Gustaf Richert - Kungliga Tekniska högskolan

1. Bakgrund
Andakt är något högst personligt; ett tillstånd då en människa kan och känner för att
ostört tänka goda egna, privata tankar.
Låt oss i denna uppsats använda ordet ”sakral” i betydelsen ”andaktsbefrämjande”.
En person som kommer in i eller vistas i ett sakralt rum bör kunna känna andakt. Det
innebär att där kunna skapa eller få ett eget personligt rum, fysiskt och mentalt, i det
stora rummet. Andakten behöver inte vara kristen eller ens religiös.
Phyllis Richardson inleder sitt omfattande verk ”New Sacred Architecture” (2004)
genom att citera Le Corbusier som sagt ”I wanted to create a place of prayer, of
peace and of internal joy” om sitt kapell i Ronchamp. Richardson fortsätter om
religiösa byggnader allmänt : “... the extra thing that they must provide or at least
facilitate – spirituality – sets them apart from secular buildings.” 1
Lars Ridderstedt 2 har skrivit en avhandling (1998) om Peter Celsings och Sigurd
Lewerentz´ sakralbyggnader. Ur detta omfattande arbete kan följande citat av
intresse hämtas för att belysa begreppet sakralitet:
”… viljan att skapa rum som gör besökaren stilla, ödmjuk och lyssnande inför
tillvarons innersta hemligheter. De arkitektoniska medel de därvid använder är
främst ljusdunklet mellan omslutande, skyddande murar. Här kan människan bli
mottaglig för det gudomliga, skyddad för larmet därutanför.” 3
”Även om man i planeringen av moderna kyrkorum sökt göra en avvägning
mellan olika liturgiska aktiviteter, synes det förf. som om frågan om ”den
enskilda andakten” många gånger ej har blivit tillbörligt uppmärksammad i
programmen” 4
Ridderstedt citerar även biskopen Claes-Bertil Ytterberg:
”Vi måste slå vakt om tystnaden och stillheten och människors behov att få vara
ensamma med vår herre.” 5
Och konstvetenskapsprofessorn Göran Lindahl säger om några av Peter Celsings
kyrkor:
”Man kan tycka att rummen passar bättre för en ensam och tankfull besökare
än för församlingsliv av vanligt slag.” 6
På ett övergripande plan kan man således konstatera att ett sakralt rum har ett
minimum av störningar och karakteriseras av stillhet, andlighet, måhända
högtidlighet.
1 Richardson, sid 7.
2 Lars Ridderstedt (1924 – 2009) teolog och konsthistoriker, bl.a. i många år chef för Kyrkans byggnadsbyrå.
3 Ridderstedt, sid 325
4 Ridderstedt, sid 309
5 Ridderstedt, sid 324
6 Ridderstedt, sid 309
4