symtom, besvär och tid hos kvinnor och män med lungcancer

till diagnos; och fördröjning till behandling (engelskans ”treatment delay”), vilket anses
vara tiden från diagnos till behandling [31]. Olika studier benämner och delar upp dessa
tidsintervall inom hälso- och sjukvården på skiftande sätt, men använder ofta begreppen
patient delay och doctor’s delay. Flera internationella studier om fördröjningar finns
publicerade [31-35]. Innan detta avhandlingsarbete ägde rum hade två studier i Sverige
om fördröjningar publicerats, en från Gävleborg [30] och en från Uppsala-Västmanland
[36], med olika design och olika typer av lungcancer. Få studier har till min kännedom
undersökt faktorer som påverkar fördröjning och de studier som gjort detta har
fokuserat på fördröjning orsakat av patienten och inte på fördröjning orsakat av
sjukvården. Dessa studier [37-40] har också varit kvalitativa till sin karaktär.
3.2 GENUSPERSPEKTIV
Att ha ett genusperspektiv menar Thurén [41] handlar om att undersöka allt det i
mänskligt liv som på något sätt är relaterat till det som kan kallas kön. Vem räknas som
kvinna eller man och vad får det för konsekvenser? I detta avhandlingsarbete kommer
jag främst att studera hur kön kan inverka på rapportering av symtom och andra
problem hos patienter med lungcancer. Jag undersöker detta eftersom jag utgår ifrån att
kön och dess innebörd skulle kunna inverka på rapportering och hantering av sjukdom
samt behandling i vården.
3.2.1 Kön och genus
Sedan 1960-70 har man inom den dåvarande kvinnoforskningen utvecklat två olika
begrepp kopplat till kön, nämligen ”sex” och ”gender”, där sex refererar till biologi och
gender till socialt kön [42]. Inom svenskan har en översättning av gender gjorts, genus,
som ett uttryck för socialt kön, men det svenska begreppets innebörd och relation till
gender har debatterats flitigt [43]. Genus uppkom då det fanns ett behov från
feministiska forskare att visa att ett förtryck av kvinnor verkligen existerade [43]. Moi
[44] skriver att: ”historiskt sett har genus uppkommit som ett försök att ge till biologin
vad som tillhör biologin, varken mer eller mindre. Genus kan framställas som en
barrikad rest emot (det biologiska) könets förrädiska genomträngande” (sid 77). Kort
sagt bidrog begreppet genus till att undvika biologisk determinism. Och som de
Beauvoir sa: ”man föds inte till kvinna, man blir det” och syftade på att biologi inte
ensamt kunde förklara kvinnors underordning [45].
Biologiska förklaringar till skillnader mellan kvinnor och män dominerar fortfarande
inom medicinen [47], vilket gör att skillnader mellan kvinnor och män uppfattas som
statiska. Med detta synsätt blir biologi det som orsakar sociala och kulturella skillnader
mellan kvinnor och män [45], vilket i sin tur används som ett rättfärdigande av sociala
normer [45, 47]. Biologi har länge setts som utgångspunkten från vilken det sociala
könet utformas. Resultatet av distinktionen mellan kön och genus, trots dess goda
intentioner, blir då en betoning av att socialt kön är konstruerat med nackdelen att
biologiskt kön då förvandlas till en essens [44]. Åsberg [43] menar att uppdelningen i
ett socialt och ett biologiskt kön nu nästan är helt avsatt. Istället beskrivs kön (eller
genus beroende på vilket ord man väljer att använda) som process, som visserligen
genomsyrar allt men som har ett föränderligt meningsinnehåll beroende av tid, plats
6