Romer i Kronobergs län - Länsstyrelserna

Romers samlingsplatser och
minnesmärken i Kronobergs län
Sune Jönsson

Romers samlingsplatser och minnesmärken i Kronobergs
län
Bakgrund och syfte
Riksantikvarieämbetets och länsstyrelsernas gemensamma projekt ”Kalejdoskop – sätt att
se på kulturarv” syftar till att förbättra informationen om och urvalet av kulturmiljöer med
avseende på det heterogena Sverige. Projektet skall också syfta till att utveckla samverkansformer
för att vidga kulturmiljövårdens perspektiv. Mer långsiktigt vill projektet skapa
ökad delaktighet i samhället och förändrade arbetssätt och metoder i länsstyrelsernas arbete.
Projektet finansieras gemensamt av Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelserna och beräknas
pågå under perioden 2010-2012.
En nationell minoritet i Sverige är romerna. Språket, romani chib, är ett officiellt minoritetsspråk.
Fortfarande fram på 1960-talet utgjorde romernas mobila verksamhet ett påtagligt
och uppmärksammat inslag i det dagliga livet, särskilt på landsbygden. Deras verksamhet
över året var väntade inslag för den bofasta befolkningen. Länsstyrelsen i Kronobergs
län vill med sitt projekt ”Romernas samlingsplatser och minnesmärken i Kronobergs
län” undersöka om det fortfarande är möjligt att erhålla kunskap om de platser i länet som
har haft betydelse för romerna. Dokumentera dessa platser, såsom samlingsplatser, återkommande
tältningsplatser, marknader och andra minnesmärken och spår i landskapet,
innan den generation av romer och lokalt äldre människor som har egna upplevelser är
borta.
Arbetet kan även utgöra grund och förberedelser för informationsskyltar vid betydelsefulla
platser med text på romani chib och svenska. Arbetet bör även ses som en möjlighet för
dagens och morgondagens romer att finna och uppleva sin historiska förankring i länet. Det
utgör också möjligheter för övrig befolkning att uppleva romernas tillhörighet i vårt län
och samhälle.
Länsstyrelsen i Kronobergs län har för detta försöksarbete erhållit 50 000 kr ur projektets
anslag.
Projektets genomförande och resultat
Länsstyrelsens arbete med projektet påbörjades under augusti månad 2010. Den statliga
utredningen om romernas situation i Sverige och de arbeten som redovisas där har noterats.
Särskilt intressant i detta projekts arbete var att ta del av Mikael Demetri, Angelina
Dimeter-Taikon & Christina Rodell Olgaç arbete ”Kelderashgruppens historia och kulturarv
i Sverige” (2010). Författarna framhåller de stora brister som finns i den skriftliga dokumentationen
av samtliga romers äldre verksamhet i Sverige. Gisela Andersson, som är
integrationsansvarig vid Länsstyrelsen, har också generöst ställt sina kontakter och erfarenheter
om romerna inom länet och landet till förfogande.
Två besök har gjorts vid Romska kulturcentret, Ystadsvägen 46, Malmö. Centret har funnits
i drygt tio år och inrymmer både bibliotek, biosalong och en informativ utställning om
- 3 -

omernas både nuvarande och tidigare levnadsförhållanden. I direkt anslutning till centret
har man också en romsk förskola. Bemötandet från personal vid centret har varit mycket
generöst och positivt.
En av frontpersonerna vid det romska kulturcentret är Monika Caldaras (f. 1943) och som
svarar för mycket av centrets utåtriktade verksamhet. Monika vistades som barn mycket i
Kronobergs län. Hon minns att de hade läger i Älmhult, Alvesta, Markaryd och Växjö. Vid
Växjö gick hon också i en temporär skola. Det var en kvinnlig skollärare som under en kort
period på sommaren undervisade de romska barnen. All undervisning skedde i det fria,
eftersom man inte fick vara inomhus i någon lokal.
En diskussion fördes med Monika Caldaras om att företa en gemensam resa inom Kronobergs
län till de platser där de vistades, när de var inom länet. Monika var mycket tveksam
till om hon skulle känna igen de uppehållsplatser, där hon vistades som barn. Områdena
intill tätorterna har kraftigt förändrats under de senaste 50 åren med utbyggnad av bostäder
och industriområden och förändring av vägnätet. Hon jämförde med platser kring Malmö,
där hon idag inte alls känner igen sig från sin barndomstid. En diskussion fördes med Monika
Caldaras om att ändå försöka att hitta tillbaka till vistelseplatserna inom Kronobergs
län under en tvådagarsresa. De ekonomiska förutsättningarna inom projektet var dock sådana
att denna resa inte kunde genomföras under innevarande projektperiod, men skulle
förhoppningsvis kunna genomföras i projektets förlängning.
Arbetet inom projektet har därefter fortsatt med att kontakta äldre och lokalhistoriskt intresserade
personer, som har egna minnen och erfarenheter av romernas vistelser och lägerplatser.
Monika Caldaras uppfattning om att dessa platser har blivit kraftigt förändrade
över tiden visar sig stämma mycket väl. Uppgifter som har erhållits berör tiden från början
av 1930-talet och fram till slutet av 1960-talet. Vid samtal med dessa äldre sagesmän förekommer
det också mycket uppgifter om romernas arbeten och levnadsförhållanden ute i
bygderna.
Med tanke på de ekonomiska förutsättningarna och den begränsade tid som har stått till
förfogande för projektets genomförande har den geografiska inriktningen lagts till delar av
Markaryds och Ljungby kommuner i länets västra del. Resultatet har blivit 16 platser, där
det är väl dokumenterat att platserna har utgjort återkommande lägerplatser för romer inom
länet. Platserna redovisas med kartuppgifter, fotografier och sagesmän.
Projektarbetet visar att det ännu är fullt möjligt att erhålla kunskap om romernas lägerplatser
inom länet, till och med så långt tillbaka i tiden som tidigt 1930-tal. Utseendet på områdena
för de olika lägerplatserna har i nästan samtliga fall förändrats oerhört mycket. Monika
Caldaras uppfattning om detta var således helt riktig. Upplevelsen hos lokalbefolkningen
när romerna kom en eller ett par gånger om året har varit så påtaglig och minnesvärd
att lokalbefolkningen fortfarande exakt kan peka ut de olika lägerplatserna och
berätta om olika tilldragelser i samband med detta. Ett fortsatt arbete med mycket positivt
resultat är därför fullt möjligt. Ett arbete som i samarbete med representanter för romerna
kan resultera i en rik dokumentation över romernas vistelseplatser och levnadsvillkor inom
länet under åren 1930-1970.
- 4 -

Förteckning över sagesmän:
Anna Bayard (f. 1923), Kungsgatan 22, Markaryd
Monika Caldaras (f. 1943), Romska kulturcentret, Ystadsvägen 46, Malmö
Hilding Evaldsson (f. 1940), Horn Norrum, Hamneda
Britta Johansson (f. 1931), Brånavägen 31, Agunnaryd
Lennart Jönsson (f. 1938), Wennerbergsgatan 6, Strömsnäsbruk
Ingrid Karlsson (f. 1927), Brånavägen 17, Agunnaryd
Åke Karlsson (f. 1922), Brånavägen 17, Agunnaryd
Alf Lindberg (f. 1923), Kungsgatan 22, Markaryd
Maj-Britt Norlin (f. 1927), Promenadvägen 16, Agunnaryd
Annette Petersson (f. 1963), Brunnsplan 5 B, Ljungby
Sune Svensson (f. 1933), Harabergsgatan 11 C, Ljungby
Sebastian Waldemarsson (f. 1925), Bondegatan 2, Markaryd
- 5 -

1
- 6 -
2
3
4

Läge: Markaryd. Nordöst om korsningen Västergatan / Björkelundsgatan.
Västergatan är Markaryds gamla utfart mot Knäred och hette tidigare Knäredsvägen.
Romerna hade här under ett flertal år i början och mitten av 1930-talet ett stort läger med
tält och vagnar. Efter en viss tid på platsen kom folk från Markaryds kommun med lastbilar
och hakade på romernas vagnar och transporterade dem till en grannkommun, vilket ofta
blev Knäred.
Sagesmän: Sebastian Waldermarsson, Alf Lindberg och Anna Bayard.
Läge: Markaryd. Mellan nuvarande Kommunhuset och Sparbanken.
Här var tidigare en öppen plats, innan viadukten över järnvägen byggdes år 1936. Fram till
dess användes området ofta som tältplats av romerna.
Sagesmän: Sebastian Waldermarsson och Alf Lindberg.
- 7 -

Läge: Markaryd. På ömse sidor om Brogatan, mellan Kungsgatan och Drottninggatan, där
bl.a. en bensinstation nu är belägen.
Detta var den vanligaste lägerplatsen för romerna, när de var i Markaryd. Lägerplatsen låg
har intill den stora landsvägen norrut, gamla Riksettan. Platsen användes från mitten av
1930-talet till mitten av 1940-talet. Hembygdsparken låg direkt öster härom, men i övrigt
fanns här inga byggnader. På kvällstid anordnade romerna tillställningar med dans (fiol
och dragspel) och skådespel med ”bröllop”. De fick hjälp av lokalbefolkningen med att
sätta upp affischer i bygden om festligheterna.
Sagesmän: Sebastian Waldermarsson och Alf Lindberg.
- 8 -

Läge: Markaryd. Vid Sjötorpet som idag är campingplats.
Användes ibland som lägerplats under tiden 1935/1940 och fram till mitten av 1940-talet.
Här fanns på den tiden inga byggnader.
Sagesmän: Sebastian Waldermarsson och Alf Lindberg.
- 9 -

- 10 -

Läge: Strömsnäsbruk. På ”Hildings tomt” vid nuvarande Bokhållarevägen.
Romerna använde platsen framför garagebyggnaderna som tältplats i slutet av 1940-talet.
Någon gång fanns det även vagnar eller husvagnar. Efter ca 14 dagar brukade kommunens
folk komma och köra iväg tältlägret. Garaget ägdes av Hilding Gustavsson, som ägde ett
åkeri, men han använde sällan garaget på denna plats. Gatan utgjorde på den tiden en del
av Kvarnaholmsvägen, men är idag en liten återvändsgata.
Sagesman: Lennart Jönsson.
- 11 -

- 12 -

Läge: Strömsnäsbruk. ”Holmarna”, norr om samhället, mellan gamla Riksettan och ån Lagan.
Under 1950-talet hade romerna sin tältplats nere på det plana området mellan Riksettan
och Lagan. Uppe vid den stora parkeringsfickan hade man en buss stående. Området var
frekvent besökt av lokalbefolkningen, eftersom här fanns en badplats i Lagan. Området
förändrades och badplatsen försvann sedan i samband med anläggandet av kraftverket år
1957.
Sagesman: Lennart Jönsson.
- 13 -

Läge: Hamneda. Söder om Horns Södergård.
Under slutet av 1940-talet samt 1950-talet hade romerna läger i det som på den tiden var en
stor grustäkt i en rullstensås omedelbart öster om den gamla riksvägen. Rullstensåsen är
idag helt borttagen och den gamla riksvägen är nu en återvändsväg. Man hade två olika
lägen för lägret, dels alldeles söder om där milstolpen står, dels längst i söder där vägen
idag slutar. Lägret bestod av tält och man använde hästar.
Sagesman: Hilding Evaldsson.
1
2
- 14 -

- 15 -

- 16 -

Läge: Hamneda. Öster om Hamneda gamla kyrkplats.
Omedelbart öster om den gamla riksvägen fanns en stor grustäkt i den nu helt borttagna
rullstensåsen. Området kallades för ”Carl-Oskars” efter ägaren. Från 1959 och in på 1960talet
användes området som lägerplats. Romerna hade två äldre bussar och en cirkusvagn
samt hästar. Vagnarna fick bogseras vid förflyttning. När lägret hade funnits en tid på platsen
såg Waldemar Nilsson och prästen Gunnar Byhmer, båda aktiva kommunalmän, till att
lägret transporterades vidare till en annan kommun.
Sagesman: Hilding Evaldsson.
- 17 -

- 18 -

Läge: Kånna. Norr om f.d. Rattugglan och mellan Riksettan och ån Lagan.
Platsen framför en övergiven smedja användes som lägerplats av romerna under 1960-talet.
Lägret bestod av en äldre buss och en barack.
Sagesman: Hilding Evaldsson.
- 19 -

- 20 -

Läge: Ljungby. Nuvarande idrottsområde i Hjortsberg i stadens norra utkant.
På den plats där det idag ligger en fotbollsplan var ett öppet, fritt område direkt norr om
hyreshusbebyggelsen. Området användes av romerna som lägerplats under åtminstone åren
1969-1971.
Sagesman: Annette Petersson.
- 21 -

- 22 -

Läge: Tjurkö. Utmed gamla landsvägen i Västragården.
På en liten åker söder om den gamla landsvägen där Bengt och Eva Axelssons villa idag
ligger, hade romerna en lägerplats under 1930- och 1940-talen. Villan och garagebyggnaden
står på f.d. landsvägen och själva lägerplatsen utgörs idag av trädgården till villan.
Romerna anordnade tillställningar för lokalbefolkningen, där bl.a. barnen dansade och
kvinnorna spådde.
Sagesman: Ingrid Karlsson.
- 23 -

Läge: Agunnaryd. Öster om landsvägen vid Bråna backar, norr om samhället.
Under 1940-talet och fram till ca 1955-56 hade romerna lägerplatser dels på en öppen plats
vid infartsvägen till dansplatsen Bråna backar, dels ett par hundra meter längre norrut,
mittemot sågverket. Romerna anordnade tillställningar med dans och ”bröllop”, mot inträdesavgift.
De anordnade också lotteri på inträdesbiljetterna. Under 1950-talet vistades romerna
ungefär två veckor på platsen och man använde bilar.
Sagesmän: Åke Karlsson, Maj-Britt Norlin och Britta Johansson.
- 24 -
2
1

- 25 -

Läge: Trekanten, Anneborg. Söder om vägmötet, mellan Ronny Johanssons trävilla och
ekonomibyggnad.
Under tidigt 1930-tal utgjorde ett område söder om trevägskorsningen en återkommande
lägerplats för romerna. De stannade några veckor åt gången och bestod av 3-4 hästskjutsar.
Mot inträde fick man komma in i tälten, man kunde bli spådd, det var musik och det anordnades
”bröllop”. När marken avstyckades och dagens trävilla byggdes så flyttades lägerplatsen
drygt 200 meter längre norrut.
Sagesman: Åke Karlsson.
Läge: Trekanten. Sune Svenssons tomt.
Vid slutet av 1930-talet flyttades lägerplatsen från Anneborg och till den tomt där Sune
Svenssons fritidshus ligger idag, öster om vägen. Själva tältplatsen var där brunnen ligger
idag. Denna plats utgjorde lägerplats under några år in på 1940-talet. Romerna kom hit en
gång om året, vanligen på hösten efter potatisskörden. Ibland spelade romerna på dansbanan
Ekebacken, på vägen mot Målaskog, och det fanns en liten pojke hos dem som var
fantastisk på att steppa.
Sagesman: Sune Svensson.
- 26 -
1
2

- 27 -