29.08.2013 Views

Gustaf Richert - Kungliga Tekniska högskolan

Gustaf Richert - Kungliga Tekniska högskolan

Gustaf Richert - Kungliga Tekniska högskolan

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Författarens slutsats: Rummets storlek påverkar möjligheten till upplevelser av<br />

stillhet. Eftersom man sällan kan räkna med att få vara ensam så måste dock sägas<br />

att andakten befrämjas av ett något större rum, kanske så som Vårfrukyrkan eller<br />

större. Måhända är de riktigt stora rummen, av typ katedral att föredra, där är man<br />

anonym, och där är ständigt rörelse. Men då är man desto mer beroende av andra<br />

faktorer som ljusföring och dekor.<br />

Rummets form ät ett annat karaktärsskapande element. En cirkel är enklare och<br />

lugnare än en rektangel. Runda former är lugnare än vinklar, exempelvis räta. Ett<br />

exempel på detta är Gunnar Asplunds Skogskapellet i Skogskyrkogården i<br />

Stockholm. Den anspråkslösa byggnaden har högt spetsigt yttertak med takfönster.<br />

Kyrkorummet har försetts med en halvsfärisk kupol som innertak med ljusintag<br />

överst. Asplund har även i Skövde skapat ett sakralt rum med rundad interiör och<br />

varma färger. Och den cirkulära formen på rummets övre del är utan tvekan starkt<br />

bidragande till den andäktighet man känner vid inträdet /uppträdet i huvudsalen till<br />

Stockholms Stadsbibliotek.<br />

Marcuskyrkan i Björkhagen, ritad av Sigurd Lewerentz har en intressant lösning. Där<br />

är det huvudsakliga kyrkorummet konventionellt riktat med en central axel från<br />

ingång till altaret längst fram. Till vänster öppnar sig dessutom ett slags sidoskepp<br />

med stora öppningar längst fram och längst bak i väggen mot övriga kyrkorummet.<br />

Nästan alla som sitter i detta sidoskepp har fri sikt mot hela huvudaltaret trots att de<br />

sitter avskilt från den stora menigheten i det centrala kyrkorummet. I detta sidoskepp<br />

finns dopfunten och ett litet sidoaltare, båda utformade med stor enkelhet. En<br />

enstaka person som söker ostörd andakt i kyrkan sätter sig gärna i detta sidoskepp.<br />

Till den rumsliga organisationen hör frågan om den eventuella konflikten mellan å<br />

ena sidan gudstjänstfunktionen med tillhörande önskemål om gemenskap och å den<br />

andra en önskan om möjlighet till enskild andakt. Andakten är personlig och<br />

underlättas inte om man känner sig betraktad. Enskild andakt under pågående<br />

gudstjänst skulle underlättas om kyrkan och liturgin hade en entydig riktning så att<br />

alla får sitta åt samma håll.<br />

Dessa önskemål kan beaktas genom val av rummets form men också genom<br />

utformning av inredningen. Valet mellan riktning och samhörighet behandlas i ett<br />

särskilt avsnitt i Ridderstedts avhandling, särskilt med hänsyn till ett icke realiserat<br />

förslag av Peter Celsing till kyrka i Nockeby. 20<br />

Sammanfattande kommentarer<br />

Rummets storlek och form dikteras främst av funktioner av gemensamt slag<br />

gudstjänster och dylikt. Men mycket kan göras för att bidra till andligheten,<br />

exempelvis genom enkelhet i rummets komposition och genom att använda rundade<br />

valv och väggar.<br />

20 Ridderstedt 1998, sid 192<br />

12

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!