symtom, besvär och tid hos kvinnor och män med lungcancer

och kulturella upplevelser och inte bara primärt medicinska/kliniska faktorer. Benner
och Wrubel [75] gör en distinktion mellan vad symtom betyder för akuta respektive
kroniska sjukdomar. De menar att om en individ drabbas av akut sjukdom eller av en
ny sjukdom fungerar symtom som empirisk guide till diagnos och behandling. Vidare
menar de att symtom vid kroniska sjukdomar mer fungerar som en signal för ett redan
känt bakomliggande problem. Eftersom symtomet signalerar ett känt problem tar detta
sig ett delvis annat uttryck där betydelsen av symtomet i patientens liv kommer i fokus.
Kugelmann [76] har ytterligare ett synsätt på symtom och menar att en kroppslig
förnimmelse först måste tolkas av en individ som ett symtom för att kunna bli ett
symtom. Han menar att om en känsla stör en individ, kanske han/hon tolkar denna som
en reflektion av sjukdom eller något annat som avbryter livets fortskridande. Att kalla
denna känsla för symtom är dock att tolka detta eftersom det inte nödvändigtvis
behöver vara så att en specifik känsla tolkas som ett symtom. Kugelmann [76] menar
att människans tolkning av ett symtom är socialt konstruerad och inte bara en privat,
personlig upplevelse, vilket är i linje med antropologen Young [77] som menar att varje
kultur har regler och strukturer för hur tecken tolkas som symtom.
I linje med det socialkonstruktivistiska sättet att se kön som tidigare presenterats ser jag
också symtom delvis i linje med detta, d.v.s. att symtom inte endast är en privat
personlig upplevelse, men något som också är socialt konstruerat.
3.3.2 Symtomupplevelse
Flera konceptuella modeller om symtom har legat som utgångspunkt för de delar i
avhandlingsarbetet som berör symtom. Dessa modeller har på olika sätt bidragit till
förståelsen av symtom under avhandlingsarbetets gång. Nedan har jag för avsikt att mer
ingående belysa modellen av Armstrong [78] (”Symptom Experience Model”) utan att
direkt applicera denna modell på mitt arbete då det skulle vara en efterkonstruktion.
Modellen har dock inspirerat mig under min forskarutbildning.
Konceptet ”symptom experience” (symtomupplevelse) sammankopplades till
koncepten ”symptom occurrence” (symtomförekomst) och ”symptom distress” (besvär
av symtom) av Rhodes m.fl. i en diskussion om illamående/kräkning 1987 [79]. Vidare
utvecklade McDaniels och Rhodes [80] dessa koncept och menar att symtomförekomst
kan inkludera frekvens, duration och svårighetsgrad/intensitet, medan besvär av
symtom inkluderar människans respons på symtomförekomsten. Ofta operationaliseras
besvär av symtom som svårighetsgrad/intensitet [81], men studier har visat att
svårighetsgrad/intensitet inte är detsamma som besvär av symtom [82, 83].
Armstrong [78] definierar symtomupplevelse som: ”the perception of the frequencies,
intensity, distress and meaning occurring as symptoms are produced and expressed”
(sid 602). Faktorer som påverkar symtomupplevelsen menar Armstrong inkluderar
sociodemografiska karakteristika (t.ex. kön, socioekonomisk status, kultur),
sjukdomskarakteristika (t.ex. typ av tillstånd och behandling) samt individrelaterade
komponenter (t.ex. värderingar, erfarenheter, kunskap om hälsa). Vidare menar
Armstrong att symtomupplevelse har en rad konsekvenser för t.ex. patientens
livskvalitet eller överlevnad. Armstrong tar också hänsyn till mer än ett symtom
10