvärmesystem fungerar bäst som ett komplement<br />
till en basvärmekälla t.ex. en pelletseldad panncentral som står för värmeproduktionen<br />
vintertid. För att få en bra funktion på solvärmesystemet bör det vara kopplat till en s.k.<br />
ackumulatortank som jämnar ut den av solen avgivna värmen över dygnets alla timmar.<br />
Det är framför allt två tekniker som kan vara användbara i ett gemensamt värmesystem.<br />
46
Faktabanken<br />
Vanligast är att ett solfångare byggs i anslutning till värmecentralen där också<br />
ackumulatortanken är placerad, all värmedistribution sker i gemensam värmekulvert.<br />
Mindre vanligt är att varje enskilt hus utrustas med c:a 10 m 2 solfångare och har en egen<br />
ackumulatortank/varmvattenberedare med eltillskott i huset. Fördelen med sistnämnda<br />
system är att värmecentralen kan stängas av sommartid med minskade värmeförluster i<br />
kulvertnätet och personalkostnader som följd. Solfångaren producerar då det<br />
varmvatten som behövs.<br />
10.2.8 Värmepump<br />
En värmepump som tar tillvara den lagrade solenergin som finns i marken och i<br />
berggrunden kan ibland vara ett lämpligt uppvärmningsalternativ. De tekniker som är<br />
vanligast för att ”samla in” den lågvärdiga värmen som finns lagrad under oss är främst i<br />
marken nergrävda s.k. kollektorslangar och från kollektorslangar nersänkta i<br />
djupborrade hål i berggrunden. Där det är möjligt kan man även lägga kollektorslangar<br />
på sjöbotten men det kan vara svårt att få tillstånd för att lägga ut dessa.<br />
Kollektorslangsystemet som är slutet innehåller vanligen någon sorts spritlösning som<br />
genom pumpning transporterar värmen till värmepumpen där värmen tas tillvara. I<br />
värmepumpen ”förädlas” den lågvärdiga värmen till värme med användbara<br />
temperaturer för värme och varmvattendistribution.<br />
Värmepumpstekniken är idag väl utvecklad och driftsäker, det främsta skälet till att den<br />
inte är så vanlig i större anläggningar är de höga investeringskostnaderna.<br />
En värmepumpanläggning dimensioneras sällan för att ensam kunna producera all den<br />
värme som förbrukas, oftast behövs ett tillskott från en olje- eller elpanna under de<br />
kallaste dagarna på året vilket fördyrar den producerade värmen.<br />
10.3 Emissioner<br />
I en värmecentral omvandlas någon form av energibärare till varmt vatten som via ett<br />
kulvertnät värmer de anslutna husen. Den energi som används för att producera<br />
varmvattnet ger upphov till olika former av miljöpåverkan. Tabellen nedan visar vilka<br />
emissioner som de vanligaste energislagen för värmecentraler medför.<br />
Skorstensutsläpp Tillägg för produktion och transport<br />
g CO2/ g NOX/ g SOx/ g NMVOC/ g CO2/ g NOX/ g SOx/ g NMVOC/<br />
kWh kWh kWh kWh kWh kWh kWh kWh<br />
Olja, Eo1 274 0,35 0,648 0,0108 21 0,09 0,036 0,0130 1)<br />
Pellets, briketter, litet verk 0 0,27 0,144 0,0720 4 0,16 0,002 sakn 1)<br />
Skogsbränsle, litet verk 0 0,27 0,144 0,0720 11 0,17 0,010 0,0155 1)<br />
Naturgas 202 0,18 0,000 0,0036 15 0,07 0,012 0,0094 1)<br />
Nordisk mix ca 100 uppgift saknas ca 10 uppgift saknas 3)<br />
Svensk mix 16 0,024 0,012 0 ca 1 ca 0,001 ca 0,0005 0 2,3)<br />
Kolkondens 756 0,35 0,576 0,017 ingår i skorstensutsläppet 4)<br />
Bra Miljöval el 0 0 0 0<br />
uppgift saknas<br />
1) IVL Miljöfakta för bränslen Del 1 och 2. 2001. B 1334A-2, B 1334B-2<br />
2) Miljöanpassad effektiv uppvärmning. NUTEK. B:1996:4<br />
3) Uppskattningar K-Konsult Energi Stockholm AB, värdena varierar pga vattentillgång, årsmedeltemp etc.<br />
4) IVL Miljöfakta för bränslen Del 1 och 2. 2001. B 1334A-2, B 1334B-2 inkl miljöpåverkan från hela bränslecykeln<br />
Tabell 2 Emissioner från några vanliga energislag<br />
För beräkning av de utsläpp som elanvändningen medför finns det flera olika principer.<br />
Vilken princip som är den rätta finns inget entydigt svar på. Vi har därför valt att<br />
47
Faktabanken<br />
redovisa utsläppen enligt 4 olika principer som presenteras nedan. När man redovisar<br />
vilka utsläpp som elanvändningen medför är det av vikt att man redovisar vilken metod<br />
som använts.<br />
a. Aktuell elleverantörs produktionsmix. Elleverantören kan normalt lämna besked om<br />
hur den levererade elen har producerats, framför allt om leveransen avser så kallad Bra<br />
miljöval el eller motsvarande.<br />
b. Svensk mix. Beräknat utsläpp för de bränslen som används för kraftproduktion i<br />
Sverige. Kan beräknas med eller utan hänsyn till import och export. Ett frågetecken är<br />
om hur de bränslen som används i kraftvärmeverk skall fördelas mellan<br />
värmeproduktion respektive kraftproduktion.<br />
c. Nordisk mix. Beräknat utsläpp för de bränslen som används för kraftproduktion i<br />
Norden (exkl. Island). Kan beräknas med eller utan hänsyn till import och export<br />
utanför Norden. Ett frågetecken är om hur de bränslen som används i kraftvärmeverk<br />
skall fördelas mellan värmeproduktion respektive kraftproduktion.<br />
d. Marginal el. Varje sparad eller tillkommande kilowattimme antas vara producerad på<br />
marginalen, dvs. i kolkondensanläggningar.<br />
Utsläppsvärdena varierar år från år beroende på klimat- och nederbördsförhållanden<br />
som fyllnadsgrad i vattenkraftsmagasinen.<br />
48
10.4 Värmecentralen<br />
10.4.1 Värmecentralens effekt<br />
Faktabanken<br />
Värmecentralen måste vara så stor att den kan klara behovet när det är som kallast ute<br />
och tappvarmvattenbehovet är som störst. För olika delar av landet finns en<br />
dimensionerande utetemperatur angivet. Ofta använder man sig av statistik över<br />
utetemperaturen för en trettioårsperiod.<br />
Storleken i värmecentralen bestäms av de anslutna husens värmebehov och vilken<br />
sammanlagring som finns.<br />
Sammanlagringen beror på att alla anslutna småhus inte har ett maximal värmebehov<br />
samtidig. Sannolikheten att alla tappar upp ett bad samtidigt som alla radiatorventiler<br />
samtidigt kallar på full värme är mycket liten. Ju fler hos som ansluts desto större blir<br />
sammanlagringen. Sammanlagringen är betydelsefull om direktberedning av<br />
tappvarmvatten sker. Direktberedning innebär att tappvarmvattnet värms samtidigt som<br />
man öppnar kranen i motsats till förrådsberedning där varmvattnet lagras i en tank. För<br />
uppvärmning och om förrådsberedare används är sammanlagringen liten. Se Figur 12.<br />
70<br />
60<br />
50<br />
kW<br />
/hu<br />
40<br />
s<br />
30<br />
20<br />
10<br />
Effektbehov (kW/hus)<br />
0<br />
0 10 20 30 40 50 60<br />
Antal hus<br />
Figur 12 Exempel på sammanlagring av effekten.<br />
Värme+ direktberedare<br />
varmvatten<br />
Värme +<br />
förrådsberedare<br />
varmvatten<br />
Bara värme<br />
Effektbehovet kan bestämmas med hjälp av energiförbrukningen eller om den saknas<br />
med hjälp av husets storlek. Beräkningarna förutsätter att husen har förrådsberedare.<br />
Småhus med egen panna har nästan alltid en förrådsberedare, antigen separat eller<br />
inbyggd i pannan. I beräkningarna nedan används en konstant, K, som är 2,2 i södra<br />
Sverige, 2,5 i Mellansverige och 2,7 i norra Sverige.<br />
Hus som bara använder olja:<br />
Effektbehov (kW) = K x årlig oljeförbrukning (m3).<br />
Exempel. Ett hus i Mellansverige har en årlig förbrukning på 3 m3 olja.<br />
Effektbehovet = 2,5 x 3 = 7,5 kW<br />
Utgångspunkt:<br />
Pannans verkningsgrad: 75 %<br />
Oljans energiinnehåll: ca 10 000 kWh/m3<br />
49
Faktabanken<br />
Varaktighet: 2 500 timmar<br />
Hus som bara använder el:<br />
Effektbehov (kW) = K x (elförbrukning (kWh)- hushållselförbrukning (kWh))/7000.<br />
Hushållselförbrukningen är i allmänhet mellan 3 000 till 5 000 kWh per år<br />
Exempel. Ett hus i norra Sverige förbrukar 25 000 kWh per år. Energibehovet för<br />
uppvärmning och varmvatten är då ca 20 000 kWh.<br />
Effektbehovet = 2,7 x 20 000/7 000 = 7,7 kW<br />
Pannans verkningsgrad: mer än 95 %<br />
Varaktighet: 2 500 timmar<br />
Hus som använder flera energislag:<br />
För hus som använder både el och olja skall effektbehoven enligt ovan summeras. Om<br />
ved används ökas oljeanvändningen med ca 1 m 3 eldningsolja för 8 m 3 ved.<br />
Energibehovet inte känt:<br />
För äldre småhus kan man räkna med att effektbehovet är ca 50 W/m2 i Mellansverige.<br />
Modernare hus eller hus som tilläggsisolerats kan behovet minskas med 20-30 %. I<br />
norra Sverige ökas effektbehovet med 10-20 % och i södra Sverige minskas med cirka<br />
10 %.<br />
När flera hus ansluts kommer sammanlagringen att göra att värmecentralens storlek kan<br />
göras något mindre än summan av husens effektbehov. Hur stor sammanlagringen blir<br />
beror på hur tappvarmvatten produceras och hur många hus som är anslutna. Se Figur<br />
12.<br />
10.4.2 Bestyckning av värmecentralen<br />
Med värmecentralens bestyckning avses vilka och hur stora pannor och värmepumpar<br />
mm som skall finnas. Värmecentralen måste klara av att leverera den mängd värme som<br />
krävs under den kallaste dagen under en 30-50 års period. Under varma år kan<br />
effektbehovet vara så lågt som 60-70 % av det behovet.<br />
Eftersom kallperioder inträffar mycket sällan kommer en panna/värmepump som täcker<br />
ca 50 % av det sammanlagrade maximala effektbehov att leverera ca 90 % av värmen.<br />
Det brukar kallas för baslast. Hur förhållandet mellan effekt och energi ser ut brukar<br />
beskrivas med ett varaktighetsdiagram. I Figur 13 visas ett varaktighetsdiagram för en<br />
värmecentral som är gemensam för 25 småhus.<br />
50
Faktabanken<br />
Figur 13 Varaktighetsdiagram som visar sambandet mellan effekt och energi.<br />
Av Figur 12 framgår att sammanlagringen inverkar framförallt om man använder<br />
direktberedning av tappvarmvatten. Om mer än 30-40 hus ansluts minskar verkan av<br />
sammanlagringen vid ytterligare anslutningar. Om förrådsberedare används eller endast<br />
värme levereras från den gemensamma panncentralen blir sammanlagringen lägre.<br />
Om både värme och tappvarmvatten levereras kommer värmecentralen att vara i drift<br />
hela året, dvs. 8 760 timmar. Om bara värme levereras minskar drifttiden till ca 6 500<br />
timmar per år.<br />
Därutöver installeras en oljepanna som svarar för resten av effektbehovet, men endast<br />
en liten del av energibehovet. Den svarar då för den s.k. spetslasten. Om baslasten kan<br />
svara för ca 50 % av effektbehovet bör oljepannan kunna svara för minst 75 %.<br />
Därmed får man en viss säkerhet vid pannhaveri eller utebliven energileverans mm. Att<br />
använda elpannor som spets- och reserveffekt är ofta olämpligt eftersom effektavgiften<br />
kan bli orimligt stor.<br />
Ibland blir kostnaden för att komplettera en biobränslepanna med en oljepanna orimligt<br />
hög pga. behovet av oljetank mm. Det kan då vara berättigat att installera två lika stora<br />
fastbränslepannor. Pannornas sammanlagda kapacitet bör överstiga maximalt<br />
effektbehov med ca 20 %. På det viset finns en viss reservkapacitet. Om en panna<br />
stannar när det är som kallast har man ca 60 % effekt kvar. Det räcker som reserv om<br />
en panna skulle gå sönder. Observera att man då inte har reserv för utebliven<br />
energileverans. Det finns dock ett antal mobila pannor som använder olja som kan<br />
anslutas med kort varsel. Avtal om sådan leverans måste tecknas i förväg för att den<br />
snabbt skall kunna vara på plats. Den gemensamma panncentralen måste också vara<br />
förbered för anslutning.<br />
51
Faktabanken<br />
Värmepumpar är ofta dyra i förhållande till sin effekt. Det är därför inte realistiskt att<br />
använda dem för hela effektbehovet. En spetslastpanna, som använder olja är oftast det<br />
mest ekonomiska alternativet.<br />
Vid valet av värmeanläggning måste man ta hänsyn till en rad faktorer som<br />
exempelvis tillgänglig yta, stoftutsläpp, buller, och bränsletransporter.<br />
10.4.3 Exempel på olika typer av värmecentraler<br />
De mest intressanta alternativen för att producera värme i en gemensam<br />
värmecentral, med hänsyn till nuvarande energipriser, miljöaspekter och<br />
driftsäkerhet, är följande:<br />
• Pellets eller briketter, ev. kombinerat med olja/el för spetsenergi<br />
• Värmepump med olja/el som spetsenergi<br />
• Solvärme som komplement till annan basenergi<br />
Dessa alternativ presenteras närmare nedan.<br />
Värmecentral för pellets<br />
Pelletsanläggningar finns idag från små enheter som är avsedda för ett enfamiljshus till<br />
stora värmeverk. Trots att bränsleflis är ett betydligt billigare bränsle än pellets faller ofta<br />
valet på pellets för de något mindre anläggningarna. En anledningen är att pellets är ett<br />
homogent bränsle som är betydligt enklare att hantera än flis vilket gör det lämpat för de<br />
mindre anläggningarna som inte är bemannade med driftspersonal dygnet runt. Vidare<br />
måste en fliseldad värmecentral ha en tippficka där lastbilar som kommer med bränslet<br />
kan tippa sin last. Detta kan vara svårt att anordna på ett lämpligt sätt i närheten av ett<br />
bostadsområde.<br />
Det är viktigt att tänka på flexibiliteten när man gör valet val av panntyp och<br />
förbränningsteknik. Om man väljer en panna som är utrustad för fliseldning har man<br />
samtidigt fått en utrustning som klarar av att bränna pellets och briketter mm. utan större<br />
ändringar. Det brukar även gå bra att montera en oljebrännare i en sådan panna. Om<br />
man istället väljer en panna med pelletsbrännare blir möjligheterna att elda alternativa<br />
bränslen begränsade. Vanligen kan en pelletsbrännare endast ersättas av en<br />
oljebrännare. Merkostnaden för en panna som även kan elda flis kan motiveras med att<br />
bränsleflexibilitet byggts in för framtida bruk.<br />
Det är mycket viktigt att reda ut vilken bränslekvalitet och vilken fukthalt som är tänkt<br />
att användas i framtiden när en ny biobränslepanna projekteras. Redan i förstudien av<br />
ett projekt bör tillgången på flis i närområdet studeras, samt vilken sammansättning<br />
bränslet normalt har, och hur fukthalten förhåller sig på det bränsle som kan levereras till<br />
anläggningen kontinuerligt. Bränslets fukthalt är en avgörande faktor vid valet av<br />
fastbränslepanna. Generellt kan sägas att ju fuktigare bränsle man har desto större<br />
eldstad (rost) och konvektionsdel måste pannan ha för att kunna ”svälja” den p.g.a.<br />
vattenånga ökade rökgasvolymen. Vattenångan kyler och därför måste pannans<br />
värmeupptagande ytor utökas. Med andra ord blir pannan dyrare ju billigare bränsle<br />
man tänkt använda eftersom fukthalten är en för bränslet prisgivande faktor. Bästa<br />
produktionsresultat får man med en någorlunda homogen bränsleblandning. Fliseldning i<br />
52
Faktabanken<br />
såväl liten som stor skala kräver en genomtänkt organisation för tillsyn och underhåll för<br />
att fungera på ett tillfredställande sätt.<br />
Pellets är ett mycket torrt bränsle vilket gör att det är ganska lättantändligt. Vid<br />
konstruktion av en anläggning bör man ta speciella hänsyn till detta, för att förhindra<br />
uppkomst av bränder. Bränsletransportsystemet bör vara dammtätt.<br />
Figur 14 nedan visar hur en pelletseldad anläggning fungerar. Bränslet matas från<br />
bränsleförrådet till en brännare med hjälp av en transportskruv. Brännaren matar in<br />
pelletsen till pannans eldstad där förbränningen sker. En skrapa pannans botten för ut<br />
askan från pannan varpå askan transporteras till en askcontainer. Innan rökgaserna går<br />
ut via skorsten passerar de en stoftavskiljare som fångar upp stoft som annars följer<br />
med rökgaserna. Alla funktioner i pannan regleras via ett datoriserat styrsystem.<br />
Bildkälla: Janfire<br />
Figur 14 Pelletseldning i panna med brännare<br />
Bränslelager<br />
Bränslelagrets storlek påverkas av installerad panneffekt, bränsletyp och aktuella<br />
leveransvolymer. Vid dimensionering av bränslelager finns några olika<br />
dimensioneringsprinciper som kan vara bra att känna till:<br />
• lagret skall rymma bränsle för minst 5 dygns drift vid maximal last för att klara<br />
storhelger.<br />
• lagrets volym skall täcka minst 2 dygns förbrukning plus en leveransvolym.<br />
• lagret skall alltid kunna ta emot en leveransvolym (bulkbil eller container), vilket i<br />
princip innebär en lagervolym motsvarande 2 leveransvolymer.<br />
53
Faktabanken<br />
Följande uppgifter kan användas som tumregler. Vid eldning av pellets måste det<br />
finnas plats för silo, rund eller fyrkantig, med minimivolymen 25 m 3 för anläggningar<br />
upp till 300 kW och ca 50 m 3 för anläggningar mellan 300 och 1 600 kW.<br />
För briketteldade anläggningar där leverans sker i container krävs markyta för<br />
uppställning av två stycken 10 fot containers (2,4x3 m), dvs. minst 5,6x3 m. Plats skall<br />
också finnas för askcontainer samt manöverutrymme för lastning/lossning. För<br />
anläggningar över 700 kW krävs minst 3 containerplatser. Med två stycken 20 fots<br />
containers klarar man sig upp till 1 500 kW. Utrymmesbehovet blir då 7x8 m.<br />
Placeringen och utformningen av bränslelagret bestäms av:<br />
• lossningsplatsens placering och form<br />
• typ av leverans, bulkbil med pneumatisk lossning (pellets), lastbil med sido- eller<br />
baktipp (flis, briketter)<br />
• markytans topografi vid lossningsplatsen<br />
• teknik för bränslematning från lagret till pannorna<br />
• närheten till bostäder med avseende på lukt och buller vid leveranser.<br />
Exempel på ett villaområdes bränsletransportbehov<br />
I ett villaområde som består av 20 villor byggda på 80-talet finns planer på att bygga en<br />
gemensam värmecentral som försörjer samtliga hus med värme via ett kulvertnät. Flera i<br />
området oroar sig för att det kan blir många tunga lastbilar som behöver köra inom<br />
området för att transportera bränsle till värmecentralen.<br />
Följande räkneexempel visar hur många bilar om året det behövs för att försörja<br />
värmecentralen med pellets.<br />
20 bostadshus med värmeförbrukning 15 000 kWh 300 000 kWh<br />
Värmecentralens verkningsgrad 85 % ger förluster 45 000 kWh<br />
Värmenätets verkningsgrad 90 % ger förluster 30 000 kWh<br />
Totalt värme/energibehov 375 000 kWh<br />
Ett ton pellets (briketter) har ett värmeinnehåll på 4 800 kWh/ton vilket innebär att<br />
området behöver 78 ton pellets per år. En bulkbil kan transportera minst 25 ton i varje<br />
transport, oftast närmare 30 ton. Det innebär att området behöver tre transporter per år<br />
för att försörja värmecentralen i villaområdet med värmeenergi. I verkligheten varierar<br />
bränslebehovet från ett år till ett annat pga. skiftande väder. Förrådssilon måste<br />
dimensioneras för att kunna ta emot minst 35 ton, eftersom man inte kan köra silon tom<br />
innan fyllning.<br />
54
Faktabanken<br />
Askhantering<br />
Vid eldning av biobränsle måste plats finnas för sluten lagring och hantering av aska i<br />
container med volymen 5- 12 m 3 . Askcontainern bör vara plåttäckt, den ska ej vara<br />
täckt med presenning då dessa kan antändas. I de fall där askcontainern placeras<br />
utomhus kan endast torr hantering av aska komma i fråga pga. frysrisken. Om<br />
värmeanläggningen har stoftavskiljning är det en stor fördel om både stoft och<br />
bottenaska kan samlas upp i samma container.<br />
Utrustning för rökgasrening<br />
Innan rökgaserna går ut genom skorstenen måste de renas. De utrustningar för<br />
rökgasrening som finns tillgängliga för panncentraler i den här storleken är<br />
multicykloner och slangfilter. Slangfilter är troligen inte aktuellt av kostnadsskäl.<br />
Slangfilter är även benägna att brinna vilket kan medföra stora reparationskostnader.<br />
Skorsten och skorstenshöjder<br />
Det finns en rad faktorer som påverkar dimensioneringen av skorsten. Några av<br />
dessa är topografi, närhet till bebyggelse och förhärskande vindriktning. I vissa fall<br />
kan krav ställas på att en s.k. spridningsmodell görs för att beskriva hur<br />
värmeanläggningens rökgaser sprids i närområdet. Krav på mätning av<br />
skorstensbuller kan också komma att ställas.<br />
Ta kontakt med kommun och stadsarkitektkontor för information om vad som gäller<br />
vid den aktuella platsen. Mer information finns även i Naturvårdsverkets skrift<br />
Allmänna råd 90:3. Skorstenshöjd, beräkningsmetod.<br />
Figur 15 visar hur en värmecentral för en pelletspanna på 250 kW kan se ut.<br />
Figur 15 Skiss över en pelletseldad värmecentral på 250 kW.<br />
55
Faktabanken<br />
Värmecentral med värmepump<br />
Man brukar namnge olika typer av värmepumpar utifrån vilken värmekälla som de<br />
använder. För en gemensam värmecentral är det kanske främst bergvärme som är<br />
intressant, men även ytjord- och sjövattenvärmepumpar kan vara lämpliga i vissa fall.<br />
Värmepumpar har en förhållandevis hög investeringskostnad och därför väljer man ofta<br />
olja eller el som spetsenergi. El som spetsenergi har fördelarna att det är en värmekälla<br />
som har låg investeringskostnad och tar liten plats. På grund av effektavgiften för<br />
elabonnemanget kan det dock medföra att kostnaden blir hög. Olja kräver en större<br />
investering och mer utrymme i panncentralen men kan ändå vara ett bra alternativ i<br />
kombination med värmepump.<br />
Innan man installerar värmepump måste man göra en anmälan till kommunens<br />
miljökontor och i vissa fall finns restriktioner för installation av värmepumpar.<br />
Nedan finns beskrivningar av de tre typer av värmepumpar som kan vara intressanta för<br />
en gemensam värmecentral.<br />
Bergvärme<br />
En vanlig värmekälla för värmepumpar är berggrunden. Berggrunden håller nästan<br />
samma temperatur året om och passar därför mycket bra som värmekälla. Värmen<br />
hämtas upp från berggrunden och grundvattnet genom borrhål.<br />
På grund av kostnaderna för borrning är bergvärme något dyrare än exempelvis<br />
ytjordvärme. Fördelarna är att anläggningen tar liten plats och kan installeras även där<br />
man har lite mark att tillgå och återställningsarbetet på marken efter borrning är litet. För<br />
bergvärme är värmefaktorn hög. Det innebär att värmepumpen levererar upp till 3<br />
gånger så mycket värme som den förbrukar el.<br />
Bildkälla: Svenska Värmepumpföreningen<br />
Figur 16 Värmepump med borrhål Figur 17 Bergvärme med flera borrhål<br />
Borrhålets djup anpassas efter hur mycket värme man vill få ut från värmepumpen. En<br />
tumregel är att man kan hämta 145 kWh värme per meter aktivt borrhål och år. Om<br />
56
Faktabanken<br />
man har ett stort värmebehov kan man borra flera brunnar som sedan kopplas samman.<br />
Vanligtvis borrar man upp till 200 m djupt. Värmen transporteras från borrhålet till<br />
värmepumpen via en kollektorslang som är fylld med en frostskyddad vätska,<br />
exempelvis etanol. Systemet är slutet vilket innebär att vätskan inte kommer i kontakt<br />
med grundvattnet i brunnen<br />
För att få en bild av hur en värmecentral kan komma att dimensioneras tittar vi närmare<br />
på ett exempel. Vi utgår från ett område med 25 småhus som har ett effektbehov på<br />
250 kW som ska täckas med hjälp av bergvärme och tillsatsenergi. Panncentralen kan<br />
då exempelvis utrustas med 3 värmepumpar som tillsammans har en effekt på 115 kW,<br />
vilket täcker knappt halva effektbehovet, medan tillsatsenergin får svara för resterande<br />
effektbehov. För att kunna hämta tillräckligt med energi från marken behövs 15 stycken<br />
borrhål som är ungefär 180 meter djupa (räknat från grundvatten nivå). I det här fallet<br />
väljer man att installera en oljepanna på 250 kW som används för att klara<br />
värmebehovet under den kallaste perioden. Cirkeldiagrammet nedan visar hur<br />
energianvändningen fördelas för anläggningen i exemplet.<br />
El till värmepump<br />
Spetsenergi(olja/el)<br />
"Gratis energi"<br />
Figur 18. Energianvändning med värmepump<br />
Ytjordvärme<br />
Under sommaren värmer solen upp ytskiktet av marken. Den lagrade värmen i marken<br />
kan tas till vara via nedgrävda plastslangar. Ytjordvärme kräver stora grävbara ytor och<br />
helst jord med hög vattenhalt. Som tumregel kan man hämta ur ca 30 kWh per meter<br />
slang och år.<br />
Kollektorslangarna förläggs med ungefär 1,5 meters avstånd från varandra och på ett<br />
djup mellan 0,6-1,5 meter. Anledningen till att djupet varierar är att det anpassas efter<br />
klimatet. I landets norra delar det större djupet är nödvändigt för att erhålla önskad<br />
värmeöverföring till värmepumpen under hela året.<br />
Om systemet har dimensionerats och utförts rätt påverkas inte anläggningens effektivitet<br />
av var i landet anläggningen finns och man slipper även tjälskott som kan uppstå vid<br />
felaktig förläggning av slangen.<br />
57
Bildkälla: Svenska Värmepumpföreningen<br />
Figur 19 Värme från ytjord<br />
Faktabanken<br />
Om förutsättningarna är de samma som för värmepumpen i exemplet med bergvärme i<br />
stället ska hämta värme från ytjorden krävs att det finns en stor yta tillgänglig. För att<br />
kunna hämta tillräckligt med energi från marken ungefär 5 900 meter slang. Om slangen<br />
läggs med ett centrumavstånd på 2 meter behöver man en tillgänglig markyta på 11 800<br />
kvadratmeter. Det motsvarar ungefär ytan av en och en halv fotbollsplan eller 100 x 118<br />
m<br />
Sjövattenvärme<br />
Om man har möjlighet att placera en värmecentral nära stranden till en sjö har man<br />
tillgång till en bra värmekälla för en värmepump. Även om temperaturen varierar över<br />
året är temperaturen vid sjöns botten relativt stabil och sjunker sällan under 0ºC.<br />
Kollektorslangen som ska ta upp värmen placeras på sjöbotten eller nere i<br />
bottenslammet där temperaturen är något högre än i vattnet. Slangen bör helst ligga<br />
djupare en 1 meter. Man bör även tänka på att risken för skador minskar med ökat<br />
djup. För att förhindra att slangen flyter upp förankras den med tyngder.<br />
Bildkälla: Svenska Värmepumpföreningen<br />
Figur 20 Sjövärme<br />
Solvärme<br />
58
Faktabanken<br />
I ett solvärmesystem är energin gratis. Det är framförallt investeringen i anläggningen<br />
som kostar, medan drivenergi för pumpar och underhåll av anläggningen medför relativt<br />
låga kostnader. Eftersom en solvärmeanläggning ger minst värme när energibehovet är<br />
som störst måste ett solvärmesystem måste alltid kombineras med någon annan form av<br />
uppvärmning. Huvudkomponenterna i ett solvärmesystem är solfångare,<br />
ackumulatortank för lagring av värme cirkulationspumpar samt styr- och<br />
reglerutrustning.<br />
Figur 21 Solfångarsystem<br />
Om det finns en lämplig yta som kan användas för solvärme kan en solvärmeanläggning<br />
ge ett stort bidrag till produktionen av varmvatten under sommarhalvåret nära 100 %.<br />
För ett gemensamt värmesystem finns två alternativa placeringar för ett solvärmesystem.<br />
Antingen bygger man en större solvärmeanläggning i anslutning till värmecentralen eller<br />
så kan de anslutna fastigheterna förses med en varsin mindre solvärmeanläggning. De två<br />
alternativen beskrivs nedan.<br />
Större solvärmeanläggning<br />
Om det finns en solig yta tillgänglig i anslutning till värmecentralen kan en<br />
solvärmeanläggning vara ett intressant alternativ för produktion av tappvarmvatten och<br />
kanske även för en del av värmebehovet. En intressant kombination är solvärme och<br />
någon form av fastbränsle eftersom båda systemen kräver en ackumulatortank. En<br />
gemensam ackumulatortank kan ge god ekonomi. Dessutom går ofta en fastbränsle<br />
panna med låg verkningsgrad under sommaren då det endast finns behov av<br />
tappvarmvatten. Genom att installera en solvärmeanläggning kan man kanske stänga ner<br />
pannan under sommaren.<br />
För att kunna uppskatta de ytor som behövs för en solvärmeanläggning kan vi använda<br />
oss av några nyckeltal. För en solvärmeanläggning som producerar tappvarmvatten kan<br />
man räkna med 5-8 m 2 solfångare per småhus och en ackumulatorvolym mellan 300<br />
och 500 liter per hus. För ett kombisystem där solvärmeanläggningen ska producera<br />
både tappvarmvatten och värme kan man räkna med 10-12 m 2 solfångare per småhus<br />
och en ackumulatorvolym på 750 till 1 000 liter.<br />
59
Faktabanken<br />
Solvärmeanläggning för ett småhus<br />
Om husen är orienterade med taken mot, syd, sydost eller sydväst finns bra förutsättning<br />
att placera solfångare på taken. Vid dimensionering kan man använda de nyckeltal som<br />
presenterades för större solvärmeanläggningar. I ackumulatortanken finns en elpatron<br />
som värmer varmvattnet under molniga dagar.<br />
Man brukar räkna med att en solfångare bidrar med runt 2 000 kWh per år till en villa<br />
med genomsnittlig förbrukning av varmvatten. Vid ett energipris på 60 öre motsvarar det<br />
en besparing på ca 1 200 kr om året.<br />
Om man väljer att uppföra en gemensam värmecentral och ett distributionssystem där<br />
varmvattnet bereds med hjälp av en solvärmeanläggning i varje enskilt hus kan man<br />
uppnå flera fördelar. Under sommaren då man inte har något behov av värme för<br />
uppvärmning kan man stänga hela det gemensam värmesystem och därmed minska<br />
kostnaderna för såväl kulvertförluster som drift av anläggningen.<br />
Att koppla in solfångare som är placerade på småhusens tak till kulvertnätet medför ofta<br />
styr- och regler problem<br />
10.4.4 Prefabricerade värmecentraler<br />
Idag bygger och säljer de flesta panntillverkare så kallade prefabricerade<br />
värmecentraler. Dessa anläggningar levereras färdigbyggda (nyckelfärdiga) och<br />
innehåller all den utrustning som behövs för värmeproduktion och distribution Det finns<br />
många fördelar med att köpa prefabricerat, inte minst prismässigt. För en liten<br />
organisation t.ex. en villaförening kan det vara en trygghet att redan från början veta vad<br />
en värmecentral kostar och samtidigt veta att alla funktioner som behövs ingår, och att<br />
samma leverantör står för alla garantiåtaganden. En annan fördel kan vara att<br />
panntillverkaren redan på ett tidigt stadium kan erhålla ritningar på byggnaden vilket<br />
underlättar planering av markarbeten och bygglovsförfaranden. En nackdel med att<br />
köpa prefabricerad värmecentral kan vara att köparen har mindre möjlighet att påverka<br />
valet av tekniska komponenter vid byggandet av anläggningen.<br />
10.4.5 Kostnader för värmecentraler<br />
Hur stor kostnaden för själva värmecentralen är beror på en rad olika faktorer varför<br />
det är lämpligt att ta in budgetofferter som ger en uppskattning av de kostnader som<br />
man kan räkna med för den aktuella värmecentralen. Investeringskostnaderna nedan<br />
kan dock tjäna som grova fingervisningar.<br />
Pelletseldad panncentral, 300 kW ca 950 000 kr<br />
Bergvärmepump 125 kW samt oljepanna , 300 kW ca 1 500 000 kr<br />
Solvärme med ackumulatortank ca 3 500 kr/m 2<br />
60
Faktabanken<br />
10.5 Markbehov för värmecentraler<br />
Även en mindre värmecentral kräver markutrymme för att kunna bli en väl fungerande<br />
anläggning. Det finns ett antal faktorer som måste beaktas när ett markområde avsätts<br />
och planeras för byggande av en värmecentral, inte minst är det den valda bränsletypen<br />
och dess transportteknik som avgör hur mycket utrymme som krävs. Generellt kan<br />
sägas att s.k. våta bränslen (flis) kräver betydligt större ytor för bränsle och askhantering<br />
än vad som krävs vid eldning av torra bränslen t.ex. pellets. För att kunna räkna ut hur<br />
stor markyta som behövs bör man börja med att ta reda på vilken utrustning som ska<br />
ingå i värmecentralen och hur den tänkas att komma att se ut. Även den utvalda<br />
markytans beskaffenhet med avseende på bärighet och läge i förhållande till<br />
transportväg och värmeförbrukare måste utredas.<br />
Gemensamt för de anläggningar som vi valt att titta närmare på är att utrymme måste<br />
avsättas för följande:<br />
• Vattenanslutning med vattenmätare<br />
• Avlopp (Undvik septitankar, de är dyra att tömma)<br />
• Elskåp för kraftmatning och styr och reglerutrustning<br />
• Eventuell tele eller bredbandsanslutning för larm och kommunikation<br />
• Värmekulvert<br />
• Eventuellt kabelnät till värmeabonnenter<br />
• Cirkulationspumpar, distributionspumpar, tryckållningsutrustning för värmenät med<br />
expansionskärl<br />
• Anslutningspunkter för värmekulvert<br />
• Oljepanna med brännare eller i vissa fall elpanna för reserv- och spetsenergi<br />
• Serviceutrymme för sotning och reparationer<br />
• Skorsten, i vissa fall monteras skorstenen på värmecentralens balkram. Vid lite<br />
större (över 500 kW) anläggningar måste separat skorstensfundament gjutas på<br />
plats.<br />
• Oljetank placerad på betongplatta eller i kassun med påfyllningsrör<br />
• Utrymme för eventuell ackumulatortank<br />
• Utrymme för eventuella solfångare<br />
10.5.1 Flis/briketteldad värmecentral med oljepanna som reserv<br />
Grovt uppskattade mått för en upp till 200 kW fliseldad värmecentral med oljepanna<br />
som reserv är minst 30 m 2 för byggnad/container och minst 70 m 2 för den utomhus<br />
placerade utrustningen. För en anläggning på 1 000 kW måste måtten antagligen minst<br />
dubbleras, särskilt utomhusdelen bör utökas ordentligt.<br />
För den här värmecentralen måste utrymme avsättas för de komponenter som beskrivits<br />
ovan samt följande:<br />
61
Faktabanken<br />
Inomhus:<br />
• Panna med rost och bränsleinmatning, i vissa pannor är rosten placerad i en förugn<br />
som sedan är sammankopplad med en avgaspanna<br />
• Primärluft, sekundärluft och rökgasfläkt<br />
• Stoftavskiljare<br />
• Eventuell rökgaskondensering<br />
• Luft och rökgaskanaler<br />
• Askutmatning, oftast används skruvmatare<br />
• Eventuell kompressor eller hydraulutrustning<br />
Utomhus:<br />
• Mottagningsficka för biobränsle med matningsutrustning. Vid briketteldning måste<br />
mottagningsfickan förses med tak eller helst byggas in.<br />
• Transportör för transport av bränsle från mottagningsficka/lager till panna.<br />
• Askcontainer förbunden med asktransportör.<br />
10.5.2 Pelletseldad panncentral med oljepanna som reserv<br />
Grovt uppskattade mått för en upp till 200 kW pelletseldad värmecentral med oljepanna<br />
som reserv är minst 25 m 2 för byggnad/container och minst 25 m 2 för den utomhus<br />
placerade siloutrustningen. Pelletspannor byggs med brännarteknik upp till och med c:a<br />
500 kW panneffekt. Över 500 kW panneffekt är det oftast rosterpannor som används,<br />
dessa kräver lika stort utrymme som en fliseldad panna i motsvarande storlek. Utrymme<br />
behövs även för följande komponenter:<br />
Inomhus:<br />
• Panna med pelletsbrännare eller eventuellt med rost<br />
• Fläktar eventuellt rökgasfläkt<br />
• I vissa fall stoftavskiljare<br />
• Luft och rökgaskanaler<br />
• Askutmatning, oftast används skruvmatare (beroende på pannstorlek)<br />
Utomhus<br />
• Bränslesilo med inblåsningsrör och evakueringsfilter<br />
• Transportör för matning av pellets till pelletsbrännare<br />
• Askbehållare, vid mindre anläggningar placeras den oftast inomhus<br />
• Skorsten<br />
10.5.3 Värmecentral med värmepump med oljepanna som reserv<br />
Grovt uppskattade mått för en 150 kW värmecentral med värmepump som hämtar<br />
värme från berg, mark eller sjö samt oljepanna som reserv är minst 20 m 2 för<br />
byggnad/container och minst 10 m 2 för den utomhus placerade utrustningen. Utrymme<br />
för borrhål, markslingor eller sjöförlagda slingor tillkommer. Värmepumpanläggningar<br />
med över 200 kW effekt byggs sällan för enskilda villaområden pga. höga<br />
investeringskostnader. Förutom de delar som behövs för samtliga anläggningar måste<br />
utrymme även avsättas för följande:<br />
62
Faktabanken<br />
Inomhus<br />
• Kompressoraggregat<br />
• Värmeväxlare för köldbärare<br />
• Värmeväxlare för värmebärare<br />
• Varmvattenberedningstank (förrådstank)<br />
• Anslutningspunkter för berg/sjö/jordvärmeslingor<br />
Utomhus<br />
• Köldbäraransutningar till slangar för värmeupptagning i berg, sjö eller i jorden<br />
63
Faktabanken<br />
10.6 Kravspecifikation på biobränsleeldade anläggningar<br />
Biobränsleeldade anläggningar i den storlek som är aktuell här (
Faktabanken<br />
Storhet Enhet Garantier vid<br />
100 % last<br />
Effekt, panna MW<br />
Efter panna och rening:<br />
O 2-halt (tg) vol %<br />
CO 2-halt (tg) vol %<br />
CO-halt (tg) Mg/MJ<br />
CO-sek/h >1 000 ppm Sekunder<br />
Nox-halt mg/MJ<br />
Rökgastemp ºC<br />
Stofthalt mg/MJ<br />
Stofthalt vid 13 % CO 2 mg/m3 (tg)<br />
Pannverkningsgrad %<br />
Övrigt:<br />
Oförbränt i flygaska %<br />
Oförbränt i bottenaska %<br />
Differenstryck över<br />
reningsutrustning<br />
Pa<br />
Differenstryck över roster Pa<br />
Pannvatten Analyser<br />
Yttemperatur ºC<br />
Buller, internt (Leq) dB (A)<br />
Buller, externt (Leq) dB (A)<br />
Garantier vid<br />
25 % last<br />
Pannverkningsgraden brukar definieras som förhållandet mellan tillförd och nyttigjord<br />
Nyttiggjord<br />
energi<br />
energi. Pannverkningsgraden =<br />
Tillförd energi<br />
10.6.2 Kravspecifikation för biobränsle<br />
I ett kontrakt bör man beskriva bränslet noggrant i ord och därtill sätta upp de krav man<br />
ställer på bränslet. Nedan presenteras ett exempel på en kravspecifikation för<br />
biobränsle.<br />
Bränsledata Enhet Garantier<br />
Effektivt värmevärde MWh/ton TS<br />
Fukthalt vikt %<br />
Askhalt vikt % eller vikt av TS<br />
Bulkdensitet kg/m3s<br />
Bränsledensitet kg/m3<br />
Storleksfördelning:<br />
< 3mm volym %<br />
3-15 mm volym %<br />
15-40 mm volym %<br />
>40 mm volym %<br />
Styckestorlek L x B mm<br />
Svavelhalt g/MWh<br />
Askans smältpunkt ºC<br />
65
Värmedistributionsnätet<br />
Faktabanken<br />
Värmedistributionssystemet har till uppgift att överföra värme från värmecentralen till de<br />
anslutna småhusen. Distributionssystemet omfattar kulvertsystem och den utrustning som<br />
installeras i småhusen (abonnentcentral).<br />
Förutom investeringskostnaden är systemets flexibilitet och värmeförluster viktiga att ta<br />
hänsyn till. Slutligen bör systemet vara sådant att störningen under byggtid för de boende<br />
minimeras.<br />
För att få en bra reglering av värme och tappvarmvatten även för de hus som ligger<br />
längst från panncentralen bör i större system ett antal så kallade undercentraler byggas. I<br />
undercentralerna överförs värme från huvudnätet via värmeväxlare.<br />
10.6.3 Metoder för förläggning av kulvert<br />
Kostnaden för förläggning av kulvert beror i hög utsträckning av hur förläggningen görs<br />
och i vilken mark. Skillnaden i kostnaden för förläggning i olika marktyper beror främst<br />
på behovet av återställning.<br />
Nedan beskrivs de förläggningsmetoder som kan vara aktuella vid uppförandet av en<br />
gemensam värmeanläggning.<br />
Förläggning i naturmark/tomtmark<br />
Fördelar: Relativt låga kostnader för förläggning.<br />
Nackdelar: Kräver servitut eller medgivande från markägaren. Problem kan uppstå om<br />
vissa husägare inte vill ansluta sig.<br />
Förläggning i gatumark.<br />
Fördelar: Markägaren (i allmänhet kommunen) har ofta inga invändningar mot<br />
förläggning. Lätt att gå förbi hus som inte skall anslutas.<br />
Nackdelar: Höga förläggningskostnader främst för återställning. Störningar under<br />
byggtid.<br />
Inomhusförläggning<br />
I främst radhus kan inomhusförläggning göras i källare, krypgrund eller på vind.<br />
Fördelar: Inomhusförläggning ger de lägsta kulvertkostnaderna. Kulvertförlusterna<br />
minskar.<br />
Nackdelar: Inomhusförläggning innebär ett visst intrång i husen främst under byggtid.<br />
Problem kan upp stå om någon vägrar.<br />
”Kamförläggning”<br />
Abonnenten ansluts direkt till ”huvudkulverten”, via en låda på väggen hos abonnenten.<br />
Om kulverten förläggs i gatan kommer den att ligga som en kam.<br />
Fördelar: Ingen skarvning krävs av rör i mark. Kan minska förläggningskostnaden och<br />
minska risken för läckage.<br />
Nackdelar: Svårigheter kan uppstå om de som inte vill ansluta sig vid byggtillfället vill<br />
ansluta sig senare.<br />
66
Faktabanken<br />
10.6.4 Översikt av olika typer av kulvertar och medierör<br />
Kulvert är ett samlingsnamn för de rör som omsluter vattnet, isoleringen och ytterhöljet,<br />
som kan bestå av plast, metall eller betong. För gemensam värme är troligen plastkulvert<br />
mest lämpligt. Kulvertar kan delas in i två huvudkategorier, flexibla kulvertar och ej<br />
flexibla kulvertar.<br />
Ej flexibla kulvertar<br />
Den traditionella kulverten består av raka rör med påmonterade böjar för att gå förbi<br />
hinder i marken.<br />
Fördelar: Låga kostnader för raka kulvertdragningar.<br />
Nackdelar: Om många böjar krävs kommer förläggningskostnaden att öka.<br />
Flexibla kulvertar<br />
Flexibla kulvertar gör det möjligt att lägga kulverten i böjar förbi hinder i marken.<br />
Medieröret kan vara av stål, koppar eller plast.<br />
Fördelar: Kostnaden för förläggning minskar om många böjar krävs.<br />
Nackdelar: Högre kulvertkostnad än för ej flexibla kulvertar. Flexibla fyrrörskulvert<br />
finns endast i relativt små dimensioner.<br />
En kulvert kan innehålla ett eller flera medierör som levereras inneslutet i ett hölje (se<br />
Figur 22). För gemensam värme är kulvert med två eller fyra medierör mest intressant.<br />
Metallrör som medierör<br />
Fjärrvärme använder nästan uteslutande stål eller i några fall koppar som medierör<br />
eftersom tryck och temperatur är höga. Normalt 16 bar och 120 °C.<br />
Fördelar: Klarar höga tryck och temperaturer. Ingen risk för syresättning av<br />
fjärrvärmevatten.<br />
Nackdelar: Höga kostnader för rör. Höga tryck gör att abonnentcentralen måste ha<br />
värmeväxlare för att sänka trycket till en nivå som radiatorsystemet i huset klarar.<br />
Plaströr som medierör<br />
När plaströr används som medierör finns i allmänhet vissa begränsningar i vilket tryck<br />
och temperatur som kan tillåtas. För gemensam värme är plaströr lämpligast.<br />
Fördelar: Lägre pris än stålrör<br />
Nackdelar: Klarar lägre tryck och temperatur än medierör av stål eller koppar.<br />
10.6.5 Samförläggning<br />
Möjligheterna till samförläggning av kulvertarna med ledningar för exempelvis vatten och<br />
avlopp, el, gas eller bredband bör undersökas. Vinsterna vid samförläggning skall dock<br />
inte överdrivas. Nackdelarna med breda schakt och svårigheter att samordna arbetena<br />
överväger ofta vinsten i schakt- och återfyllningsarbetena.<br />
Störningen under byggtid blir ofta mindre eftersom den totala byggtiden, men uppgrävda<br />
gator etc. blir kortare om samförläggning görs.<br />
Det är mycket lämpligt att i samband med kulvertförläggningen lägga i ett antal ”tomrör”<br />
för framtida användning. Dessa kan eventuellt hyras ut till olika operatörer.<br />
67
10.6.6 Kulvertsystem<br />
Faktabanken<br />
Kulvertsystemet överför värme från panncentralen till abonnentanläggningarna.<br />
Kulvertsystemet består av huvudkulvert och servisledningar. Huvudkulverten levererar<br />
värme inom området medan servisledningen för in värme från huvudkulverten till huset. I<br />
s.k. ”Kamförläggning” finns ingen servisledning.<br />
Det finns många olika typer av kulvertar. Alla är inte lämpliga för gemensam värme, med<br />
sin relativt låga värmetäthet. Redovisningen inkluderar inte de kulvertar som används när<br />
effektbehovet är mycket stort. Den största skillnaden finns mellan två- och<br />
fyrrörskulvert. Se Figur 22 nedan.<br />
Figur 22 Två - och fyr-rörskulvert.<br />
Tvårörskulvert med fjärrvärmestandard<br />
Med tvårörskulvert leds hetvatten fram i en ledning och nedkylt vatten från<br />
abonnenterna går i en returledning. Värme och tappvarmvatten produceras i<br />
abonnentcentralen.<br />
Vid konventionell fjärrvärme används relativt höga temperaturer och tryck. Kulvert och<br />
abonnentcentraler dimensioneras för ett tryck på 16 bar och 120 ºC.<br />
Framledningstemperaturen är sällan över 100 ºC medan returtemperaturen ofta ligger<br />
under 50 ºC, dvs. temperaturdifferensen är ungefär 50 ºC.<br />
Om tvårörskulvert med fjärrvärmestandard används i avvaktan på anslutning till<br />
fjärrvärme är det lämpligt att man använder lägre tryck och temperatur i systemet. Det<br />
beror på att pannor och värmeväxlare som är godkända för höga tryck är dyra.<br />
Fördelar: Med höga temperaturer kan stora temperaturdifferenser erhållas vilket ger<br />
möjlighet att överföra stora effekter med relativt små rördimensioner. Framtida<br />
fjärrvärmeanslutning underlättas.<br />
Nackdelar: Kulvert med fjärrvärmestandard medför höga kostnader för rör.<br />
Abonnentanläggningen måste utföras som en värmeväxlare. Om högt tryck används<br />
finns krav på besiktning mm enligt tryckkärlsnormerna.<br />
Lämplig användning: Tvårörskulvert med fjärrvärmestandard kan vara lämpligt i delar<br />
som i framtiden skall ingå i ett större fjärrvärmenät.<br />
68
Faktabanken<br />
Figur 23 Distributionssystem med tvårörskulvert<br />
Tvårörskulvert med lägre standard.<br />
Med tvårörskulvert leds hetvatten fram i en ledning och nedkylt vatten från<br />
abonnenterna går i en returledning. Tappvarmvatten produceras hos abonnenten i en<br />
förrådsberedare eller med direktberedning i en värmeväxlare.<br />
Vid system med decentraliserad tappvarmvattenproduktion (d.v.s.<br />
tappvarmvattenproduceras hos abonnenten med en elvarmvattenberedare) används<br />
tvårörskulvert.<br />
Framledningstemperaturen maximeras till 95 °C. Returtemperatur ca 65 °C.<br />
Temperaturdifferens 30 °C.<br />
Fördelar: Med tvårörskulvert med lägre standard kan enklare och billigare kulvert<br />
användas. Abonnentanläggningens värmedel kan utföras som shuntgrupp eller också kan<br />
abonnenten anslutas direkt. Tappvarmvatten bereds direkt, i förrådsberedare eller i<br />
elvarmvattenberedare vid sidan om. Se Figur 23<br />
Nackdelar: Relativt låga temperaturer ger liten temperaturdifferens vilket gör att<br />
kulvertdimensionerna ökar vid given last.<br />
Lämplig användning: Tvårörskulvert med lägre standard kan vara lämplig i delar av<br />
nätet där värmetätheten är låg. Om endast värme levereras är tvårörskulvert med lägre<br />
standard det realistiska alternativet.<br />
Fyr-rörskulvert.<br />
I en fyr-rörskulvert används två rör för överföring av hetvatten för att täcka<br />
värmebehovet. Ett rör används för att överföra tappvarmvatten. Under perioder då<br />
ingen eller liten tappning sker skulle varmvattnet i kulverten svalna om inte en viss<br />
cirkulation sker med hjälp av ett returflöde i det fjärde röret. Med fyr-rörskulvert<br />
kommer debiteringen av vatten (som skall bli tappvarmvatten) från vattenverket att<br />
göras till den gemensamma panncentralen. Det innebär kanske 1 500 kr till 2 000 kr per<br />
år. Samtidigt minskar naturligtvis räkningen från vattenverket direkt till abonnenten lika<br />
mycket.<br />
69
Faktabanken<br />
Figur 24 Distributionssystem med fyrrörskulvert<br />
Fördelar: Abonnentanläggningen värmedel kan utföras som shuntgrupp eller också kan<br />
abonnenten anslutas direkt. Tappvarmvatten erhålls direkt via kulvertnätet vilket gör att<br />
någon tappvarmvattenberedning inte behövs hos abonnenten.. Se Figur 24. Systemet är<br />
flexibelt med avseende på framtida anslutning till fjärrvärme eller centralt placerad<br />
solvärme eller värmepump.<br />
Nackdelar: Fyr-rörskulvert medför ofta relativt höga investeringskostnader för rör.<br />
Högre kulvertförluster än vid motsvarande tvårörskulvert.<br />
Lämplig användning: Fyrrörskulvert kan vara aktuellt i områden med hög värmetäthet<br />
speciellt om källarförläggning är möjlig. Fyrrörskulvert är endast aktuellt om den<br />
gemensamma panncentralen skall leverera både värme och tappvarmvatten.<br />
Blandade system.<br />
I ett blandat distributionssystem används olika system med hänsyn till var de passar<br />
bäst. I systemet finns ett antal undercentraler.<br />
Fördelar: Kulvertkostnaden kan minimeras.<br />
Nackdelar: Med blandade system kan projekteringskostnaderna öka och det kan även<br />
vara svårt att hitta entreprenörer som kan hantera alla olika kulverttyper.<br />
Lämplig användning: Blandade system kan vara aktuellt i heterogena områden med<br />
både rad- kedjehus med små tomter och friliggande hus med stora tomter.<br />
70
10.6.7 Sektionering av nätet<br />
Faktabanken<br />
I större system kan sektionering av nätet var lämpligt så att inte hela systemet måste<br />
stängas av vid reparation eller inspektion. Om det är möjligt kan rundmatning vara bra.<br />
Det gör att matning kan ske från två håll vilket gör att säkerheten ökar.<br />
10.6.8 Kostnader och kapacitet mm för kulvert.<br />
Den värmeeffekt som kan överföras bestäms av kulvertens dimensioner, vilken hastighet<br />
som vattnet i kulverten kan hålla samt den temperaturdifferens som kan uppnås. Vilken<br />
vattenhastighet som kan uppnås bestäms av friktionen i rören och hur starka pumpar<br />
som kan användas. Det är inte praktiskt möjligt att öka hastigheten över de värden som<br />
anges nedan. Med temperaturdifferensen menas skillnaden i temperatur mellan fram och<br />
returledning när effektbehovet är som störst. Större kulvert än 65/140 är troligen inte<br />
aktuellt för gemensam värme.<br />
Kostnader och kapacitet för<br />
2-rörskulvert<br />
Anslutnings nr rör/kulvert. 15/ 20/ 25/110 32/125 40/125 50/140 65/160<br />
Optimal vattenhastighet m/s. 0,7 0,9 0,9 0,9 1,0 1,2 1,4<br />
Max effekt (kW) vid<br />
tempdiff=50 °C. 28 70 110 185 250 500 1050<br />
Max effekt (kW) vid<br />
tempdiff=40 °C. 22 55 85 150 220 420 890<br />
Max effekt (kW) vid<br />
tempdiff=30 °C. 17 40 65 110 150 300 630<br />
Max effekt (kW) vid<br />
tempdiff=20 °C. 11 30 45 75 110 210 450<br />
Grundkostnad kr/m. 760 780 790 850 900<br />
Därav bygg %. 25-30 25-30 25-30 25-30 25-30<br />
Därav rörarbeten %. 6-7 6-7 6-7 6-7 6-7<br />
Därav material %. 45-50 45-50 45-50 45-50 45-50<br />
Därav övrigt %. 15-20 15-20 15-20 15-20 15-20<br />
Återställ naturmark, tillägg<br />
kr/m 325 360 380 500 620<br />
Återställ trädgård, tillägg kr/m 690 740 765 920 1080<br />
Återställ asfalt, tillägg kr/m. 820 890 915 1080 1225<br />
Tabell 3Uppskattade kostnader och kapacitet för kulvertläggning, exkl. moms. Prisnivå 2001<br />
Bygg omfattar: Schakt inkl transport, ledningsbädd, muffgrävning, kringfyllning och<br />
resterande fyllning.<br />
Rörarbeten omfattar: kulvertläggning, svets, kapning och provtryckning.<br />
Material omfattar: Kulvertrör, skarvmuffar, montage skarvmuffar, böjar och ventiler<br />
mm, markskivor samt folie.<br />
Övrigt omfattar: Bodar, kontor, handverktyg, arbetsledning, utsättning,<br />
avstängningsmaterial, elförsörjning och vinst mm.<br />
Om kulvert för lägre temperatur än fjärrvärmestandard används kan man räkna med att<br />
materialkostnaden minskar med 30 % och byggkostnaden med 20 %. Om fyrrörskulvert<br />
används ökar materialkostnaden med 20 % och byggkostnaden med 10 %.<br />
71
Faktabanken<br />
Av tabellen ovan framgår att det är mycket viktigt att få så hög temperaturdifferens som<br />
möjligt. Eftersom framledningstemperaturen i de system som är lämpliga för gemensam<br />
värme har begränsningar för framledningstemperaturen på 90-95°C måste<br />
returtemperaturen hållas så låg som möjligt. Framledningstemperaturen begränsas av<br />
materialpåkänningarna i kulvertrören.<br />
10.6.9 Undercentraler<br />
Kulvertförlusterna gör att temperaturen sjunker i långa kulvertar. De abonnenter som<br />
finns längst bort från panncentralen kan då få svårt att erhålla tillräcklig temperatur på<br />
värme och tappvarmvatten.<br />
Reglering av värme och tappvarmvatten måste vara bra även för de hus som ligger<br />
längst från panncentralen. I större system bör ett antal undercentraler byggas. En<br />
undercentral är en extra reglercentral som ser till att vattnet i framledningen har rätt<br />
temperatur.<br />
10.6.10 Systemets tryckklassning<br />
Om kulvertar av en viss tryckklass används tex. 6 bar och framledningstemperatur 95°C<br />
bör man se till att all utrustning inklusive ventiler, abonnentcentral, radiatorer eller<br />
värmeväxlare, panna och expansionskärl mm klarar den tryckklassen och temperaturen.<br />
Om inte kommer man inte att kunna tillgodogöra sig kulvertarnas kapacitet. Undantaget<br />
är om man väljer kulvert av fjärrvärmestandard i avvaktan på anslutning till<br />
fjärrvärmenätet.<br />
72
10.7 Installationer i husen<br />
Faktabanken<br />
En del installationer krävs i husen för att reglera värme och tappvarmvattenproduktion.<br />
Dessutom krävs avstängningsventiler, säkerhetsutrustning och ev. utrustning för mätning<br />
och debitering. Sammantaget brukar dessa installationer kallas för en abonnentcentral.<br />
Hur installationerna ser ut beror bl.a. av vilket kulvertsystem som väljs, vilken grad av<br />
reglering som önskas samt hur tappvarmvattenproduktionen görs. Vilka installationer<br />
som krävs bestäms i samband med detaljprojektering.<br />
Valet av installation kan ses som en avvägning mellan ett flertal önskemål. Bland dessa<br />
kan nämnas att temperaturdifferensen i distributionssystemet bör vara så stor som<br />
möjligt. Kapaciteten för att producera tappvarmvatten skall vara tillräcklig.<br />
Konsekvenserna vid läckage begränsas. Investerings- och underhållskostnaden för<br />
installationer i huset och kulvertar skall vara så låga som möjligt.<br />
De finns flera olika tänkbara alternativ för att över föra värme till småhusen. Om vi<br />
börjar med själva uppvärmningen så finns tre huvud principer. Antingen ansluter man<br />
småhusens värmesystem direkt till kulvertnätet eller via en shunt. Det tredje alternativet<br />
är att överföra värmen via en värmeväxlare. Se Figur 25 och Figur 26 nedan.<br />
Figur 25 Anslutning med värmeväxlare och förrådsberedare.<br />
Figur 26 Direktanslutning med fyrrörskulvert.<br />
Det finns även flera tänkbara alternativ för att förse husen med varmvatten. Ett är att<br />
producera varmvattnet i panncentralen och leda ut det till varje hus via en 4-rörskulvert<br />
73
Faktabanken<br />
där 2 rör används för värme och 2 för varmvatten, se Figur 26 ovan. Ett annat alternativ<br />
är att producera varmvatten i varje småhus via det hetvatten som producerats i pannan.<br />
Detta kan ske antingen via en förrådsberedare (inkommande kallvatten värms och lagras<br />
i en tank) eller en direktberedare (när en kran öppnas strömmar kallvattnet genom<br />
värmeväxlaren som värmer upp vattnet). Slutligen kan man installera en separat<br />
varmvattenberedare i varje hus som kan värmas med el eller sol.<br />
Nedan redovisas några tänkbara kombinationer av de installationsalternativ som kan<br />
vara aktuella tillsammans med en gemensam värmecentral.<br />
I följande exempel är utgångspunkten för dimensioneringen ett område med ca 50<br />
småhus som vardera behöver ca 25 MWh netto per år, varav 5 MWh för<br />
tappvarmvattenproduktion. Husen antas finnas i Mellansverige och ha<br />
utetemperaturreglering av värmen utan nattsänkning. Om man idag har en oljepanna<br />
innebär det ett behov av ca 3,5 m 3 olja per småhus och år (årsmedelverkningsgrad ca<br />
70 %). Tappvarmvattenbehovet utgår från SBN 80 med osammanlagrat<br />
tappvarmvattenflöde 1 l/s per hus.)<br />
Värmeväxlare för värme och direktberedning av tappvarmvatten<br />
Abonnentcentralen består av en värmeväxlare för värme och en för<br />
tappvarmvattenproduktion. Till detta kommer en reglercentral och ev. energimätare<br />
samt avstängningsventiler mm.<br />
Fördelar: Med en värmeväxlare och reglercentral i varje hus kan värmebehovet styras<br />
individuellt. Med direktberedning av tappvarmvatten blir utrymmesbehovet i huset litet.<br />
Värmeväxlaren höjer säkerheten vid läckage i huset. Ansvarsfördelningen mellan hus<br />
och gemensamhetsanläggning är enkel.<br />
Nackdelar: Höga effektbehov för tappvarmvattenproduktion gör att servisledningen<br />
och även huvudkulverten måste dimensioneras för höga effekter. Relativt höga<br />
installationskostnader för värmeväxlare.<br />
Dimensionering: Effektbehovet är 40–50 kW varav värme ca 10 kW per hus. I större<br />
system blir sammanlagringen betydande. Om abonnentanläggningen utförs så att det<br />
finns möjlighet att ”låna” effekt från värmekretsen (trestegskoppling) minskar<br />
effektbehovet till 35-40 kW per hus. Dimensioneringen avser ”normala” småhus.<br />
Värmeväxlare för värme och förrådsberedare för tappvarmvatten<br />
Abonnentcentralen består av en värmeväxlare för värme och en förrådsberedare för<br />
tappvarmvattenproduktion. Till detta kommer en reglercentral och eventuellt<br />
energimätare samt avstängningsventiler mm.<br />
Fördelar: Värmeväxlaren höjer säkerheten vid en läcka i husets värmesystem.<br />
Ansvarsfördelningen mellan hus och gemensamhetsanläggning är enkel.<br />
Förrådsberedaren gör att effektbehovet för tappvarmvatten blir lågt.<br />
74
Faktabanken<br />
Nackdelar: Förrådsberedaren kräver utrymme och medför värmeförluster. Ev. blir<br />
returtemperaturen högre än vid direktberedning. Relativt höga installationskostnader för<br />
värmeväxlare och förrådsberedare.<br />
Dimensionering: Effektbehovet är 12- 14 kW varav värme ca 10 kW per hus.<br />
Sammanlagringen är obetydlig.<br />
Shuntgrupp för värme och förrådsberedare för tappvarmvatten<br />
Abonnentcentralen består av en shunt för värme och en förrådsberedare för<br />
tappvarmvattenproduktion. Till detta kommer en reglercentral och ev. energimätare<br />
samt avstängningsventiler mm. Abonnentcentralen kompletteras med<br />
avstängningsventiler och ev. tryckvakt. Tryckvakten har till uppgift att minska skadan<br />
om läckage uppstå i radiatorkretsen i huset.<br />
Fördelar: Med en egen shuntgrupp och reglercentral i varje hus kan värmebehovet<br />
styras individuell i varje hus. Förrådsberedaren gör att effektbehovet för tappvarmvatten<br />
blir lågt.<br />
Nackdelar: Vattnet i kulvert och hus är inte åtskilda, vilket bland annat medför att<br />
radiatorerna måste tåla trycket i kulvertnätet och att om en radiator går sönder kommer<br />
hela kulvertsystemet att tömmas i det huset.<br />
Dimensionering: Effektbehovet är 10–12 kW per hus. Sammanlagringen är obetydlig.<br />
Direktanslutning med decentraliserad tappvarmvattenproduktion<br />
Med direktanslutning med decentraliserad tappvarmvattenproduktion avses att<br />
abonnenten ansluts direkt till kulvert utan egen shuntgrupp och reglercentral.<br />
Abonnentcentralen kompletteras med avstängningsventiler och ev. tryckvakt.<br />
Tryckvakten har till uppgift att minska skadan om läckage uppstå i radiatorkretsen i<br />
huset. Tappvarmvatten produceras hos abonnenten i en elvarmvattenberedare. Under<br />
sommaren stängs kulvertsystemet av.<br />
Fördelar: Enkel installation i husen. Låga kulvertförluster. Enkel mätning och debitering.<br />
Nackdelar: Den gemensamma panncentralens gångtid minskar.<br />
Framledningstemperaturen begränsas till ca 70°C.<br />
Dimensionering: Effektbehovet är ca 10 kW per hus. Sammanlagringen är obetydlig.<br />
75
Faktabanken<br />
10.8 Avtal om bränsleleveranser<br />
Att skriva ett bränsleleveransavtal för köp och leverans av biobränslen är ett arbete som<br />
kräver kunskaper om biobränslen och en god insikt i problematiken. Att ge något bra<br />
exempel på hur ett avtal ska se ut är svårt, avtalens konstruktion beror på de<br />
förutsättningar som finns för varje enskild anläggning och dess geografiska placering.<br />
Nedanstående stycken behandlar vad som är särskilt viktigt att tänka på när man<br />
konstruerar ett bränsleleveransavtal. Texterna ska ses som en hjälp, de är alltså inte<br />
rättesnören.<br />
Den som vill fördjupa sig i ämnet kan beställa skriften ”Träd och torvbränslen -<br />
avtalsförslag” FVF 1999:6 från Svenska Fjärrvärmeföreningen.<br />
10.8.1 Biobränsle<br />
• Skriv om möjligt ett avtal som löper flera år fram i tiden med fast pris.<br />
• Ange kvantiteten bränsle avtalet gäller för.<br />
• Ange leveranssätt och leveransplats (kallas också leveransgränser) och vilken typ av<br />
fordon som kan komma i fråga.<br />
• Ange mellan vilka tider på dygnet och vilka dagar bränsle får levereras.<br />
• Avtalet bör knytas till någon form av prisindex t.ex. KPI konsumentprisindex, vilket<br />
bör anges i avtalet. Observera att valt index bör även gälla transporterna.<br />
• Bränslet bör innehållsdeklareras, askhalt och värmeinnehåll bör anges och<br />
garanteras.<br />
• Ange att stickprover med avseende på inmätning, kvalitet, värmeinnehåll och<br />
fukthalt kommer att göras på bränsleleveranserna.<br />
• Panntillverkare, anläggningsköpare och bränsleleverantör bör tillsammans godkänna<br />
det bränsle som ska användas vid garanti och prestandaprover, före provtillfällena.<br />
Tips:<br />
• Kontakta det lokala värmebolaget om sådant finns, där kan man ofta få hjälp med<br />
olika bränslefrågor. Det kan finnas samarbetsmöjligheter för bränsle- inköp som<br />
underlättar framför allt inmätning och kvalitetsbestämning. Det kan också finnas<br />
möjligheter att köpa bränsle till ett bättre pris.<br />
• Kontakta pannleverantörer och värmebolag för referenser, gör studiebesök på<br />
anläggningar liknande den som planeras. Utnyttja andras kunnande!<br />
• Bränslelagrets storlek avgörs av avståndet mellan bränsletillverkare och<br />
värmecentral. Lagret bör dimensioneras för att räcka till minst 5 dygns full drift på<br />
värmecentralen, för att klara storhelger utan påfyllningar.<br />
• Köp bränslet per kubikmeter, att köpa bränsle efter levererad energimängd<br />
(kr/MWh) kräver specialkunskaper och ständiga kontroller av värmecentralens<br />
verkningsgrad.<br />
76
Faktabanken<br />
För pellets gäller även följande<br />
• Bindemedelsanvändning vid pelletstillverkningen bör deklareras, även vilken sort<br />
som används.<br />
• Bioenergiföreningen SVEBIO eller Pelletsklubben för information om vilka<br />
pelletstillverkare som finns inom rimligt avstånd.<br />
• Om bulktransport används bör värmecentralen kunna ta emot 24 m långa<br />
bulkbilsekipage som rymmer upp till 40 ton bränsle.<br />
För flis gäller även följande:<br />
• Ange vem som bekostar mätning och ev. vägning av bränsletransporterna.<br />
• Bränslets högsta tillåtna fukthalt bör anges i avtalet.<br />
• Bränslet definieras innehålls och fraktionsstorleksmässigt i avtalet.<br />
• Om bränslet blandas av flera sorters flis bör det anges i avtalet.<br />
• Bränslets värmeinnehåll och askhalt bör anges i avtalet.<br />
•<br />
Tips<br />
• Undersök tillgången på flis i närområdet och vilken sammansättning och fukthalt den<br />
normalt har. Den flis som normalt kan levereras bör avgöra valet av biobränslepanna<br />
i värmecentralen.<br />
• Kontakta Svenska Bioenergiföreningen SVEBIO för information om vilka<br />
bränsleleverantörer som finns inom rimligt avstånd från värmecentralen.<br />
• Värmecentralen bör kunna ta emot s.k. containerbilar som vanligen har 3 st<br />
containers som tillsammans rymmer 100 m 3 .<br />
• När värmecentralen är i drift bör stickprov på bränslets kvalitet och fukthalt göras<br />
ofta, det är viktigt att kontrollera att avtalad bränslekvalitet upprätthålls. För hög<br />
fukthalt ger förbränningsproblem med låg verkningsgrad och stor askmängd som<br />
följd.<br />
77
10.9 Kalkylmetoder<br />
Faktabanken<br />
I energisammanhang används normalt tre olika kalkylmetoder<br />
1 Pay-off (egentligen pay-back metoden) beräknar återbetalningstiden för en åtgärd, är<br />
den enklaste och mest lättförståliga metoden.<br />
2. Annuitetsmetoden beräknar den årliga kostnaden för ett alternativ för jämförelse<br />
med det ursprungliga alternativet<br />
3. Nuvärdesmetoden (livscykelanalys) beräknar alla framtida kostnader för ett<br />
alternativ till dagens prisnivå.<br />
I följande exempel står kunden för stor del av det gemensamma nätets<br />
investeringskostnader vilket medför ett relativt lågt energipris. Alternativet kan vara att<br />
samfälligheten lånar pengar till investeringarna, lånet betalas då tillbaka med hjälp av ett<br />
högre energipris.<br />
Nedan följer beräkningsexempel som beskriver de tre kalkylmetoderna.<br />
1. Pay-off metoden<br />
Ett oljevärmt hus med en oljeförbrukning på 4 m 3 per år ansluter sig till en gemensam<br />
panncentral. Kostnad för undercentral, rivning av gamla pannan och cistern samt<br />
anslutningsavgift är 70 000 kr.<br />
Uppvärmningskostnaden minskar med 10 000 kr/år. Pay-off tiden (återbetalningstiden)<br />
blir då 70 000/10 000= 7 år. Det tar således 7 år innan investeringen är återbetald. Det<br />
finns varianter av pay-off metoden som tar hänsyn till räntor etc.<br />
2. Annuitetsmetoden<br />
Ett oljevärmt hus med en oljeförbrukning på 3,5 m 3 per år ansluter sig till en gemensam<br />
panncentral. Kostnad för undercentral, rivning av gamla pannan och cistern samt<br />
anslutningsavgift antas vara 70 000 kr. Med 70% verkningsgrad är husets<br />
nettovärmebehov 24 500 kWh/år (1 m3 olja = 10 000 kWh). Uppvärmningskostnaden<br />
blir efter anslutning 12 250 kr/år (vid ett energipris på 0,50 kr/kWh jämfört med tidigare<br />
21 700 kr/år (oljepris 6 200 kr/m 3 ).<br />
Kapitalkostnaden eller den kostnad som årligen måste betalas för räntor och amortering<br />
bestäms av den så kallade annuitetsfaktorn som bestäms av vald kalkylperiod och ränta.<br />
Om 15 års kalkylperiod väljs och räntan antas vara 5 % över perioden blir<br />
annuitetsfaktorn 0,096, vilket ger en årlig kapitalkostnad på 0,096 x 70 000 kr = 6 700<br />
kr/år.<br />
Om den gamla pannan antas vara avbetalad är den årliga oljekostnaden 21 700 kr/år.<br />
Detta skall jämföras med kapitalkostnad och värmekostnad, 12 250 + 6 700 = 18 970<br />
kr/år vid anslutning till det gemensamma nätet. I kalkylen har vi ej medtaget<br />
sotningsavgifter eller att oljepannan måste bytas ut under kalkylperioden.<br />
78
Faktabanken<br />
Ränta%<br />
Kalkylperiod 3 % 4 % 5 % 6 % 7 % 8 % 9 % 10 %<br />
5 år 0,218 0,225 0,231 0,237 0,244 0,250 0,257 0,264<br />
10 år 0,117 0,123 0,130 0,136 0,142 0,149 0,156 0,163<br />
15 år 0,084 0,090 0,096 0,103 0,110 0,117 0,124 0,131<br />
20 år 0,067 0,074 0,080 0,087 0,094 0,102 0,110 0,117<br />
25 år 0,057 0,064 0,071 0,078 0,086 0,094 0,102 0,110<br />
Tabell 4 Annuitetsfaktorer för olika kalkylperiod och ränta<br />
3.Nuvärdesmetoden<br />
Nuvärdesmetoden är den noggrannaste metoden men är också den metoden som är<br />
svårast att förklara pedagogiskt. Metoden går ut på att alla förväntade kostnader under<br />
kalkylperioden räknas om till dagens kostnadsnivå, så kallad nuvärdessumma. Hänsyn<br />
tas till den förväntade reala energiprisförändringar dvs. inflationen är borträknad. I<br />
följande exempel, samma hus som för annuitetsmetoden, väljs kalkylperioden till 15 år,<br />
oljepriset förväntas öka realt med 2 % per år, värmen från det gemensamma nätet<br />
förväntas öka med realt 1 % per år. Den reala kalkylräntan, (i princip den vanliga<br />
bankräntan minus inflation) ansätts till 4 % under perioden. Vi tar ej hänsyn till<br />
underhållskostnader som sotning etc. i detta exempel samt att oljepannan troligtvis måste<br />
bytas ut under perioden.<br />
Oljepanna i småhus<br />
Nuvärdet av oljan för de 15 åren är 6 200 kr/m3 x 3,5 m3 x 12,85 = 278 845 kr.<br />
Anslutning till det gemensamma<br />
Nuvärdet för de kommande åren vid anslutning till det gemensamma nätet är 70 000 kr<br />
+ 24 500 kWh/år x 0,50 kr/kWh x 11,94 = 216 265 kr.<br />
För de kommande 15 åren har alternativet med anslutning till det gemensamma nätet en<br />
nuvärdessumma som är ca 62 000 kr lägre än oljealternativet. Om man väljer andra<br />
kalkylperioder, energiprisutvecklingar etc. kan resultatet bli ett helt annat.<br />
Årlig real energiprishöjning 2 %<br />
Kalkylperiod Ränta<br />
4 % 5 % 6 % 7 % 8 % 9 % 10 %<br />
5 år 4,71 4,58 4,45 4,33 4,21 4,10 3,99<br />
10 år 8,98 8,53 8,11 7,72 7,36 7,02 6,71<br />
15 år 12,85 11,94 11,12 10,38 9,71 9,11 8,56<br />
20 år 16,35 14,88 13,59 12,46 11,47 10,59 9,82<br />
25 år 19,52 17,41 15,62 14,09 12,78 11,65 10,67<br />
Tabell 5 Nusummefaktorn beroende av kalkylperiod, ränta och årlig real energiprishöjning<br />
79
10.10 Kalkylexempel<br />
Faktabanken<br />
Nedan presenteras kalkylexempel över kostnader för värme från olika lösningar för en<br />
gemensam värmecentral respektive för individuell uppvärmning. Observera att<br />
kalkylförutsättningarna kan ändras snabbt och att uppgifterna i kalkylen måste anpassas<br />
efter lokala förutsättningar.<br />
10.10.1 Gemensam värmecentral<br />
Pelletseldad panncentral med 25 radhus<br />
Husen direktansluts med 4-rörs kulvert och har direktberedning av tappvarmvatten.<br />
Förlusterna är något lägre eftersom kulvertdragning till stor del sker inomhus samt att<br />
kulvertsträckorna är kortare.<br />
Pelletseldad panncentral med 25 friliggande småhus<br />
Område har lägre värmetäthet än radhusområdet och större förluster i kulvertnätet.<br />
Husen direktansluts med 4-rörs kulvert och har direktberedning av tappvarmvatten.<br />
Pelletseldad panncentral med 25 friliggande småhus, ej leverans av<br />
tappvarmvatten<br />
Husen är direktanslutna, för att minska kostnaderna används befintliga<br />
varmvattenberedare. Detta är en ovanlig systemlösning.<br />
Panncentral med bergvärmepump och oljepanna med 25 friliggande småhus<br />
Husen ansluts med shunt och har förrådsberedare. Värmepumpen täcker 90% av<br />
värmebehovet, värmefaktor 3.<br />
Kalkylränta 6% Pelletspris 0,25 kr/kWh exkl moms<br />
Kalkylperiod 15 år Oljepris 0,51 kr/kWh exkl moms<br />
Annuitetsfaktor 0,103 Elpris 0,53 kr/kWh exkl moms<br />
Pellets Pellets Pellets Bergvp<br />
radhus 4-rör ej tappv Enhet<br />
Antal anslutna småhus: 25 25 25 25 st<br />
Effektbehov panncentral 300 300 225 300 kW<br />
Levererad värme till kund 625 625 500 625 MWh/år<br />
Bränslebehov panncentral 833 868 667 287 MWh/år<br />
El för tappvarmvattenberedn i hus 0 0 125 0<br />
Verkninggrad inkl förluster i nät 75 72 75 - %<br />
Panncentral 950 000 950 000 925 000 1 500 000 kr<br />
Kulvertledning 1) 225 000 625 000 560 000 625 000 kr<br />
Servisledning 2) 35 000 100 000 100 000 100 000 kr<br />
Abonnentcentraler 4) 125 000 250 000 75 000 250 000 kr<br />
Summa investering 1 335 000 1 925 000 1 660 000 2 475 000 kr<br />
Årlig kapitalkostnad 138 000 198 000 171 000 255 000 kr/år<br />
Årlig bränsle/elkostnad 208 000 217 000 167 066 152 000 kr/år<br />
Årlig underhållskostnad 3) 76 000 76 000 74 000 75 000 kr/år<br />
Total årlig kostnad 422 000 491 000 412 066 482 000 kr/år<br />
Totalt kr/kWh levererad värme 0,68 0,79 0,66 0,77 kr/kWh exkl. moms<br />
Totalt kr/kWh levererad värme 0,84 0,98 0,82 0,96 kr/kWh inkl moms<br />
Investeringskostnaderna är exkl. moms<br />
1) Kulvertlängden beräknas till i snitt 25 m per friliggande småhus och 6 m per radhus,<br />
källarförläggning.<br />
2) Servislängden beräknas till i snitt 5 m per friliggande småhus och 2 m per radhus,<br />
källarförläggning.<br />
3) Den årliga underhållskostnaden beräknas som 8 % av investeringskostnaden vid pellets och<br />
5% vid värmepump<br />
4) För alternativet med pellets och ej tappvarmvattenleverans ansluts husen med direktkoppling.<br />
Befintliga varmvattenberedare i husen används. För alternativet med värmepumpen förutsätts<br />
befintliga radiatorer i husen klara den normalt lägre framledningstemperaturen från värme-<br />
pumpen.<br />
80
Faktabanken<br />
Vad händer med värmekostnaden för en pelletseldad panncentral vid ändrade<br />
förutsättningar?<br />
• Om pellets beläggs med energiskatt på 10 öre/kWh bränsle ökar kostnaden med ca<br />
0,17 kr/kWh inkl moms<br />
• Om investeringskostnaden blir 250 000 kr högre än beräknat ökar kostnaden med<br />
ca 0,09 kr/kWh inkl moms<br />
• Om kalkylräntan ökar till 10% (annuitetsfaktor 0,131) redan första året ökar<br />
kostnaden med ca 0,09 kr/kWh inkl moms<br />
• Om kalkylperioden ökas till 25 år (annuitetsfaktor 0,078) minskar kostnaden med<br />
ca 0,10 kr/kWh inkl moms<br />
• Om ytterligare 4 hus ansluter sig till nätet utan att kostnaden för kulvert och<br />
panncentral ökar, minskar kostnaden med ca 0,07 kr/kWh inkl moms<br />
10.10.2 Individuell uppvärmning<br />
Kalkylränta 6% Pelletspris 0,35 kr/kWh inkl moms<br />
Kalkylperiod 15 år Oljepris 0,64 kr/kWh inkl moms<br />
Annuitetsfaktor 0,103 Elpris 0,75 kr/kWh inkl moms<br />
Ny olje Berg Ny pellets Pellets- Befint Befint<br />
panna vp panna brännare olje- eli<br />
bef op panna panna Enhet<br />
Nettobehov 28 000 28 000 28 000 28 000 28 000 28000 kWh/år<br />
Verkninggrad 80 - 76 74 75 96 %<br />
Bruttobehov olja 35 000 37 300 kWh/år<br />
Bruttobehov el 11 800 29 200 kWh/år<br />
Bruttobehov pellets 36 800 37 800 kWh/år<br />
Investeringskostnad 55 000 125 000 65 000 25 000 0 0 kr inkl moms<br />
Årlig kapitalkostnad 5 700 13 000 7 000 3 000 0 0<br />
Årlig bränsle/elkostnad 22 400 8 850 12 880 13 230 23 872 21 900 kr<br />
Årlig underhållskostnad 2 000 1 500 3 000 3 000 2 000 200 kr<br />
Total årlig kostnad 30 100 23 350 22 880 19 230 25 872 22 100 kr/år<br />
Totalt kr/kWh netto 1,08 0,83 0,82 0,69 0,92 0,79 inkl moms<br />
Investeringskostnaderna är inkl moms<br />
Kostnad för sanering av oljecistern ingår ej i kalkylen.<br />
Vad händer med värmekostnaden för en ny oljepanna i ett småhus vid ändrade<br />
förutsättningar?<br />
• Om miljöskatten för oljan höjs med ytterligare 0,10 kr/kWh ökar kostnaden med ca<br />
0,16 kr/kWh inkl moms<br />
• Om pannan blir 6 000 kr dyrare än beräknat ökar kostnaden med ca 0,02 kr/kWh<br />
inkl moms<br />
• Om kalkylräntan ökar till 10% redan första året ökar kostnaden med ca 0,05<br />
kr/kWh inkl moms<br />
• Om kalkylperioden ökas till 25 år minskar kostnaden med ca 0,05 kr/kWh inkl<br />
moms<br />
Fortsatt uppvärmning med direktverkande el<br />
Om inga byten av radiatorer etc. krävs blir kostnaden för fortsatt uppvärmning<br />
direktverkande el jämförbar med uppvärmning med elpanna.<br />
81
10.11 Att anlita konsult<br />
Faktabanken<br />
Eftersom småhusägare inte annat än i undantagsfall besitter den erfarenhet och<br />
kompetens som krävs för att genomföra ett projekt med gemensam värme måste<br />
konsulter anlitas i olika skeden av projektet. Konsultinsatserna kan avse:<br />
• Förstudie/teknikval (kan genomföras av småhusägarna själva, exempelvis med<br />
hjälp av denna handbok)<br />
• Förprojektering<br />
• Detaljprojektering<br />
• Framtagning av anbudsunderlag<br />
• Anbudsgranskning<br />
• Upphandling, kontraktsskrivning<br />
• Projektledning, kontroll<br />
• Prestandaprov<br />
• Slutbesiktning<br />
Den vanligaste kontraktsformen för konsultuppdrag är ABK- 96, Allmänna<br />
Bestämmelser för Konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet”. ABK-<br />
96 finns att beställa som färdiga mallar från Svensk Byggtjänst.<br />
82
Faktabanken<br />
10.12 Entreprenadupphandling<br />
När anläggningen ska handlas upp utformar man ett kontrakt mellan beställaren och<br />
entreprenören. De vanligaste kontraktsformerna beskrivs nedan.<br />
Generalentreprenad<br />
Vid generalentreprenad projekteras systemet av beställaren så att<br />
upphandlingsunderlaget omfattar alla delar av entreprenaden. Projekteringen och<br />
upphandlingsunderlag kan göras av en konsult. Beställaren förhandlar bara med en part<br />
vid upphandling och byggande. Samordning av de olika byggmomenten görs av<br />
generalentreprenören.<br />
Generalentreprenad är en relativt vanlig entreprenadform för mindre erfarna beställare.<br />
Upphandlingsunderlaget måste vara väl utfört för att undvika kostnadsökningar eller fel i<br />
byggandet. Entreprenaden regleras av AB-92 som kan beställas som färdiga mallar från<br />
Svensk Byggtjänst.<br />
Totalentreprenad<br />
Totalentreprenad har vissa likheter med generalentreprenad genom att beställaren<br />
förhandlar bara med en part vid upphandling och byggande. Entreprenaden utgår dock<br />
inte från ett förfrågningsunderlag utan från noga specificerade krav på kvalitet och<br />
funktion som beställaren kräver. Kravspecifikationen kan göras av en konsult.<br />
Om krav på kvalitet och funktion inte är noga specificerade kan kostnadsökningar eller<br />
fel i byggandet inträffa. Entreprenaden regleras av ABT-94 som kan beställas som<br />
färdiga mallar från Svensk Byggtjänst.<br />
Delad entreprenad<br />
Olika entreprenader (rör, schakt mm) upphandlas var för sig. Samordning görs av<br />
byggherren. Delad entreprenad väljs främst av flergångsbeställare som har en egen<br />
organisation för projektering, upphandling och samordning mm. Projekteringen kan<br />
dock göras av en inhyrd konsult.<br />
Projektering, upphandling och samordning för de olika delarna görs av beställaren. Det<br />
ställer höga krav på beställarens kompetens och resurser inom alla berörda områden.<br />
Delad entreprenad är i allmänhet inte lämplig för gemensam värme.<br />
Samordnad generalentreprenad<br />
Samordnad generalentreprenad innebär att projektering och upphandling av delad<br />
entreprenaderna sker som för delad entreprenad men sedan samordnas till en<br />
generalentreprenad i samband med kontraktsskrivningen. Ställer ungefär samma krav på<br />
beställarens kompetens vad avser projektering och upphandling som vid delad<br />
entreprenad, men samordning sker (mot ersättning) av generalentreprenören.<br />
Samordnad generalentreprenad är i allmänhet inte lämplig för gemensam värme<br />
83
Faktabanken<br />
10.13 Bestämmelser, lagar och förordningar<br />
10.13.1 Emissioner till luft<br />
Biobränsleeldade anläggningar med en tillförd effekt mellan 0,5 och 10 MW skall<br />
anmälas till länsstyrelsen. För pannor med en tillförd effekt mindre än 0,5 MW gäller<br />
Boverkets Byggregler (BBR)<br />
Emissionerna från biobränsleanläggningar utgörs av CO (kolmonoxid), NOx<br />
(kväveoxider) CHx (kolväten) samt stoft (partiklar).<br />
För emissioner från biobränsleeldade anläggningar mindre än 10 MW finns inga<br />
fixerade krav utan endast riktlinjer i Naturvårdsverkets Allmänna råd 87:2-<br />
Fastbränsleeldade anläggningar 500 kW - 10 MW.<br />
Rimliga utsläppskrav för biobränsleeldade pannor 0,3- 3 MW kan enl. ref 4 med<br />
dagens förbränningsteknik sättas till (tim-medelvärden)<br />
kolmonoxidhalt högst 300 mg/MJ (1,08 g/kWh) tillförd energi<br />
kväveoxidhalt högst 100 mg/MJ (0,36 g/kWh) tillförd energi<br />
kolvätehalt högst 10 ppm<br />
stoft i rågas (före rening) högst 0,5 g/m 3<br />
stoft (efter rening) högst 80 g/MJ, (288 g/kWh) vilket motsvarar ca 150<br />
mg/m 3 (normal-m 3 , torr gas vid 13 % CO2-halt *)<br />
*) Denna nivå kan uppnås med rätt dimensionerade multicykloner<br />
10.13.2 Buller<br />
För buller från värmeanläggningen gäller Naturvårdsverkets Råd och Riktlinjer,<br />
Externt industribuller- allmänna råd. Nedan redovisas högst tillåtna ljudnivåer från<br />
hela anläggningen (observera hela anläggningen!) vid närmaste bostäder.<br />
Ekvivalent Högst momentana ljud<br />
Dag kl. 07 00- 18 00 50 dB(A) ---<br />
Kväll kl. 18 00- 22 00 45 dB(A) ---<br />
Natt kl. 22 00- 07 00 40 dB(A) 55 dB(A)<br />
10.13.3 Lokalisering<br />
Riktvärden för skyddsavstånd till bostäder finns i Boverkets skrift “ Bättre plats för<br />
arbete”. (AR 1995:5) (Ref 6).<br />
Antalet bränsletransporter, hur transportvägarna är belägna mm påverkar<br />
bedömningen av anläggningens placering ur bullersynpunkt.<br />
Placering, utformning och höjd på skorstenen är viktig både ur estetisk synpunkt och<br />
med hänsyn till nedslag av luftburna emissioner (framförallt stoft). Hänsyn måste tas<br />
84
Faktabanken<br />
till förhärskande vindriktning på platsen. För lite större värmeanläggningar kan en<br />
utredning s.k. spridningsmodell komma att krävas av först och främst kommunen.<br />
10.13.4 Utsläpp till recipient<br />
En biobränsleeldad anläggning av den storlek som här är aktuell har egentligen inga<br />
utsläpp av föroreningar till vatten (recipient).<br />
10.13.5 Botten- och flygaska<br />
Aska uppkommer på två ställen i en biobränsleeldad anläggning, dels i botten av<br />
pannan, bottenaska, dels i rökgasreningsutrustningen, flygaska.<br />
Askan bör inte läggas på kommunal deponering utan helst återföras till skogen som<br />
gödningsmedel. Askan bör inte användas i villaträdgårdar, särskilt inte för gödsling av<br />
fruktträd och bärbuskar. Det beror på att träd tar upp tungmetaller som sedan<br />
anrikas i askan. Kontakta kommunen om hur askhanteringen skall lösas på bästa<br />
sätt. Vissa kommuner tar idag betalt för tippning av askor s.k. deponiavgift.<br />
Forskning om återföring av askor till skogen pågår men inga generella tillstånd och<br />
lämplig spridningsteknik finns ännu tillgängligt.<br />
10.13.6 Rätten att dra ledning i annans mark<br />
Enligt ledningsrättslagen (SFS 1973:1144) kan ledningsinnehavare få rätt att passera<br />
annans mark med t.ex. fjärvärme- el. eller vattenledningar. Ledningsrätt kan endast<br />
tillämpas för allmänna ändamål och kan bara ges i överensstämmelse med detaljplan<br />
och områdesbestämmelser. Det innebär att ledningsrätt inte annat än i undantagsfall<br />
kan vara aktuell för de ledningar som tillhör ett privat närvärmenät. Det innebär i sin<br />
tur att om ledningen måste passera över annans mark måste man nå en<br />
överenskommelse med markägaren härom.<br />
10.13.7 Miljöbalken<br />
Enligt miljöbalken gäller olika regler för biobränsleeldade anläggningar beroende på<br />
hur stor den tillförda effekten är:<br />
< 0,5 MW Nya Boverkets Byggregler gäller<br />
0,5 – 10 MW Anmälan och ett förenklat prövningsförfarande<br />
10 MW > Tillståndsprövning<br />
10.13.8 Plan- och bygglagen (SFS 1987:10), PBL<br />
PBL omfattar alla projekt som går ut på att uppföra byggnader och anläggningar.<br />
I samband med bygglov prövar kommunen om den tänkta anläggningen är i<br />
överensstämmelse med gällande detaljplan och områdesbestämmelser.<br />
85
Faktabanken<br />
10.13.9 Boverkets byggregler BBR 94<br />
Dessa innehåller tillämpningsföreskrifter och allmänna råd för uppförande av nya<br />
byggnader och tillbyggnader. I byggreglerna finns också bestämmelser om buller,<br />
utsläpp till omgivningen, hygien, hälsa och miljö.<br />
10.13.10 Vattenlagen (SFS 1983:291)<br />
Vattenlagen gäller för alla vattenföretag och till viss del också för vattenförsörjning.<br />
Nedläggning av värmekollektor för en värmepumpanläggning i en sjö eller vattendrag<br />
fordrar äganderätt till vattnet eller tillstånd från ägaren och ska dessutom miljöprövas.<br />
Däremot krävs inte vattendom vid bergvärmepumpar om vattnet som tillförs<br />
värmepumpen återförs till uttagspunkten eller vilket är vanligast, man enbart kyler ner<br />
grundvattnet med en slangkollektor.<br />
10.13.11 ”Mätarlagen” (SFS 1994:99)<br />
Genom att mäta förbrukningen vid varje hus kan man debitera varje småhusägare efter<br />
deras verkliga förbrukning. Nackdelen är att kostnaden för mätutrustning, administration<br />
och kalibrering är relativt hög. Fördelen är att den totala värmeförbrukningen för hela<br />
nätet blir lägre än om mätning saknas samt att diskussioner av rättvisekaraktär undviks.<br />
Mätutrustningen består av en flödesmätare, två temperaturgivare och ett<br />
integreringsverk. Installation av mätutrustning kostar 5 000-10 000 kr per abonnent.<br />
Leverantörer som använder mätare för debitering av bl.a. värme skall uppfylla kraven i<br />
förordningen SFS 1994:99 samt i Boverkets föreskrifter BFS 1998:25, VOV 4.<br />
Reglerna gäller ej för mätare som används av bostadsrätts- eller samfällighetsförening<br />
för att fördela kostnaderna, uppmätt av en huvudmätare, för värme mellan hushåll.<br />
Huvudmätaren är en debiteringsmätare som omfattas av mätarlagen.<br />
Exempel på krav enligt förordningen för en debiteringsmätare är att en revision ske med<br />
jämna mellanrum och att mätaren skall vara certifierad.<br />
86
.<br />
11 REGISTER<br />
A<br />
abonnentcentralen............................... 18<br />
aktiebolag.............................................. 39<br />
annuitetsmetoden ................................ 78<br />
anslutningsgrad ................................... 19<br />
askcontainer.......................................... 55<br />
B<br />
bergvärme.............................................. 56<br />
briketter............................................ 22, 46<br />
bränsleflis .............................................. 45<br />
bränslelager........................................... 53<br />
bränslepellets........................................ 45<br />
D<br />
direktverkande el.................................. 20<br />
E<br />
effekt ...................................................... 44<br />
effektbehov........................................... 15<br />
ekonomisk förening ............................. 39<br />
el ........................................................... 45<br />
emissioner............................................. 47<br />
energi..................................................... 44<br />
energipriser........................................... 26<br />
energisparåtgärder............................... 16<br />
F<br />
fjärrvärme............................................... 43<br />
färdig värme .................................... 37, 43<br />
G<br />
gemensam värme .................................. 43<br />
H<br />
halm........................................................ 46<br />
hemvärme .............................................. 43<br />
K<br />
kalkylmetoder........................................ 78<br />
konverteringsbidrag ............................ 34<br />
kulvert .................................................... 66<br />
kulvertbidrag......................................... 34<br />
kulvertsystem....................................... 68<br />
L<br />
lagar........................................................ 84<br />
M<br />
markbehov .............................................61<br />
miljöpåverkan ........................................25<br />
mätutrustning..................................34, 86<br />
N<br />
nuvärdesmetoden.................................79<br />
närvärme.................................................43<br />
O<br />
olja...........................................................45<br />
P<br />
pay-off metoden....................................78<br />
pellets ...............................................22, 52<br />
R<br />
returtemperaturen .................................17<br />
rökgasrening..........................................55<br />
S<br />
samfällighet............................................38<br />
sammanlagring ................................17, 49<br />
schablondebitering...............................34<br />
sektionering...........................................71<br />
sjövattenvärme......................................58<br />
skorsten..................................................55<br />
solvärme .....................................24, 46, 58<br />
styrsystem.............................................38<br />
T<br />
tryckklassning.......................................72<br />
U<br />
undercentral...........................................72<br />
V,W<br />
värmebehov...........................................15<br />
värmedistributionsnät..........................66<br />
värmepump ................................23, 47, 56<br />
värmetäthet............................................68<br />
värmeväxlare ..........................................73<br />
växthuseffekten...............................25, 45<br />
Y<br />
ytjordvärme............................................57<br />
87
.<br />
12 LITTERATUR- OCH REFERENSLISTA<br />
1) Energihushållning. System och installationer i byggnader med tonvikt på att spara<br />
energi. Svenska Kommunförbundet 1999.<br />
2) Naturvårdsverkets Allmänna råd 87:2- Fastbränsleeldade anläggningar<br />
500 kW-10 MW.<br />
3) Underlag för utformning, ansökan/anmälan, tillsyn och uppföljning av biobränsleeldade<br />
värmeanläggningar, 0,3- 10 MW - miljökrav och tekniska råd. STEM/ Energikontor Sydost<br />
2001.<br />
4) Naturvårdsverkets Råd och Riktlinjer RR 1978:5 angående buller.<br />
5) Boverkets allmänna råd 1995:5- Bättre plats för arbete.<br />
6) Naturvårdsverket Allmänna råd 90:3. Skorstenshöjd, beräkningsmetod.<br />
7) Small District Heating Systems. J Dahm, Dept. of Building Services Engineering, CTH<br />
1999<br />
8) Lagar för lokala energisystem. En översikt. Rapport B 1996:5, Nutek<br />
9) Värme i småhus, Konsumentverket 1998<br />
10) Miljöanpassad effektiv uppvärmning, 20 C men hur?<br />
11) Lokala Uppvärmningsstrategier (Milen-serien) Rapport 4898, <strong>Energimyndigheten</strong><br />
12) Att upphandla arkitekt och konsulttjänster. Byggandets KontraktsKommitté, Svensk<br />
Teknik och design samt ArkitektFörbundet, 2001, ISBN 91-631-1893-9<br />
13) Handbok för bioenergianläggningar100 kW – 10 MW SVEBIO<br />
14) Närvärmeanläggningar – en kartläggning. Fjärrvärmeföreningen FVF 2000:9<br />
15) Närväme i Huaröd Fjärrvärmeföreningen FVF 2000:10<br />
16) Starta fjärrvärme. Fjärrvärmeföreningen<br />
17) Medelstora Värmepumpar, Erfarenheter från Vattenfalls FUD-insatser 1979-1987,<br />
ISSN 100-5130, Vattenfall<br />
18) Mindre biobränsleeldade anläggningar. upphandlingsunderlag Svenska<br />
Fjärrvärmeföreningens rapport FVF 1996:16<br />
19) Träd och torvbränslen. Avtalsförslag. Svenska Fjärrvärmeföreningen rapport FVF<br />
1999:6.<br />
88
Change language