ANSÖKAN - Högskolan i Halmstad

More documents

Recommendations

Info

forskning har relativt sent på ett systematiskt sätt intresserat sig för dessa komplicerade och sammanvävda processer. Även om det har funnits enstaka portalfigurer som idag framstår som grundare av vad som kan betecknas som innovationsvetenskap. Ett systematiskt studium av tillkomst och utveckling av innovationer, vilka faktorer som hindrar och stödjer omvandlingen av idéer till produkter och etableringar av marknader har främst utvecklas sedan 1960-talet. De viktigaste kunskapsområdena som intresserade sig för innovationer var ekonomiska och tekniska discipliner, medan andra samhällsvetenskapliga discipliner med undantag av ekonomi, i stor utsträckning var och kanske fortfarande är frågande inför begreppet innovation. Ytterligare ett undantag är kanske psykologi som intresserade sig i vissa delar av disciplinen för kreativa processer. Genom den breddningen av innovationsbegreppet och större kunskap om innovationer som en kollektiv lärprocess i vilken många olika aktörer från olika kunskapskulturer deltar, har också andra akademiska ämnen börjat bli intresserade i området. Idag finns både forskning och utbildning i olika aspekter kring innovation på de flesta akademiska lärosäten med tonvikt på framtagandet, organisering och ledning av innovationsarbetet. Därmed har också discipliner som företagsekonomi, industriell organisation och det relativt nya ämnet entreprenörskap blivit centrala. Genom insikten att innovationer och innovationsarbetet har en tydlig rumslig och geografisk komponent, har också andra ämnen som geografi eller ämnena som går under beteckningen Regional Science blivit viktiga inslag. 1.1.2 Utveckling och specialisering av akademisk utbildning och forskning Det finns inom akademin en lång tradition av att dela upp företagens ”verklighet” i olika kunskapsområden som utgör basen för grundutbildning, avancerad utbildning, forskarutbildning och forskning. Med detta sätt förväntas man att reducera och hantera komplexiteten i det empiriska fenomen som studeras och att fokusera kunskapsbildningsprocessen utifrån en traditionell akademisk och vetenskaplig logik. Av detta följer att många empiriska fenomen studeras av forskare med olika ämnesbakgrund. Två forskningsämnen som har olika traditioner och som på olika sätt studerar de företeelser som nämnts här ovan är företagsekonomi och industriell organisation. Dessa två områden, som vi vill ska utgöra basen för vår forskarutbildning vid Högskolan i Halmstad, har olika historia, är sprungna ur olika vetenskapliga traditioner och har olika förhållningssätt gentemot teknik, tekniskt ingenjörs- och utvecklingsarbete, kommersialisering och ledningsfunktioner. Det är viktigt att vi kan förstå ämnesområdens olikheter för att kunna kombinera dessa till att skapa en stark, långsiktig, internationellt framstående och uthållig forsknings- och forskarutbildningsmiljö. Företagsekonomi återfinns som ämnesområde inom universiteten och de filosofiska fakulteterna. Näringslivet och företagandet har under alla tider behövt och utvecklat praktisk kunskap och sedan slutet på 1800-talet har också systematiserade kunskaper i specialiserade ämnen utvecklats och spridits genom akademiska utbildningar och forskning. Ekonomisk utbildning kring företag och företagande utvecklades i Sverige i början av förra seklet inom bl.a. nationalekonomi på tekniska högskolor. Utbildning om företagande fick ökad tyngd när handelshögskolor startades i Stockholm 1909 och i Göteborg 1923. Ämnesnamnet företagsekonomi tillkom något senare. Redovisning, finansiering, organisation, strategi och marknadsföring utgör ämnets kärna. Ytterligare ämnesområden har dessutom utvecklats, t ex entreprenörskap och ledarskap. Företagsekonomi är ursprungligen ett empiriskt inriktat ämne som efterhand utvecklats och allt mer kommit att inrymma en mångfald av teoretiska plattformar, olika metodmässiga tillvägagångssätt och olika förhållningssätt till hur vetenskaplig kunskap utvecklas. Etableringen av ämnet industriell organisation vid svenska lärosäten måste ses mot bakgrund av tidsandan som rådde i Sverige, och de utmaningar som det svenska näringslivet stod inför i början av förra seklet. Redan 1913 fanns en stark företagskritik av att Kungliga Tekniska Högskolan inte i tillräcklig omfattning tog sig an utbildningen av ingenjörer i industriell organisation (Industrial Management). Industrialismen hade etablerats på bred front i början av på 1900-talet och ett antal svenska storföretag hade fått en stark expansion, särskilt internationellt, och behövde kompetenta medarbetare, särskilt ingenjörer. Rationaliseringsrörelsen, Scientific Management, hade på 1920-1930-talet fått ett starkt fotfäste i det svenska näringslivet. Företagsledarna efterfrågade personer som behärskade systematiken och metoderna för tidsstudier och som kunde bidra till att utveckla rationaliseringsmetoderna i företagen. Flera fristående företag utvecklade utbildningar inom dessa områden men inom akademin var forskningen och 9
utbildningen inom rationaliseringsområdet svagt utvecklat vid den tiden, och motsvarade inte näringslivets behov och förväntningar. Svaret på näringslivets behov blev att regeringen efterhand inrättade ämnesområdet industriell organisation vid flera av de statliga tekniska högskolorna liksom ett antal närliggande ämnesområden som industriell marknadsföring och industriell ekonomi. Detta ämnesområde kan sägas utgöra företagsekonomins motsvarighet, men med placering på de tekniska högskolorna. Placeringen av dessa ämnesområden på tekniska högskolor kom naturligtvis att påverka deras verksamhetsinriktning i jämförelsen med företagsekonomi. Medan företagsekonomi kom att få en stark ställning på universitetens filosofiska institutioner och handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg kom industriell organisation, industriell marknadsföring och industriell ekonomi att få ett starkt fäste på samtliga tekniska högskolor. Forskning och undervisning inom industriell organisation, ekonomi och marknadsföring har av tradition kommit att vara mer klinisk, företagsnära, problemlösande och normativ, dvs. orienterad till att utveckla fungerande managementlösningar. Inom industriell organisation är forskarnas bakgrund oftast baserad på en teknisk utbildning som t.ex. civilingenjörer men även samhällsvetenskaplig utbildning, t.ex. sociologi, företagsekonomi och nationalekonomi som grund förekommer. Den vetenskapliga närheten till tekniken och naturvetenskaperna, samt ämnesområdets starka empiriska traditioner, medför att många forskare inom industriell organisation utvecklar kunskaper, modeller och verktyg som är inriktade mot att lösa konkreta industriella problem som ofta syftar till att höja effektiviteten i företagen. Den teoretiska basen, forskningsmetoderna och vetenskapliga ansatser inom industriell organisation ligger nära företagsekonomin och samhällsvetenskap i övrigt. Centralt i båda dessa ämnen är att företagens/organisationers verksamhet och olika processer i företaget och i företagets relation med omgivningen undersöks. Ämnena kan alltså sägas vara teoretiskt och metodmässigt kompletterande och behandlar i stor utsträckning liknande empiriska fenomen även om de vid många lärosäten är distinkta ämnesområden. Den ekonomiska och tekniska utvecklingen och de därmed följande behov och krav har inneburit att båda discipliner har börjat inrikta sig på frågor som handlar om tillblivelsen och skapandet av innovationer, företagens del i frambringandet av innovationer från idé till en marknadsmässig framgång samt marknadsföring och spridning av innovationer. Ett stort intresse på senare tid har riktats mot de individer som frambringar nya idéer vilka utgör grunden i innovationer dvs. inriktat mot att förstå entreprenören och entreprenörskapsprocesser. Speciellt affärsmöjligheter (business opportunity) och aktiviteter som syftar till sådana möjligheter, såväl start av nya företag som utveckling av befintliga, har varit i centrum för entreprenörskapsforskning. Bland annat har man poängterat vikten av att kombinera kunskaper om teknik, produkter och tjänster med marknads- och kundkunskap, samt inte minst fokuserat på hur interaktionen med kunderna bäst sker för att skapa affärsmöjligheter och generera nya innovationer. Andra områden med anknytning till innovationers frambringande har varit ett intresse i båda ämnena för organisering och ledning av innovationsaktiviteter (innovation management), strategifrågor, organisatorisk lärande, finansiering m.m. 1.1.3 Högskolan i Halmstads forsknings- och utbildningsstrategi Högskolan i Halmstad har från starten haft ett omfattande utbildningsutbud med främst företagsekonomi, vissa tekniska utbildningar, vårdutbildningar samt samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen. Bland de mer uppmärksammade utbildningarna inom området finns utvecklingsingenjörsprogrammet som har som grundläggande idé att utbilda ingenjörer med en särskild förmåga att utveckla och kommersialisera innovationer samt att skapa affärer och bygga nya företag med utgångspunkt i framförallt tekniska innovationer. I början av nittiotalet utvecklades en magisterfördjupning inom området industriell organisation och ekonomi med inriktning mot innovation. Idag har denna magisterutbildning blivit en tvåårig mastersutbildning där studenter med grundutbildning i företagsekonomi och industriell organisation studerar tillsammans. Redan tidigt utmärkte sig också Högskolan genom att främja studenters entreprenöriella förmåga som bl.a. visade sig i ett stort antal företagsgrundande och oftast också nationell uppmärksamhet när det gäller innovationstävlingar. 10
Page 1 and 2: ANSÖKAN om rätt att utfärda exam
Page 3 and 4: Ansökan har utarbetats av prof. Sv
Page 5 and 6: Figur- och tabellförteckning Figur
Page 7 and 8: Sammanfattning Högskolan i Halmsta
Page 9: kunskapsutvecklingen inom området
Page 13 and 14: ansvarsområde. I samband med att H
Page 15 and 16: förutsättningar, forskningens eko
Page 17 and 18: innovationsvetenskap finns för nä
Page 19 and 20: 2. Forskarutbildningsmiljön Som re
Page 21 and 22: Omsättning/år 2006 2007 2008 2009
Page 23 and 24: genom publicering i akademiska tids
Page 25 and 26: Utveckling av verksamheten i linje
Page 27 and 28: Svante Andersson är professor i f
Page 29 and 30: Helen Lawton Smith (under tillsätt
Page 31 and 32: marknadsföring, en har inriktning
Page 33 and 34: forskningsmiljön tilldelats för 2
Page 35 and 36: 6. Forskarutbildning ”Innovations
Page 37: Bilagor 1. Handledarresurser inom o

ANSÖKAN - Högskolan i Halmstad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?