Barns lek, lärande och utveckling - Länsstyrelserna

ETT SAMARBETE MELLAN 

ISA • NUTEK • VINNOVA 

Visanu – Nationellt program för utveckling 

av innovationssystem och kluster 

Barns lek, lärande 

och utveckling 

EN INSPIRATIONSSKRIFT OM KOMPETENS 

OCH INNOVATIONER I GRÄNSLAND 

Visanu 2006:2 Ewa Andersson, Peter Eklund, Daniel Hallencreutz, Per Lundequist

2 

ISA, Nutek, VINNOVA 

Produktion: Nutek, Ordförrådet 

Omslagsfoto: Niclas Albinsson/Tiofoto 

Stockholm 2006 

Visanu 2006:2 

Infonr 088-2006 

ISBN 91 7318 373 3 

BARNS LEK, LÄRANDE OCH UTVECKLING 

Invest in Sweden Agency är en myndighet under Utrikesdepartementet med uppdrag att genom 

information och kontakter medverka till att utländska företag i olika former investerar eller samverkar 

med svenska företag för att få till stånd investeringar i Sverige. Investeringarna kan ta formen 

av nyetableringar, expansionsinvesteringar, samarbetsavtal och förvärv. 

Nutek stärker näringslivet i hela Sverige genom att bidra till fler nya företag, fler växande företag 

och fler starka regioner. Nutek är en nationell myndighet. 

VINNOVA är en statlig myndighet med uppgift att främja hållbar tillväxt genom utveckling av 

effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning. 

Har ni frågor om denna publikation, kontakta: 

Namn: Maria Lindqvist 

Telefon: 08-681 92 03 

Beställning av denna publikation: 

Nutek Förlag, 117 86 Stockholm 

www.nutek.se 

Ordertelefon: 08-681 92 98 

Orderfax: 08-681 92 05 

E-post: forlaget@nutek.se


Förord 

Denna rapport har utarbetats i samarbete mellan Länsstyrelsen i Södermanlands 

län och Visanu, det nationella programmet för utveckling av innovationssystem och 

kluster, ett samarbete mellan ISA, Nutek och VINNOVA under perioden 2002–2005. 

Rapporten baseras delvis på en förstudie som publicerades hösten 2004. 

För att bidra till förnyelse och tillväxt är det viktigt att identifiera kompetensområden 

med god utvecklingspotential. Att bygga någonting helt nytt är sällan en 

framkomlig väg. Det handlar snarare om att på ett kreativt sätt identifiera möjligheter 

för befintliga verksamheter att korsbefrukta varandra och skapa synergieffekter. Inom 

Visanu uppmuntrades denna typ av gränsöverskridande satsningar. För att kartlägga 

ett kompetensområde som inte överensstämmer med traditionella branschgränser och 

statistiska definitioner krävs såväl nya metoder som nya perspektiv när det gäller att 

analysera tillväxt- och utvecklingsfrågor. 

I förstudien presenterades en metod för att kartlägga kompetensområdet barns lek, 

lärande och utveckling, som är intressant eftersom det utvecklats i skärningen mellan 

gammal och ny ekonomi, mellan privat och offentlig sektor och mellan industri 

och tjänstesektor. I denna rapport fördjupas analysen och kompletteras med ett antal 

företagsexempel samt en beskrivning av hur förstudien utnyttjats för att inleda en 

utvecklingsprocess på temat barns lek, lärande och utveckling i Vimmerby. 

Arbetet har genomförts av Ewa Andersson och Peter Eklund vid Länsstyrelsen 

i Södermanland samt Daniel Hallencreutz och Per Lundequist vid Intersecta AB. 

Författarna svarar för innehållet i rapporten. 

Kai Hammerich Sune Halvarsson Per Eriksson Bo Könberg 

Generaldirektör T.f. Generaldirektör Generaldirektör Landshövding 

ISA Nutek VINNOVA Länsstyrelsen i 

Södermanlands län 

3

4 

BARNS LEK, LÄRANDE OCH UTVECKLING


Sammanfattning 

Denna rapport är en del av en process som pågått sedan våren 2004 i samarbete med 

Visanu, det nationella programmet för utveckling av innovationssystem och kluster. 

Rapporten baseras delvis på en förstudie från hösten 2004 om hur kompetensområdet 

barns lek, lärande och utveckling kan avgränsas och beskrivas. I rapporten förstås kompetensområdet 

brett, från barnmatsproducenter, till pedagogik, leksaksproduktion, 

barnböcker, barnkläder och även upplevelsesatsningar (exempelvis Astrids Lindgrens 

värld i Vimmerby och nöjesparker som Liseberg). Några motiv till varför just detta 

kompetensområde valts ut är att det: 

• innehåller sektorer som växer (t.ex. dataspel) och/eller har en god potential 

(t.ex. vård och omsorg), 

• påverkar andra branscher – exempelvis genom innovationer eller som kund, 

• skär genom både privat och offentligt sektor, 

• kräver fördjupad syn på vad som skapar innovations- och konkurrenskraft. 

Syftet med rapporten är att presentera ett nytt sätt att betrakta och beskriva verkligheten. 

Målet med studien har varit att pröva en metod för att identifiera nya 

potentiella styrkeområden i skärningsfältet mellan privat och offentlig sektor, mellan 

gammal och ny ekonomi och mellan den traditionella industrisektorn och den nyare 

tjänstesektorn. 

Rapporten består av fem kapitel. I det första ges en introduktion till kompetensområdet, 

en presentation av studiens syfte och disposition, samt en kort beskrivning 

av de två primära inspirationskällorna. Dessa är dels kluster- och innovationssystemsansatsen, 

vilket innebär att vi betraktar produktion av varor och tjänster i ett mer 

systemiskt och holistiskt perspektiv, 

dels det analysarbete som det danska 

näringsdepartementet genomförde 

under slutet av 1990-talet rörande 

olika nationella kompetensområden. 

En ytterligare inspirationskälla var 

arbetet med NUTEK-publikationen 

”Regionala Vinnarkluster” från 2001, 

där författarna medverkade. 

I det andra kapitlet beskrivs och 

visualiseras kompetensområdet barns 

lek, lärande och utveckling i form av 

en ”kompetensblomma” bestående av 

dels generiska kärnkompetenser (t.ex. 

Hälsoteknik 

Läkemedel 

Barnmat 

Hygienartiklar 

Sjukvård 

Vårdfilosofi 

Varor 

Barnbilstolar 

Möbler 

Kläder 

Säkerhet 

Barnomsorg 

Pedagogik 

Tjänster 

Utbildningar 

Leksaker, 

lekredskap 

Upplevelser, 

events 

Multimedia, 

böcker, TV, film 

5

6 


pedagogik, syn på säkerhet, design, funktionalitet och vårdfilosofi), dels av de olika 

varor och tjänster som produceras (t.ex. leksaker, multimedia, barnvagnar, möbler, 

upplevelser, barnomsorg, läkemedel och hälsoteknik). 

Totalt identifierades ca 1 700 kärnföretag, d.v.s. företag som har hela sin verksamhet 

inom kompetensområdet barns lek, lärande och utveckling, År 2004 var nettoomsättning 

cirka 20 miljarder kronor, en ökning med 43 procent under perioden 

2001–2004. Antalet anställda i kompetensområdet var år 2004 knappt 19 000, en 

ökning med 32 procent under motsvarande period. De tio största företagen svarade 

för över 25 procent av kompetensområdets totala omsättning. Leksaksproduktion 

och försäljning, vård och omsorg samt utbildning var de största delområdena och 

svarade för 65 procent av omsättningen. Exporten av direkt barnrelaterade produkter 

uppgick år 2004 till 3,8 miljarder. 

Till detta ska läggas den omsättning, sysselsättning, försäljning, export, etc. som 

genereras i företag som inte har hela sin verksamhet inom kompetensområdet, exempelvis 

H&M, Pfizer och IKEA. I sammanhanget kan nämnas att H&M bedömer att 

barnrelaterade produkter står för ca 25 procent av deras försäljning och att Pfizers 

produktion i Strängnäs av tillväxthormonet Genotropin har ett marknadsvärde på cirka 

8 miljarder. Vid en skattning av omsättning har vi kommit fram till att ”branschen” 

totalt omsätter ca 57 miljarder. Till detta kan dessutom läggas alla sysselsatta individer 

inom den offentliga sektorns välfärdstjänster (sjukvård, barnomsorg etc.) 

I kapitel tre beskrivs den metod som utnyttjats i studien. Tanken med kapitel är 

att det skall utgöra en inspiration för hur man kan tänka när det gäller att visualisera 

ett ”nytt” eller nygammalt kompetensområde, kluster eller innovationssystem. 

I kapitel fyra beskrivs erfarenheterna av att arbeta med att utifrån olika kompetenser 

inom området barns lek, lärande och utveckling försöka bygga upp ett regionalt 

klusterinitiativ i Småland och framförallt Vimmerby. 

I det sista kapitlet presenteras fem utvecklingsområden som kan bidra till att 

ytterligare stärka svenska företags internationella konkurrenskraft inom kompetensområdet: 

• Utveckling av den offentliga sektorns export av välfärdstjänster, bl.a. genom systemleveranser 

• Design, produktutveckling, varumärkesvård och ett väl fungerande samarbete kring 

upphovsrätter 

• FN:s barnkonvention som plattform för innovationer och affärsutveckling 

• Säkerhet som drivkraft för produkt- och affärsutveckling 

• Utveckling av samspelet mellan spelindustri och pedagogik


Summary 

This study focuses on children’s play, learning and development as a generic competence 

area. The definition of the area is broad – ranging from production of food, 

to playing grounds, toys, pedagogics, events specialized for children, health care etc. 

The aim of the study is to visualise and analyse the competence area in Sweden (scale, 

scope, factors fostering/hindering growth etc.). Some reasons why this competence 

area is of great interest are the following; 

• There is a potential for economic exist in some of the subsectors 

(for example health care). 

• Some Swedish companies appear to have a strong position within this area 

(for example BabyBjörn). 

• The area involves and affects several different branches. 

• The private as well as the public sectors are involved. 

• There is a need to understand how to stimulate international competitiveness. 

The report consists of five chapters. In the first chapter, an introduction to the competence 

area, the purpose and the outline of the report, as well as the two main sources 

of inspiration, are presented. These are the cluster and innovation systems approach, 

and a Danish study from the late 1990s. In the study, children’s play and learning was 

identified as a new cluster, where products were developed in co-operation between 

research, innovative companies (such as LEGO) and the public welfare sector. 

In the second chapter, the competence area ‘children’s play, learning and development’, 

is visualised in a “flower of capabilities or qualifications”, consisting of core 

capabilities (e.g. pedagogy, safety, design, health care) and various products and services 

provided (e.g. toys, multimedia, furniture, 

events, pharmaceuticals, child 

care). All in all, a total of somewhat 

1.700 companies – most of them small 

and medium sized – have been identified. 

In 2004, their total turnover was 

approximately 20 billion SEK (2,2 billion 

EUROs) and they occupied about 

19.000 employees. 

It is important to understand that 

those numbers do not include neither 

the public sector nor some big Swedish 

companies, having children as one 

Food 

Medical devices 

Pharmaceuticals 

Health care 

Products 

Baby hygiene equipment 

Philosophy of care 

Equipment for transportation 

Safety 

Child care 

Services 

Clothes 

Furniture 

Pedagogy 

Education 

Toys 

Events 

Multimedia, 

books, TV, film 

7

8 


of several customer groups. Examples of such companies (and products) are IKEA 

(children furniture), Volvo (saftey for children in cars), H&M (children clothes), 

SCA (napkins), Semper (gruel) and Bonnier (children's books etc). If these big 

companies are included (i.e. their share of turnover generated by children’ products) 

the total turnover is estimated to be around 57 billion SEK (aproximately 6.5 billion 

EURO). 

In the third chapter, the methodology used is outlined. This section demonstrates 

the need for using several complementing methods when delimiting and visualising 

competence areas that intersects different clusters and innovation systems. Moreover, 

certain methodological problems (for example the use of public statistics) are 

outlined. 

The fourth chapter presents the case of how Vimmerby in Småland used a feasibility 

study on childrens play, learning and development to initiate a regional process to 

develop a cluster initiative in the competence area. 

The final section discusses five general processes that may affect the future competitiveness 

of the competence area: 

• The development of the public sector as an exporter of services and systems 

(i.e. health care, medical devices, management). 

• To use branding and design as a key input in product development. 

• UNs child convention as a platform for business- and product development. 

• The Swedish tradition of using safety as an important component in product innovation 

(for example when designing and producing cars) 

• To further strengthen the interplay between the computer game industry and 

producers of products related to pedagogy.


Innehåll 

1. Bakgrund ................................................................................................................ 10 

Inledning .................................................................................................................................10 

Syfte ......................................................................................................................................11 

Disposition ..............................................................................................................................11 

Inspirationskällor .....................................................................................................................12 

2. Barns lek, lärande och utveckling 

Länkar mellan olika branscher och sektorer ...............................................................................19 

Vikten av design – några exempel .............................................................................................25 

Att beskriva kompetensområdet ...............................................................................................27 

Kompetensområdets ekonomiska geografi ................................................................................35 

Svårigheter att fånga kompetensområdet ..................................................................................38 

3. Metod – hur analysera och visualisera? .................................................................... 40 

En modell för analys – hur gå till väga .......................................................................................41 

Metoden som inspiration – exempel ..........................................................................................46 

4. Exemplet Vimmerby och Småland ............................................................................ 48 

Bakgrund ...............................................................................................................................48 

Strategiarbetet i Vimmerby ......................................................................................................49 

Identifiering av delområden och fortsatt utvecklingsarbete .........................................................50 

Vad talar för Vimmerby och Småland som kompetensnod? .........................................................53 

5. Möjliga framtida utvecklingsområden ....................................................................... 56 

Export av välfärdstjänster ........................................................................................................56 

Design, produktutveckling, varumärken och upphovsrätt ............................................................57 

FN:s barnkonvention som plattform för innovation och affärsutveckling ........................................59 

Säkerhet som drivkraft ...........................................................................................................60 

Samspelet mellan pedagogik och IKT-sektorn ............................................................................62 

Källmaterial ................................................................................................................ 64 

Käll- och litteraturförteckning ....................................................................................................64 

Internet ...................................................................................................................................67 

9

1. Bakgrund 

Inledning 

I DENNA RAPPORT BESKRIVS kompetensområdet ”barns lek, lärande och utveckling”. 

Arbetet tog sin utgångspunkt i Nuteks skrift ”Regionala Vinnarkluster”, där tankarna 

kring barns lek, lärande och utveckling såväl som äldreomsorg lyftes fram som potentiella 

styrkeområden för Sverige. 1 En metod för hur kompetensområdet kan avgränsas 

och beskrivas presenterades i en förstudie inom Visanu, det nationella programmet 

för utveckling av innovationssystem och kluster. 

Några motiv till varför just detta kompetensområde valts ut är att det: 

• innehåller sektorer som växer (t.ex. dataspel) och/eller har en god potential 

(t.ex. vård och omsorg), 

• påverkar andra branscher – exempelvis genom innovationer eller som kund, 

• skär genom både privat och offentligt sektor, 

• kräver fördjupad syn på vad som skapar innovations- och konkurrenskraft. 

1 Regionala vinnarkluster, Nutek 2001. 

Författarna ingick i den grupp som var med och arbetade fram skriften.


I rapporten förstås kompetensområdet brett. Vi inkluderar bland annat barnmatsproducenter, 

läkemedel, hälsoteknik, pedagogik, leksaksproduktion, barnböcker, 

barnkläder och upplevelsesatsningar (exempelvis Astrids Lindgrens värld i Vimmerby 

och nöjesparker som Liseberg). Kompetensområde blir därigenom mycket mer än 

offentligt finansierade verksamheter, som stora delar av sjukvården, barnomsorgen 

och skolan. 

Syfte 

Syftet med rapporten är att pröva ett perspektiv och en metod för att identifiera och 

beskriva ett gränsöverskridande kompetensområde genom exemplet barns lek, lärande 

och utveckling. Rapporten ska ses som en inspirationsskrift, snarare än en regelrätt 

kartläggning eller en djuplodande, teoretisk analys av kompetensområdet. Målet 

är att inspirera till analys och eftertanke kring hur nya potentiella styrkeområden 

kan identifieras i skärningsfältet mellan privat och offentlig sektor, mellan gammal 

och ny ekonomi och mellan den traditionella industrisektorn och den nyare tjänstesektorn. 

I rapporten används kompetensområdet barns lek, lärande och utveckling som 

empiri och exempel, men förhoppningen är att ansatsen skall kunna appliceras även 

på andra områden. Utgångspunkten är att utgå från en systemsyn på ekonomisk 

verksamhet. 

Disposition 

Rapporten består av fem kapitel, som kan läsas var för sig. I detta kapitel presenteras 

studiens bakgrund, syfte och disposition. Dessutom beskrivs kortfattat de två primära 

inspirationskällorna, dels kluster- och innovationssystemsansatsen, dels det analysarbete 

som det danska näringsdepartementet genomförde under slutet av 1990-talet 

rörande olika nationella kompetensområden. 

I det andra kapitlet beskrivs och visualiseras kompetensområdet barns, lek, lärande 

och utveckling i form av en ”kompetensblomma” bestående av dels generiska kärnkompetenser 

(t.ex. pedagogik, syn på säkerhet, design, funktionalitet och sjukvårdsfilosofi), 

dels av de olika varor och tjänster som produceras (t.ex. leksaker, multimedia, 

barnvagnar, möbler, upplevelser, barnomsorg, läkemedel och hälsoteknik). 

I kapitel tre beskrivs den metod som använts i studien. Tanken med kapitlet är 

inte att det ska vara en regelrätt metoddel, utan snarare en inspiration för hur man 

11

12 


kan tänka när det gäller att visualisera ett ”nytt” eller nygammalt kompetensområde, 

kluster, innovationssystem etc. 

I kapitel fyra beskrivs arbetet med att utifrån olika kompetenser inom området 

barns lek, lärande och utveckling försöka att bygga upp bred regional utvecklingssatsning 

runt kompetensområdet barns lek, lärande och utveckling i Småland och 

framförallt Vimmerby. 

I det sista kapitlet presenteras fem utvecklingsområden som kan bidra till att 

ytterligare stärka svenska företags internationella konkurrenskraft inom kompetensområdet. 

Texten kompletteras med ett antal faktarutor som beskriver såväl specifika innovationer 

som enskilda företag inom kompetensområdet. 

Inspirationskällor 

Ett systemperspektiv på industrisektorer och innovation 

En viktig utgångspunkt för rapporten har varit att utgå från ett systemperspektiv, 

d.v.s. att förstå industriell dynamik och teknologisk utveckling utifrån att företag och 

Andra relaterade organisationer är delar av industriella system, som ofta är geografiskt 

förankrade. Innovationer och teknikutveckling är resultatet av ett intrikat samspel 

mellan kund och leverantör i en relation som ofta spänner över lång tid. I punktform 

kan detta sammanfattas i fyra punkter, nämligen att: 

• innovationer uppstår i samspel mellan olika aktörer, 

• relationer ofta är långsiktiga – ”marknaden har ett minne”, 

• kunden är viktig för teknisk utveckling och någon form av basmarknad 

(eller ”hemmamarknad”) är också betydelsefull, 

• teknisk utveckling är oftast inkrementell, kännetecknas av ”trial-and-error” 

och innebär ofta att resurser kombineras på nya sätt. 

Intresset för innovationer, produktutveckling, företags konkurrenskraft och samspel 

med krävande kunder – såväl privata som offentliga – är stort. Det finns en mångfald 

av teorier, modeller och systembegrepp för att förstå och förklara innovationer, 

teknikutveckling och industriella systems dynamik och konkurrenskraft etc. Denna 

forskning och det regionala utvecklingsarbete som genomförts med utgångspunkt i 

sådana teorier och rön har varit en viktig inspirationskälla för denna studie. 

Av litteraturen framgår att industriella system kan uppfattas på två sätt. Antingen 

som system av aktiviteter som är direkt relaterade via vertikala (mellan kund och 

leverantör) eller horisontella (mellan konkurrenter) länkar; eller som system av företag 

som är indirekt relaterade därför att de existerar inom en gemensam kulturell


och institutionell kontext. Bägge systemperspektiven betonar – på olika sätt – att 

innovationer inte är ett resultat av enskilda företags agerande utan snarare ett utfall 

av de samlade resurser, kunskaper och andra färdigheter som är invävda i ett företags 

resursbas och relationer. Ett företags utvecklingsförmåga förklaras därför till stor del 

av hur det kan uppgradera sina kunskaper och koppla ihop olika resurser och aktiviteter 

i sitt nätverk. 

Ett begrepp som under senare år kommit att uppmärksammas är klusterbegreppet. 

Detta begrepp introducerades i början av 1990-talet, med Michael Porters arbeten som 

huvudkälla. Porters arbeten kan ses som ett inlägg i diskussionen om hur innovationssystem 

uppkommer och vilka processer som genererar agglomerationsfördelar. 2 Sedan 

publiceringen av Michael Porters bok ”The Competitive Advantage of Nations” 

(1990) har klusterbegreppet fått en enastående spridning, såväl i forsknings- som i 

policysammanhang. Klusterbegreppet och de modeller som knyts till begreppet har 

utan tvekan lett till nya insikter om de processer som skapar dynamik i näringslivet 

och varför dessa processer ibland förefaller vara som mest kraftfulla när de verkar i 

geografiskt täta miljöer. Klustermodellen tog sin utgångspunkt i Porters arbeten under 

1980-talet rörande betydelsen av konkurrensstrategi och värdekedjor för att förstå 

företags förmåga till långsiktig framgång (Porter, 1980, 1985). Porter byggde vidare 

på tidigare teoribildning 3 och empiriska studier från 10 länder under 1980-talet. 

Utveckling av en produkt och kommersialisering av innovationer är sällan ett 

linjärt förlopp. Eftersom även tillfälligheter spelar in finns det många exempel på 

produkter som blivit någonting helt annat än vad som initialt var tänkt eller planerat. 4 

Frans Johansson, 5 poängterar att innovationer i många fall inte bara är tillfälligheter 

utan att de uppstår i så kallade intersektioner mellan olika kulturer, kunskaper och 

verksamheter. Att medvetet söka sig till sådana intersektioner – att ”utsätta” sig för 

deras påverkan genom att vara öppen och försöka lära sig att hantera och dra fördel 

av dem – är vad förändrings- och innovationsarbete egentligen handlar om. Även 

Michael Porter (1998) har gjort en liknande reflektion i sina klusterstudier: 

“Cluster development often becomes particularly vibrant at the intersection of 

clusters. Here, insights, skills, and technologies from different fields merge, sparking 

new business. The presence of multiple intersecting clusters further lowers barriers 

2 

Fördelar för en viss sektor av att finnas i en tät miljö tillsammans med andra aktörer inom liknande sektorer. 

3 

T.ex. Alfred Marshalls studier från slutet av 1800-talet. 

4 

Ibland brukar sådana händelser benämnas serendipiteter. Begreppet kommer ursprungligen från den engelska 

författaren Horace Walpole som använde begreppet första gången 1757 i ett brev till en kollega. Walpole 

lär ha hämtat begreppet från en gammal, till engelska översatt persisk saga ”The travels and adventures 

of the three princes of Serendipity”, där huvudpersonerna under sina resor runt världen mer eller mindre 

slumpmässigt råkar komma till platser som de inte medvetet söker efter eller har planerat att besöka. 

5 

Som bl.a. skrivit den spännande boken ”Medici-effekten” (2004). 

13

14 

Faktaruta 1: Klustermodellen enligt Porter 


I Porters ursprungliga modell ska ett kluster förstås som ett system av aktörer – inom ett specifikt 

kompetensområde eller runt en kärnprodukt – som tillsammans skapar mervärden som är större 

än vad de enskilda aktörerna skulle lyckas med på egen hand. Med kärnprodukter avses de varor 

och tjänster som är slutprodukterna i ett klusters produktionskedja. Ett kluster handlar emellertid 

inte bara om relationer mellan företaget och dess kunder, utan också om relationer mellan 

företaget och t.ex. branschorganisationer, utbildningsinstitutioner och offentliga aktörer. 

Det övergripande syftet med Porters modell är att försöka visa vilka dimensioner som är centrala 

för att förklara hur långsiktig industriell konkurrenskraft skapas och vidmakthålls. I detta sammanhang 

argumenterar Porter för att de egenskaper som bestämmer dynamiken i en nation 

eller region – och i förlängningen – i de enskilda företagens konkurrenskraft – kan fångas in i 

fyra relaterade drivkrafter: 

• Efterfrågeförhållanden (betydelsen av krävande och kompetenta kunder på hemmamarknaden). 

• Relaterade och stödjande näringar (betydelsen av att det finns kompetenta och internationellt 

konkurrenskraftiga verksamheter som stödjer företagen i klustret). 

• Lokal rivalitet (att det finns konkurrenter på hemmamarknaden). 

• Förekomst av strategiskt viktiga – ”rätt” – produktionsfaktorer. 

Dessa drivkrafter brukar sammanfattas i den nu klassiska ”diamantmodellen”. De fyra drivkrafterna 

fyller alla sin funktion och det går inte att framhålla någon före någon annan. Tvärtom, det 

är först när samtliga faktorer finns på plats och förstärker varandra som ett kluster kan sägas 

utvecklas med full kraft. 

Faktaruta 2: Innovationsbegreppet 

En innovation kan vara såväl en produkt- som en processinnovation. I realiteten är det många 

gånger svårt att göra distinkta skillnader, eftersom de ofta överlappar varandra. 

Basinnovationer (SOU 2003:90) utgörs av innovationer som blir en plattform för andra innovationer. 

Banbrytande innovationer, som exempelvis glödlampan, handlar ofta om någonting som radikalt 

förändrar ett system, t.ex. belysningssystemet. När det gäller miljöteknik har ibland denna typ av 

språng stor betydelse för att minska och förändra användningen av resurser. I vissa fall kan en 

innovation leda till en så dramatisk utveckling att i princip alla delar av ett samhälle påverkas. Den 

teknikutveckling och kombination av resurser som möjliggjorde den moderna bilens utveckling 

är ett sådant exempel. Den har förändrat allt från organisering och lokalisering av boende och 

arbete, till förutsättningarna för industriell produktion. 

En processinnovation kan vara såväl teknisk, t.ex. en ny framställnings- eller distributionsprocess 

som IKEAs ”platta paket”, som organisatorisk/social, t.ex. ett nytt sätt att arbeta med FoU i 

en organisation.


to entry, because potential entrants and spin-offs come from several directions. 

Diversity of learning stimulates innovation.” 

Varken teknikutvecklings- eller innovationsbegreppet låter sig på ett enkelt sätt beskrivas 

inom ramen för en kortare studie liknande denna. 

Exemplet barns lek och lärande i Danmark 

Danmark är ett av de OECD länder som först började arbetat med ett nationellt klusterperspektiv 

inom näringspolitiken. Redan 1993 blev kluster (klynger) ett prioriterat 

område. Den danska Erhvervsfremmestyrelsen redovisade 2001 en rikstäckande analys 

av både nationella och regionala kluster. Till rapporten finns också två detaljerade 

bilagor som beskriver metod och tillvägagångssätt i analysarbetet. 

Erhvervsfremmestyrelsen har i sitt analysarbete utgått ifrån en definition som 

både har en kvantitativ och kvalitativ dimension. I kvantitativa termer ska antalet 

sysselsatta minst omfatta 1500 individer och den årliga omsättningen ska uppgå 

till minst en miljard danska kronor, för att området ska definieras som ett kluster. 

Kvalitativt så handlar det om att ett kluster ska bestå av en grupp verksamheter som 

via sina inbördes relationer skapar gemensamma kompetenser som stärker klustrets 

samlade konkurrenskraft, exempelvis ökad lönsamhet, inkomst och sysselsättningstillväxt. 

Detta innebär en analys och en avgränsning som avlägsnat sig från Porters 

ursprungliga modell. 

Ett viktigt syfte med den danska klusteranalysen var just att försöka blottlägga 

klusterbildningar som utvecklats i gränssnittet mellan olika sektorer. Erhvervsfremmestyrelsen 

redovisade en analys av klustret ”barns lek och lärande” våren 2001, som 

en fördjupningsstudie till det nationella analysarbetet. En viktig slutsats i studien är 

att kompetensområdet ”barns lek och lärande” är ett exempel på ett framväxande 

internationellt konkurrenskraftigt kluster i skärningspunkten mellan näringsliv, offentlig 

sektor och forskning, där framförallt LEGO är det drivande företaget. 

Kompetensområdet ”barns lek och lärande” består av tre olika huvudområden som 

är relaterade till varandra kompetensmässigt. Kärnan i klustret utgörs av de företag som 

producerar leksaker, böcker, film och TV, multimedia, dataspel etc. samt lekplatser och 

nöjesparker. Det andra huvudområdet består av den kunskap som byggts upp kring 

forskning inom områden som barnpsykologi, barnpedagogik och barnkultur vid olika 

universitet. Det tredje området omfattar barnpedagoger, förskolelärare, speciallärare 

samt annan personal verksamma inom barnomsorg och skola. 

Analysen utgår från två grundkriterier för att ett företag ska definieras som en 

del av klustret ”barns lek och lärande”. För det första så ska produkten eller tjänsten 

ha ett lärande inslag, d.v.s. kunna definieras som ett hjälpmedel eller redskap som 

bidrar till barns utveckling. Detta gör att produkter som täcker allmänna fysiska 

15

16 

Faktaruta 3: Analysmodellen i Danmark 


Analysen inleddes med en intervjustudie för att identifiera existerande och framväxande kluster. 

Syftet var inte att göra någon fullständig klusterinventering, utan snarare att göra en första 

övergripande kartläggning för att sedan gå vidare med ett antal fördjupningsstudier. En viktig 

urvalsparameter var internationell konkurrenskraft, oavsett om det handlade om ett etablerat 

eller potentiellt framväxande kluster. Totalt genomfördes 75 intervjuer med olika aktörer som 

arbetar med näringslivsutveckling och kapitalförsörjning. 

Av de 29 kluster som identifierades i analysen valde Erhvervsfremmestyrelsen ut 16 stycken 

för djupare analys. I detta steg genomfördes ytterliggare totalt 30 djupintervjuer och en enkät 

skickades ut till 465 företag (svarsfrekvens 49,5 procent). Syftet med fördjupningsstudien var 

att ta fram en modell för att fånga de enskilda klustrens dynamik i termer av ”struktur”, spetskompetens 

och konkurrenskraft. 

För att fånga dynamiken omfattade analysmodellen sju olika nyckelfaktorer som påverkar 

ett klusters förmåga att skapa och vidmakthålla konkurrens- och innovationskraft. Dessa sju 

områden är 

• kritisk massa, 

• institutioner/kanaler som säkrar ”klyngans” tillgång till ny kunskap, 

• samarbetskultur och förtroende mellan aktörerna i ”klyngen”, 

• rivalitet och annan sporrande konkurrens, 

• aktörers kunskap om klustrets existens och relation till klustret, 

• tillgänglig och kvalificerad arbetskraft, 

• specialiserad tjänste- och infrastruktur. 

Varje enskild faktor rangordnades på en skala från 1 till 5 för att kunna jämföra olika kluster med 

varandra, men också för att kunna analysera vilka svagheter (och styrkor) ett enskilt kluster har 

inom vissa specifika områden. 

behov som exempelvis barnmat, blöjor, barnkläder inte ingår klustret. Det andra 

grundkriteriet är kopplat till att barn i det här fallet utgörs av barn i åldersgruppen 

3–10 år. Detta avgränsar ytterliggare vilka delar av forskning, skola och företag som 

kan tillhöra klustret. 

Tre nyckelfaktorer framhålls som är avgörande i Erhvervsfremmestyrelsens analys 

för att förstå klustrets innovations- och utvecklingskraft. För det första, att det finns 

en lång pedagogisk tradition relaterad till barns lek, lärande och livsmiljö i Danmark. 

Danska barn i åldern 0–6 år tillbringar i genomsnittet 37 timmar i veckan 

inom barnomsorgen, vilket det finns få motsvarigheter till i andra länder enligt den 

danska studien. Även de offentliga utgifterna till barnomsorg och skola ligger högt i 

ett internationellt sammanhang.


För det andra är produkter relaterade till barns lek och lärande en tillväxtmarknad. 

I synnerhet spelmarknaden har vuxit kraftigt de senaste tio åren (cirka 50 procent). 

En tydlig tendens är också att produkter till barn idag handlar om betydligt mer än 

ren underhållning. 

För det tredje har Danmark ett starkt internationellt varumärke inom området 

barnleksaker, inte minst genom LEGO:s försäljningsframgångar. Detta är något 

som skulle kunna utnyttjas i en samlad kraftsamling för att marknadsföra produkter 

relaterade till barns lek och lärande internationellt. 

När det gäller företagen i det danska klustret kan man konstatera att de domineras 

av några få mycket stora aktörer, som också har betydande marknadsandelar på den 

internationella marknaden. Det finns också ett antal små- och medelstora företag. 

Totalt sysselsätter klustret 10 000 personer av vilka LEGO och Egmont Gruppen står 

för över hälften. Totalt omsätter klusterföretagen cirka 20 miljarder danska kronor 

(1999), vilket ligger i nivå med dansk möbelindustri. Företagen finns inom sex olika 

delbranscher: 

• Lekredskap (traditionella leksaker och lekplatser) 

• Tryckta medier (böcker, tecknade serier, pedagogiskt skrivmaterial etc.) 

• Nya medier (t.ex. multimedia såsom dataspel och undervisningsmaterial) 

• Barnfilm och barn-TV 

• Nöjesparker som riktar sig till barn 

• Leksaksaffärer och grossister 

En viktig slutsats i Erhvervsfremmestyrelsens analys är att det finns en unik och kritisk 

massa av kompetens inom området ”barns lek och lärande” i Danmark som har starkt 

potential att generera nya produkter. Dessutom bedöms dessa produkter ha goda 

möjligheter att ta marknadsandelar på den internationella marknaden. 

17

2. Barns lek, 

lärande och 

utveckling 

EN INTRESSANT ASPEKT AV BARNS LEK, lärande och utveckling är dess potential och 

betydelse för andra näringar. Och det handlar här inte enbart om det faktum att 

leksaker och andra typer av lekredskap omsätter över 700 miljarder kronor globalt; 

att företag som Mattel (en av världens största leksakstillverkare med bl.a. produkten 

Barbie) är en av världens största inköpare av textilier eller att en god pedagogik och 

en god livsmiljö för barn är värdefull i sig. 

James U. McNeal har i sin ”Kids as customers” från 1992 diskuterat marknadsperspektivet 

utifrån tre dimensioner. För det första självfallet som en primär marknad 

eftersom barn, och kanske i ännu högre grad deras föräldrar, konsumerar olika typer av 

produkter. För det andra som en sekundär marknad, genom att barn och ungdomar 

är pådrivande och på så vis i viss utsträckning ”bestämmer” de vuxnas konsumtion. 

För det tredje, slutligen, som en framtidsmarknad, d.v.s. här ses dagens barn och 

ungdomar som morgondagens vuxna konsumenter.


Länkar mellan olika branscher och sektorer 

Kompetensområdet barns lek, lärande och utveckling som kompetensområde handlar 

om verksamheter som kan länkas till en rad olika områden, exempelvis lärande och 

pedagogik (inklusive förskolor och daghem, där Sverige har en lång tradition), upplevelseindustrin, 

läkemedel, sjukvård och omvårdnad samt verksamheter som utvecklar 

produkter och tjänster riktade till barn – från möbeltillverkare till klädtillverkare. 

Faktaruta 4: Pysslingen 

Pysslingen driver förskolor och skolor i en rad kommuner i Sverige och var en tidig entreprenör 

inom friskoleområdet. Företaget bildades 1983 och 1986 startades två förskolor i Nacka och 

två år senare tillkom ytterligare fyra förskolor i Stockholmsområdet. Företaget är idag ett av 

de största inom friskolesektorn och har från starten för drygt 20 år sedan expanderat till att 

omfatta ett sextiotal skolor och förskolor. Dessa har närmare 7000 elever inskrivna. Pysslingen 

omsätter närmare 500 miljoner kronor och har en bit över tusen anställda. Den största delen 

av verksamheten vänder sig mot barn i förskoleåldern. Drygt 60 procent av kostnaderna och 

intäkterna återfinns där. 

Pysslingen var som företag en tidig entreprenör att etablera sig inom välfärdsområdet och 

företaget blev efter starten upphov till den s.k. Lex Pysslingen. En lag som 1984 stoppade 

statsbidrag till privata daghem i aktiebolagsform. 1992 ändrades lagstiftningen och friskolesektorn 

expanderade. 

Källa: www.pysslingen.se 

Självfallet så glider dessa olika verksamhetsområden in i varandra. Ett exempel på 

överlappande områden är den lekterapi som bedrivs på Astrid Lindgrens sjukhus i 

Stockholm. Ett annat exempel är RoboMemo, en kombination av lek och medicinsk 

forskning som utvecklats för att förbättra situationen för barn med koncentrationssvårigheter. 

6 

En del av upplevelseindustrin... 

När det gäller kompetensområdet barns lek, lärande och utveckling handlar det inte 

enbart om olika aspekter av barn och ungdomar som konsumenter, utan också om hur 

delar inom kompetensområdet, t.ex. spelindustrin och kanske även leksaksindustrin, 

driver teknikutvecklingen framåt. Inom dataspelsvärlden är det helt klart att nya spel 

”tvingar” hårdvarutillverkare att ta fram t.ex. allt bättre och snabbare processorer och 

grafikkort. 

6 Handikappforskning pågår – Aktuellt om forskning på handikappområdet (2004). 

19

20 

Faktaruta 5: Att skapa kunskap i gränssnitt mellan olika kluster 


Sedan 1970-talet har Sveriges befolkning blivit både längre och tyngre, vilket bland annat bidragit 

till att kläder i dag görs i för små klädstorlekar. Ett svenskt kroppsmätningsprojekt har initierats 

för att försöka göra något åt problemet. Bakom projektet ligger bl.a. TEKO-industrierna, som via 

sin forskningsstiftelse tillhör huvudfinansiärerna. Den senaste mätningen gjordes på 1970-talet 

och sedan dess har Sveriges befolkning vuxit på alla ledder. Den senaste statistiken, som är 

från 2000, visar att kvinnorna blivit 1,8 cm längre och ökat 3,5 kg i vikt. Männen har blivit är 

1,1 cm längre och 5,3 kg tyngre. 

Utöver TEKO-industrierna medverkar bland andra Volvo PV, Bilsäkerhetsföretaget Autoliv, 

Chalmers tekniska högskola H&M, Konsumentverket, Mölnlycke Health Care och VINNOVA i det 

pågående projektet, som utförs av forskningsbolaget IFP Research AB i Mölndal. 

Kroppsmätningen genomförs på hela befolkningen. Biltillverkarna Volvo och SAAB, bilsäkerhetsföretaget 

Autoliv, och representanter för klädindustrin visar särskilt interesse för hur stora 

svenska barn mellan tre och sexton år egentligen är: av säkerhetsskäl måste bilbarnstolarna ha 

mått som passar de flesta. Volvo och Autoliv överväger till exempel utifrån detta att uppdatera 

krocktestdockor, design av bilstolar och reglagens placering analyseras. För klädindustrin är 

det av intresse att klänningar, skor, byxor och jackor sitter bra även på 2000-talets barn, som 

är större än barnen var på 1900-talet. 

Källor: Industrifacket (2005); Svenska Dagbladet (2004) 

Det handlar även om att andra näringar och branscher kan lära av leksaksindustrin 

när det gäller processtyrning och management, men också när det gäller varumärkeskänslighet 

– förmågan att lägga örat till marken och lyssna av vad en ”instabil” marknad 

vill och åt vilket håll den är på väg. Vid KTH finns i dag forskningscentret SITREC, 

en förkortning för Stockholm International Toy Research Centre. En vikig del av 

SITREC:s verksamhet är bland annat att bygga broar mellan forskning inom fältet 

lekens redskap och andra branscher och näringar som exempelvis IT och Telekom. 

Det handlar således om vad andra branscher kan lära sig från leksaksforskningen när 

det gäller materialteknik, pedagogik och informationsdesign. Att sådana synergieffekter 

är en realitet visar också den amerikanske forskaren M. Eric Johnson. Han 

sammanfattar läget enligt följande i sin artikel. 

“With products in many industries becoming more fashion driven and experiencing 

the pain of short product life and seasonality, there are many lessons in managing 

demand and supply to be learned from toys ... Strolling through the industrial parks 

of China, Malaysia and Thailand one finds factories building Hot wheels cars next 

door to ones producing Zip drives, printers next to dolls, Furbys next to cell phones 

– all experiencing the benefits and risks of operating in low-wage countries. While 

Iomega and Hewlett-Packard may not find collectors hoarding their products, both


companies are finding their products becoming more fashion sensitive; designs and 

colors more important than functionality; branding and image more important 

than technological superiority. Marketers in diverse industries are looking to 

entertainment tie-ins to build awareness or reshape the image of their products. 

Furthermore, few consumer goods companies are finding that their products are 

experiencing longer life cycles. As life cycles shrink, new product introduction and 

roll over become an ongoing challenge. Even for automakers, variety strategies that 

continually roll out new products may begin to look more like a rolling mix than 

the traditional product launch. For managers in these industries, and many others, 

lessons in managing supply and demand can be learned from toys”. 7 

Det som lyfts fram i det föregående citatet ligger i linje med den bredare diskussion som 

förs rörande den framväxande upplevelseekonomin. Mycket kortfattat kan denna nya 

upplevelseekonomi sammanfattas som en ökad betydelse av berättelser (story telling), 

av varumärken, av kundfokus och interaktivitet mellan producent och konsument. Det 

rör sig om en slags konvergens där gamla näringars produkter blir allt mer beroende 

av design och varumärken samtidigt som mer konstnärliga näringar blir varor på en 

marknad. Kenneth Andrén (Kärnan Egmont) säger så här i en intervju: 

”Det är en dramatisk strukturomvandling vi ser, utmaningen för oss nu är att ta vår andel 

av den växande nöjesindustrin. Synergieffekterna är enorma vid lanseringar.” 8 

Det är tydligt att barns lek, lärande och utveckling utgör en del av upplevelseindustrin 

och vi menar att kompetensområdet har stor potential. Export av svenska barnböcker 

fanns redan under 1880-talet, men det var först på 1950-talet som exporten tog fart på 

allvar. I dag exporteras svenska barnböcker över hela världen. De största marknaderna 

är Tyskland och övriga Skandinavien. På motsvarande sätt som inom musikindustrin är 

det ett antal storsäljande namn som bär upp exporten (exempelvis Astrid Lindgren och 

Sven Nordqvist). Några exakta siffror finns inte, men förläggare och andra uppskattar 

att drygt en tredjedel av den totala svenska bokexporten består av barnböcker. 

Ett exempel utgörs av barnbokskaraktären Sune, som har kommit att bli mycket 

populär. 9 Böckerna har filmatiserats (julkalendern ”Sunes jul” och som långfilm i 

”Sunes sommar”). När barnböckerna om Sune 2003 blev tecknad film, kostade det 

drygt 70 miljoner kronor att göra de 26 halvtimmes långa avsnitten. Serien visades 

först på SVT. Produktionen var emellertid långt ifrån enbart svensk. Designen 

utvecklades visserligen i Sverige, men manus skrevs av Hollywoodfolk, tecknandet 

7 

Källa: Californa Management Review, 2001, artikel ”Learning from Toys – Lessons in managing supply 

chain risk from the toy industry”. 

8 

Källa: Dagens Nyheter, 2002-04-14. 

9 

Sören Olsson och Anders Jacobsson introducerade honom för första gången i ett radioprogram i Örebro. 

Den första boken om Sune kom ut 1985. Sedan dess har ett 20-tal böcker gett ut om Sune och hans familj. 

21

22 

Faktaruta 6: Egmont 


Egmont-koncern grundades av den 17-årige, danske entreprenören Egmont H Pedersen, i hans 

mammas kök, i slutet av 1800-talet. Företaget växte snabbt inom tidningsutgivning, till att idag 

vara Skandinaviens ledande underhållningsföretag och störst på tryckt underhållning för barn 

i Europa, med en årlig omsättning på 1,2 miljarder Euro. Egmont är en världsledande koncern 

inom barn- och familjeunderhållning och är verksamt i 24 länder runt om i världen. Koncernen 

har över 3 700 anställda fördelat på närmare 100 företag. Egmont verkar inom ett stort antal 

olika verksamheter med inriktning på underhållning; alltifrån utgivning av månadsmagasin, serietidningar 

och böcker, till filmer, TV-program, animering, videor, driva biografer och producera 

interaktiva spel, ingår i koncernens verksamhet. 

Idag äger Egmont-stiftelsen hela koncernen och delar varje år ut omkring 4 miljoner Euro 

till olika projekt som riktas till barn, ungdomar och familjer som lever under mindre gynnade 

förhållanden. 10 

Egmont-Kärnan AB, som är ett dotterbolag till den svenska delen av Egmont, ansvarar för 

Egmonts barn och ungdomsmedier i Sverige. Företaget står bakom utgivningen av en lång rad 

klassiska svenska serie- och veckotidningar, såsom Fantomen, 91:an, Min Häst och Bamse 

och ungdomsmagasinen OKEJ, Julia och Chica. Totalt ger företaget ut över 70-talet barn- och 

specialtidningar. Därtill producerar, marknadsförs och säljer man träpussel, brädspel, mjukdjur, 

målar- och pysselböcker, färgläggning, barnböcker, musik, cd-rom för barn. Egmont-Kärnan 

AB har idag 165 anställda i Malmö, Helsingborg och Stockholm och omsätter närmare 650 

miljoner kronor. 

skedde i Kina och finansieringen skedde från Happy Life (Bonnier), Tyska EM TV 

& Merchandising och Irländska Magma Films. Den färdiga serien har sålts till ett 

femtontal länder. Trots den förhållandevis omfattande exporten har inte intäkterna 

räckt till för att täcka produktionskostnaderna. TV-bolagen betalar ungefär 300 000 

kronor för att få visa Suneserien. Nästan lika viktiga som licensintäkterna är därför 

försäljning av produkter som är associerade med Sunefigurerna (s.k. merchandising). 

Sune, (Tosh på engelska) används för att sälja bl.a. serietidningar, talböcker, dataspel, 

schampo och hamburgare. Peter Gustavsson, producent på Happy Life, uppskattar 

att cirka 90 procent av intäkterna kommer från att sälja serien till TV-bolag. Resten 

av intäkterna kommer från licensiering av produkter. 11 

Invest in Sweden Agency (ISA) har nyligen visat att dataspel är en framväxande 

exportnäring med konkurrenskraftiga företag som bara i Sverige omsätter drygt 1,5 

miljarder kronor. Data- och TV-spel är en av de snabbast växande sektorerna inom 

underhållningsindustri. 2004 omsatte branschen 25,4 miljarder dollar internationellt 

och tillväxten väntas uppgå till i genomsnitt 16 procent per år de närmaste fem åren. 

10 www.egmont-karnan.se; www.egmontfonden.dk. 

11 Svenska Dagbladet (2003); Aftonbladet(2003).


Spelbranschen vänder sig mot en allt större målgrupp. 12 Konsumenterna börjar spela 

spel i tidig ålder och fortsätter när de blir äldre, samtidigt som kvinnor börjar spela 

spel i större utsträckning än tidigare. Statistik från Statens Kulturråd rörande barn 

och ungdomars medievanor visar att var fjärde 3–8-åring spelar datorspel regelbundet. 

Kulturrådet menar för övrigt att datorspelandet tycks vara mest omfattande i 5–6årsåldern, 

det vill säga innan barnen börjar skolan. 

Ett svenskt företag som idag är starkt etablerat på denna växande datorspelsmarknad 

är Digital Illusions. Företaget startade i slutet av 1980-talet som ett hobbyprojekt 

utan kommersiella planer. De fyra grundarna var då mellan 16 och 20 år. Efter att 

företaget lyckats med att sälja ett antal spel på den växande konsolmarknaden gick 

Bonnier in som delägare. Företaget expanderade kraftigt under slutet av 1990-talet. 

Idag omsätter företaget över 200 miljoner kronor och har mer än 150 anställda. 

Företaget har kontor i Göteborg, Stockholm och Toronto i Kanada. År 2005 betalde 

den amerikanska spelgiganten Electronic Arts närmare 500 miljoner för aktiemajoriteten 

i företaget. 

Digital Illusion fick priset som årets svenska IT-företag år 2004. Företaget kom på 

fjärde plats på Technology Fast 50-listan när Deloitte utsåg Sveriges snabbast växande 

teknologiföretag samma år. Företagets börsvärde beräknas till 875 miljoner kronor, 

vilket innebär att Digital Illusions värde är dubbelt så stort som den framgångsrika 

husvagnsbyggaren Kabe, något större än tankerrederiet Corcordia och teknikkonsulten 

ÅF och 25 gånger större än spelutvecklaren Daydream. 13 

I San Diego-regionen på den amerikanska västkusten bedöms det kluster som består 

av företag som tillverkar sport- och leksaker, tillsammans med bioteknik, som det idag 

Figur 1: Kluster i San Diego 

Information Technology 

Communications Equipment 

Källa: Council of 

competitiveness 

Publishing & Printing 

12 ISA (2004). 

13 Svenska Dagbladet (2005); Ny teknik (2004). 

% Share of National Cluster Employment 2000 

7 

6 

Sporting Rec. & Children’s Goods 

Entertainment 

5 

Educ. & Knowledge creation emp. 

4 

Distribution Services 

3 

2 

Leather Products 

1 

Furniture Apparel 

Bio-Pharmaceuticals 

0 

0 50 100 150 200 250 

Automotive Processed Food 

Motor Driven Products 

Metal Manufacturing 

% change in National Share 1990–2000 

23

24 


snabbast växande. Det är också det kluster, jämfört med de andra klustren i regionen, 

som har den högsta andelen sysselsatta inom sitt kompetensområde nationellt. 

I Vimmerby är den fokuserade satsning som gjorts på Astrid Lindgrens Värld – och 

de multiplikatoreffekter detta besöksmål genererar – mycket betydelsefull för den 

regionala ekonomin. Vikten ska inte enbart förstås i pengar, utan också varumärkesdimensionen 

är betydelsefull. Astrid Lindgrens Värld är tillsammans med Liseberg 

en av Sveriges mer lönsamma nöjesparker. 

Faktaruta 7: Junibacken 

Junibacken i Stockholm är ett upplevelse- och barnkulturhus i vilket kända karaktärer ur svensk 

barnlitteratur kommer till liv och återskapas för besökarna. Bland aktiviteterna finns bland annat 

sagotåg, barnteater och lekhörnor. Här visas också barnteater och föreställningar med kända 

svenska sagofigurer. En av initiativtagarna till Junibacken är Staffan Götestam, som själv spelade 

storebror Jonathan i filmen om Bröderna Lejonhjärta. Han uppvaktade Astrid Lindgren med en 

idé om att skapa ett upplevelse och barnkulturhus baserat på hennes böcker i slutet av 1980talet. 

Hon sa ja på villkoret att det inte skulle bli ett Astrid Lindgren museum samt att även andra 

kända barnbokskaraktärer skulle få vara med. Syftet med Junibacken är sedan starten att lyfta 

fram barnboksförfattandet i stort, inte ”bara” Astrid Lindgren. 

Junibacken invigdes 1996 och har utvecklats till en succé både avseende antalet besökare och 

ekonomiskt. De har cirka 350.000 besökare per år och är ett av Stockholms större turistmål. 

Besökarna kommer dels från Sverige, dels Tyskland, Storbritannien, Ryssland och Holland, där 

Astrid Lindgren också är mycket känd. Med en vinst på tio miljoner sammanlagt under de tre senaste 

åren och en prognos om tre miljoner i vinst 2005, kan Junibacken även räknas till ett av Sveriges 

mest lönsamma museum. Totalt omsatte Junibacken år 2004 närmare 45 miljoner kronor. 

Junibacken får sponsorstöd, för vissa särskilda utställningar. Bland sponsorerna återfinns leksaksbutikskedjan 

BR-leksaker, godistillverkarna Karamellkungen och flygbolaget SAS. Junibacken 

betalar ingen ersättning för namnet eller de fasta delarna av utställningen som hör till Astrid 

Lindgrens värld av figurer. Man har ett avtal med författarinnans familj som är uppsägningsbart 

men som löper på 20 år. 

Källlor: DN (2005); www.junibacken.se 

... och av läkemedelsindustrin 

Vimmerbyexemplet är naturligtvis mycket tydligt, men låt oss ge ett annat exempel 

som också i allra högsta grad handlar om barns utveckling, nämligen läkemedelsindustrin. 

I Strängnäs har företaget Pfizer en av sina produktionsanläggningar. I 

denna anläggning tillverkas bl.a. Genotropin, ett tillväxthormon som är ett exempel 

på svensk innovation inom området barnläkemedel. Tillväxthormonet har sedan 

lanseringen under 1980-talet hjälpt tiotusentals extremt kortväxta barn att kunnat 

uppnå normal längd.


Faktaruta 8: Tillväxthormonet Genotropin 

Utvecklingen av Genotropin går tillbaka till början av 30-talet. Förloppet är i sig ett stycke svensk 

industrihistoria och ett tydligt exempel på hur samspel mellan stat och näringsliv gett möjlighet 

till nya innovationer och som skapat tillväxt och ekonomisk utveckling. Kabi (Kärnbolaget Aktiebolag 

Biokemisk Industri) startades 1931. Några tidiga produkter var olika C-vitaminpreparat 

framställda ur nyponextrakt. Erfarenheterna från denna produktion gjorde det möjligt för Kabi att 

under andra världskriget starta tillverkning av torkad blodplasma åt försvaret. Under 1950-talet 

satsade bolaget på fraktionering av blodproteiner. Detta resulterade bland annat i utvecklingen 

av ett preparat mot koagulationssjukdomar. Arbetet med Genotropin påbörjades vid slutet av 

1960-talet då Rolf Luft, professor i endokrinologi vid Karolinska institutet, tog kontakt med Kabi 

och frågade om bolaget ville starta tillverkning av tillväxthormonpreparat. På Kabi var intresset 

till en början svalt eftersom marknaden ansågs alldeles för liten och det förutspåddes bli 

problematiskt med att samla in, för produktionen nödvändiga, hypofyser. 

Forskaren Per Frankelius beskriver i sin doktorsavhandling, utvecklingen av Kabis tillväxthormonspreparat 

och framhåller förstatligandet av Kabi 1969 som den faktor som ”räddade” tillväxthormonsprojektet. 

Detta genom att dåvarande industriministern Krister Wickman rekryterade sin 

vän Bertil Åberg till posten som forskningschef på företaget. Genom att Åberg trodde på tillväxthormonerna 

fick projektet även stöd av industriministern. Det visade sig också att tillväxthormon 

hade bättre försäljningspotential än vad som tidigare antagits och för att driva på utvecklingen 

togs kontakter med det amerikanska bioteknikföretaget Genentech. 1978 skrev Kabi världens 

första industrikontrakt inom genteknikområdet. Samarbetet resulterade i att Genotropin kom 

ut på marknaden i mitten av 1980-talet. Dock var konkurrensen hård. Kabi klarade den genom 

vad som beskrivits som en ”svensk” marknadsstrategi, d.v.s. de tog fasta på utveckling av 

patientvänliga metoder för användning av läkemedlet. Detta har bidragit till att Genotropin har 

nått dagens plats som det dominerande tillväxthormonspreparatet på marknaden. 14 

Kabi blev senare en del av Pharmacia och produktionen av Genotropin är idag en betydande del 

av Pfizers verksamhet. Förutom att detta läkemedel självfallet är viktigt för att skapa ett gott 

liv för de barn och ungdomar som har tillväxtstörningar, så är anläggningen viktig ur ett lokalt 

och regionalt perspektiv, bl.a. som arbetsplats åt några hundra anställda. Pfizer är också ett av 

motorföretagen i det regionala kluster som finns i Strängnäs inom läkemedelsproduktion. Klustret, 

biotechvalley.nu, har som målsättning att skapa en plattform för en livaktig affärsutveckling runt 

den produktionskompetens som finns samlad i Mälardalen. 

Vikten av design – några exempel 

Oavsett delsektor är design betydelsefullt. I detta avsnitt ges några exempel på svenska 

företag inom barns lek, lärande och utveckling som på ett förtjänstfullt sätt använt 

sig av design i sin produkt- och affärsutveckling. 

14 Läkemedelsvärlden (2002). 

25

26 


Ett exempel är företaget Babybjörn som grundades för 40 år sedan av Björn 

Jakobson. Affärsidén är att ta fram och utveckla innovativa produkter för spädbarn 

och barn upp till tre års ålder. Mest känt är företaget idag för sin bärsele, som när den 

lanserades för 30 år sedan kom att i det närmaste revolutionera sättet föräldrar bär 

sina barn på. Idag exporterar företaget till över 25 länder och har en årlig omsättning 

på 259 miljoner kronor (2004). Utöver sin klassiska bärsele utvecklar, designar och 

tillverkar företaget en rad produkter anpassade för barn och föräldrar, såsom exempelvis 

skötväskor, barnstolar, barnanpassade bestick, tallrikar och pottor. Företaget lägger 

stor tonvikt på såväl form som funktionalitet. För sin design har Babybjörns bärsele 

vunnit ett dussintals priser, bl.a. det amerikanska priset Design of the Decade (IDSA) 

år 1999 som en av århundradets bästa produkter. Företaget tilldelades stora exportpriset 

år 2005 av Svenska Exportrådet för sin starka internationella försäljningsutveckling. 

Något som ytterligare höjt varumärkets status är att en rad celebriteter, som t.ex. 

Madonna, Brad Pitt, Michael Jackson, Claudia Schiffer, Liv Tyler och Angelina Jolie 

har valt Babybjörns produkter. 15 

Ett annat exempel är BRIO, som ligger bakom klassiska leksaker som Bultbrädan, 

hunden Sambo, Labyrintspelet och träjärnvägen, vilka alla är exempel på svensk design 

som sålts i miljoner exemplar runt om i världen. Företaget har sina rötter i Osby, 

Småland, och har sedan starten i slutet av 1800-talet expanderat till en koncern verksam 

i ett 50-tal länder som idag sysselsätter närmare 500 personer. BRIO har under 

de senaste åren haft vikande försäljning och lönsamhet, något som lett fram till ett 

åtgärdspaket (BRIO 2008). Utöver besparingar och personalnedskärningar, innebär 

detta en utflyttning av produktionen till Asien, medan produktutveckling, design och 

försäljning flyttas till ett nyöppnat kontor i Malmö. Företaget lyfter fram vikten av bra 

design och innovativ produktutveckling för att klara av hårdnade konkurrensvillkor, 

något som de menar gynnas av att vara kvar i Sverige. Så här uttrycker VD Claes von 

Hauswolff detta i ett pressmeddelande från företaget: 

”Brio är ett av Sveriges mest folkkära varumärken och förknippas av konsumenterna 

med kvalitet och pedagogik, det är ett förtroende vi måste förvalta väl. Brio 

ska bygga vidare på det och ligga steget före med nya produkter och koncept av 

hög kvalitet.” 16 

Ett företag som gynnats av dels ökade födelsetal, dels en mer trendmedveten föräldrageneration 

är napptillverkaren Bambino Mam. Deras inriktning på designade 

nappar, nappflaskor och andra babyprodukter har fått företagets affärer att blomstra. 

Varumärket Bambino, som ursprungligen skapades av det svenska företaget Holmen 

Hygien, har funnits på den svenska marknaden sedan 1950-talet. Företaget fick ett 

15 

Dagens Industri (2005), www.babybjorn.com. 

16 

Pressmeddelande (2005), www.brio.se.


uppsving efter försäljningen till det österrikiska företaget Mam baby artikel 1991. De 

senaste fem åren har företaget vuxit med närmare 20 procent årligen och fördubblat 

sin försäljning sedan 1999. År 2004 uppgick försäljningen av nappar och andra 

barnprodukter till 72 miljoner kronor. Företagets VD Ingrid Grönfeldt formulerar 

sig i en intervju i Dagens industri enligt följande: 

”Nuförtiden vill föräldrar ha en napp som matchar barnens kläder, och många 

babyprodukter väljs för att visa vilken grupp man tillhör. Förr var en produkt lite 

präktig och tråkig, men nu ställer man krav på att den ska vara fin också.” 

Designern Mia Seipel tyckte att kläder för ammande mödrar generellt varken var 

funktionella eller estetiskt tilltalande. Hon valde därför att designa en kollektion 

som uppfyllde bägge dessa krav. Resultatet blev företaget BOOB, som designar och 

säljer kläder anpassade för ammande och gravida kvinnor. Kombinationen av trendig 

design och innovativt tänkande har visat sig mycket framgångsrik; BOOB belönades 

2001 med priset utmärkt svensk form, och 2003 med priset GWIIN (Global Women 

Inventors & Innovators Network). Mia Seipel är också i viss mån ett exempel på 

traditionens betydelse eftersom hennes föräldrar var med och grundade klädföretaget 

Polarn & Pyret. 17 

Ett ytterligare exempel på tradition – och hur den kan förvaltas – är Ymers skofabrik 

i Kumla, företaget som ligger bakom varumärket Kavat barnskor. Företag har 

formgivit och tillverkat barnskor i Kumla sedan mitten av 1940-talet. I Kumla finns 

en lång tradition av skotillverkning, men av de drygt 140 skofabriker som funnits i 

staden finns idag bara sex stycken kvar. Företaget har i dag ett 50-tal anställda och 

säljs i fem länder. Varje år tillverkas över 200 000 par barnskor i fabriken. Kavat som 

varumärke är idag i det närmaste synonymt med kvalitet inom barnskotillverkningsområdet. 

Begreppet svensktillverkad kvalitet används som försäljningsargument och 

har säkerligen bidragit till att det familjeägda företaget, trots den starka konkurrensen 

inom den globala klädindustrin, har kvar sin tillverkning och utveckling i Kumla. 18 

Att beskriva kompetensområdet 

Alla systemanalyser av en näring eller ett kompetensområde innehåller ett mått 

av att kreativitet, eftersom man tvingas se bortom traditionell branschanalys och 

gränsdragningar mellan privat och offentligt; varu- och tjänsteproduktion; små och 

stora företag etc. Detta är särskilt betydelsefullt när det gäller analyser som syftar 

17 

www.boobdesign.com. 

18 

www.kavat.com. 

27

28 


till att identifiera områden som traditionellt och i industristatistiken kanske inte 

ansetts höra ihop. I denna studie har vi valt att visualisera kompetensområdet som 

en ”kompetensblomma”. 

Figur 2: Barns lek, lärande och 

utveckling – Kompetensblomman 

Källa: Länsstyrelsen i 

Södermanland/Intersecta AB 

Hälsoteknik 

Läkemedel 

Barnmat 


Sjukvård 

Vårdfilosofi 

Varor 

Säkerhet 

Barnomsorg 

Den innersta cirkeln – som vi för enkelhets skull kallar ”barns lek, lärande och 

utveckling” – symboliserar de olika kärnkompetenserna eller kärnområdena (framförallt 

design, säkerhet, pedagogik och vårdfilosofi) som är generiska och påverkar 

olika typer av verksamheter. Varan eller tjänsten måste inte produceras av en privat 

aktör. I Sverige produceras exempelvis barnomsorgen och utbildningssystemet ofta 

av offentliga aktörer. En viktig dimension är just samspelet mellan det privata och 

offentliga. Det gäller såväl avseende kompetens som andra typer av relationer, t.ex. 

kan offentliga aktörer vara en krävande kund som bidrar till att företagen utvecklas 

gynnsamt. Denna typ av samspel finns det flera exempel på. Ett sådant är samspelet 

mellan Hags Mekaniska, som designar och producerar utelekplatser, och offentliga 

aktörer. Här är det offentliga såväl krävande kund som stiftare av lagar och regleringar 

som påverka förutsättningarna på marknaden. 

De yttre cirklarna exemplifierar olika varor och tjänster, oavsett om dessa produceras 

av en privat eller en offentlig aktör. Tillsammans bildar de vad man skulle 

kunna kalla en kompetensblomma. De yttre cirklarna, eller bladen om man så vill, 

kan hänga ihop i större eller mindre utsträckning, men det är inte självklart att det är 

så. På samma sätt som en reklam eller PR-byrå kan räknas in i upplevelseindustrin så 

kan den också sägas vara en del av en annan bransch värdekedja eller värdestjärna. Ett 

Pedagogik 

Tjänster 

Barnbilstolar 

Möbler 

Kläder 

Utbildningar 

Leksaker, 


Upplevelser, 

events 

Multimedia, 

böcker, TV, film


exempel kan utgöras av en reklambyrå som är specialiserad på marknadsföring inom 

bioteknik, och därigenom också kan sägas tillhöra en bioteknikssektorns värdekedja 

– och i förlängningen kanske även ett regionalt innovationssystem eller kluster inom 

bioteknik. 

Det är viktigt att notera att schemat ovan endast grovt presenterar ”byggklossarna” 

i kompetensområdet barns lek, lärande och utveckling. Kompetensblomman 

är ett första försök att fånga olika typer av verksamheter som är relaterade till detta 

kompetensområde. Runt varje specifik cirkel i figuren finns i viss utsträckning ett 

eget ”produktionssystem”. Dessa ”delsystem” kan sedan i sin tur beskrivas utifrån 

olika dimensioner. 

Omfattning av kompetensområdet 

Genom att använda både branschkoder (SNI-koder) och specifika ord i verksamhetsbeskrivningar 

identifierades drygt 3 000 företag. Vid den manuella kategoriseringen 

exkluderades 1 268 företag vars verksamhetsinriktning låg utanför kompetensområdet. 

Av de återstående 1 736 företagen var det cirka 1 600 som åtminstone hade uppgifter 

om anställda i sin årsredovisning. Det är i första hand dessa företag 1 600 företag som 

ingår i den fortsatta genomgången. De ekonomiska data vi haft tillgängliga är från 

2001 och framåt. I de fall där vi har använt andra data redogörs för detta. 

Det är intressant att i sammanhanget kunna konstatera att kompetensområdet 

enligt denna definition sysselsätter fler i Sverige än i Danmark (nästan 19 000 jämfört 

med cirka 10 000 sysselsatta). Det är också viktigt att komma ihåg att vi inte inkluderat 

aktörer som endast har en del av sin verksamhet inom kompetensområdet. I 

realiteten är antalet sysselsatta alltså större. 

Omsättningen inom segmentet uppgår till nästan 20 miljarder kronor, vilket ligger 

i paritet med den danska studien. Men även här är det viktigt att ha i åtanke att denna 

studie inte räknat med många aktörer som till en viss del tillhör kompetensområdet, 

t.ex. IKEA, Sveriges Radio, H&M är inkluderade och många av de stora förlagen. 

En skattning av omfattningen på barnrelaterade produkter dels hos ett antal stora 

företag, dels inom vissa branscher, t.ex. medicinsk teknik och barnböcker, resulterade 

i en total omsättning på drygt 57 mkr för kompetensområdet. 

29

30 

Tabell 1: Kompetensblomman – en skattning av 

kompetensområdets totala omsättning (tkr) i Sverige 

Baby-, 

hygienartiklar 

Omsättning (tkr) 

– verksamheter i 

kompetensblomman 

som täcks 

in av branschstatistiken 

(SNI 2002) 

Skattad omsättning 

– affärsområden 

i större 

företag som 

inte fångas av 

branschstatistiken* 


Kommentarer till 

skattningen av omsättning 

161 375 4 200 000 Europeiska marknaden för 

barnblöjor värderas till cirka 

28 miljarder SEK varav SCA 

AB har cirka 15 procent. 

Hälsoteknik 3 400 000 Branschområdet medicinsk 

teknik omsätter cirka 17 miljarder 

SEK. Cirka 20 procent 

av omsättningen är relaterad 

till barnprodukter. 

Kläder, skor 

(handel) 

Kläder, skor 

(tillverkning) 

Leksaker, lekredskap 

(handel) 



728 341 13 500 000 Hennes & Mauritz AB omsätter 

cirka 54 miljarder 

SEK. Cirka 25 procent av 

omsättningen är relaterad till 

barnprodukter. 

Total omsättning 

(tkr) 

– fördelad 

efter kompetensblommansverksamhetsområden 

4 200 161 

3 400 000 

14 128 341 

56 078 56 078 

3 567 206 3 567 206 

1 666 586 1 666 586 

Livsmedel 1 089 344 1 089 344 

Läkemedel 8 000 000 Genetropintillverkningen 

i Pfizer ABs anläggning i 

Strängnäs uppskattas ha 

ett marknadsvärde på 8 

miljarder SEK. 

Multimedia, 


2 239 212 2 277 000 Barnböcker svarar för cirka 

30 procent av den svenska 

bokexporten. Vi har skattat 

barnböckers del av bokbranschens 

totala omsättning (ca 

6,9 miljarder SEK) i Sverige 

till motsvarande andel. 

Möbler, husgeråd 47 131 6 000 000 IKEA AB omsätter 20 miljarder 

SEK. Cirka 30 procent 

av omsättningen är relaterad 

till barnprodukter. 

Transportutrustning 

(handel) 

8 000 000 

4 516 212 

6 047 131 

689 359 689 359


Transportutrustning 


Upplevelser, 

events 

Fördelning och utveckling i olika delområden 

När det gäller antalet företag fördelat efter delområde kan konstateras att de flesta 

finns inom branschområdena vård och omsorg, utbildning samt leksaker. 

Tabell 2: Antal företag (aktiebolag) samt antalet anställda fördelade efter branschområde 2004 

Branschområde 

Omsättning (tkr) 

– verksamheter i 

kompetensblomman 

som täcks 

in av branschstatistiken 

(SNI 2002) 

Antal 

företag 

Andel 

(%) av 

samtliga 

företag 

Antal anställda 

Andel (%) av 

samtliga anställda 

inom 

området 

Antal företag med 

uppgifter om 

anställda i årsredovisningarna 

Baby-, hygienartiklar 13 0,8 74 0,4 13 

Kläder, skor (handel) 139 8,4 542 2,9 134 

Kläder, skor (tillverkning) 4 0,2 77 0,4 4 

Leksaker, lekredskap (handel) 331 20,1 1 625 8,6 327 

Leksaker, lekredskap (tillverkning) 89 5,4 680 3,6 86 

Livsmedel 5 0,3 293 1,6 5 

Multimedia, böcker, TV, film 108 6,6 1 124 6,0 106 

Möbler, husgeråd 7 0,4 28 0,1 7 

Transportutrustning (handel) 43 2,6 253 1,3 42 

Transportutrustning (tillverkning) 4 0,2 165 0,9 4 

Upplevelser, events 105 6,4 1 770 9,4 101 

Utbildning 316 19,2 6 663 35,4 314 

Vård, omsorg 481 29,2 5 509 29,3 469 

Total 1 645 100,0 18 803 100,0 1 612 

Källa: Länsstyrelsen i Södermanland/Intersecta AB 

Skattad omsättning–affärsområden 

i större 

företag som 

inte fångas av 

branschstatistiken* 

Kommentarer till 

skattningen av omsättning 

Total omsättning 

(tkr) 

– fördelad 

efter kompetensblommansverksamhetsområden 

377 305 377 305 

1 567 464 1 567 464 

Utbildning 4 059 633 4 059 633 

Vård, omsorg 3 672 112 3 672 112 

Total 19 921 146 37 377 000 57 036 932 

* Källa: årsredovisningar, branschtidningar, intervjuer etc. 

31

32 

Tabell 3: De 30 största företagen (AB) år 2004 

Företag 

Anställda 

2004 

Omsättning 

(tkr) 2004 

Län (företagets 

säte) 


Semper AB 252 1 055 824 Stockholm Livsmedel 

Verksamhet 

(se kompetensblomman) 

BRIO AB 218 945 411 Skåne Leksaker, lekredskap 


Egmont Kärnan AB 146 647 273 Skåne Multimedia, böcker, TV, film 

Pysslingen Förskolor och Skolor AB 942 502 604 Stockholm Utbildning 

Liseberg AB 500 469 107 Västra 

Götaland 

Upplevelser, events 

Vittra Utbildning AB 23 433 610 Stockholm Utbildning 

HAGS Aneby AB 160 340 399 Jönköping Leksaker, lekredskap 


Game Stores Group Sweden AB 123 296 895 Stockholm Leksaker, lekredskap 

(handel) 

PAN Vision Publishing AB 99 272 479 Stockholm Multimedia, böcker, TV, film 

AB Gröna Lunds Tivoli 283 260 686 Stockholm Upplevelser, events 

Baby-Björn Aktiebolag 60 259 502 Stockholm Transportutrustning 

(handel) 

Gryning Vård AB 379 258 043 Västra 

Götaland 

Vård, omsorg 

EB Games Sweden AB 145 256 827 Skåne Leksaker, lekredskap 

(handel) 

RNB RETAIL AND BRANDS AB 202 253 760 Stockholm Kläder, skor (handel) 

BRIO Lek & Lär AB 65 252 277 Skåne Leksaker, lekredskap 

(handel) 

STS Student Travel Schools AB 52 234 209 Västra 

Götaland 

Utbildning 

Electronic Arts Nordic AB 50 227 461 Stockholm Multimedia, böcker, TV, film 

Digital Illusions CE AB 158 213 391 Stockholm Multimedia, böcker, TV, film 

Törnskogen Utbildning AB 259 212 817 Stockholm Utbildning 

Rösjötorp Utbildning AB 286 193 206 Stockholm Utbildning 

Emmaljunga Barnvagnsfabrik AB 90 191 546 Skåne Transportutrustning 


European Nursery Group Sweden AB 74 185 759 Skåne Transportutrustning 


Leksam AB 49 180 144 Skåne Leksaker, lekredskap 

(handel) 

Libro Gruppen AB 43 156 812 Västra 

Götaland 

LEGO Sverige AB 9 154 862 Västra 

Götaland 


(handel) 


(handel) 

Micki Leksaker AB 63 123 924 Kronoberg Leksaker, lekredskap (tillverkning) 

Kolmårdens Djurpark AB 152 118 599 Östergötland Upplevelser, events 

AB Barnens Bokklubb 15 109 642 Stockholm Multimedia, böcker, TV, film 

AB Vårljus 153 98 026 Stockholm Vård, omsorg 

Scanbox Entertainment Sweden AB 16 88 141 Västra 

Götaland 

Total 7 070 8 995 240 


Multimedia, böcker, TV, film


Om vi betraktar antalet företag utifrån antalet anställda, så dominerar tjänster inom 

utbildning och vård. Detta är intressant eftersom det ligger inom den sfär som kan 

sägas ha en stor potential att utvecklas som export näring – välfärdstjänsterna. 

När det gäller förändringar under den senaste perioden (2001–2004) kan konstateras 

att vissa delområden har vuxit medan andra har minskat. Störst tillväxt uppvisar 

delområdet multimedia. Även inom baby-, hygienartiklar och utbildning har det skett 

en tillväxt, däremot inte i samma omfattning. Skälen till detta är flera, från organisk 

tillväxt (t.ex. dataspelsföretag och utbildningsföretag) till att företag fusionerats etc. 

De delområden som har minskat är främst relaterade till tillverkningsindustrin. 

Om vi väljer omsättningsnivån som parameter kan man konstatera att den högsta 

omsättningssumman finns inom utbildning. Näst högst finns i branschområdet 

vård- och omsorgstjänster. Tillsammans med multimedia är det också dessa områden 

som uppvisat den största tillväxten (omsättnings- och sysselsättningsmässigt) under 

perioden 2001–2004. 

Vilka är de största företagen inom kompetensområdet? 

Bland kärnföretagen påverkas definitionen av största företaget av om man väljer 

omsättning eller sysselsättning som parameter. Mätt i omsättning är Semper störst 

tätt följda av BRIO, d.v.s. producenter av barnmat och leksaker. Mäter man i antal 

sysselsatta är däremot Pysslingen störst, d.v.s. ett företag som driver förskolor och 

daghem. Intressant att notera är också att Hags Mekaniska, som vuxit fram i samspelet 

mellan privat och offentlig sektor, utgör ett av de större företagen, mätt såväl i antal 

anställda som i total omsättning. 

En jämförelse med andra kända branscher 

Hur står sig då kompetensområdet barns lek, lärande och utveckling – som självfallet 

skär genom många kompetensområden – jämfört med andra sektorer som lyfts fram 

som betydelsefulla för Sverige? I jämförelse med IT/Telekom, upplevelse, fordonsindustri 

och bioteknik/läkemedel är kompetensområdet relativt litet mätt i omsättning 

och total sysselsättning. Barns lek, lärande och utveckling är å andra sidan större än 

musikindustrin, som ofta lyfts fram under de senaste 5–10 åren. En ytterligare viktig 

och intressant aspekt är att kompetensområdet förefaller ha haft en mycket positiv 

utvecklingskurva, både i omsättning och i sysselsättning. 

33

34 


Tabell 4: Omsättning och antal anställda inom ”Barns lek, lärande och utveckling” jämfört med andra 

branschområdena, 2004 samt förändring (%) av omsättning och antal anställda 2001–2004 

Branschområde 

Omsättning 

(tkr) 2004 

Förändring 

2001–2004 (%) 

Anställda 

2004 

Förändring 

2001–2004 (%) 

Bioteknik/läkemedel 133 147 010 24 32 390 16 

IT/Telekom 335 229 999 12 131 067 14 

Upplevelsenäring 97 103 337 22 60 176 7 

Fordon 284 414 836 21 74 571 7 

Barns lek, lärande 

och utveckling 

19 921 146 43 18 803 32 

Total 869 818 332 18 319 011 12 


Figur 3: Geografisk fördelning av antalet företag, omsättning och antal anställda inom 

”Barns lek, lärande och utveckling” år 2004 

Antal företag 

13–26 

27–45 

46–553 

Antal företag, totalt Omsättning, totalt Antal anställda, totalt 

Omsättning, tkr 

90 084–204 928 

204 929–306 926 

306 927–8 518 340 


70–147 

148–434 

435–8 980 

Källa: Läns- 

styrelsen i 

Södermanland/ 

Intersecta AB


Kompetensområdets ekonomiska geografi 

En ytterligare dimension av barns lek, lärande och utveckling rör kompetensområdets 

ekonomiska geografi. För det första kan man se att fördelningen i relativt stor 

utsträckning följer befolkningsstrukturen, vilket innebär att kompetensområdet är 

starkt koncentrerat till storstadsregionerna. Mälarregionen dominerar, följt av Västra 

Götaland och Skåne. Förklaringen till detta är naturligtvis att många verksamheter är 

marknadsstyrda vad gäller lokalisering i form av handel, välfärdstjänster etc. (Figur 3) 

När man analyserar antal företag efter län och branschområde blir bilden något 

annorlunda. Bland annat framträder en liten klusterbildning (agglomeration) inom 

möbler/husgeråd och leksaker/lekredskap i Smålandsregionen (Kronoberg, Jönköping 

och Kalmar). Lägger man sedan till exempelvis den miljö som finns i Vimmerby runt 

Astrid Lindgrens Värld, blir denna bild starkare. 

Exempel på forskning och utbildning 

När det gäller kunskapsintensiva näringar inom ”life science” (livsmedel, sjukvård 

och hälsoteknik) är de strategiska tjänsterna och insatsvarorna ofta relaterade till 

forskning och spetskompetens vid universitet och andra forskningsinstitutioner. Inom 

det system av aktörer och kompetens som finns i Sverige för att bota och stödja olika 

Tabell 5: Exempel på FoU med bäring på barns lek, lärande och utveckling 

Utbildningar vid högskolor/universitet 

• Lärarutbildningar (förskollärarutbildning, fritidslärarutbildning, ämneslärarutbildning m.m.) 

• Pedagogik 

• Psykologi 

De flesta högskolor och universitet bedriver någon typ av utbildning som är relaterad till barn, framförallt olika 

typer av lärarutbildningar samt inom psykologi och pedagogik. 

Luleå Tekniska Universitet: Barn, lek och lärande, 40 poäng 

Forskning om lek, barnpedagogik, socialisation 

Göteborgs universitet: Forskning och publikationer relaterade till barnpedagogik 

Lärarhögskolan i Stockholm: Forskning om lek och socialisation 

Linköpings universitet: Tema Barn 

Karlstads universitet: Lärande i skola och arbetsliv 

Stockholms universitet: Centrum för Barnkulturforskning 

KTH: Tvärvetenskaplig forskning vid SITREC rörande barns lek och lekens redskap 

Forskning om barns hälsa – exempel 

Uppsala universitet/Landstinget i Uppsala: Barnhälsovård i förändring. Uppsala Universitet, 

landstingen i Uppsala län, institutionen för kvinnors hälsa och barns hälsa, enheten för pediatrik 

Stockholms läns landsting: BAMSE-projektet 

35

36 


barnrelaterade sjukdomar handlar detta t.ex. om klinisk forskning, tidig diagnostik, 

vårdvetenskap och lärande- och kognitionsforskning. Det kan självfallet också handla 

om pedagogik eller tvärvetenskaplig forskning i ett gränssnitt mellan barns lek, lärande 

och utveckling och industriell produktion. 

Vid KTH finns i dag forskningscentret SITREC, Stockholm International Toy 

Research Centre, som arbetar med att tvärvetenskapligt forska och förmedla kunskap 

kring lekredskap, både sådana som tillverkas för lek och sådana som barn använder i 

sitt lekande. En vikig del av SITREC:s verksamhet är att bygga broar mellan forskning 

inom fältet lekens redskap och andra branscher och näringar som exempelvis IT och 

Telekom. Det handlar således om vad andra branscher kan lära sig från leksaksforskningen 

när det gäller materialteknik, pedagogik och informationsdesign. 

Ett exempel på hur företag kan dra nytta av forskning kring barns lekmiljöer är 

IKEA. Företaget genomförde år 2000 i samarbete med SVID (Stiftelsen svensk industridesign) 

ett samarbete kring barn och design. Tanken var att låta barnen själva 

utveckla en idé till nästan färdig produkt. Satsningen hade två syften; dels att ta tillvara 

barnen som skapare av morgondagens utbud. Dels att tidigt väcka barnens intresse för 

form och design, både i termer av framtida sysselsättning och som konsumenter samt 

att se barnen som beställare av morgondagens efterfrågan. Kopplat till forskningen 

kring barn och deras lekmiljöer kom också IKEA, inför arbetet med 2004 år barnserie 

PS, att samarbeta dels med forskare inom lek och lek miljö, dels med expertpaneler 

med barn från åtta länder. Detta samarbete resulterade i 32 IKEA-produkter riktade 

till barn. I detta sammanhang bör också nämnas att IKEA mycket medvetet arbetet 

med barnsäkerhet under lång tid. 19 

Kunskap om entreprenörskap och entreprenöriell förmåga är någonting vidare än 

formell högskoleutbildning. Att stimulera barns lärande och kreativitet genom lek är 

något som Tom Tits experiment i Södertälje tagit fasta på. 

Barns lek, lärande och utveckling i exportstatistiken 

Det har inte varit möjligt att göra en analys av kompetensområdets konkurrenskraft 

som exportnäring, eftersom exportstatistiken inte är uppbyggt på ett sådant sätt att 

området går att identifiera. Problemet är att stora delar av exporten finns i statistiska 

varugrupper där man inte kan avgöra om en vara eller en tjänst hör till kompetensområdet. 

I likhet med SNI-koderna finns det dock några specifika varugrupper som 

är mer intressanta än andra. Totalt har vi identifierat 13 sådana varugrupper, av totalt 

5 455. 

19 Bo Bedre (2003); Dagens Handel (2003).


Faktaruta 9: Tom Tits experiment 

Tom Tits experiment kan beskrivas som en upplevelsepark där naturvetenskap och kreativitet 

står i centrum. Som besökare får man prova och undersöka fenomen med anknytning till vatten, 

luft, ljus, ljud, rörelse med mera. Man får chans att upptäcka människokroppen och testa 

sinnesorgan och se utvecklingen från ägg till människa i anatomiska modeller. Utöver detta 

anordnas också kompetensutveckling för lärare. Man har även öppnat en förskola med plats 

för 60 barn som drivs i samma anda som upplevelseparken. Tom Tits experiment har som 

målsättning att undervisa, entusiasmera och väcka nyfikenhet för teknik och naturvetenskap 

hos barn och ungdomar. Företaget omsätter cirka 40 miljoner per år. Av de ca 300 000 besökarna 

om året utgörs ungefär hälften av barn, resten är vuxna. Årligen sysselsätts närmare 

130 personer inklusive säsongsarbetare. Tidigare var upplevelseparken helägd av Södertälje 

kommun, men i dag drivs den som stiftelse med representanter för kommunen, näringslivet 

och lärarhögskolan i styrelsen. 

Källa: Ny teknik (2003); www.tomtit.se 

Tabell 6: Varukoder som i huvudsak fångar specifika aktiviteter inom kompetensområdet 

0402 29 11 Specialmjölk för barn, i hermetiskt tillslutna behållare med en nettovikt av högst 500 g och 

med en fetthalt av mer än 10 viktprocent 

1901 10 00 Beredningar avsedda för barn, i detaljhandelsförpackningar 

3407 00 00 Modelleringspastor, inbegripet sådana som är avsedda för barn; s.k. dentalvax samt avtrycksmassor 

för dentalt bruk, föreliggande i satser, i detaljhandelsförpackningar eller i form 

av plattor, hästskoformade stycken, stänger e.d.; andra preparat för dentalt bruk, på basis 

av gips 

4014 90 10 Dinappar, bröstvårtskydd och liknande artiklar för spädbarn 

4818 40 90 Blöjor till spädbarn och liknande sanitetsartiklar 

4903 00 00 Bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn 

5601 10 Sanitetsbindor och sanitetstamponger, blöjor till spädbarn och liknande 

sanitetsartiklar, av vadd 

8715 00 Barnvagnar och delar till barnvagnar 

9501 00 Leksaksfordon med hjul, avsedda för barn (t.ex. trehjuliga leksakscyklar, sparkcyklar och 

trampbilar); dockvagnar 

9501 00 Leksaksfordon med hjul, avsedda för barn (t.ex. trehjuliga leksakscyklar, sparkcyklar och 

trampbilar); dockvagnar 

9502 Dockor föreställande människor 

9503 Andra leksaker; skalenliga modeller och liknande modeller för förströelse, mekaniska eller 

icke mekaniska; pussel av alla slag 

9504 Artiklar för sällskapsspel, inbegripet spelapparater för spelhallar, nöjesfält e.d., biljardbord 

och bord för kasinon samt automatiska kägelresare för bowlinghallar 

9504 10 00 Videospel av sådana slag som används tillsammans med en televisionsmottagare 

Källa: SCB 

37

38 


Även i detta sammanhang så bör det naturligtvis poängteras att inte ens alla 

dessa koder är avgränsade till att enbart innehålla ”barnprodukter”. H&M bedömer 

exempelvis att cirka 25 procent av deras totala försäljning kan relateras till barn. I 

diagrammet nedan redovisas exporten i de ovan identifierade varugrupperna. Det har 

skett en långsam ökning av varuexporten fram till och med förra året, då en radikal 

exportökning inträffade, från cirka 1,5 miljarder till drygt 3,5 miljarder kronor. Om 

detta är tillfällig eller permanent exportökning återstår att se. 

Figur 4: Varuexport (tkr) inom varugrupper (KN-nomenklaturen) relaterade 

till kompetensområdet barns lek, lärande och utveckling, 1995–2004 

Källa: SCB 

4 000 000 

3 500 000 

3 000 000 

2 500 000 

2 000 000 

1 500 000 

1 000 000 

500 000 

0 

95 

96 

Svårigheter att fånga kompetensområdet 

97 

98 

Kompetensblomman är ett försök att fånga olika typer av verksamheter som är relaterade 

till kompetensområdet barns lek, lärande och utveckling. Branschstatistiken (SNI 

2002) ger ingen fullständig bild av detta kompetensområde. Det finns framförallt tre 

orsaker till att kompetensområdet inte låter sig fångas av den branschstatistik som 

hämtas från affärsdatabaser: 

• Branschområden med betydande andel offentlig sektor. Det mest framträdande 

exemplet är inom vård, omsorg och utbildning. 

• Branschområden där samma produkter säljs till barn och vuxna. Inom läkemedelsindustrin 

finns i princip inga specifika barnläkemedel. Den anpassning som sker av 

99 

00 

01 

02 

03 

04


produkter handlar framförallt om dosering och beredningsform. Det finns ingen 

statistik över detta. Ett undantag är tillväxthormonet Genotropin. 

• Branschområden där delar av företagens verksamhet är riktad mot barn som 

kundgrupp. Både konfektionsindustrin och medicinsk teknik innehåller företag 

där produkter ingår i egna affärsområden. Ofta handlar det här om stora företag 

som är verksamma inom många olika affärsområden, t.ex. SCA, eller som arbetar 

inom ett brett segment, t.ex. IKEA som i sin affärsidé uppger att de arbetar med 

heminredningsprodukter. 

39

3. Metod – hur 

analysera och 

visualisera? 

I DET FÖREGÅENDE KAPITLET beskrev vi kompetensområdet barns lek, lärande och 

utveckling utifrån bl.a. ekonomisk omfattning och delområden. I detta kapitel ska 

vi lite mer i detalj redogöra för hur arbetet har gått till. I figuren nedan har vi försökt 

att grafiskt åskådliggöra hur vi generellt tror att man kan visualisera ett kompetensområde 

och hur det kan analyseras; från makroperspektiv (helikopterperspektivet) 

till mikroperspektivet (människorna i systemet). 

Figur 5: Barns lek, lärande och utveckling – från makro till mikro 

Ett 

kompetensområde 

De enstaka 

delområdena 


Eventuella 

klusterbildningar 

Betydelsefulla 

företag & 

organisationer 

Nyckelpersoner 

Den första cirkeln, längst till vänster, representerar hela kompetensområdet (d.v.s. 

kompetensblomman som beskrivits tidigare). Den andra cirkeln beskriver de enstaka


delområdena. Den tredje beskriver eventuella klusterbildningar. Den fjärde beskriver 

viktiga och betydelsefulla företag (ledande företag) eller andra typer av organisationer. 

Den sista cirkeln slutligen symboliserar betydelsefulla nyckelpersoner och entreprenörer. 

Vår lärdom är att det är viktigt att ibland hålla isär cirklarna, och det av flera 

skäl. Ett viktigt skäl är analytiskt: den typ av relationer som finns i den första vänstra 

cirkeln är troligtvis inte samma typ av relationer som finns i den tredje cirkeln (d.v.s. 

mellan aktörerna i ett specifikt kluster). Det är också betydelsefullt ur ett policyperspektiv: 

den typ av insatser som kan ske på ett makroperspektiv (cirkel ett) fungerar 

förmodligen inte i ett kluster- eller individperspektiv (cirkel tre). I någon mån finns 

ju inte klustret ”barns lek, lärande och utveckling” som ett kluster. Å andra sidan 

– vilken är den bärande idén i denna studie – så existerar olika typer av kopplingar 

mellan de olika delområdena. 

En modell för analys – hur gå till väga 

Det finns inga självklara eller vedertagna modeller och verktyg som talar om hur man 

ska gå tillväga för att genomföra en klusteranalys. En viktig förklaring till detta är 

att analysmodellerna varierar, och måste variera, beroende på analysens syfte. Sammanfattningsvis 

kan tre typer av syften sägas existera, nämligen att: 

• kartlägga det befintliga näringslivet; 

• stödja och utveckla befintliga kluster/innovationssystem; 

• att finna nya och potentiella klusterbildningar/innovationssystem/kompetensområden. 

Den första typen av analyser syftar primärt till att bättre förstå näringslivets olika typer 

av relationer och beroenden. Därigenom kan förhoppningsvis stödjande strukturer 

identifieras. I grund och botten handlar det naturligtvis om att identifiera nationella 

eller regionala styrkeområden. Målet är att identifiera de klusterområden som 

producerar internationellt konkurrenskraftiga primära produkter. Det kan handla 

om varor (tunga lastbilar, telefoniutrustning, möbler), men det kan lika gärna vara 

tjänster som ställs i fokus (telefonitjänster, informationsdesign). Det är inte givet hur 

detaljerat de primära produkterna skall sökas och avgränsas. Det kan röra sig om såväl 

smala och nischinriktade, som mer breda produktgrupper. I vissa sammanhang kan 

det t.ex. vara motiverat att behandla personbils- och bilsäkerhetsklustren separat. I 

andra sammanhang kan det vara lämpligt att betrakta dem som delar av ett bredare 

svenskt, fordonsindustriellt kluster. 

41

42 


Beträffande analyser som syftar till att stödja och utveckla ett befintligt ”kluster”, 

oavsett om det rör sig om en organisk branschkoncentration eller mer formaliserade 

nätverk, kan listan på frågor som analysen ska besvara göras lång. En central fråga 

är dock: hur kan institutioner och andra stödjande aktörer hjälpa till att stärka detta 

industriella systems utvecklingskraft och innovationsförmåga? Det kan exempelvis 

innebära fördjupade analyser av resursbehov och kompetensprofil. 

En analys kan också ha till syfte att försöka identifiera nya potentiella kluster, 

innovationssystem och kompetensområden. När det gäller länkar mellan verksamheter 

och aktörer handlar det framförallt om att ha förmåga att identifiera branscher som 

kan korsbefrukta varandra. Observera att det här inte handlar om att skapa diverse 

”konstruerade nätverk”, utan snarare att försöka identifiera olika potentiella synergieffekter 

– oavsett om det handlar om att betrakta två tillsynes aparta branscher eller 

ett nytt sätt att se på en vara eller en tjänst. 

Arbetet med att identifiera ett kompetensområde kan ske med stöd av olika metoder 

och verktyg. Ett sätt är att utnyttja befintlig industristatistik och olika affärsdatabaser. 

Ett annat sätt är att analysera företag och andra aktörer via intervjuer och enkäter. 

Ett tredje sätt är att arbeta med olika typer av skrivbordsundersökningar, t.ex. genom 

att studera tidningar och hemsidor. Det är dock viktigt att man kompletterar de 

statistiska analyserna med företagsintervjuer, eftersom en bredare ansats ofta ger en 

bättre analytisk plattform. 

Att identifiera själva kompetensområdet 

När det gäller att identifiera själva kompetensområdet handlar det i mångt och mycket 

om att vara öppen och kreativ. Det gäller att börja brett för att sedan avgränsa sig. 

Det är självfallet inte bara betydelsefullt att avgränsa ”rätt” utan också att faktiskt ha 

tillväxt och konkurrenskraft i fokus. Att tidigt inleda en dialog med olika företrädare 

för ett kompetensområde – de må vara ledande företag eller branschorganisationer 

– är därför viktigt. 

Om vi utgår från tidigare figuren så kan vi konstatera att det gäller att försöka 

identifiera både ett kompetensområde, t.ex. barns lek, lärande och utveckling, och 

olika delområden. Dessa två analyser bör vara mer ”kreativa” och inte låta sig begränsas 

av för givet tagna avgränsningar. 

En annan viktig del av analysarbetet handlar om att både identifiera generella 

och specifika påverkansfaktorer. Ett exempel på generell påverkansfaktor, eller kanske 

snarare drivkraft, har i barns lek, lärande och utveckling varit det breda ”säkerhetstänkandet” 

som genomsyrar många olika delsektorer.


Figur 6: Fokusera på delmängder och på att identifiera generella och specifika påverkansfaktorer 

Ett 


1. Att identifiera 

själva kompetensområdet 



De enstaka 

delområdena 

Specifika påverkansfaktorer 

Eventuella 


Generella påverkansfaktorer 

Att visualisera, avgränsa och identifiera aktörerna 

2. Att visualisera, 

avgränsa och identifiera aktörerna 


företag & 



För att visualisera, avgränsa och identifiera aktörerna i systemet kan man utnyttja både 

bolagsordningar och branschstatistik. Men det är viktigt att man då både använder 

olika typer av sekundära källor, t.ex. branschorgan, medlemsmatriklar, hemsidor 

m.m., och identifierar och nyttjar den kompetens som olika nyckelpersoner besitter. 

Vi vill också peka på tidningar och tidskrifter som en källa som med fördel kan nyttjas 

för att fånga viktiga aktörer på marknaden. Genom att inventera annonsörerna kan 

man t.ex. få fram olika typer av aktörer, från kärnföretag till ”Internet communities” 

och andra relaterade verksamheter. Den här typen av källor är speciellt lämpade för 

kompetensområden vars slutmarknad i huvudsak är en konsumentmarknad. 

I arbetet med att avgränsa och identifiera aktörerna är det centralt att försöka belysa 

såväl vad som skapar kraft och näring åt kompetensområdet (”kompetensblomman”), 

som vad som behöver tillföras av en eller flera ”trädgårdsmästare”. Man måste även 

våga rikta blicken utanför det snäva kompetensområdet eller den snäva regionen. Vill 

man exempelvis vara världsbäst så måste man faktiskt vara just det – bäst i världen. 

En analys måste våga vara omvärldsanalyserande. Slutligen är det viktigt att arbeta 

nära potentiella aktörer – ”genomförare”. Det kan därför vara lämpligt att involvera 

branschorganisationer och nyckelaktörer, dels för att få kunskap, dels för att förankra 

och skapa trovärdighet gentemot det område som studeras. 

I figur 7 har vi försökt att förtydliga detta genom att ge exempel på fakta som 

är viktiga att inkludera i analys- och kartläggningsarbetet för att så bra som möjligt 

kunna visualisera kompetensområdet. 

43

44 

Figur 7: Fokusera på faktakunskap och processkunskap 

Ett 


De enstaka 

delområdena 

Eventuella 


Faktakunskap 

• Storföretagens utveckling 

• Exportstatistik 

• Nyföretagande, intraprenörskap 

• Mångfald, genus, arbetskraftens sammansättning 

• Regionala kompetensnoder 

För- och nackdelar med branschstatistiken 


Processkunskap 

• Identifiera ledande företag 

• Identifiera kunskaps-, utvecklingsnoder samt individer 

• Nätverk och klusterbildningar 


företag & 





Den dominerande metoden för att identifiera och avgränsa företagspopulationer vid 

branschstudier är att utgå från den branschindelningen som Standard för svensk näringsgrensindelning 

(SNI-koder) tillhandahåller. Detta gäller också för kartläggningar 

och analyser liknande denna. 

Standarden för svensk näringsgrensindelning, SNI, är en statistisk standard för 

klassificering av produktionsenheter (företag, arbetsställen) till branscher. Den nu 

föreliggande standarden, SNI 2002, är uppdelad på totalt 776 så kallade SNI-koder 

på den mest detaljerade branschnivån, oftast benämnd 5-siffernivå. 

Det finns både för- och nackdelar med att utgå från SNI-koder vid analys av 

branschöverskridande kompetensområden. Lättillgänglighet, reproducerbarhet och 

jämförbarhet hör till några av de främsta fördelarna. En annan styrka med SNI-koderna 

är att de är relativt detaljerade beträffande traditionella industribranscher. 

Till nackdelarna hör att SNI-koderna många gånger utgör ett alltför trubbigt 

instrument för att fånga branschmässigt heterogena kompetensområden. Om man 

utgår från ett klusterperspektiv för att fånga ett kompetensområde så kan problematiken 

sägas vara tvådelad. För det första så finns det inte någon självklar SNI-kod 

som tydligt avgränsar de branscher som klustrets kärnprodukter ingår i. För det andra 

finns det generella problem för att med stöd av SNI-koder identifiera olika typer av 

stödjande och relaterade verksamheter. 

Av totalt 776 branschkoder på 5-siffersnivå (enligt SNI-2002) har totalt nio stycken 

identifierats som relaterade till kompetensområdet barns lek, lärande och lutveckling. 

Detta är SNI-koder som är tydligt avgränsade till detta kompetensområde. Självfallet


finns det verksamheter i betydligt flera SNI-koder, men då ingår även sådana verksamheter 

som inte tillhör kompetensområdet. 

Som framgår av tabellen nedan återfinns sex av nio identifierade branschkoder 

inom områdena utbildning, omsorg och sjukvård. Övriga tre branschkoder finns 

inom handel och tillverkning. 20 

Tabell 7: Antal anställda 2003 i branscher som enligt SNI 2002 

kan relateras till utbildning, vård och omsorg, med inriktning mot barn 

Antal sysselsatta 

totalt 

Andel kvinnor 

(procent) 

80.101 Förskoleutbildning 100 637 95 

80.102 Grundskoleutbildning och förskoleklass 192 342 78 

80.103 Utbildning inom grundsärskola 3 887 78 

85.313 Heldygnsvård med boende för barn och ungdomar 16 610 65 

85.322 Dagbarnvård 16 991 90 

85.323 Öppna sociala insatser för barn och ungdomar 1 259 71 

Total 331 726 83 

Källa: SCB 

Fritextsökningar i verksamhetsbeskrivningar 

I en kluster- eller innovationssystemsanalys är det bra att komplettera bransch- eller 

SNI-koderna genom att identifiera företag via specifika ord som ingår i deras 

verksamhetsbeskrivningar. När det gäller ett aktiebolags verksamhet ska den anges 

konkret i bolagsordningen. Detta regleras i 2 kap 4 paragrafen första stycket 3 i ABL 

(Aktiebolagslagen). Beskrivningen av verksamheten får inte vara flytande. I vissa fall 

kräver PRV (Patent- och Registreringsverket) att verksamheten preciseras, t.ex. om 

företaget bedriver import eller export av någonting, är en handelsrörelse eller sysslar 

med leasing/uthyrning. 

Ofta är det så att företag använder specifika ord som karaktäriserar deras kärnverksamhet. 

Låt oss ta Emmaljunga Barnvagnsfabrik AB som ett exempel på varför 

fritextsökningar i företagens verksamhetsbeskrivningar är ett bra komplement till 

SNI-koder. Emmaljunga Barnvagnsfabrik är kodad som ”diverse annan tillverkning” 

(SNI-kod 36630). Den här ”branschen” omfattar drygt 360 aktiebolag med synnerligen 

varierande verksamhetsinriktning. Det här innebär att företaget har branschklassificerats 

på ett sätt som gör det svårt eller rent av omöjligt att utläsa att företaget 

producerar barnartiklar. Men om man istället utgår från Emmaljunga Barnvagnsfabriks 

20 

36500 Butikshandel med leksaker; 52486 Butikshandel med leksaker och 52424 Butikshandel med barnkläder. 

45

46 


verksamhetsbeskrivning finns här ord som ”barn-” samt ”dockvagnar”. Detta ger en 

tydligare indikation på företagets inriktning. Därmed är det lättare att avgöra om 

företaget kan vara en del av kompetensområdet eller inte. 

”Föremålet för bolagets verksamhet är dels att driva tillverkning och försäljning av 

barn- och dockvagnar, dels att bedriva uthyrnings- och leasingrörelse av maskiner 

inom transportmedelsindustrin samt dels att äga och förvalta fast egendom, aktier 

och andra värdepapper samt även som idka annan härmed förenlig verksamhet.” 

21 

I föreliggande studie har vi använt orden ”barn”, ”leksak”, ”ungdom” och ”baby” som 

ett komplement till SNI-koder för att fånga verksamheter (aktiebolag) relaterade barns 

lek, lärande och livsmiljö. 

Metoden som inspiration – exempel 

Det är inte säkert att en metod fungerar i alla sammanhang. Nedan följer dock några 

exempel på hur man inom Länsstyrelsen i Södermanlands län har använt/använder 

den metod som finns beskriven i denna bok. Exemplen visar hur fruktbart det är 

att analysera kompetensområden utifrån ett systemtänkande. En fördel med detta 

perspektiv är att man undviker så kallade ”falska dikotomier”. Med detta menas att 

verkligheten inte låter sig fångas genom olika konstruerade motsättningar, till exempel 

små kontra stora företag, ny teknik kontra traditionell industri, high-tech kontra 

low-tech, tillverkande företag kontra tjänsteföretag och så vidare. 

Länsstyrelsen i Södermanland fundera just nu på är hur ett liknande perspektiv 

skulle kunna appliceras på äldre (55+, ”Mappies”). Ett skäl till detta är att Nyköpings 

kommun är i färd med att skapa landets första ”äldrekluster” eftersom kommunen 

ska satsa på att bli centrum för boende, tjänsteproduktion, forskning och utbildning 

inom äldreområdet. En av de mer globala pådrivande bakgrundsfaktorerna till denna 

satsning är att andelen individer 50+ av den samlade konsumtionen kommer att öka 

dramatiskt i hela världen fram till 2030. Världens befolkning över 65 år kommer fram 

till år 2030 att öka med 100 procent och i Mälarregionen med 65 procent. Dessutom 

förutspås att äldre och äldrebetingad sjukvård kommer att stå för mer än 30 procent 

av Japans och USA:s ekonomi 2020. I den konceptuella figuren nedan har ett försök 

gjorts att visualisera 55+ utifrån den modell som använts i denna studie. 

21 Källa: PRV.


Figur 8: Kompetensblomman 

för 55+ – ett utkast 



En annan satsning som fått stor spridning är branschanalysen av den alternativa hälsobranschen 

presenterad i rapporten ”Frisk tillväxt i hälsobranschen – Lika Villkors 

kartläggning och analys av den alternativa hälsobranschen i Södermanlands län”. Syftet 

med denna studie – som genomfördes 2004 – var att minska kunskapsluckorna om 

den alternativa hälsobranschen, få djupare förståelse för dess tillväxtpotential samt 

stimulera till fortsatt kunskapsutveckling. Vad menas med alternativ hälsobransch? 

Detta illustreras i figuren nedan, hämtad från slutrapporten. 

Figur 9: Hälsobranschen 

Källa: ”Frisk tillväxt i hälsobranschen 

– Lika Villkors kartläggning och analys 

av den alternativa hälsobranschen 

i Södermanlands län”. 

Nya finansieringslösningar 

Ekonomi 

Hälsoteknik 

Läkemedel 

Rehabilitering 

Sjukgymnastik 

Legitimerade 

terapeuter 

Hälsoteknik 

Läkemedel 

(Frivilligt) arbete 

Barn/barnbarn 

Friskvård/sjukvård 

Rekreation 

Sjuk- & hälsovård 

Dietister 

hälso- och sjukvård 

Äldreomsorg 

Behandlingshem 

Företagsvård, 

friskvård, 

hälsovård 

Komplementär 

medicin 

Hälsokost 

Friskvård 

Kroppsvård 

I detta sammanhang kan också nämnas att en ny satsning i Södermanlands län håller 

på att växa fram – ”Hälsosam”, en satsning på företagare inom hälsoområdet. Detta 

är ett intressant exempel på hur analys och operativa processer kan korsbefrukta 

varandra. 

Vila 

Sociala livsstilar 

Spa/njuta 

Traditionell 

Tjänster 

Göra 

Varor 

Omsorg 

hälso- och sjukvård 

Boendekoncept 

Leva 

Alternativ 

Inredning/design 

Utbildningar 

Resa/upplevelser 

Matupplevelser 

Intressen 

Events 

Kultur: multimedia, 


47

4. Exemplet 

Vimmerby 

och Småland 

Bakgrund 

FRÅN ATT HA VARIT EN STENÅLDERS BOSÄTTNING, medeltida handelsnod och sentida 

expanderande stad där industriell produktion kombinerats med handel och service 

för ett agrart omland, har Vimmerby under de senaste åren tvingats konfrontera den 

rikstäckande trenden med stagnerande tillverkningsindustri, svårhanterliga strukturomvandlingar 

och avfolkningshot. För att bryta den negativa trenden satsade 

Vimmerby kommun på ett nytänkande kring näringslivspolitik och Vision Vimmerby 

– en plattform för strategisk utveckling och tillväxt initierades. En av Vision 

Vimmerbys grundtankar är att behålla och utveckla det som redan finns i Vimmerby 

och ett styrkeområde för kommunens fortsatta utveckling är upplevelsenäringen och 

den nära kopplingen till Astrid Lindgren. 

År 1981 byggdes grunden för vad som kom att bli en av sydöstra Sveriges starkaste 

upplevelser, Astrid Lindgrens Värld. Upplevelseparken är idag en teater- och 

nöjespark för barnfamiljer med 350 000 besökare om året och fungerar numera som 

motorn och den mest betydelsefulla aktören i utvecklingen och internationaliseringen 

av sydöstra Sveriges upplevelsenäring. Astrid Lindgrens livsgärning och författarskap 

har haft en mycket stor betydelse inte bara för den lokala tillväxten i Vimmerby,


utan också för bygdens identitet och attraktionskraft. I Vimmerby kommun har det 

på politisk nivå beslutats att Vimmerby skall verka i Astrid Lindgrens anda och med 

hennes värderingar som grundval. Astrid Lindgren har försvarat barns lek och rätt 

till barndom och har föregripit FN:s konvention om barnets rättigheter med 50 år 

och den svenska lagen mot barnaga med drygt 30 år och hon är en förebild med stort 

internationellt anseende. 

Syftet med detta kapitel är att översiktligt försöka beskriva hur man i en region 

– genom att bygga på existerande resurser – kan initiera en satsning på ett klusterinitiativ 

inom ett kompetensområde, delvis genom att inspireras av/använda det 

perspektiv som skisserades i föregående kapitel. 

Strategiarbetet i Vimmerby 

I Vimmerby kommun är tillverkningsindustrin fortfarande den dominerande näringen 

och handeln spelar en central roll. Detta visar på att stadens historiska arv som ett 

betydande handelscentrum i hög grad lever kvar. I kommunen finns cirka 1 200 företag 

av vilka några av de mer framträdande när det gäller sysselsatta är: 22 Metallfabriken 

Ljunghäll AB (Pressgjutning), Åbro Bryggeri, Skanska Sverige AB Byggsystem, Frödinge 

Mejeri, Roxx Communication Group AB (media och kommunikation), Svensk 

Tryckgjutning AB (Pressgjutning), VTT Grafiska och Vimmerby Tidning. 

Eftersom den traditionella industrins bärkraft har minskat i Vimmerby har man 

inom kommunen lyft fram upplevelsesektorn och den kulturella ekonomin som ett 

viktigt område för kommunens – och hela Smålandsregionens – utveckling. Genom 

satsningar inom upplevelsenäringen hoppas man kunna skapa ekonomisk tillväxt, vilket 

i sin tur kan komma att leda till ett uppsving inom de traditionella näringarna. 

Idag driver Vimmerby kommun i samarbete med andra finansiärer två projekt som 

har som syfte att skapa utveckling i Vimmerby med utgångspunkt från kommunens 

koppling till Astrid Lindgren. Det ena projektet är det så kallade Näsprojektet, där 

prästgården vid Astrids barndomshem nu utvecklas till ett kunskapscentrum. I anslutning 

till Näs-centret upprättar Astrid Lindgrens Värld en ny museibyggnad vari 

en ny Astrid Lindgren utställning skall inrymmas. Detta projekt skall vara klart under 

Astrid Lindgren-jubileumsåret 2007. Det andra projektet är Vimmerbyakademin, ett 

utvecklingsprojekt som startades under hösten 2003. 

Vimmerbyakademin skall fungera som regionens plattform och mötesplats för 

gränsöverskridande utvecklingsarbete inom upplevelsesektorn och den kulturella 

ekonomin. Genom Vimmerbyakademin sker en fokusering på upplevelsenäringen 

22 www.vimmerby.se. 

49

50 


som tillväxtmotor för Vimmerby och regionens näringsliv. Målet är att ännu starkare 

profilera Vimmerby mot nya, bredare målgrupper och att arbeta med inslag som skapar 

mervärde och tillväxt. En av Vimmerbyakademins mer väsentliga uppgifter är att initiera, 

stimulera och stödja forskningsprojekt med utgångspunkt från Astrid Lindgrens 

Vimmerby och stadens kulturarv. En annan central uppgift är att fungera som en länk 

mellan forskarvärlden och samhället i övrigt. Vimmerby Akademins verksamhet rör 

sig inom tre områden – forskning, utbildning och näringslivsutveckling. 

Vimmerbyakademins primära målgrupp utgjordes inledningsvis av representanter 

från det lokala näringslivet och samarbeten upprättades med universitet och högskolor 

för att hämta hem kunskap om upplevelsebranschen och kulturrelaterat näringsliv. 

Genom seminarier, konferenser och möten spreds kunskapen till det lokala näringslivet 

och offentliga aktörer. 23 

Ett av Vimmerbyakademins verksamhetsområden är att arbeta fram branschspecifika 

och tillväxtorienterade utbildningar utifrån näringslivets behov. Projektet har 

exempelvis initierat en utbildning som hjälper företag att utveckla affärsidéer som på 

olika sätt bygger på att skapa upplevelser av och kring ett besöksmål. Utbildningen 

Affärsskapande kulturupplevelser genomförs nu i samarbete mellan Linköpings 

Universitet, Almi Företagspartner, LRF Konsult AB och Vision Vimmerby AB. Vimmerbyakademin 

arbetar även med att ta fram en kvalificerad yrkesutbildning inom 

området kulturellt entreprenörskap. 

För att bidra till regional affärsutveckling är en viktigt del av Vimmerbyakademins 

arbete att bedriva aktiv omvärldsanalys. Ett resultat av detta blev att den förstudie 

som ligger till grund för denna rapport togs in som ett konceptområde. I förstudien 

utpekade vi Vimmerby som en tänkbar framtida kompetens- och utvecklingsnod inom 

det svenska styrkeområdet ”Barns lek, lärande och utveckling” och detta bidrog till 

att Vimmerbyakademins styrgrupp beslutade att prioritera detta koncept. I och med 

att det är kommunstyrelsens arbetsutskott som fungerar som Vimmerbyakademins 

styrgrupp har projektet en stark politisk förankring inom kommunen. 

En ytterligare aspekt som spelade en roll i sammanhanget var att det inom vissa 

delsektorer inom barns lek, lärande och utveckling finns en koncentration av företag 

och sysselsatta. Ett sådant exempel är området leksaker/lekredskap. 

Identifiering av delområden och fortsatt utvecklingsarbete 

I föregående avsnitt såg vi att det i Vimmerby fanns såväl en plattform – genom de 

verksamheter som byggts upp kring Astrid Lindgrens författarskap, som en strategi 

23 www.visionvimmerby.se.


Figur 10: Smålandsregionen (Kronoberg, Jönköping och Kalmar) inom leksaker/lekredskap 2004 

Omsättning Antal anställda 

Omsättning, tkr 

12 970–59 441 

59 442–121 443 

121 444–2 068 711 

Smålandsregionen 

1 000 000 

500 000 

100 000 

50 000 

10 000 



8–35 

36–57 

58–696 

Smålandsregionen 

1 000 

500 

och vision att regionalt försöka utveckla näringar inom upplevelsesektorn. Vimmerbyakademins 

projektorganisation har alltsedan antagandet av ”Barns lek, lärande och 

utveckling” som konceptområde fokuserat arbetet på att föra dialog kring konceptidén 

med aktörer och intressenter inom offentlig och privat sektor på lokal, regional 

och nationell nivå. Inom ramen för projektet har ett målmedvetet processorienterat 

utvecklingsarbete igångsatts där en grupp lokala och regionala aktörer och entreprenörer 

medverkar med bland andra ledare från tre av regionens starka verksamheter 

inom upplevelsesektorn; Astrid Lindgrens Värld, Björkbacken Turism i Vimmerby 

samt Rock City i Hultsfred. 

100 

50 

10 

51

52 


Som ett led i detta arbete bjöds rapportförfattarna ned till Vimmerby för en heldags 

workshop i mars 2005. Syftet med denna workshop var dels att under en dag 

föra en förutsättningslös diskussion med nyckelaktörer – exempelvis VDn för Astrid 

Lindgrens värld, dels att bjuda in massmedia och på så sätt ytterligare kunna sprida 

idén om satsningen. I maj, i samband med utdelningen av Astrid Lindgrens pris på 

Skansen bjöd Vimmerbyakademin samt ett antal regionala aktörer in till ytterligare 

ett seminarium, dit även nationella företrädare som Nutek och VINNOVA bjöds in. 

Ett viktigt syfte var inte bara att presentera initiativet och därigenom få möjlighet att 

föra en fördjupad diskussion med potentiella nationella delfinansiärer. Lika viktigt var 

att skapa ett samtal med de regionala aktörerna – från företag som Hags Mekaniska 

i Aneby och Mickis Leksaker till Regionförbundet i Kalmar län. 

Under det senaste året har en affärsidémodell arbetats fram där affärs- och produktutvecklingsmöten 

mellan aktiva aktörer ska leda till utveckling av befintliga 

produkt- tjänste- och upplevelsemarknader. Även nya kommersiella produkt- tjänste- 

och upplevelsekoncept ska tas fram för både hemmamarknad och för export inom 

den tvärsektoriella branschen ”Barns lek, lärande och utveckling”. Aktörer på både 

regional och nationell nivå har bjudits in i processen och under hösten 2005 har 

exempelvis representanter från SVT-Växjö och Astrid Lindgrens Värld genomfört 

affärs- och produktutvecklingsmöten. Dialog har även förts mellan VDn för Astrid 

Lindgrens Värld och ledningen för Barnens Ikea i Älmhult. Projektorganisationen 

har även aktivt sökt kontaktytor gentemot aktörer med forskningsinriktad verksamhet, 

t.ex. SITREC vid KTH i Stockholm. Under hösten 2005 inbjöds projektet att 

närvara ett seminarium i Rovaniemi där företaget Lappset stod som huvudman för 

forskningsprojektet SmartUs vars huvudtema är ”Lekplats – Framtidens Mötesplats”. 

Under processens gång har man identifierat ett antal delområden inom den omtalade 

sektorn och klusterinitiativet kommer främst att inrikta sig mot upplevelser och events, 

multimedia, leksaker och lekredskap, möbler, utbildning och barnsomsorg. 

I Vimmerby har man skapat ett gott samarbete med Astrid Lindgrens familj som 

genom Saltkråkan AB och Tre Lindgren AB är upphovsrättsinnehavare till Astrids 

sagoskatt. Ett gott samarbete, samsyn och förtroende mellan Astrids familj och Vimmerby 

kommer att vara en absolut förutsättning för den fortsatta utvecklingen av 

detta klusterinitiativ. 

Under hösten bestämde sig de tre lokala upplevelseaktörerna att inleda ett fördjupat 

samarbete kring utvecklingen av innehållet i respektive anläggning, Astrid Lindgrens 

Värld, Björkbacken och Rock City. Det samarbetet gavs namnet Framtidståget och 

innehåller för närvarande fyra vagnar, varav den fjärde fyllts med tänkta satsningar 

inom Barns lek, lärande och utveckling. Framtidståget har presenterats för såväl allmänhet 

som media och för internationella riskkapitalister.


Utifrån Vimmerbys plattform, som bl.a. utgörs av förekomsten av företag i den 

geografiska miljön, den långa kulturella traditionen samt förekomsten av dragare och 

eldsjälar, försöker man bli en nationell nod inom kompetensområdet. Vi har tyvärr 

inte möjlighet att beskriva alla plattformens delar i detalj, men låt oss ändå göra en 

sammanfattning i form av en bild som vi lånat från klusterinitiativet. Bilden försöker 

visa dels att man valt att fokusera på några av delområdena som relaterar till lek, dels 

att man anlägger ett s.k. trippelhelix-perspektiv 24 på de aktörer som ska vara med. 

Sist men inte minst visar bilden att man mycket medvetet arbetar såväl lokalt som 

regionalt, men även nationellt. 

Figur 11: Exempel på nyckelaktörer som är/kan vara viktiga 

för den fortsatta utvecklingen av Vimmerbymiljön 

Källa: Vimmerbyakademin 

Vad talar för Vimmerby och Småland som kompetensnod? 

Något förenklat skulle man kunna säga att nätverket och intressenterna som driver 

satsningen på ”Barns lek, lärande och utveckling” i regionen drivs av visionen att 

skapa en internationellt erkänd miljö där entreprenörer samt befintliga företag och 

24 Samverkan näringsliv, akademi och offentlig sektor/politik. 

Barnmat 


Hälsoteknik 

Läkemedel 

Sjukvård 

Vårdfilosofi 

Varor 

Barnbilstolar 

Möbler 

Kläder 

Säkerhet 

Pedagogik 

Barnomsorg Utbildningar 

Tjänster 

Leksaker, 


Upplevelser, 

events 

Multimedia, 


53

54 


relaterade verksamheter inom branschen möter utbildning och forskning. I samverkan 

med samhället vill man skapa en långsiktig utveckling av regionens kapacitet 

och kompetens samt förstärka Sveriges internationella roll inom sektorn ”Barns lek, 

lärande och utveckling”. Det handlar inte endast om företagande och affärer utan 

också om att därigenom bidra till att utveckla olika delar av samhället, till exempel 

inom det pedagogiska området. 

Vad talar då för Vimmerby? Självfallet så är det svårt att sia om framtiden. Det 

finns ändå ett par aspekter som är intressanta i Vimmerbyexemplet och som andra 

satsningar säkerligen kan lära av. 

En potentiell framgångsfaktor är att initiativet lyckats med att förankra sin vision 

och sina mål regionalt, vilket bland annat skett genom möten mellan Vimmerbyakademins 

projektgrupp och styrelse inom Regionförbundet i Kalmar län. Det innebär 

att det i viss mån existerar en fungerande, d.v.s. förankrad, konstellation i trippelhelix. 

Figuren i föregående stycke antyder detta, även om den naturligtvis inte en ger rättvis 

bild av alla relationer som redan finns mellan flera av aktörerna. 

Vidare kännetecknas initiativet också av att det finns många olika aktörer som i 

sig är starka nog att vara ”lead firms”, samtidigt som det finns ett genuint intresse att 

försöka utveckla denna satsning på ”barns lek, lärande och utveckling”. Ett exempel på 

en ”lead firm” i detta sammanhang är Astrid Lindgrens Värld. Att få igång ett samspel 

regionalt, och även nationellt, kräver olika typer av insatser och arenor, många gånger 

under lång tid. Det förefaller dock som det finns ett regionalt engagemang och en 

mobilisering som talar för att denna långsiktighet finns. 

Ytterligare faktorer som talar till Vimmerbys fördel är att det finns en historisk 

process som har gjort att man tidigt kunnat enas kring en färdriktning, t.ex. Vimmerby 

kommuns arbete med en värdegrund utifrån Astrid Lindgrens filosofi. Med 

färdriktning menar vi här alltså något mer än en ”talk shop”. Det är viktigt att de 

huvudaktörer som vill driva processen framåt lyckas bygga processledningsteam som 

inte sitter fast i gamla samarbetsmönster och relationer och som har förmåga att skapa 

nya aktörskonstellationer – inte bara regionalt. Denna plattform och vilja förefaller 

finnas i Vimmerbyfallet och en viktig aktör i detta sammanhang har varit och är Erkki 

Lahti, processledare vid Vimmerbyakademin.


55

5. Möjliga 

framtida 

utvecklingsområden 

VI HAR VALT ATT UR DEN HÄR STUDIEN LYFTA FRAM fem övergripande utvecklingsområden 

som kan bidra till att ytterligare stärka svenska företags internationella konkurrenskraft 

inom kompetensområdet och bör kunna få implikationer för framtida 

policyinsatser. 

Export av välfärdstjänster 

Inom utbildning, äldreomsorg och sjukvård finns redan idag framgångsrik svensk 

export av tjänster till flera europeiska länder, inklusive Norden inkluderad. Konkurrensverket 

visar att offentliga tjänster för ytterligare 300 miljarder kronor kan konkurrensutsättas, 

varav en betydande del finns inom vård, omsorg och skola. Sverige 

ligger sedan länge väl framme i ett internationellt perspektiv vad gäller kvalitet och 

utveckling inom barnomsorg, förskolepedagogik, äldrevård och omvårdnad. I takt 

med en åldrande befolkning och ett ökat intresse för en mer jämställd arbetsmarknad 

bygger andra länder ut sin förskoleverksamhet och äldreomsorg. Inom området finns 

därför en utomordentlig potential för svensk tjänsteexport.


Sverige börjar alltmer profilera sin export att omfatta hela områden eller koncept. 

Ett exempel är inom läkemedel och sjukvård, med svenska hälsoexportörer till Japan 

som Amersham-Pharmacia, Biotech, Nobel Biocare, Biacore, Gambro, Getinge, 

Elekta, Astra Tech, Stille, Mölnlycke, SCA och Swedish Care Institute. Ett annat 

exempel är Exportrådets satsningar på att sälja den svenska modellen för vård och 

omsorg i Japan inom ramen för projektet Swedish Style in Tokyo. Projektet har arrangerats 

fyra år i rad för att öka kunskapen om svensk kreativitet och design. Syftet 

har varit att öka intresset för svensk barnkultur och att presentera svenska företag 

som riktar sig till barn. Genom olika arrangemang kopplade till projektet har många 

japaner också blivit intresserade av den svenska modellen för barnuppfostran. Det är 

en bakgrund till att svenska ambassaden i Tokyo anordnade Barnens Dag år 2004 på 

temat den ”svensk syn på barnuppfostran och barns lek”. Målgruppen var inbjudna 

potentiella kunder och media. Representanter för de svenska företagen Stiga, Hags 

Mekaniska och Brio föreläste om barnsäkra produkter och en japansk tv-personlighet 

berättade om svenska barnfilmer, främst Pippi Långstrump. 

Politiskt är frågan om etableringsfrihet inom vård, omsorg och utbildning en 

vanlig utgångspunkt. Tjänsteinnovatören Leif Edvinsson har i detta sammanhang 

pekat på att ägandet egentligen är sekundärt, men att det finns problem i och med 

att offentlig sektor i hög grad är koncentrerad till förvaltning. Detta bidrar till att 

det blir komplicerat att pröva olika nya organisatoriska system eller att erbjuda olika 

typer av innovativa helhetslösningar inom vårdsektorn. 

Låt oss förtydliga detta med ett internationellt exempel från the Swedish Medical 

Center i Seattle, USA. Sjukhuset grundades av en svensk i början av 1900-talet (Dr. 

Nils Johansson) och är idag ett av de mer framgångsrika icke-vinstdrivande sjukhusen 

vad gäller att leverera exempelvis förlossningssjukvård. En intressant aspekt i detta 

sammanhang är att sjukhuset inte endast har sitt namn taget från Sverige utan att 

man också använt Sverige som ”best practice” och för benchmarking för att utveckla 

sina sjukvårdstjänster. Med andra ord: det torde alltså finnas en ännu större potential 

inom detta område i Sverige än vad som hitintills utnyttjats. Det finns en kompetens 

som världen efterfrågar. Det handlar om att utveckla totallösningar. 

Design, produktutveckling, varumärken och upphovsrätt 

Varumärke och design lyfts allt oftare fram som viktiga faktorer för att stärka både 

företag, branscher och även regioners konkurrenskraft. Ökad medvetenhet hos konsumenter, 

och en bättre tillgång till information har bidragit till högre krav på tillverkares 

innovationsförmåga och design av produkter. 25 Detta är kanske idag viktigare 

25 Se exempelvis ITPS (2005). 

57

58 


än någonsin i den ökade konkurrens som följer i spåren av en allt mer globaliserad 

ekonomi. Detta kan exemplifieras av att unga människor i Europa inte längre ser 

Sverige som en industrination. En undersökning som gjordes redan för åtta år sedan 

av EU-kommissionen visar att Sveriges främsta exportprodukter enligt Europeiska 

ungdomar är Ingemar Bergman och Pippi Långstrump. 26 

Gränsdragningen mellan företag och branscher tenderar att bli mindre skarp och 

företag omstruktureras efter delvis nya principer. IKEA är ett av de svenska företag 

som har förstått att utnyttja potentialen i detta. Vid femårsjubileet av IKEA-varuhuset 

i Moskva var Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby inbjudna att närvara med Pippi 

Långstrump och andra figurer från parken. Astrid Lindgrens Värld fanns även på 

plats, jämte den svenska kungafamiljen, vid 100-årsjubileet av unionsupplösningen 

med Norge. 

Sverige har en lång tradition av att skapa starka varumärken och exportprodukter 

med stöd av produkt- och processinnovationer i samspel med design. Som kända 

exempel kan varumärken som IKEA och Volvo nämnas. IKEA förknippas med att 

kombinera form, funktion och innovationer med ett lågt pris. Volvo lyfte tidigt och 

tydigt fram säkerhetstänkandet som ett profilområde och byggde ett starkt varumärke, 

genom en stark satsning på FoU kring nya lösningar för säkrare bilar. Resultatet blev 

tidiga innovationer som bakåtvänd bilbarnstol och trepunktsbältet. 

En designer som Sixten Sason kan säkerligen sägas vara en del av skapandet av 

den ”industriella” designbilden av Sverige genom sina insatser under 1940-1950-talet. 

Han formgav exempelvis alla bilar från Saab 92 till Saab 99. Han låg också bakom 

formgivningen av Hasselblads kameradesign, motorcyklar och symaskiner åt Husqvarna; 

kylskåp och dammsugare åt Electrolux och interiörer till Saab i Linköpings 

civila flygplan. 27 

Inom området barns lek, lärande och utveckling finns det tydliga exempel på hur 

svensk design och innovationsförmåga skapat framgångsrika företag. Även om tillverkning 

flyttas ut lågkostnadsländer, så väljer en rad företag att behålla produktutveckling 

och design i Sverige. Ett aktuellt exempel är leksakstillverkaren BRIO. 

Det finns en rad exempel på hur smart design och varumärkesvård bidragit till att 

en rad företag inom kompetensområdet har blivit framgångsrika på den internationella 

marknaden. Här finns företag som Babybjörn, BRIO, Babino Mam, klädtillverkaren 

Boob och barnskotillverkaren Ymer i Kumla, med varumärket Kavat, för att nämna 

några som presenterats tidigare i rapporten. 

I god varumärkesvård ingår det också att skapa ett gott samarbete mellan upphovsrättsinnehavare 

och dess exploatörer och producenter. Ett exempel på detta är 

Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby som i nära samarbete med Tre Lindgren och 

26 

Dagens Industri (1997). 

27 

Ny teknik (2005).


Saltkråkan AB, förvaltar och vidareutvecklar Astrid Lindgrens sagoskatt. En verksamhet 

som drygt 20 år efter starten är motorn i sydöstra Sveriges upplevelsesnäring, 

och den mest betydelsefulla aktören i näringens utveckling och internationalisering. 

Astrid Lindgrens Värld lockar idag inte bara barnfamiljer utan har även en stark 

attraktionskraft på andra företag. Samarbete har redan inletts med exempelvis Södra, 

Hjältevadshus och Nordea. 

FN:s barnkonvention som plattform 

för innovation och affärsutveckling 

Frågan om hur miljöer för barn utformas och formges kan ses som viktigt utifrån 

flera aspekter. Ur ett folkhälsoperspektiv uppkommer en rad frågor om vad fysiska 

planerare och arkitekter kan göra för att motverka utvecklingen mot vad som ibland 

kallas ”a-non-moving-generation”. Andra frågeställningar handlar om hur de miljöer 

barn vistas i ska utformas för att minska olycksrisker. Från tillverkare av alltifrån lekredskap 

och lekparker till inomhusmöbler finns ett behov av att skapa välanvända, 

säkra och – i förlängningen – försäljningsmässigt attraktiva miljöer för barns lekande. 

Inom pedagogiken poängteras vikten av att skapa kreativa miljöer för barn för att 

stimulera fantasi, kreativitet och lärande. Detta gäller inte minst inom exempelvis 

skolan. Frågan om hur miljöer för barn utformas kan såldes sägas skära igenom flera 

ämnesområden och en rad verksamheter; från hälsa och pedagogik till försäljning av 

lekparksutrustning och inredningar för barnrum. 

Ett exempel på ett projekt som rör sig i skärningspunkten mellan design av barns 

lekmiljöer och företagsutveckling är projektet ”Utemiljön – design för den lärande 

skolan”, eller ”Barnbra” som det också kallas. Projektet genomförs av föreningen 

Miljöresurs Linné, med stöd från Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID), Nutek 

och länsstyrelserna i Jönköpings och Kronobergs län. Arbetet genomförs inom ramen 

för designsatsningen Design som utvecklingskraft. Arbetet inom Barnbra utgår från 

FN:s konvention om barns rättigheter. Den bärande idén är att alla barn har rätt till 

en lärande skola och till miljöer som stimulerar upptäckarglädje och aktivitetslust. 

Utgångspunkten är att utforma en miljö som bejakar barn och gör dem delaktiga 

i skapandet av vardagsmiljön på deras egna villkor. Projektet ska skapa demonstrationsmiljöer 

som visar hur man kan utforma bra och säkra miljöer för barn. I den 

kunskapssammanställning som tagits fram framkommer det tydligt att barns och ungas 

inflytande över sin egen miljö är idag alltför litet och begränsat. Men det omfattar 

även olika experter inom området barns lek, rörelse och utveckling som har svårt 

att nå fram med sina respektive kompetenser. Sammanställningen visar att detta är 

59

60 


både onödigt och oekonomiskt. 28 Projektledare Margareta Moqvist menar att arbetet 

handlar om att betrakta och utgå från FN:s barnkonvention som en plattform för 

affärsutveckling. 

”När efterfrågan växer har vi redan rätt mervärde på tjänster och produkter. Att 

bygga på forskning och beprövad erfarenhet borgar för kvaliteten. Det ger verkligt 

hållbar utveckling.” 29 

Här finns tydliga paralleller till det breda och förankrade säkerhetstänkandet som 

tydligt genomsyrar de flesta av delområdena inom barns lek, lärande och utveckling 

(se vidare kapital 3). Den här punkten förtydligar också vikten av ett samspel mellan 

privata och offentliga aktörer för att nå framgång på den internationella marknaden 

genom att kunna erbjuda totallösningar, både tjänster och tekniska lösningar. 

Säkerhet som drivkraft 

Sverige har ett gott anseende och ligger långt fram inom frågor som rör säkerhet för 

barn. Det faktum att Sverige har lägst antal dödsolyckor bland barn i den europeiska 

statistiken talar för att det svenska arbetet inom barnsäkerhet är framgångsrikt. Detta 

har t.ex. bidragit till att en stor del av de direktiv som utfärdats inom EU rörande 

barnsäkerhetsstandarder haft svenska regler som förebild. 

Barnsäkerhet ska därför betraktas som ett svenskt styrkeområde där det finns 

mycket kompetens och kunskap. Det finns även en stark historisk bakgrund inom 

området i och med att arbetet med barnsäkerhet har bedrivits aktivt i över 50 år. En 

av de bidragande framgångsfaktorerna är barnläkaren Ragnar Bergenstams initiativ till 

bildandet av barnsäkerhetskommittén. Detta har lett fram till att Sverige sedan länge 

haft höga krav på produktutveckling och design inom barnområdet. I takt med att 

säkerhetstänkandet sprids, inte minst genom svenska påtryckningar inom EU, stärks 

de svenska företagens möjligheter att finna konkurrensfördelar. Detta kan ske eftersom 

företagen redan initialt har anpassat sig till de svenska normerna för barnsäkerhet. De 

höga kraven på barnsäkerhet har sannolikt också bidragit till innovationer, som t.ex. 

den bakåtvända bilbarnstolen och införandet av Isofix-standarden på bilbälten. 

När det gäller säkerhetsföreskrifter för produkter handlar det om förhandlingar 

mellan tillverkare och myndigheter där producenternas ord ofta väger tungt. Enligt 

konsumentverket råder det stor skillnad i uppfattningar om hur viktigt det är med 

barnsäkerhet mellan olika länder inom EU. Sverige för exempelvis fram höga krav 

28 Peterson (2004). 

29 Pressmeddelande Miljöresurs Linné och Svid (2005).


på produkters barnsäkerhet, medan vissa andra länder tar betydligt lättare på saken. 

I vissa länder anser man att det är föräldrarnas ansvar att vaka över barnen. För att 

överbrygga skillnaderna i synsätt och öka barnsäkerheten i EU har en expertgrupp 

under svensk ledning nu arbetat fram en barnsäkerhetsguide. 30 Säkerhetsguiden tar 

bl.a. upp vad tillverkare ska tänka på för att olyckor ska kunna undvikas. Innehållet 

är främst av teknisk natur och är inte tänkt att bara användas vid regelskrivning. Ett 

syfte med säkerhetsguiden är att den ska utgöra ett viktigt hjälpmedel för företagens 

produktutvecklare när det gäller att skapa bättre och säkrare barnprodukter. 31 

Sveriges långa tradition av säkerhetstänkande inom produktutveckling, har också 

inneburit att det har blivit ett område där forskning, industri och myndigheter möts 

och härigenom har olika innovationer skapats. Ett känt exempel på detta är den 

bakåtvända bilbarnstolen, skapad av den svenske forskaren Bertil Aldman i slutet 

av 1950-talet. En viktig pådrivande faktor i detta sammanhang var att det svenska 

forskningsrådet initierade en samlingskommitté i syfte att minska trafikdödligheten. 

Dödligheten i trafikolyckor var vid denna tid stadigt ökande. Aldmans prototyp kom 

sedan att bli standard i Volvos bilar från och med år 1972 och härmed kom den ut 

på den internationella marknaden. Härigenom gjorde innovationen inte bara att liv 

räddades utan den blev också en av de många satsningar som ytterligare stärkte Volvos 

profil som ledande inom trafiksäkerhetsområdet. 32 

Ett liknande samarbete bidrog till införandet av den så kallade Isofix-standarden 

för bilbarnstolar. Isofix-anordningen består av två fästen som ungefär ser ut som en 

stickkontakt där man pluggar in barnstolen. Den passar såväl fram- som bakåtvända 

stolar. Det är den stora andelen felmonterade bilbarnstolar som är den främsta anledningen 

till att ett standardiserat fäste för alla bilar tagits fram. Med Isofix-systemet får 

användaren en mycket enklare hantering liksom ökad säkerhet, eftersom barnstolen 

blir korrekt fastspänd. 

Initiativet att ta fram Isofix-standarden kommer från svensk sida. Ordförande i 

arbetsgruppen inom ISO och i den svenska tekniska kommittén för ”Barnsäkerhet 

i bil” är Björn Lundell från Volvo Personvagnar. Han berättar följande om de första 

internationella visningarna av innovationen: 

”Vid ett möte i Paris 1991 kunde vi praktiskt visa prototyper för stolar och fästen 

i två svenska bilar – en Saab och en Volvo. Vi fick mycket bra genomslag. Därefter 

vidtog ett omfattande arbete för att komma fram till en teknisk lösning som kunde 

godkännas globalt.” 33 

30 

Child Safety – risk assessment and design solutions. 

31 

Konsumentverket (1999). 

32 

SIS Standard Magazine (2004). 

33 

Sedig (2004). 

61

62 


Ett ytterligare exempel på brett och utvecklat samarbete mellan stat, näringsliv och 

forskning inom säkerhetsstandarder är den verksamhet som SIS, Swedish Standards 

Institute, bedriver. SIS är centrum för arbetet med standarder i Sverige och koordinerar 

samarbetet med berörda aktörer för att utarbeta produktstandarder. Inom området 

barns lek, lärande och utveckling arbetar SIS idag med två standardiseringsprojekt, där 

ett berör leksaker och ett lekredskap. Arbetet med detta kan ses som ett exempel på 

ett utvecklat s.k. trippelhelix-samarbete. I lekredskapsutformningen ingår exempelvis 

den ledande lekredskapstillverkaren Hags Mekaniska i Aneby och konsumentverket. 

I fallet med leksaker samarbetar företag som IKEA och Åhléns tillsammans med bl.a. 

statliga Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut för att skapa en gemensam standard 

kring leksakstillverkning. 34 

Företaget Hags Mekaniska är verksamt inom två områden; lekredskap respektive 

park och miljö. Företaget har i över 50 år arbetat med att utveckla produkter som stimulerar 

en positiv utveckling hos barn. Genom de höga krav på säkerhet som ställs på 

lekredskap och produkter, har företaget byggt upp en stor erfarenhet om arbetet kring 

barnsäkerhet. Hags Mekaniska är idag ett kunskapsföretag med en unik kompetens 

inom området barnsäkerhet. Redan innan de rådanden Europanormerna fastställdes, 

utgick företaget från i princip motsvarande krav, normer och regler, och i enlighet 

med den tidigare svenska standarden. För att dela med sig av sin kompetens inom 

området samarbetar Hags Mekaniska med högskolan i Halmstad (en 5 poängskurs i 

ämnet barnsäkerhet). Företaget arrangerar också kurser inom säkerhetsfrågor rörande 

lekplatser, som främst vänder sig till kommuner och förvaltning för att certifiera besiktningspersoner 

för lekområden och parker. Syftet är att bidra till att minska antalet 

olyckor genom att dela med sig av sin kunskap och erfarenhet inom området. 35 

Säkerhet inom barns lek, lärande och utveckling behöver naturligtvis inte enbart 

förknippas med varor eller fysisk miljö. Säkerhetstänkandet omfattar även andra områden, 

som exempelvis 4-årskontrollen av barn. Det är också ett säkerhetstänkande 

som kommit att bli internationell standard. 

Samspelet mellan pedagogik och IKT-sektorn 

Hjärnforskningen har visat att barn med diagnosen ADHD (Attention Deficit Hyperactivity 

disorder) i regel har ett sämre arbetsminne än sina jämnåriga kamrater, 

något som bl.a. starkt påverkar deras förmåga att kontrollera impulser och koncentrera 

sin uppmärksamhet. Forskningen vid Astrid Lindgrens barnsjukhus visar att 

34 www.sis.se. 

35 www.Hags.se.


arbetsminnet kan förbättras och tränas upp med hjälp av specialdesignade datorspel. 

Torkel Klingberg, hjärnforskare, och Helena Westerberg, psykolog vid Astrid Lindgrens 

barnsjukhus och Karolinska Institutet utvecklade utifrån denna kunskap, runt 

år 2000, ett arbetsminnestränande datorspel. Inspiration för metoden har hämtats 

från lek-och-lär-spel för att övningarna ska bli mer roliga och attraktiva för barnen 

att använda. 

Att designa ett spel för denna målgrupp är svårt, eftersom barn med ADHD ställer 

extra höga krav på att spelet ska vara fängslande och spännande för att de ska kunna 

fokusera uppmärksamheten. Resultatet blev ett spel som tränar barnens arbetsminne 

och stärker deras förmåga att hålla viktig information aktuell under en kortare tid. 

RoboMemo, som spelet heter, liknas av Torkel Klingberg vid ett gym för hjärnan. 

Användning av programmet har vid studier visat signifikant förbättrad koncentrationsförmåga 

och minskad ADHD symtom hos barnen. 

Torkel Klingberg startade, tillsammans med kollegor vid KI, år 2001 företaget 

CogMed AB för att utveckla och sälja och utveckla träningsprogram för hjärnan. 

Dessa kan användas hemifrån av patienten på en vanlig PC, men är integrerade med 

företagets databaser, supportfunktioner och medicinsk expertis. 

Det ovanstående ska ses som ett exempel. Det intressanta ur ett nationellt perspektiv 

är att Sverige i ett internationellt perspektiv har ett väl utvecklat användning 

av digitala medier och en stark industriell utveckling inom IKT-sektorn. Sammanfattningsvis 

handlar det egentligen om att bli bättre på det som skriftens undertitel 

antyder: att ta tillvara industriell kompetens i gränslandet mellan olika delbranscher 

för att därigenom underlätta att innovationer uppstår. 

63

Käll- och litteraturförteckning 

Aftonbladet (2003): Hej världen, hemskt mycket hej...” [2001-06-21]. 

Affärstidningen Näringsliv (2003): Anebyföretaget som ger världens barn 

gränslösa möjligheter, nr 3, 2003. 

Arkitekten (2003): Platsen leker med barnet. 

Källmaterial 

Bedre, B. (2003): Ikea designer for barn, nr 1, 2003. 

Brio Pressmeddelande (2005): BRIO lanserar ny offensiv strategi [2005-10-10]. 

Dagens Handel (2003): ”Ikeachefen: Vi vill skapa en lekfull barndomsvärld” 

[2003-08-28]. 

Dagens Industri (2005): Trendkänsliga föräldrar nappar på färgglad design 

[2005-06-17]. 

Dagens Industri (2005) : Stjärnorna väljer svensk sele [ 2005-09-29]. 

Designtidskriften Form (2005): Långsiktig lek, nr 3, 2005.


Dagens Nyheter (2005): Junibacken lönsam lek [2005-10-08]. 

Dagens Nyheter (2005): Astrid Lindgren lockar trots dyr entré [2005-10-09]. 

Eklund, P. Hallencreutz, D. och Lundequist, P. (2004): Barns lek, lärande och 

utveckling. En förstudie om hur ett konkurrenskraftigt kompetensområde kan 

avgränsas och beskrivas Nutek: Rapport nr 259:2004. 

Handikappforskning pågår – Aktuellt om forskning på handikappområdet (2004): 

Datorspel kan hjälpa barn med ADHD, nr 4, 2002, Uppsala universitet. 

Harvard, Å. (2004): Lek, lärande och motorik – delrapport till “The learning 

Brain, the learning Individual, the learning organisation”, Lund University 

Cognitive Studies. 

Industrifacket (2005): Ny kroppsmätning gynnar industrin [2005-10-26]. 

ITPS (2005): Design för innovation och tillväxt – en framtida 

konkurrensmöjligheter, ITPS, A 2005:03. 

ISA (2004): Game Development – the winner takes it all. 

Johnson, M.E. (2001): Learning from Toys: Lessons in Managing Supply Chain 

Risk from the Toy Industry, California Management Review 43 (3), 2001, 

ss. 106–124. 

Johansson, F. (2004): The Medici effect: breakthrough insights at the intersection 

of ideas, concepts, and cultures. Boston, Mass.: Harvard Business School Press. 

Konsumentverket (1999): Sverige bakom EU-bibel för barnsäkerhet [1999-01-27]. 

Läkemedelsvärlden (2002): Nyponextrakt, tuggummi och fusioner – så skapades 

de svenska delarna av Pharmacia [2002-03-03]. 

Länsstyrelsen i Södermanland (2005): ”Frisk tillväxt i hälsobranschen – Lika Villkors 

kartläggning och analys av den alternativa hälsobranschen i Södermanlands län”. 

McNeal, J.U. (1992): Kids as customers: a handbook of marketing to children. 

New York: Lexington Books. 

Miljöresurs linné och SVID (2004): pressmeddelande: Dyrt att inte ta till vara 

ungas kunskaper om miljön [2004-10-27]. 

NUTEK (2001): Regionala vinnarkluster: en fråga om kompetensförsörjning, 

värdeskapande relationer och barriärbrytande visioner. Stockholm: NUTEK. 

Ny teknik (2003): Tom Tit experimenterar – Södertäljes science center öppnar 

egen friskola [2003-06-25]. 

65

66 


Ny Teknik (2004): Electronic Arts vill köpa Digital Illusions [2004-11-15]. 

Ny Teknik (2004): Vart tionde dataspel är ett svenskt Battlefield [2004-05-10]. 

Ny Teknik (2005): Ledare – Lars Nilsson: Med Sason i generna [2005-10-05]. 

Peterson, C. (2004): Bra för barn? Forskning om barn och byggd miljö, Pedagogiska 

arbetsrapporter nr 4, 2004, Institutionen för pedagogik, Växjö universitet. 

Porter, M.E. (1980): Competitive strategy: techniques for analyzing industries and 

competitors. New York: Free Press. 

Porter, M.E. (1985): Competitive advantage: creating and sustaining superior 

performance. New York: Free Press. 

Porter, M.E. (1990): The competitive advantage of nations. London: Macmillan. 

Porter, M.E. (1998): Location, clusters and the ‘new’ microeconomics 

of competition, Business Economics, 33, 1, ss. 7-17. 

SIS Standard Magazine (2004): Svensk idé gör det säkrare för barn i bilen, 

nr 1, 2004 

Sedig, K (2004): Swedish innovations, Svenska institutet. 

Statens Kulturråd (2002): Kulturstatistik 2002. 

SOU (2003): Innovativa processer. Utredningen om innovativa processer, 

SOU 2003: 90. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 

Svenska Dagbladet (2003): Busig bror ett klipp [2003-11-22]. 

Svenska Dagbladet (2004): Även svenska barn kan bli uppmätta [2004-05-19]. 

Svenska Dagbladet(2005): EA Games är storspelare i USA:s filmindustri 

[2005-07-28]. 

Textilen (2004): Ny kroppsmätning öppnar för forskningsmöjligheter, nr 1, 2004.


Internet 

babybjorn.com 

bli.snilleblixt.nu 

boobdesign.com 

brio.se 

cogmed.se 

egmontfonden.dk 

egmont-karnan.se 

hags.se 

junibacken.se 

kavat.com 

pysslingen.se 

sis.se 

svt.se 

tomtit.se 

volvocars.com 

67

Barns lek, lärande och utveckling 

Förnyelse och tillväxt skapas ofta där flera olika verksamheter kan korsbefrukta varandra 

och skapa synergieffekter. Denna rapport beskriver kompetensområdet barns lek, 

lärande och utveckling, som utvecklats i skärningen mellan gammal och ny ekonomi, 

mellan privat och offentlig sektor och mellan industri och tjänstesektor. Kompetensområdet 

belyses brett, från livsmedelsproduktion till leksaksproduktion, barnböcker, 

barnkläder och även upplevelsesatsningar. 

För att kartlägga ett kompetensområde som inte överensstämmer med traditionella 

branschgränser och statistiska definitioner krävs såväl nya metoder som nya perspektiv. 

Denna rapport bygger på en tidigare förstudie för att utveckla en metod för att beskriva 

kompetensområdet barns lek, lärande och utveckling. I rapporten fördjupas analysen 

och kompletteras med ett antal företagsexempel samt en beskrivning av hur förstudien 

utnyttjats för att inleda en utvecklingsprocess i Vimmerby, Småland. Rapporten ska ses 

som en inspirationsskrift, snarare än en regelrätt kartläggning. 

Om Visanu 

– N A T I O N E L L T P R O G R A M F Ö R U T V E C K L I N G 

AV INNOVATIONSSYSTEM OCH KLUSTER 

Visanu är ett samarbete mellan ISA, Nutek och VINNOVA med syfte att 

utveckla innovationssystem och kluster som näringspolitiska verktyg. 

Programmet är baserat på insatser inom tre huvudområden: processtöd 

till regionalt prioriterade innovationssystem och kluster som har potential 

att utveckla internationell konkurrenskraft; kunskapsutveckling baserat på 

de erfarenheter som görs inom programmet och i olika kunskapsprojekt; 

samt internationell marknadsföring för att öka inflödet av investeringar och 

kompetens till svenska innovationssystem och kluster.

Barns lek, lärande och utveckling - Länsstyrelserna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?