symtom, besvär och tid hos kvinnor och män med lungcancer

More documents

Recommendations

Info

4.3.1.1 Sociodemografiska och kliniska data Sociodemografiska och kliniska data för de inkluderade patienterna i delstudien är i linje med sociodemografiska och kliniska data för patienterna i huvudstudien. Fler män än kvinnor i huvudstudien hade dock gymnasieutbildning, vilket inte var fallet i denna delstudie. Fler män än kvinnor i denna delstudie erhöll oftare behandling i kurativt syfte (p
153]. Parametriska test kan dock anses vara så robusta att de klarar av att analysera ett något skevt material [150, 154] samt data på ordinalnivå [150]. I ett försök att studera interaktioner mellan biologiskt kön och andra faktorer lades även andra variabler till analysen (ålder, civilstånd, barn, utbildningsnivå och typ av lungcancer) med antagandet att dessa variabler ensamma och i interaktion med kön skulle kunna påverka rapporteringen av symtom. Variansanalysen över tid tog hänsyn till förändringar (skillnader) i gruppernas utveckling över tid i symtom och funktion mellan de olika tillfällena, såväl som förändringar i symtom och funktion i grupperna över tid, d.v.s. undersökte en medelvärdesskillnad av de tre tillfällena. Analysen utfördes i flera steg: 1) alla variabler lades enskilt in i analysen, 2) interaktionseffekter undersöktes och lades in i analysen, 3) statistiskt signifikanta skillnader (p≤0,05) undersöktes, 4) Box’s M-test och Mauchly’s test of sphericity användes för att testa om antagandena för modellen var uppnådda, 5) Cook’s distance användes för att undersöka inflytande av enskilda observationer, 6) kliniska meningsfulla skillnader undersöktes. Förklaringsgrad (andel av variationen som kan förklaras av de faktorer som är inkluderade i modellen) beräknades också. 4.4 DELSTUDIE III 4.4.1 Studiedesign och urval Alla patienter i huvudstudien som deltagit i freelisting-frågan vid något tillfälle (T1-T6) inkluderades i denna delstudie (N=343). Denna delstudie är en tvärsnittsstudie trots att upprepade mätningar gjorts eftersom det inte alltid är samma patienter som deltagit vid olika tidpunkter p.g.a. bortfall. Delstudien har en mixad metod i det avseendet att den både utforskar vad som är mest besvärligt för patienterna, men också transformerar kvalitativ data för att kunna kvantifiera denna [155-157]. Freelisting-frågan tillåter identifiering av viktiga områden för patienten, vilka inte direkt behöver vara kopplade till symtom utan även till andra aspekter som skulle kunna vara av betydelse för patienten. Den möjliggör också ett undersökande av könsbias då det är möjligt att det finns andra angelägna områden som är problematiska för patienten än de besvär som forskare och/eller kliniker föreställer sig att dessa patienter har. Ett sätt att utforska detta är att undersöka om patienternas besvär kan relateras till item i vanligt förekommande frågeformulär. För detta har tre självskattningsinstrument utformade för cancerpatienter valts: 1) ett hälsorelaterat livskvalitetsinstrument EORTC QLQ-C30-LC13 [146-148], 2) ett frågeformulär som mäter symtom, Memorial Symptom Assessment Scale, MSAS [158-160]) samt 3) ett modifierat screeninginstrument som mäter besvär, Distress Screening Tool (DST) [119, 161]. DST har först utarbetats av NCCN [119] och senare omarbetats av Graves m.fl. [161]. Anledningen till att jag valde just dessa frågeformulär var att jag: 1) ville ha olika typer av frågeformulär (livskvalitet, symtom och besvär), 2) ville ha så ”breda” instrument som möjligt samt 3) ville ha frågeformulär som är skapade för att användas såväl i forskning som kliniskt. Medan EORTC QLQ är utarbetad för att användas vid kliniska prövningar är MSAS ett instrument som kan användas i forskning såväl som kliniskt, liksom DST är utarbetat för att användas kliniskt. 25
Page 1 and 2: Från Sektionen för Omvårdnad vid
Page 3 and 4: ABSTRACT Background: Many patients
Page 5 and 6: INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING
Page 7 and 8: 1 INLEDNING Under min utbildning ti
Page 9 and 10: 3 BAKGRUND 3.1 LUNGCANCER 3.1.1 En
Page 11 and 12: kvinnor än män stadium IV vid dia
Page 13 and 14: och social arena. Kön som process
Page 15 and 16: 3.2.5 Genusperspektivet i denna avh
Page 17 and 18: samtidigt och vad symtom betyder f
Page 19 and 20: 3.4.1 Objektiv tid Elias [123] mena
Page 21 and 22: 4 MATERIAL OCH METOD Foss och Ellef
Page 23 and 24: Tabell 2. Sociodemografiska och kli
Page 25 and 26: 4.2 PROJEKT B (DELSTUDIE II, III OC
Page 27 and 28: frågor om symtom (fatigue 2 , illa
Page 29: Tabell 5. Orsak till avslut i studi
Page 33 and 34: frågeformuläret (t.ex. ”bristen
Page 35 and 36: 4.5.2.1 Sociodemografiska och klini
Page 37 and 38: 5 RESULTAT Resultatet från de ensk
Page 39 and 40: 75 70 65 60 60 50 40 30 20 10 0 per
Page 41 and 42: Tabell 7. Antal utsagor/dimension o
Page 43 and 44: första sjukvårdsbesök till behan
Page 45 and 46: 5.2.2.1.1.1 VÄNTETIDER I VÅRDEN P
Page 47 and 48: 5.2.2.2 Tid i dagligt liv 5.2.2.2.1
Page 49 and 50: förkroppsligad tid, samt avsaknade
Page 51 and 52: problem är känt särskilt när ma
Page 53 and 54: tas till dess kontext och tidsperio
Page 55 and 56: den i delstudie III. Tio av patient
Page 57 and 58: 6.2.3 Tid 6.2.3.1 Tid i vårdkedjan
Page 59 and 60: livets slut ska uppfattas som tillf
Page 61 and 62: De problem som framkommit i dessa d
Page 63 and 64: 7 TILLKÄNNAGIVANDEN När jag skriv
Page 65 and 66: 8 REFERENSER 1. Pirozynski, M., 100
Page 67 and 68: 51. Hamberg, K., Vi är ju olika- d
Page 69 and 70: 103. Cooley, M.E., T.H. Short och H
Page 71 and 72: 152. Svensson, E., Statistical meth
Page 73 and 74: 198. Hemming, L. och D. Maher, Canc

symtom, besvär och tid hos kvinnor och män med lungcancer

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?