Gröna Bladet nr 4 2012.pdf - Länsstyrelserna

Information från Länsstyrelsens Landsbygdsenhet 2012 

Gröna bladet 

Fira en klimatsmart jul 

Vi ger dig enkla tips på hur du som 

kunsument kan bidra till minskad 

klimatpåverkan. Sid 3. 

Matsvinn 

Slänger vi mat som i 

produktionsstadiet har stor 

påverkan på klimat och 

naturresurser, får även matsvinnet 

stor betydelse för miljön. Sid 7. 

Biogas på Lantbruk 

Intresset för att kunna göra biogas 

av gödsel och vallgrödor ökar i 

Sverige. Enbart i Uppsala län så 

uppskattas potentialen vara mellan 

500 och 750 GWh. Biogasen kan 

användas föra att producera värme 

eller el. Sid 12. 

TEMA KLIMAT 

04 

1

2 

Ledare 

O 

m 30 år kommer vi i Uppsala att ha ett 

annat klimat än idag. Vi kommer med 

stor sannolikhet att få ett våtare klimat 

med mer nederbörd, ett varmare klimat med 

högre medeltemperatur och ett vildare klimat 

med mer extrema väderhändelser. Ett förändrat 

klimat skapar nya möjligheter för produktion 

av foder, livsmedel och energi på våra marker. 

En högre medeltemperatur kan ändra grödfördelningen 

och en ökad koncentration av CO2halten 

i luften kan öka avkastningen. Men ett 

förändrat klimat leder också till nya utmaningar 

för vattentillförsel, problem med skadegörare 

och till nya krav på tex stallmiljöer och ventilation. 

Investeringar som idag görs inom sektorn 

ska hålla för många år framöver vilket innebär 

att vi redan idag måste beakta vilka utmaningar 

vi står inför om 30-50 år. 

Målen för den svenska klimatoch energipolitiken 

till år 2020 är att minst 50 procent av den 

svenska energin ska vara förnybar; att utsläppen 

av växthusgaser i Sverige reducerats med 

40 procent jämfört med år 1990 och att energieffektiviteten 

ökas med 20 procent 

Idag ligger andelen förnybar energi av totala använda 

energi på ca 48 % så målet om förnybar 

energi är i det närmaste uppnådda. Däremot 

är det långt kvar till målet om att minska 

utsläppen av växthusgaser. Mellan 1990 och 

2010 minskade utsläppen med knappt 10 %. 

Jordbrukssektorn är både en del av lösningen 

och en del av problemet. I Sverige står jordbruket 

för ca 13 % av utsläppen av klimatgaser och 

det är framför allt animalieproduktionen som 

står för dessa utsläpp. Men samtidigt är betesdjuren 

en förutsättning för att hålla landskapet 

öppet och bevara den unika biologiska mångfald 

vi har i våra betesmarker. 

Jordbrukssektorn är också en del av lösningen 

med möjligheter till produktion av förnybar 

energi. Och oavsett klimatets utveckling producerar 

jordbruket en produkt, maten, som vi inte 

kan prioritera bort, vilket vi faktiskt kan med 

mycket av våra transporter och övrig konsumtion. 

Ett av de redskap som vi har för att främja en 

hållbar utveckling inom jordbruket är insatser 

inom landsbygdsprogrammet. När programmet 

utformades under 2006 var inte klimatfrågan 

på närmelsevis så aktuell som den är idag. 

Under 2009 fick klimatfrågan en rejäl skjuts 

framåt och satsningar gjordes inom nuvarande 

program på klimatoch energi genom exempelvis 

kompetensutveckling av jord- och skogsbrukare 

och öronmärkning av medel för klimatinvesteringar. 

Till 2014 ska ett nytt program 

påbörjas och min gissning är att klimatoch 

energiinsatser kommer att vara prioriterade. 

Helene Holstein 

Landsbygdsdirektör

Innehåll 

Innehåll 

Klimatsmart jul sid 3 

Utbetalningsplan sid 3 

Klimat & enegi på 

Länsstyrelsen 

sid 4 

Färdplan 2050 sid 5 

Vindkraft sid 6 

Energimässa sid 7 

Matsvinn sid 9 

Biogasproduktion sid 10 

Tillstånd för 

biogasproduktion 

sid 11 

Investera klimatsmart sid 13 

Klimatsmart körning sid 14 

Fossil bränslebrist sid 14 

Lyckad klimatrådgivning sid 16 

Klimatavtal sid 17 

Klimatcertifierad mjölk sid 18 

Klimatförändringar 

- seminarium 

sid 19 

Klimatförändringar 

- forskning 

sid 20 

Kurser & rådgivning sid 21 

Utbetalningsplan 

Den 11 oktober fick lantbrukarna i Uppsala län en 

delutbetalning på sammanlagt 62,5 miljoner kronor 

i miljöersättningar och kompensationsbidrag. 

Utbetalningen var på 75 % av ansökt belopp. Den 27 

december sker slututbetalningen för utredda ansökningar 

och därefter betalas ersättningarna ut månadsvis 

efter hand som de blir klara. 

Fira en klimatsmart(are) jul! 

Det finns mycket du kan göra för att fira en mer klimatsmart 

jul. Att välja närproducerad mat till hela eller delar av julbordet 

är en sak du kan göra, men tänk också till kring inhandlandet 

av julklapparna. Det mest klimatsmarta är att ge bort tid, 

tid i form av upplevelser tillsammans. Här följer en lista på fler 

klimatsmarta julklappstips: 

- Cykel, är du bra på att reparera cyklar kan du även ge bort 

det som presentkort. 

- Ge bort ätliga presenter, plocka ihop ekologiska, närproducerade 

godsaker i butik eller tillverka själv! Sylt och marmelad 

är ett bra tips. 

- Ge saker ett andra liv, fynda second hand! 

- Presentkort på bio, teater, konsert, träningskort, massage 

eller varför inte en kurs? 

- Presentkort på mer hushållsnära tjänster som att tvätta 

bilen, måla huset, hjälpa till att rensa garderober eller en 

trerätters hemlagad middag i lugn och ro. 

- På webben finns många välgörenhetsorganisationer (tex. 

Unicef och Rädda barnen), som erbjuder fina gåvokort 

som bevis på att du köpt något som någon i en helt annan 

del av världen får glädje av. Varför inte ge bort en get, en 

vaccinering eller några hönor till någon som verkligen 

behöver? Delad glädje är dubbel glädje! 

- Sy en tygkasse och ge bort, man kan inte ha för många. 

- Till den som har gröna fingrar; olika sorters frön att så 

både inne och ute! 

Låt dig inspireras och sprid julglädjen! 

Karin Gustavsson 

Det första utbetalningstillfället för gårdsstöd är i år 

den 3 december. I Uppsala län fick 95 % av lantbrukarna 

sitt gårdsstöd detta datum. Nästa tillfälle blir 

den 27 december och därefter betalas gårdsstödet ut 

veckovis allteftersom de blir färdighandlagda. 

Vår bedömning är att hela 97% av lantbrukarna får sitt 

gårdsstöd innan årskiftet. 

Margaretha Nilsson 

3

4 

Klimat 

Klimat- & energiarbete 

vid Länsstyrelsen 

Efter uppdrag från Regeringen har 

Länsstyrelsen tagit fram en klimat- 

och energistrategi med länets kommuner, 

myndigheter, näringsliv och 

olika organisationer för att minska 

de klimatpåverkande utsläppen och 

energianvändningen. 

Energieffektivisering 

Det finns stora möjligheter att 

minska energianvändningen genom 

att bygga mer energieffektivt än vad 

som görs idag. Även genom mycket 

enkla åtgärder kan även energiförbrukningen 

i fastigheter i regel minskas 

med 10 %. Med ny teknik såsom 

energisnål apparatur och lågenergieller 

LED-belysning kan energianvändningen 

ytterligare drastiskt 

minskas. En sådan enkel åtgärd som 

att byta ut en vanlig glödlampa mot 

en lågenergilampa sparar exempelvis 

80 % av energin. 

Figur: Utsläpp av växthusgaser i Uppsala län år 2010. 

Källa: SMED (Svenska MiljöEmissionsData). 

Energiförsörjning 

Drygt en tredjedel av de klimatpåverkande 

utsläppen i länet kommer 

från användningen av fossila bränslen 

från energisektorn. Genom att 

ett nytt kraftvärmeverk byggs som 

kommer att eldas med förnyelsebara 

bränslen kommer de klimatpåverkande 

utsläppen vara betydligt 

mindre efter år 2020 än idag. 

Transporter och 

samhällsplanering 

Transportsektorn står för drygt en 

tredjedel av de klimatpåverkande utsläppen 

i länet. En bättre utvecklad 

infrastruktur, förbättrade möjligheter 

till att gå och cykla, en ökad och 

attraktivare kollektivtrafik samt en 

överföring av godstransporter från 

landsväg till järnväg i kombination 

med en mycket snabb övergång till 

förnybara bränslen är huvuddragen 

i vad som måste åstadkommas för 

att minska denna sektors utsläpp. 

Genom att välja energisnåla bilar och 

minska ”onödigt” bilåkande kan de 

klimatpåverkande utsläppen påtagligt 

minskas. Från år 2020 beräknas 

de flesta av länets bussar att drivas 

Energiförsörjning 

Industriprocesser 

Transporter 

Arbetsmaskiner 

Lösningsmedelsanvändning 

Jordbruk 

Avfall och avlopp 

med biogas och förhoppningsvis 

kommer el eller förnybara drivmedel 

att ha ersatt bensin och dieselanvändningen 

för personbilar inom 

en 30-årsperiod. Tillsammans med 

Länsstyrelserna i Västmanland och 

Södermanland driver Länsstyrelsen 

ett projekt med kommunerna för att 

effektivisera deras interna transporter 

för att både minska miljöbelastningen 

och kommunernas kostnader. 

Drivmedelsanvändning 

för arbetsmaskiner 

Arbetsmaskiner består av såväl stora 

entreprenadmaskiner, maskiner 

inom jord- och skogsbruket samt 

arbetsredskap såsom gräsklippare, 

lövblåsare etc. För länet beräknas 7 

procent av de växthusgaspåverkande 

utsläppen komma från denna sektor. 

Ett projekt för att minska dieselanvändningen 

för arbetsmaskiner 

pågår i länet (se separat artikel). 

Jordbruket 

Jordbruket står för cirka en femtedel 

av länets klimatpåverkande utsläpp. 

Det är framförallt idisslande kreatur, 

gödselhantering, arbetsmaskiner och 

växtodlingen som står för utsläppen. 

Det går att minska utsläppen 

framförallt genom bättre omhändertagande 

av gödseln, helst genom 

biogasproduktion och effektivisering 

av arbetsmaskinsanvändningen. 

Det svenska jord- och skogsbruket 

bidrar emellertid också till det allra 

mesta av den råvara som direkt eller 

indirekt används som biobränslen 

i det svenska energisystemet. Idag 

är det framförallt skogsbruket som 

levererar råvaror till biobränsle och 

då i form av avverkningsrester, samt 

indirekt i form av restprodukter 

från sågverks- och massaindustrin. 

Leveransen av biomassa för energi-

Klimat 

ändamål från jordbruket är fortfarande 

blygsam, men kommer sannolikt 

att öka. 

Förnybar energi 

För att minska utsläppen av växthusgaser 

måste en allt större andel av 

den energi vi producerar och använder 

komma från förnybara energikällor. 

Några exempel på förnybara 

energikällor är vattenkraft, vindkraft, 

solenergi och vågkraft samt bioenergi 

och biogas som nämnts ovan. 

Färdplan 2050 

- för ett Sverige 

utan nettoutsläpp 

av växthusgaser 

Regeringen gav i juli 2011 

Naturvårdsverket i uppdrag att, i 

samråd med bl.a. länsstyrelserna, 

ge underlag till en svensk färdplan 

för ett Sverige utan nettoutsläpp 

av växthusgaser till år 2050. 

Länsstyrelsernas uppdrag var att 

lämna underlag till Naturvårdsverket 

i mars 2012 efter att regionala dialoger 

genomförts i respektive län. I 

regeringsuppdraget ingick att identifiera 

kostnadseffektiva åtgärder och 

hinder för den samhällsomställning 

som eftersträvas. Slutrapporten från 

Naturvårdsverket ska redovisas till 

regeringen i december. 

Bakgrund 

Bakgrunden till färdplansarbetet är 

det beslut som FN:s klimatkonferens 

tog i Cancun 2010 om att alla 

industriländer ska ta fram nationella 

strategier för att åstadkomma låga 

växthusgasutsläpp. Arbetet med att 

ta fram nationella strategier för låga 

växthusgasutsläpp ligger även i linje 

Flera forsknings- och utvecklingsprojekt 

pågår i länet för att den fossila 

energin ska ersättas med förnybar 

energi. I samarbete med flera andra 

aktörer har Länsstyrelsen under 

hösten startat ett projekt för att introducera 

mer solkraftsanläggningar 

i länet. 

Göran Albjär 

med Europeiska kommissionen arbete 

med en färdplan för en konkurrenskraftig 

och utsläppssnål ekonomi 

till 2050. På nationell nivå har 

en vision om ett Sverige utan nettoutsläpp 

av växthusgaser till år 2050 

tagits fram i Klimatpropositionen 

(2008/09:162). 

Det regionala 

färdplansarbetet 

Uppdraget från Naturvårdsverket 

koordinerades med det pågående 

arbetet med länets regionala klimatoch 

energistrategier. Länsstyrelsen 

bjöd i början av 2012 in till ett seminarium 

där företrädare för kommunerna, 

Regionförbundet i Uppsala 

län, Landstinget i Uppsala län, 

universiteten samt olika organisationer 

och företag deltog. Seminariet 

följdes av ett antal arbetsgruppsmöten 

inom de viktigaste områdena: 

samhällsplanering, transporter, 

energi, arbetsmaskiner, jordbruk och 

en klimatsmart livsstil. 

Lantbrukets roll i 

framtidens klimatarbete 

Inom området jordbruk var några 

av slutsatserna från det regionala 

färdplansarbetet att åtgärder som 

främjar lokalt producerade biobräns- 

Foto: cc.flickr.com/Katinka Bille 

len bör prioriteras, att småskalig 

el- och värmeproduktion kan bli en 

resurstillgång i framtiden samt att 

lantbrukets energianvändning kan 

minska genom olika sparåtgärder. 

Sannolikt finns en viss outnyttjad 

potential i en ökad tillverkning av 

RME (rapsmetylester) och framställning 

av andra typer av biodiesel från 

andra grödor. RME tillverkas i dag 

i länet. Ur ett beredskapsperspektiv 

finns fördelar med lokalt tillverkat 

bränsle. 

En ökad biobränsleproduktion är 

även möjlig från jordbruksmark i 

form av utnyttjande av nya substrat 

för biogasframställning. Även om det 

ännu inte är möjligt att producera 

fordonsgas på gårdsnivå kommer 

lantbruket att vara viktiga leverantörer 

av substrat och mottagare av 

biogödselmedel. För att öka andelen 

förnybart är det även väsentligt att 

lokal småskalig biogasproduktion på 

gårdsnivå för gårdens eget energibehov 

utvecklas. 

Underlaget till Naturvårdsverket 

finns tillänglig på Länsstyrelsens 

hemsida under länken: www.lansstyrelsen.se/uppsala/fardplan2050 

Åsa Stenbäck 

5

6 

Klimat 

Nu har svensk 

vindkraft nått 

7 TWh. 

Energimyndigheten presenterade i 

oktober 2012 att produktionen av 

förnyelsebar el från Sveriges cirka 

2100 vindkraftverk för första gången 

översteg 7 TWh under en 12-månadersperiod. 

Det innebär att vindkraftenergin 

skulle kunna försörja alla 

hushåll i hela Stockholms län med 

el. Vill du se var i landet det finns 

vindkraftverk och var tillståndsprövningar 

pågår kan du besöka 

”Vindbrukskollen” på http://www. 

vindlov.se/Vindbrukskollen/. På 

kartorna kan du också se hur mycket 

det beräknas blåsa på olika höjder i 

din närhet. 

I vårt län, Uppsala län, snurrar de 

största vindkraftverken vid kusten i 

Skutskär i Älvkarleby kommun. De 

fem stycken 150 meter höga verken 

står inom Stora Ensos industriområde. 

De uppfördes 2009 och 

Lennart Fager, Stora Enso, berättar 

att energiproduktionen har varit som 

förväntat och uppgått till ca 30 000 

MWh per år, vilket motsvarar cirka 1 

500 eluppvärmda villor. 

Vid planering av lämpliga områden 

för vindkraftverk, ansökningar och 

tillståndsprövning av vindkraftverk 

är det många aspekter att beakta 

och ta hänsyn till. För att underlätta 

processerna har Länsstyrelsen 

tillsammans med kustkommunerna, 

Östhammar, Tierp och Älvkarleby 

kommuner samt Mälarkommunerna, 

Håbo, Knivsta och Enköping, tagit 

fram planeringsmaterial med medel 

från bl.a. Boverket. I rapporten 

”Vindkraft i Tierp, Östhammar och 

Älvkarleby kommuner” finns bl.a. 

information om vad en ansökan ska 

innehålla och hur tillståndsprövningarna 

går till. Ytterligare några 

underlag som kan nämnas är fåglar 

och fladdermöss, höjdrestriktioner 

på grund av flygplatser samt landskapsanalys 

för Knivsta, Håbo och 

Enköpings kommuner, som tagits 

fram av konsulter (Ekologigruppen 

och WSP). Om vindkraftverken är 

fula eller vackra och förfular eller 

förhöjer landskapets värden finns 

det många åsikter om och landskapsanalysen 

kan vara ett verktyg 

för konstruktiva dialoger om vindkraftens 

påverkan på landskapet. De 

planeringsunderlag som tagits fram 

hittar du på Länsstyrelsens hemsida 

http://www.lansstyrelsen.se/ 

uppsala/Sv/samhallsplanering-ochkulturmiljo/planfragor/planeringsunderlag/vindkraft/Pages/default. 

aspx 

Åsa Blomster 

Skutskär vindpark. Foto: Stora Enso.

Klimat 

Foto: Kjell Sjelin 

Energimässa 

visar möjligheter 

Uppodlarna, energin och 

klimatet 

Hur ska vi göra för att minska beroendet 

av fossil energi i lantbruket? 

Hur kan lantbruket bli klimatneutralt? 

Eller kanske till och med bidra 

till minskad halt av växthusgaser? 

Det här är frågor som diskuterats 

inom Uppodlarna, föreningen för 

ekologiska lantbrukare i Uppland, 

under flera år. 

Från att ha anordnat kurser på temat 

under flera år, ville vi nu föra ut diskussionen 

till en större krets. Vi ville 

engagera forskare, företag, studenter 

och också nå ut till företagare på 

landsbygden och allmänheten. Så 

föddes idén till en energi- och klimatmässa. 

Sol, vind och vakuum 

Det finns redan nu innovativa lösningar 

som kan göra oss klimat- 

neutrala, men de får inte en allmän 

spridning. För ett par år sedan 

utvecklade New Holland en vätgastraktor, 

och att tillverka vätgas med 

t.ex. sol- eller vindenergi är en känd 

teknik. Vad krävs för att vätgastraktorer 

ska börja serietillverkas, och för 

att system för att producera vätgas 

kommer till allmän användning? Ja, 

kanske att vi börjar ta klimat frågan 

på allvar. Eller att oljan blir dyrare. 

Genom att anordna mässan Sol, vind 

och vakuum, med seminarier och 

utställning om den senaste tekniken 

hoppas vi att vi ökat intresset och 

bidragit till att fler ser möjligheterna. 

Mässan hölls i Fyrishov i Uppsala i 

slutet av september och hade ca 1000 

besökare under två dagar. 

Under de två mässdagarna hölls 20 

seminarier som behandlade följande 

teman: spara, fånga och lagra energi, 

energibärare, användning av förnybar 

energi och kolinlagring. Drygt 30 

utställare visade upp olika typer av 

solpaneler och värmsolfångare, isoleringsmaterial, 

och energibesparande 

teknik. Den som ville kunde provköra 

elcyklar eller elbilen Nissan Leaf. 

Pyrolysutrustning för tillverkning av 

biokol och en spårbil visades utanför 

entrén. 

– Det bästa var alla fina samtal med 

intresserade besökare. Vi fick nya 

kontakter med många som i sitt 

yrke eller sina studier har energifrågor 

på agendan, säger Kjell Sjelin i 

Uppodlarna. 

Ur seminarieprogrammet 

Spara energi – effektivisering 

och isolering 

Det är redan i dag en lönsam affär 

att spara energi och det finns stora 

möjligheter att nå mycket längre. 

Energieffektiviseringsutredningen 

2008 kom fram till att 34 % av energianvändningen 

kan minskas till år 

2016. Trots det fortsätter energieffektivisering 

att vara ett lågprioriterat 

område. 

Vakuumisolering är 6-8 gånger effektivare 

än mineralull. Tilläggsisolering 

med vakuumisolering ger en högef- 

7

8 

Klimat 

fektiv isolering med obetydlig ökning 

av väggtjocklek. Vakuumisolering 

är dyrt eftersom det är en nischprodukt, 

men med ökad efterfrågan 

kommer priserna att sjunka. 

Tillverkningstekniken är i sig enkel – 

kanske vi har en fabrik för vakuumpaneler 

i Uppland om några år. 

Fånga energi – sol, vind 

Om man i Sverige skulle installera 

solceller på alla de tak som träffas 

av minst 70 % solinstrålning skulle 

vi kunna producera 40 TWh/år. Det 

motsvarar nästan 30 % av dagens 

elanvändning. I dag utgör solceller 

endast 0,01 % av den årliga elproduktionen. 

Kostnaderna för solel har 

minskat kraftigt på bara några år. I 

Tyskland är det idag klart lönsamt att 

installera solceller, även utan subventionering. 

Vindkraft är, näst gaskraft, den typ 

av elproduktion som byggts ut mest 

inom EU de senaste tio åren. Idag 

står vindkraften för 3 % av Sveriges 

totala energiproduktion. 

Lagra energi 

– batterier och vätgas 

För att vi ska kunna använda förnybar 

energi behöver vi kunna lagra 

den. Bättre och billigare batterier är 

avgörande för en massiv övergång till 

eldrivna fordon. Mycket händer på 

området just nu. 

Vätgas är ett annat sätt att både lagra 

och bära energi, bl.a. till användning 

som drivmedel. Vätgas kan produceras 

lokalt, t.ex. med sol- eller vindel 

direkt på gården. Vätgas är kolfri och 

när den förbränns bildas bara vatten. 

Använda energi – Elbilar 

BMW Hydrogen 7. Foto: cc.flickr.com/nielkennedy 

Fortfarande finns inte många elbilar 

på marknaden. De elbilar som finns 

med längre körsträckor per laddning 

är dyra i inköp, men ger lägre 

driftskostnader. Att så få kör elbil 

idag beror på att den marknadsföring 

vi möter mest presenterar oljedrivna 

fordon och att vi människor är försiktiga 

med förändringar. 

Minska växthusgaserna 

- kolinlagring 

Genom att framställa biokol, t.ex. 

från flis, kan koldioxid tas upp 

från luften och inlagras i marken. 

Fördelarna med biokol som kolinlagringsmetod 

är att det också förbättrar 

bördigheten hos odlingsjordar under 

lång tid. Det ökar mikrolivet, den vattenhållande 

förmågan och förbättrar 

strukturen. På en lerjord behövs då 

mindre energi för jordbearbetning. 

Mer information om seminarierna 

finns på Sol, vind och vakuums 

hemsida www.solvindvakuum.se/ 

program/semmeny 

Eva-Lena Rådberg 

Uppodlarna

Klimat 

Foto: cc.flickr.com/JBloom 

Matsvinn 

Matsvinn är ett stort slöseri med 

resurser och ger en onödig belastning 

på miljön. Det totala matavfallet 

i Sverige är årligen en miljon ton 

där hushållen står för den absolut 

största andelen. Vi slänger 72 kg mat 

per person och år, varav det onödiga 

svinnet utgör ungefär 25 kg. Det är 

genom att minska matsvinnet som vi 

kan minska matavfallet. 

Matsvinn syftar på mat som 

hade kunnat ätas om det hanterats 

annorlunda. Matavfall 

innefattar både matsvinn och 

oundvikligt avfall, sådant som 

ben och skalrester, som är 

oätbart. 

Det spelar roll vad vi 

slänger 

Orsakerna till varför vi slänger så 

mycket mat ser naturligtvis olika 

ut, inte minst beroende på var i 

livsmedelskedjan det uppkommer. 

Inom livsmedelsindustrin kan det till 

exempel handla om skadade leveranser 

eller produktionsfel. Hos grossister 

och i butiker kan det handla om 

svårigheter att bedöma rätt mängd, 

vid beställning och för kundernas 

inköp. Mycket är beroende av vilka 

konsumtionsmönster och vilken attityd 

vi har gentemot våra livsmedel. 

Idag är maten dessutom förhållandevis 

mycket billigare än tidigare och 

det blir allt svårare för den enskilde 

individen att få en överblick av konsekvenserna 

i hela livsmedelskedjan 

vid val av livsmedel. Till exempel står 

den animaliska delen, i synnerhet 

kött från idisslande nötkreatur, för 

en stor del av klimatpåverkande utsläpp. 

För att producera 1 kg nötkött 

går det åt 15 000 liter vatten, medan 

en potatis bara kräver 25 liter vatten. 

Produktion av nötkött är även 

mer resurskrävande än produktion 

av vegetabilier. Slänger vi mat som i 

produktionsstadiet har stor påverkan 

på klimat och naturresurser, får även 

matsvinnet stor betydelse för miljön. 

Detta gör att det kan vara 

mer resurseffektivt att 

minska svinnet av t.ex. 

nötkött än andra livsmedel. 

Det är på så vis av stort 

värde att synliggöra våra 

livsmedels olika ursprung 

och hur dessa påverkar 

klimatet på olika sätt. Då 

får vi som konsumenter 

en chans att reflektera 

över vad vi faktiskt 

slänger. Miljöpåverkan i 

livsmedelskedjan är dessutom 

större ju närmare 

konsumenten man kommer, 

eftersom livsmedlet 

då både har producerats, 

bearbetats och transporterats 

hela vägen hem 

till konsumenten. Det finns alltså 

skillnader mellan miljöpåverkan 

från matsvinnet i både beroende på 

vilken typ av mat som slängs och i 

vilket skede. Som konsumenter har 

vi möjlighet att påverka utsläpp av 

växthusgaser från livsmedel genom 

våra val av mat, hur vi transporterar 

hem maten samt hur vi hanterar den. 

Matsvinn hemma 

Naturvårdsverkets undersökningar 

visar på flera orsaker till matsvinn i 

hemmet. Det har visat sig att storhandling, 

större förpackningar och 

”3 för 2”-erbjudanden kan leda till 

överinköp där varorna ofta hinner 

bli gamla och måste slängas. Ofta 

feltolkas ”bäst före”-datum och vid 

tillagning tas inte alltid hela råvaran 

tillvara på. Självklart spelar också 

förvaringen en stor roll. Förvaras 

inte varorna på rätt sätt håller de inte 

lika länge och måste istället slängas. 

Svinn uppkommer även till följd av 

att förpackningar inte töms helt. Det 

är också viktigt att påminnas om att 

matsvinnet inte bara består av fast 

9

10 

Klimat 

mat, utan också av flytande. Det flytande 

svinnet är svårare att mäta och 

kanske lätt att vi glömmer, till exempel 

kaffe eller mjölk. Då kan det vara 

bra att komma ihåg att en kopp kaffe 

kräver ungefär sex gånger mer vatten 

i produktionskedjan än en potatis. 

Minska ditt matsvinn 

Planera dina inköp och för längsta 

hållbarhet se till att förvara maten 

rätt. Till exempel kan svenska ägg, 

vid rätt förvaring vara hållbara upp 

till två-tre månader. Det gäller att 

inte lita blint på ”bäst före”-datumet, 

våga istället lita på dina sinnen, titta, 

lukta och känn. Ta tillvara på matrester. 

En bra början är att sortera 

ut sitt matavfall och på så vis få upp 

ögonen för vad och hur mycket som 

slängs. 

Vi tjänar på att minska 

svinnet! 

Naturvårdsverket har undersökt hur 

mycket vi skulle kunna tjäna på att 

minska matavfallet med 20 procent, 

uttryckt i kronor. För att räkna ut 

Biogasproduktion 

– en naturlig del 

av lantbrukssektorn 

i framtiden 

Intervju med Martin 

Ahrne, Biogas Öst 

Länsstyrelsen lyfter i sin Klimat- och 

energistrategi fram biogasproduktion 

som en åtgärd för att minska klimatpåverkan 

och öka andelen förnybar 

energi. I Landsbygdsprogrammet 

finns möjlighet att stödja projekt 

och investeringar inom energi- och 

Matavfall per sektor och hushåll 2010. Naturvårdsverket 2012 

Sektor Mängd (ton) Andel (%) 

Livsmedelsindustri 171 000 17 

Grossister/butiker 39 000 4 

Restauranger 99 000 10 

Skolkök 26 000 3 

Hushåll 674 000 67 

Totalt 1010 000 

Varav oundvikligt matavfall 435 000 (65%) 

Varav onödigt matavfall 239 000 (35%) 

den samhällsekonomiska nyttan har 

både de privata och företagsekonomiska 

besparingarna, som individer 

och företag gör av att minska sitt 

matavfall, tagits med liksom de 

miljökostnader som undviks om 

matavfallet istället inte hade behövts 

producerats. Sifforna är preliminära, 

men den samhällsekonomiska nyttan 

om man minskar matavfallet med 20 

procent hamnar i storleksordningen 

10-16 miljarder kronor per år. Det 

säger oss att det generellt finns stora 

vinster med ett minskat matavfall. 

klimatområdet. Den organisation i 

vårt län som driver många av biogasfrågorna 

är Biogas Öst där en av 

projektledarna är Martin Ahrne. 

Biogas Öst – kan du förklara 

vilka ni är? 

Biogas Öst är ett samverkansprojekt 

inom Energikontoret i 

Mälardalen AB. Organisationen 

verkar regionalt i Uppsala, 

Stockholms, Västmanlands, Örebro, 

Södermanlands och Östergötlands 

län. Systerorganisationerna Biogas 

Syd och Väst bidrog till att projektet 

kom till stånd och det var en kickoff 

på Uppsala slott i mars 2008. Idag 

Obeservera att sffrorna är avrundade värden. 

Hur matsvinnet ser ut inom primärproduktionen 

är inte lika utrett 

som andra led i livsmedelkedjan. 

Jordbruksverket leder just nu ett 

samarbetsprojekt inom norden för 

att kartlägga matsvinnet i just primärproduktionen. 

Slutsatserna ska 

ligga som grund för framtagandet 

av konkreta åtgärder för att kunna 

minska svinnet. Projektet ska vara 

avslutat vid årsskiftet 2012/2013 

och du kan läsa mer om det på 

Jordbruksverkets hemsida. 

Mino Ashkan Far 

finns 46 deltagare i projektet, alltifrån 

producenter av biogas till distributörer 

och konsumenter likaväl som 

offentliga aktörer och busstillverkare. 

Idag arbetar fyra personer i princip 

heltid med Biogas Öst och i samband 

med årsskiftet 2012/2013 övergår 

Biogas Öst från att drivas som ett 

projekt till att bli en egen medlemsstyrd 

organisation. 

Vilken inriktning har ni för ert 

arbete? 

Biogas Östs deltagare sätter mål för 

verksamheten och organisationens 

styrgrupp bidrar aktivt med idéer 

och skapar nya samarbetsprojekt.

Klimat 

Målet är att förbättra förutsättningarna 

för produktion, distribution och 

konsumtion av biogas i vår region. 

Biogasen har en omfattande värdekedja 

med många användningsområden 

som bränsle, värme och el. 

Bredden i användningen och förutsättningarna 

på marknaden gör att 

det passar som samverkansprojekt. 

Vilka samarbetar ni med? 

Biogas Öst samarbetar bland annat 

med branschorganisationer, som 

LRF, med offentliga aktörer, som 

länsstyrelse och kommuner, och med 

privata aktörer, som Swedish Biogas 

International AB (SBI). Ett konkret 

exempel är det pågående projektet: 

Mångdubbla biogasen i Uppsala län 

– förverkliga lantbrukets potential 

som jag är projektledare för, säger 

Martin. Uppsala biogasgrupp födde 

idén till projektet och med stöd från 

Landsbygdsprogrammet kunde den 

egna finansieringen växlas upp. 

Enligt prognoser som finns kommer 

det fortsatt att vara brist på biogas i 

regionen till 2020 och projektet vill 

försöka realisera den potential som 

finns inom lantbrukssektorn. 

Hur ser det då ut i Uppsala län? 

Uppsala län har en stor potential för 

biogasproduktion som skulle kunna 

utnyttjas bättre. Insamlingar av 

matavfall är väl utvecklade i några 

kommuner men situationen inom 

lantbruket är en helt annan, där ligger 

man inte i framkant. 

Vilka är de viktigaste framgångsfaktorerna 

för att det ska 

bli mer biogas från lantbruket? 

Vi vet sedan tidigare att många 

lantbrukare är intresserade av biogas 

men att de tycker att riskerna är 

alltför stora för att våga investera i 

en biogasanläggning. Därför krävs 

att man finner vägar att kunna 

riskminimera biogassatsningar på 

lantbruksföretag. För lantbruksområdet 

är därför samarbetsprojekt en 

framkomlig väg. SBI har en modell 

för samarbete med lantbrukare 

där företaget står för en stor del av 

investeringskostnaderna och sluter 

långsiktiga avtal med leverantörer 

av fordonsgas, exempelvis som vid 

Valla gård utanför Katrineholm där 

AGA levererar fordonsgasen till 

Stockholmsområdet. 

Vad är er roll i utvecklingen för 

att öka biogasproduktionen? 

Biogas Öst har en viktig roll i att 

skapa nätverk och möten mellan 

olika aktörer. För att ha den rollen 

måste vi ta och aktivt arbeta upp 

kontakter. För strategiska frågor 

nationellt finns Energigas 

Sverige där Biogas Öst 

är medlem och sitter 

under 2012 också med 

i Biogassektionens styrelse. 

Inom länet finns bra 

samarbeta med kommuner, 

branschföreträdare, universitet, 

regionförbund och 

länsstyrelse. 

Aktiviteter på gång 

I januari 2013 genomför 

Biogas Öst tillsammans 

med SLU en kursdag för att 

få grundläggande kunskap 

i biogasproduktion. Annat 

som är på gång är att organisationen 

förbereder en 

utredning för riskminimering 

för biogasproduktion 

inom lantbruket där hela 

kedjan från råvara till färdig 

produkt och förädling 

ska undersökas. Förstudier 

på verkliga gårdar kommer 

också att genomföras i de 

pågående projekten. 

Till sist, säger Martin, att det viktigaste 

för att Uppsala län ska kunna 

öka sin biogasproduktion är att matavfallet 

samlas in storskaligt och att 

potentialen som finns inom lantbruket 

börjar utnyttjas. 

Är du intresserad och vill veta mer? 

Kontakta Martin på Biogas Öst på 

e-post: Martin.ahrne@energikontor. 

se, mobil: 073-641 91 57 eller gå in på 

hemsidan: http://www.biogasost.se 

Lästips: 

Mer om biogas finns att läsa på biogasportalen 

www.biogasportalen.se 

samt på Biogas öst hemsida 

www.biogasost.se 

Karin Svanäng 

Martin Ahrne, Biogas Öst 

11

12 

Klimat 

Biogas på 

lantbruk 

Intresset för att kunna göra biogas av 

gödsel och vallgrödor ökar i Sverige. 

SLU:s nyligen invigda biogasanläggning 

vid Lövsta strax öster om 

Uppsala kommer också att bidra 

till bättre kunskap om biogas i vår 

region. 

För att få uppföra en biogasanläggning 

krävs, endera att en anmälan 

skickas till kommunens miljökontor, 

eller att tillstånd söks hos länsstyrelsen*. 

För att få bra ekonomi så behöver 

ofta biogasanläggningen vara så 

stor så att ett tillstånd måste sökas. 

Det är mer arbete och tar längre tid 

att få ett tillstånd, men samtidigt ger 

ett tillstånd bättre lagligt skydd mot 

externa intressenter när verksamheten 

drivs enligt gällande villkor. 

Att söka tillstånd kan ibland upplevas 

som en process som är svår att 

överblicka. För att göra det lättare att 

söka tillstånd för en biogasanläggning 

så har det regionala samver- 

Principen för en Biogasanläggning. 

Bild Ylva Englund. 

Gödsel 

Energigröda 

Avfall 

Blandningsbehållare 

Macerator 

Macerator 

kansprojektet Biogas Öst tagit tag i 

frågan. Biogas Öst har fått pengar 

från länsstyrelsen för att ordna 

workshops och ta fram informationsmateriel. 

Länsstyrelsen i Uppsala län 

har tillsammans med andra länsstyrelser 

i regionen som ansvarar 

för tillståndsprövningar deltagit i en 

förberedande workshop. 

Projektet kommer att leda till ökat 

erfarenhetsutbyte och bättre förutsättningarna 

för att fler biogasanläggningar 

kan uppföras i vår region. 

Det finns en potential att öka mängden 

producerad biogas 10 gånger. 

Bernt Forsberg 

Enbart i Uppsala län så uppskattas potentialen vara mellan 500 och 750 

GWh. Biogasen kan användas föra att producera värme eller el. Gasen kan 

också renas/uppgraderas så att den går att använda till fordonsgas för att 

ersätta fossila bränslen. 

Skruvpump 

TWh Dagens produktion av biogas och total potential i Sverige 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

Avlopp och 

avfall 

Skruvpump 

Hygieniseringstank 

Membran 

Gödsel Odlingsrester Grödor Industri 

Membrantak 

Biogas 

Omrörare 

rötkammare 

Rötkammare 

Ev. återförsel för spädning 

Luftfläkt 

Pump 

Biogas till användning 

Total 

potential 

Produktion 

idag 

* Miljöskyddsenheten för information om tillståndsprövning. 

Lager

Klimat 

Är du lant- 

brukare och vill 

göra en investering 

på ditt 

företag? 

– Då finns möjlighet att 

söka företagsstöd inom 

Landsbygdsprogrammet! Det finns 

mycket medel kvar för lantbruksföretagare 

som vill bygga biobränsleanläggning, 

sätta upp vindkraftverk, 

installera solceller eller göra andra 

investeringar på gården. Först till 

kvarn…! 

Investeringsstöd för lantbrukare 

Det är möjligt att söka stöd för investeringar 

för lantbruksföretagare inom 

Landsbygdsprogrammet. För investeringar 

gäller att man gör en affärsplan. 

Affärsplanen är obligatorisk 

och utgör grunden för länsstyrelsens 

bedömning av din ansökan om stöd. 

Solceller. Foto: cc.flickr.com/Peter Leth 

Företagsstödet är maximalt 30 % av 

stödberättigade kostnader av investeringen. 

Maximalt belopp för stöd är 

800 000 kr per investering. Du kan 

endast få stöd för kostnader som är 

betalda tidigast den dag då ansökan 

om stöd kom in till länsstyrelsen. 

Ansökningsblanketten ”Ansökan 

om Företagsstöd” kan du hämta 

på Jordbruksverkets webbplats: 

www.jordbruksverket.se. Ansökan 

i original tillsammans med bilagor 

skickar du till Länsstyrelsen Uppsala 

län, Hamnesplanaden 3, 751 86 

UPPSALA 

Kontaktperson: Margareta 

Insulander, 010-223 32 70, e-post: 

margareta.insulander@lansstyrelsen. 

se 

Nationellt stöd till 

solceller 

Det är möjligt att söka nationella stöd 

för installation av solceller. Det är ett 

krav att anläggningen ska vara nätansluten. 

Observera att du är skyldig att 

kontakta ditt elnätföretag innan solcellsanläggningen 

ansluts till elnätet. 

Stödet är maximalt 45 % av stödberättigade 

kostnader för material, 

arbete och projektering. Maximalt 

belopp för stöd är 1,5 miljoner kr per 

anläggning. För att få stödet krävs att 

ansökan kommit in till länsstyrelsen, 

om du är företagare: innan projektet 

påbörjas eller om du är sökande utan 

företag: inom 6 månader från det att 

projektet påbörjats. 

Länsstyrelsen svarar på frågor om 

stödet, energirådgivarna svarar på 

frågor om teknik och leverantörer 

och kommunerna svarar på frågor 

som rör eventuellt bygglov. 

Ansökningsblankett finns på energimyndighetens 

webbplats: www. 

energimyndigheten.se/Hushall/ 

Aktuella-bidrag-och-stod-du-kansoka/Stod-till-solceller/ 

Mer information kan du hitta på 

länsstyrelsen webbplats: www.lansstyrelsen.se/uppsala 

Kontaktperson: 

Tomas Östlund, 010-223 33 86, 

e-post: tomas.ostlund@lansstyrelsen. 

se 

13

14 

Klimat 

Vad händer vid 

en fossil bränslebrist? 

Just nu diskuterar man på olika håll 

i samhället vad som skulle hända 

vid en längre eller kortare brist på 

fossilt bränsle. Myndigheten för 

samhällsskydd och beredskap (MSB) 

har hållit en workshop omkring 

Effektivt arbete 

och minskad 

klimatbelastning 

– en utmaning för 

maskinförare 

Arbetsmaskiner inom jordbruk, 

skogsbruk och entreprenad beräknas 

stå för 7-8% av de totala utsläppen 

av växthusgaser i Uppsala län och utsläppen 

minskar inte. Länsstyrelsen 

Uppsala län och Energikontoret i 

Mälardalen AB genomför därför 

tillsammans med branschföreträdare 

ett projekt under tre år som syftar till 

att minska energianvändningen och 

klimatpåverkan från arbetsmaskiner. 

Energimyndigheten som har beviljat 

medel till projektet har pekat ut detta 

som ett särskilt viktigt insatsområde. 

Projektet, som är knappt halvvägs, 

vill visa att det i ett första steg går 

att effektivisera själva användningen 

med befintliga förbränningsmotorer 

genom effektivare körsätt, bättre planering 

och medvetna förare. Målet är 

att nå en kvarstående effekt på minst 

10 % mindre dieselanvändning per 

traktortimme kombinerad med en 

viss produktionshöjning. 

scenariot Drivmedelbrist leder till 

transportstörningar inom livsmedelssektorn. 

En analysrapport ska färdigställas 

som till stor del bygger på vad 

som kom fram från workshopen. 

Hur Sveriges jordbruksproduktion 

och försörjning av livsmedel skulle 

förändras vid en långvarig fossil 

bränslebrist studeras i ett projekt 

som koordineras av Institutet för 

jordbruks- och miljöteknik (JTI). 

Liter diesel per timme 

säger inte allt 

Kurser i sparsam körning för jordbruk 

innebär teoretisk genomgång 

och körövningar med instruktör i 

kombination med andra lärupplevelser 

inom miljö och klimat, se bild 

1. Före kursen samlar förarna in 

grunddata som används under kur- 

Förare med instruktör i traktor. Foto: Jonas Engström 

Man kartlägger först dagens system 

för jordbruks- och livsmedelsproduktionen. 

Utifrån tre scenarier analyseras 

sedan konsekvenserna vid minskad 

användningen av fossilt bränsle, 

i form av exempelvis ändrade produktionsformer 

och produktutbud. 

Projektet ska avrapporteras till 

Jordbruksverket under våren 2013. 


sen. Utbildningen visar att det finns 

potential att minska dieselanvändningen 

med runt 10 %. Motivationen 

är mycket viktig om man ska använda 

sina maskiner mer effektivt. 

Nyckeltal i projektet ska spegla utfört 

arbete och därför säger inte liter 

diesel per timme allt om man vill 

relatera till arbetsinsatsen. Man bör

Projektet 

Energieffektivare användning av dieseldrivna arbetsmaskiner 

leds av länsstyrelsen tillsammans 

med Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI), 

Skogforsk, Uppsala kommun och Energikontoret 

Mälardalen AB. Kontaktpersoner: Länsstyrelsen: Karin 

Svanäng, 010-223 33 52 och Göran Albjär, 010-223 32 

02; Energikontoret i Mälardalen: Mathias Söderholm, 

070-104 57 13; JTI: Jonas Engström, 010- 516 69 09; 

Skogforsk: Magnus Thor, 018-18 85 96; Uppsala kommun: 

Roger Lindström, 018-727 40 73 

fokusera på den typ av körning man 

har mest. Lastarkörning har stor 

potential för besparing. 

Maskinförarna på skogssidan har 

genomgått RECO-utbildningen och 

även haft sina uppföljningar, se 

faktaruta 2. Positiva erfarenheter av 

uppföljningen är att förarna tänker 

och reagerar i stora delar enligt 

konceptet. Även här säger inte antal 

liter diesel per timme så mycket. 

Däremot visar en låg dieselanvändningen 

per kubikmeter avverkat virke 

att produktiviteten är hög. Tidigare 

RECO-kurser har gett minskad dieselanvändning 

med 7 % och samtidigt 

ökad produktivitet med 7 %. En 

maskinägare kan därmed spara 20 

000 kr på ett år i minskade bränslekostnader 

men den stora skillnaden 

är den högre produktiviteten som 

kan öka lönsamheten med 140 000 

kr för en skotare och 200 000 kr för 

en skördare. 

Minskad klimatbelastning 

från gaturenhållningen 

Uppsala kommun effektiviserar 

gaturenhållningen inom bland 

annat tömning av papperskorgar 

och gatusopning. Målet är att 

minska bränsleåtgången med minst 

5-7 % per år under 2013-2014. 

Användningen ska kopplas till vilka 

arbeten man utför, vilken rutt man 

kör och vilket körbeteende man har. 

För kommunens egna funktionsentreprenader 

ställs det stora krav 

på renhållning och det behövs ofta 

specialmaskiner. Kommunen är på 

gång med att installera stödsystem 

för momentan dieselmätning, utbilda 

förare i sparsam körnings-konceptet 

och använda simuleringsprogram 

som underlag för sin ruttoptimering. 

Gemensamma lärdomar 

och spridning av resultat 

Bättre uppföljningssystem för bränsleanvändning, 

datainsamling som 

visar utfört arbete och kontinuerliga 

uppföljningar krävs för att nå ett bra 

resultat. Körmomenten inom konceptet 

sparsam körning är viktiga 

liksom teorimomenten som visar 

vikten av medvetna förare och bättre 

planering för att öka produktiviteten. 

En film om avverkning i skogen har 

finansierats utanför projektet men är 

framtagen med deltagare från projektet. 

Filmen ska premiärvisas på 

Hargs bruk efter nyår och kommer 

sedan att visas på förarutbildningar 

och Naturbruksgymnasier. Filmen 

kan köpas från Skogforsk, www.skogforsk.se. 

Projektet håller ett halvtids- 

RECO 

Rational Efficient Cost Optimization, är en 

utbildning för skördar- och skotarförare i 

bränslesnål, ekonomisk och produktiv körning. 

Utbildningen innefattar: 1 dags teori, praktiska 

övningar 1-3 dagar (rådgivning individuellt och 

till hela laget/företaget), skriftlig återrapportering 

till uppdragsgivare och uppföljning 1 dag 

inom sex månader. Före utbildningen startar 

maskinägaren uppföljning av produktion och 

bränsleförbrukning. 

seminarium för länets kommunala 

energi- och klimatrådgivarna i maj 

2013. Delområde jordbruk finns på 

Brunnbydagen sommaren 2013 med 

konceptet sparsam körning. Under 

våren 2014 genomförs ett större slutseminarium. 


Lastbil för sandning. Foto: 

Göran Albjär 

15

16 

Klimat 

Har klimatrådgivningen 

inom 

Greppa Näringen 

gett någon effekt 

på din gård? 

Intervju med Hillevi Bohlin och 

Peter Jansson som är medlemar i 

Greppa Näringen 

Klimatfrågan är alltid i fokus i den 

svenska miljöpolitiken. Under 2010 

satsade man ännu mera inom klimatområdet 

och Greppa Näringen 

sjösatte rådgivningsmodulen klimatkollen 

på hösten samma år. Hittills 

har 51 lantbruksföretagare i Uppsala 

län fått rådgivningen varav 13 från 

växtodlingsgårdar och 38 från 

djurgårdar. Länsstyrelsen ser fram 

emot att fler ska anmäla sig för att 

få rådgivningen i länet inom Greppa 

Näringen. 

Hillevi Bohlin är lantbrukare från 

Vansjö i Heby med verksamhetsinriktning 

inom växtodling och 

djurproduktion. Peter Jansson 

är lantbrukare från Nynäsgård i 

”Vi vill 

känna oss stolta över hur vi 

brukar vår mark och sköter våra djur 

med tanke på de som kommer efter 

oss” 

Enköping med växtodlingsproduktion. 

Hillevi Bohlin 

Har rådgivningen uppfyllt 

dina förväntningar? 

Ja, säger Hillevi, i bagaget har jag 

och min man med oss engagemang 

och bra kunskap om miljö. Men vi 

vill gärna lära oss hur vi strukturerar 

upp arbetet för att nå de mål vi har 

satt upp för vår gård. Genom rådgivningen 

inom Greppa Näringen samt 

inom grupprådgivningen om samverkan 

fick vi vara med i ett nätverk 

som finns i området. Vi blev mer 

strukturerade och vi har förtydligat 

våra funderingar och fått möjlighet 

att även bolla idéer med andra i 

nätverket. 

Har du gjort någon förändring 

i din verksamhet efter besöket? 

Vilka förändringar? 

Vi bryter inte mulljorden utan kommer 

att använda marken enbart till 

ensilageproduktion och bete som tidigare. 

Vi kommer att försöka får fler 

höstkalvningar jämfört med dagens 

vår-/vinter kalvning. Först måste vi 

se till att ladugården är tillräcklig 

stor och anpassad till flödet. 

Visste du att det 

finns möjlighet att 

få rådgivning om 

byggplanering för 

stallar inom Greppa 

Näringen? Hennes svar var nej. Vi 

byggde nya stallet under 2008 och 

det var godkänt. Eftersom vi behöver 

mer utrymme jag kan tänka mig att 

utnyttja rådgivningen och det kommer 

att bli aktuellt under 2013. Vi 

hinner inte med ytterligare rådgivningar 

under november och december 

då kalendern är fullbokad. Vi vill 

känna oss stolta över hur vi brukar 

vår mark och sköter våra djur med 

tanke på de som kommer efter oss 

säger Hillevi. 

Hur har denna rådgivning 

hjälpt dig att energi effektivisera 


Vi har försökt att från start göra fler 

energismarta lösningar i vår produktion. 

T.ex. när vi byggde ladugården 

under 2008 gjorde vi rätt och den 

blev godkänd på en gång. Men vi vill 

gärna göra ytterligare satsningar vad 

gäller energieffektivisering. T.ex. att 

bygga en biogasanläggning i regionen 

i samarbete med lokala grupper och 

även bygga en solcellsanläggning på 

gården. Även om energin som fångas 

från solen är gratis från naturen är 

det fortfarande dyrt att ha egen solcellanläggning. 

Vad skulle du vilja förmedla till 

lantbrukare i länet som ännu 

inte fått denna rådgivning? 

För att få sin idé prövad är det bra att 

gå med tillsammans med andra i nätverk. 

Och delta i grupprådgivningar 

som anordnas av Greppa Näringen. 

T.ex. är vi med i ett nätverk som 

utgår från ett kretsloppstänkande.

Klimat 

Peter Jansson 

Har rådgivningen 

uppfyllt dina 

förväntningar? 

Ja, säger Peter, glatt. Det är bra att få 

en inblick i hur nivån på miljöarbetet 

ligger just på min gård samt att jag 

Länsstyrelsens projekt Klimatavtal 

Uppsala län startade 2009. Det är 

ett komplement till Länsstyrelsens 

uppdrag att underlätta energieffektiviseringen 

i länet, i enlighet med den 

regionala klimatoch energistrategin. 

Syftet är att främja arbetet med 

energieffektivisering hos offentliga 

organisationer, företag och övriga 

aktörer i länet. Projektet eftersträvar 

att så många som möjligt ska kunna 

få kontroll över och minska sin energianvändning 

- med lägre kostnader 

och mindre miljöpåverkan som 

positiva effekter. 

ser vad man kan påverka 

”Jag 

för att miljön ska bli 

har alltid försökt 

bättre. Man får en 

vara snäll mot miljön” 

annan syn när man 

ser resultatet dokumenterat 

på papper inom 

de olika arbetsmomenten på gården. 

Har du gjort någon förändring 

i din verksamhet efter besöket? 

Vilka förändringar? 

Numera tänker jag på hur jag använder 

gödsel- och bekämpningsmedel. 

Jag försöker dra ner ännu mera på 

gödningen och användningen av 

bekämpningsmedel. Jag behovsanpassar 

gödningen och försöker utföra 

integrerad bekämpning mot ogräs. 

Med det har jag sänkt mina kostnader 

för gödselanvändningen med ca 

10 % jämfört med tidigare år. Jag har 

alltid försökt vara snäll mot miljön. 

Hur har denna rådgivning 

hjälpt dig att energieffektivisera 


Länsstyrelsen arbetar för att sprida 

information om de konkurrensfördelar 

som en energieffektivisering 

innebär. De som är anslutna till 

projketet får möjlighet att ta del av 

utbildningar, information och ta del 

av varandras erfarenheter. 

Intresserade ansluter sig enkelt via 

http://klimatavtal-uppsalalan.se och 

har sedan möjlighet att titulera sig 

klimataktör och använda hemsidans 

inrapporteringsverktyg - som på ett 

illustrativt och tydligt sätt visar de 

energibesparingar som aktören gör 

årsvis. 

Flera av de anslutna aktörerna tycker 

det är viktigt med en objektiv och 

icke marknadsberoende informationsspridning 

inom energifrågorna. 

En aktör i Uppsala är ICA Torgkassen 

som deltagit i projektet och som 

Rådgivningen har nog inte påverkat 

energianvändningen så mycket. 

Jag är alltid nyfiken på att minska 

mina utgifter och tänka på miljön. 

Nyfikenheten gör att jag alltid söker 

information på Internet eller genom 

olika källor. Men det jag har lärt mig 

är hur jag kan förbättra mitt körsätt 

med traktorn. Att minska bränsleförbrukningen 

är en hjärtefråga för 

lönsamheten på mitt företag. Jag kör 

inte heller i onödan. 

Vad skulle du vilja förmedla till 

lantbrukare i länet som ännu 

inte fått denna rådgivning? 

Jag tycker att alla ska anmäla sig för 

att få denna rådgivning. Detta betyder 

att alla tillsammans har möjlighet 

att påverka miljötänket. Till sist 

uttrycker Peter att rådgivaren var 

duktig och kunnig. 

Asnaketch Woldetensaye 

aktivt arbetar med sin energieffektivisering 

och sitt miljöarbete. Petra 

Flygare på ICA Torgkassen vill rekommendera 

andra aktörer att göra 

en energikartläggning, hon berättar 

att deras energikartläggning underlättat 

energieffektiviseringsarbetet 

avsevärt. Butiken genomförde en energikartläggning 

och valde efter den 

att övergå till lågenergifläktar i kyldiskarna. 

Denna investering innebar 

stora ekonomiska besparingar för butiken. 

Energieffektiviseringsåtgärder 

kan vara kostsamma men vår erfarenhet 

är att vinsterna är större, 

säger Petra. Andra anslutna aktörer 

är Sala Heby energi AB, Zetterbergs 

industri AB, Aspholmens fastigheter, 

Gravyr och skylt, Luthagens Livs och 

Fullerö Park. 

Sofia Synneborn 

17

18 

Klimat 

Den klimatcertifierade 

mjölken 

– Projektet Sju 

gårdar 

Det hela började med att några 

ekologiska mjölkbönder i Uppland 

diskuterade hur man skulle kunna 

närma sig konsumenterna och erbjuda 

lokala mjölkprodukter. Idag är 

Sju Gårdar ett etablerat varumärke 

och för bönderna bakom varumärket 

upplevs närheten till konsumenterna 

som en överlevnadsfråga. I en tuff 

mejeribransch måste man kunna 

erbjuda något mer än det vedertagna. 

Så uppstod också tanken på att till 

ekologiskt och närproducerat foga ytterligare 

ett mervärde: Klimatmärkt. 

Att Sju Gårdars mejeriprodukter sen 

två år tillbaka är klimatmärkta innebär 

att Sju Gårdars bönder måste 

leva upp till en lång rad regler som 

omfattar alltifrån gården, växtodling- 

en, mjölkproduktionen, djurhållningen 

till hur transporterna genomförs. 

Målet är att utsläppen av växthusgaser 

per kilo mjölk ska minska. Gröna 

Bladet fick fatt i Elisabeth Gauffin på 

Stabby gård för att höra lite mer om 

hur Sju gårdar uppstod och vad det 

innebar att bli klimatcertifierad. 

Hur kläcktes idén till att ta 

fram klimatcertifierade produkter? 

Vi fick tidigt kontakt med KRAV och 

Svenskt Sigill som var projektägare 

och tyckte att det verkade intressant 

och spännande att utveckla Sju 

Gårdars miljöprofil. 

Hur mycket förändringar i rutiner 

och drift på gården måste 

man vara beredd att göra för 

att få kalla sina produkter klimatcertifierade? 

Det krävdes en del nya åtgärder och 

arbetssätt och också dokumentation 

inom framför allt områdena djurhållning, 

foder, växtodling, växtnärings- 

ämnen och energi. T ex energiarbetet 

föregås av en energikartläggning på 

gården som sedan ska åtföljas av planer 

för att effektivisera och minska 

förbrukningen av framför allt fossil 

energi. Dessutom ska man använda 

sig av ”grön el” och genomgått kurser 

inom ”sparsam körning”. På fodersidan 

handlar det bl a om hög andel 

hemmaproducerat foder och allt 

foder som köps in ska vara klimatberäknat. 

På djursidan ska man följa 

upp och dokumentera olika nyckeltal 

för att ha kontroll på djurhälsan i 

kombination med att uppnå en hög 

avkastning. Hög avkastning ger lägre 

utsläpp per kg produkt. Samma gäller 

för växtodlingen. Där ska man 

dokumentera alla insatser och ha 

uppdaterade växtodlingsplaner, växtföljder 

och växtodlingsjournaler. När 

det gäller växtnäringsämnen ska man 

bl a genom att ha markkarterat och 

optimera gödslingen utifrån växternas 

behov och tillståndet i marken. 

Foto: Sju gådar 

Sju gårdar under premiären av 

klimatsmarta mjölken

Klimat 

Var det något som var ”extra 

krångligt” för att göra en 

övergång till klimatcertifierade 

mejeriprodukter? 

Energiområdet kräver mest beräkningar, 

förändrat synsätt och arbetssätt. 

T ex ska man vid nyinvesteringar 

värdera olika alternativ utifrån 

energiåtgång vid användning och 

tillverkning. Det kan vara svårt att 

göra bedömningar. 

Ser ni några nackdelar med att 

skapa klimatcertifierade produkter? 

Klimatarbetet har inneburit både 

kostnader men också viss minskning 

av utgifter. Klimatcertifierade foder- 

Givande seminarium 

om klimatförändringar 

och 

påverkan på det 

uppländska jordbruket 

Den 16 november hölls ett seminarium 

om hur framtida klimatförändringar 

kan komma att påverka det 

uppländska jordbruket. Deltagarna 

fick lyssna till hur det framtida 

klimatet förändras, hur odlingssystem 

kan påverkas av detta och vilka 

konsekvenser det kan bli för djurhållningen. 

Lars Bärring från SMHI berättade 

att vi i framtiden har att vänta både 

ett varmare och något blötare klimat, 

framförallt vintertid då mer nederbörd 

kommer att falla som regn. 

Mycket av de sårbarheter vi skapar 

beror dock inte bara på att klimatet 

medel, investeringar i utökad gödsellagring, 

markkartering, merarbete 

vid dokumentation och uppföljning 

är några exempel. På Stabby har vi 

minskat diesel- och elförbrukningen 

med ca 10 procent under föregående 

år. Håller den trenden i sig är det 

självklart en stor vinst. 

Vilka är de mest positiva erfarenheterna 

av detta projekt? 

Den stora vinsten på gårdarna är nog 

att man får ett mer samlat fokus på 

verksamheten både ur miljösynpunkt 

och ur ekonomisk synpunkt, eftersom 

klimatcertifieringen innebär att 

man ska dokumentera insatser och 

utfall inom många områden och över 

förändras utan kanske framförallt att 

vi ändrar produktionssätt i jord- och 

skogsbruk vilket gör det mer sårbart 

för extremare väder. 

Maria Wivstad från SLU konstaterade 

att många olika faktorer, förutom 

klimatet, har betydelse för hur växtodling 

ser ut och vad som påverkar 

jordbruket. Troligen kommer ett nytt 

växtmaterial att behövas för att klara 

ett förändrat klimat, och den enskilde 

lantbrukaren måste minska sin egen 

sårbarhet genom sortblandning. 

Ann Albihn från SVA pratade om 

zoonosers utbredning och även om 

hur ett förändrat klimat bidrar till 

att vektorer som bär på smittsamma 

sjukdomar lättare etablerar sig i 

Sverige. Det viktigaste är att vi får en 

ökad förståelse för sambanden mellan 

klimatförändring – nederbörd – ekosystem 

och smittspridning. 

Sist men inte minst fick vi höra 

Anders Johansson från Upplands potatis 

berätta om hur ett så pass regnigt 

år som det var i år påverkar odlingen. 

tid. För Sju Gårdar som varumärke 

och gentemot konsumenterna har vi 

fått ett mervärde till att kommunicera 

och lyfta fram. 

Är det möjligt att gå med i Sju 

gårdars förening om man själv 

vill börja producera klimatcertifierade 

råvaror? 

Vi är ingen stängd förening men vi 

arbetar utifrån ett marknadsperspektiv 

där tillgång och efterfråga styr 

behovet av råvara. Ännu så länge har 

medlemmarnas egna utökade produktion 

räckt till så i nuläget är det 

inte aktuellt att ta in nya medlemmar. 

Karin von Sydow 

Anders Johansson, 

Upplands potatis 

En lärorik dag med en blandning av 

åhörare, både lantbrukare, studenter 

och länsstyrelsens egen personal 

deltog. 


19

20 

Klimat 

Forskning om 

klimatförändringens 

påverkan på 

markanvändning 

och areella 

näringar 

Skogsproduktionen och jordbruket är 

två näringar som kommer vara vinnare 

i ett förändrat klimat. Men det 

innebär inte enbart ökad produktion, 

längre växtsäsong och möjlighet till 

att odla nya typer av grödor. Det kan 

också innebära att skadegörare blir 

vanligare, att sjukdomar sprids snabbare 

och kanske framförallt att den 

förändrade markanvändningen i sig 

kommer att påverka klimatförändringens 

frammarsch. För att på ett 

smart sätt anpassa areella näringar 

till de förändrade förutsättningarna 

krävs en bred kunskapsbas. Något 

som forskningsprogrammet Mistra- 

Swecia* vill skapa. Programmet, som 

finansieras av MISTRA, SMHI och 

Stockholms och Lunds universitet, 

MISTRA står för ”Stiftelsen för 

miljöstrategisk forskning” och 

SWECIA för ”Swedish research 

programme on climate, impacts 

and adaptation”. 

fokuserar nu i starten på analyser av 

klimatanpassning inom den svenska 

skogssektorn men kommer över tid 

att utökas till att även omfatta jordbruket 

och övergripande naturvårdsfrågor. 

Programmet är under åren 

2012-2015 inne i sin andra fas, av tre 

totalt, och är denna fas indelat i tre 

olika komponenter. 

Syftet med programmet är flera. 

Bland annat att bidra till att skapa en 

stark tvärvetenskaplig forskningsarena 

som för samman den fysikaliska 

klimatvetenskapen, vetenskapen om 

terrestra ekosystem och kolcyklen 

med ekonomisk och samhällsvetenskaplig 

forskning. Meningen är också 

att Sveriges förmåga att hantera 

klimatförändringars effekter genom 

förebyggande åtgärder ska stärkas 

på både nationell, regional och lokal 

nivå. Det ska alltså rent konkret ha 

ett värde för avnämare som dagligen 

jobbar med skogsbruk, jordbruk eller 

naturvårdsfrågor. 

Länsstyrelsen i Uppsala län är, 

tillsammans med länsstyrelserna i 

Gävleborg och Västmanland, med 

i projektet för att agera testlän på 

den forskning som tas fram och 

även för att bidra med testområden 

(ex. värdefulla naturområden, olika 

skogstyper). Förhoppningen är att 

forskningen ska bidra till att det ska 

bli lättare att se behovet av klimatanpassningsprocesser 

i både skogsbruket, 

jordbruket och i naturvården. 

Den sista komponenten i programfasen 

syftar till att forskare och praktiker 

ska kunna mötas och dra nytta av 

varandras verksamheter för att skapa 

ett gemensamt lärande. 

Både skogsbruket och jordbruket är 

två stora näringar som kommer att 

påverkas av klimatets förändring 

men också vara med och påverka 

klimatets förändring eftersom olika 

typer av markanvändningar skapar 

olika förutsättningar för olika typer 

av arter, för förmågan att hantera 

större nederbördsmängder eller att 

mildra effekterna av varmare temperaturer. 

Läs mer på www.mistra-swecia.se 


Foto: Ylva Englund

Kurser & rådgivning 

EKO frukt & bär 

Rådgivning om ekologisk odling av frukt, bär, sparris och 

rabarber 

För dig som yrkesmässigt odlar eller tänker lägga om till 

ekologisk odling av frukt, bär, sparris eller rabarber finns 

möjlighet till kostnadsfri enskild rådgivning. Anmäl intresse 

snarast för rådgivning under våren 2013! 

Kontakt: Kirsten Jensen, Länsstyrelsen i Västra 

Götalands län, 070-571 53 51 eller 

kirsten.jensen@lansstyrelsen.se. 

Skogsbruk i ett förändrat klimat 

Klimatförändringar påverkar skogen 

Det talas mycket om nya förutsättningar 

när klimatet förändras. Hur kan ett 

varmare och blötare klimat komma att 

påverka skogen? Vilka trädslag ska man 

välja, hur påverkas produktionen, marken 

och vattnet, hur påverkas den biologiska 

mångfalden? 

Du skapar framtidens skog! 

Redan nu kan du anpassa skötseln av din 

skog. När du lämnar över till nästa generation 

– kommer den då att klara förväntade 

klimatförändringar? Skogsstyrelsen erbjuder 

kurser och information om skog och 

klimat. Deltar du i våra kurser får du bland 

annat lära dig att välja rätt trädslag, röja 

och gallra och hur du får bra skogsbilvägar 

– allt med tanke på ett förändrat klimat. 

Du kan även få rådgivning i din egen skog. 

Kontakt: Kjell Hedlund 018-27 88 27, 

kjell.hedlund@skogsstyrelsen.se 

Läs mer: www.skogsstyrelsen.se/Aga-ochbruka/Kurser-och-traffar 

Bioenergi från skogen 

Biomassa från skogen står redan nu för en stor del av energiproduktionen 

i Sverige. Som en viktig förnybar energikälla 

kan vi räkna med att behovet av skogsbränsle kommer att 

bestå. När man pratar om biobränsle från skogen handlar det 

i allmänhet om uttag av grenar och toppar (GROT) vid gallring 

eller slutavverkning. Andra sortiment från skogen som 

används till energiproduktion är stubbar och gallringsvirke 

från klena bestånd. 

Möjlighet i ungskog 

Skogsstyrelsens projekt Bioenergi från skogen visar hur du 

kan öka uttaget av bioenergi från skogen. Du erbjuds avgiftsfri 

rådgivning och utbildning inom projektet. Ett exempel 

kan vara möjligheter till skogsbränslegallring i eftersatta 

bestånd. Vi kan också visa hur man kan begränsa negativa 

effekter av bioenergiuttag på markens långsiktiga produktionsförmåga, 

på skogens produktion av värdefulla sortiment 

och på den biologiska mångfalden. I förlängningen kan detta 

även leda till att motverka klimatförändringar. 

Rådgivning om skogsbränsle 

Hur kan man bedriva ett hållbart skogsbruk och samtidigt 

öka uttaget av bioenergi utan negativa effekter på miljön? Du 

kan få rådgivning på plats i din egen skog där vi pratar om 

beståndsvårdande åtgärder. 

Kontakt: Kjell Hedlund 018-27 88 27, 

kjell.hedlund@skogsstyrelsen.se 

Foto: cc.flickr.com/kullez 

21

22 

Kurser och rådgivning 

Skogskvällar 

Klimatförändringar – hot eller möjlighet? 

Informationskväll om hur skogsbruket kan komma att påverkas 

av ett förändrat klimat. Vilka risker och möjligheter står 

skogen inför i händelse av ett förändrat klimat? Välkommen 

till en kväll om skogsbruk och klimatförändringar. Tid: 

Onsdag 9 januari kl. 18.00 

Stöd för att utveckla skogens alla värden 

Skogsstyrelsen kan erbjuda ekonomiskt stöd för ädellövsskogsbruk, 

skötsel av skogar med höga naturvärden och åtgärder 

för att värna kulturlämningar i skogen. Vi berättar vilka 

åtgärder som berättigar till stöden Ädellöv samt Bevara och 

utveckla skogens mångfald. Välkommen också om du redan 

fått rådgivning inom projekten men inte skickat in ansökan 

ännu, ta med blanketten så kan vi hjälpa till! Tid: Måndag 14 

januari kl 18.00 

Skogsbruksplanen och klimatanpassning av 

skogsbruk 

Hur kan ett förändrat klimat komma att påverka skogen och 

hur tar man med det i sin egen planering? Med utgångspunkt 

i skogsbruksplanen diskuterar vi hur man kan klimatanpassa 

sitt skogsbruk. Välkommen att träffa våra rådgivare. Ta med 

skogsbruksplan eller motsvarande underlag så ses vi över en 

kopp kaffe och en smörgås! Tid: Måndag 21 januari kl 18.00 

Alla tre skogskvällar genomförs på: Skogsstyrelsen, 

Portalgatan 2B, Uppsala. Aktiviteterna är kostnadsfria. 

Kontakt: Kjell Hedlund 018-27 88 27, kjell.hedlund@skogsstyrelsen.se 

Energikartläggningscheck från 

Energimyndigheten 

Företag som använder mer än 500 MWh energi per år eller 

lantbruk som omfattar minst 100 djurenheter kan söka stöd 

för energikartläggning genom Energimyndigheten. En energikartläggninscheck 

kan sökas redan nu och under hela 2013. 

Stödet täcker 50 % av kostnaden för kartläggningen, upp till 

maximalt 30 000 kronor. 

En energikartläggning ger dig svar på hur mycket energi som 

årligen tillförs och används för att driva verksamheten, hur 

energin är fördelad och hur företaget kan energieffektivisera. 

Läs mer på www.energimyndigheten.se 

Spara energi med hjälp av ny 

tjänst 

Spara energi och pengar genom Greppa 

Näringens rådgivning om energieffektivisering 

på gårdsnivå. Rådgivningen består 

av gruppträffar, för dig som har djurgård 

finns även möjlighet till individuell rådgivning. 

Vad vinner jag på att delta i detta? 

• Du spar pengar på att använda energin 

så effektivt som möjligt 

• Du får tips på konkreta åtgärder 

• Du blir förberedd inför framtiden och 

de energibehov kan ha då 

• Du minskar gårdens klimatpåverkan 

genom en effektivare energianvändning 

För dig som har djur finns möjlighet att 

för endast 1000 kr få hjälp av en rådgivare 

som går igenom energianvändningen i 

din produktion. Ni gör en gårdsvandring 

och tittar på hur energianvändningen på 

gården kan effektiviseras. Du och rådgivaren 

gör en åtgärdsplan och rådgivaren 

gör en enkel lönsamhetsberäkning på de 

möjligheter som finns att spara energi 

och ekonomi med olika åtgärder. 

Anmäl intresse till energirådgivare 

Gunnar Hadders, Hushållningssällskapet, 

tel. 0705 56 40 66, 

e-post gunnar.hadders@ 

hushallningssallskapet,se 

Foto: Ylva Englund

Kurser och rådgivning 

Kurs i regeldjungeln ekologisk 

produktion 

Hushållningssällskapet kommer att ordna tre kurser i 

regelverket för ekologisk produktion. Syftet är att det ska 

bli lättare för dig som lantbrukare att följa regelverket och 

uppdatera dig på nya regler. Vi kommer också att diskutera 

bakgrunden till regelverket och vanliga fel vid kontroll. 

Kurserna hålls i Uppsala län. 

Kursen vänder sig till dig som har ekologisk växtodling 

samt: 1) mjölkproducerande djur 2) nöt-, lamm-, gris-, slaktkyckling- eller äggproduktion 

Vi kommer att samla representanter från certifieringsföretagen, länsstyrelsen och KRAV. Från HS Konsult kommer 

ekologiska rådgivare inom djur och växtodling att vara med. 

Datum och plats för kurserna meddelas senare men anmäl dig gärna redan 

nu för att vara säker om att få en plats! Anmälan och frågor: Frida Hedin, 

Hushållningssällskapet, 018-56 04 32 eller frida.hedin@hushallningssallskapet.se 

Kostnad: 300 kr exklusive moms. Kostnad för mat/fika tillkommer. 

Gårdsbaserad 

biogasproduktion 

Den 10:e januari 2013 bjuds du 

som lantbrukare och livsmedelsproducent 

in till en introduktionskurs 

om lantbruksbaserad biogasproduktion. 

Dagen är den första av 

tre planerade kursdagar om biogas 

som successivt kommer att gräva 

djupare och behandla mer specifika 

frågeställningar kring förutsättningar, 

teknik, substrat, rötrester, 

tillståndsfrågor, ekonomiska kalkyler 

och samverkan. 

Målsättningen är att det efter kurstillfällena 

finns ett antal gårdar, 

eller kluster av gårdar, som har 

tillräckligt med kunskap och intresse 

för att gå vidare med skarpa 

förstudier för biogas¬produktion. 

Varmt Välkommen! OBS! Anmälan 

till denna introduktionskurs innebär 

INTE automatisk anmälan till 

övriga kursdagar! 

Var: Lövsta Forskningscentrum 

(Funbo Lövsta 27, 755 97 Uppsala) 

När: 10:e januari 2013 

Foto: Frida Hedin 

Tid: 10 - 14 Fika från 0930. 

Frivilligt studie- besök på biogasanläggningen 

på Lövsta 14-15 

Pris: Kostnadsfritt för företagare i 

Uppsala län. Övriga betalar 300 kr 

per person. 

Anmälan: Maila kontaktuppgifter, 

namn på gård/ företag samt 

ev. krav på specialkost till beatrice. 

torgnyson@energikontor.se senast 

den 4:e januari 2013 

Vid frågor kontakta: Beatrice 

Torgnyson Klemme 0733-970625 

Foto: Ylva Englund 

23

B 

Jordbrukarstöd 

Namn Telefon Arbetsuppgifter 

Helene Holstein 010-2233266 Enhetschef 

Anders Liberg 010-2233288 Kulturmiljöer 

Asnaketch Woldetensaye 010-2233374 Handläggning, miljöskyddsåtgärder, kompensationsbidrag 

Cecilia Käll 010-2233281 Åtagandeplaner 

Gustav Eskhult 010-2233546 Återkrav 

Håkan Wångstrand 010-2233379 Handläggning, fältkontroll, mångfaldsträda, fågelåker 

Inga Holm 010-2233265 Handläggning 

Ingrid Naeslund 010-2233310 Återkrav 

Ing-Marie Josefssson 010-2233278 Handläggning 

Jessika Nyman 010-2233319 Kontrollsamordnare areal, handläggning, fält- och djurkontroll 

Johan Lundberg 010-2233298 Handläggning, fältkontroll 

Kalle Näslund 010-2233320 Blockkartor, blockredigering 

Karin Bengtsson Sjörs 010-2233216 Betesmarker och slåtterängar, åtagandeplaner, rådgivning 

Karin Näsbom 010-2233232 Handläggning, fältkontroll 

Lovisa Lanneborn 010-2233283 Tvärvillkor, fält- och djurkontroll 

Malin Gunnerhed 010-2233257 Handläggning, vallstöd, överloppsbyggnader, alléer, gärdesgårdar, 

våtmarker. 

Margaretha Nilsson 010-2233311 Samordnare utbetalning 

Maria Fors 010-2233247 Handläggning 

Maria Sillén 010-2233343 Samordnare handläggning, minskat kväveläckage 

Martina Dernroth 010-2233235 Samordnare natur- och kulturmilöer, restaurering bete/slåtter, 

rovdjursstängsel 

Paul Karlsson 010-2233279 Våtmarker, markavvattning 

Tim Gustavsson 010-2233259 Åtagandeplaner 

Tove Åsberg 010-2233384 Tvärvillkor, fält- och djurkontroll 

Ulf Rosendahl 010-2233336 Fältkontroll, förvärvstillstånd, sprutbehörighet 

Åse Nilsson 010-2233312 Kontrollsamordnare djur och tvärvillkor, CDB-, areal- och 

tvärvillkorskontroller 

Företags- och projektstöd 

Namn Telefon Arbetsuppgifter 

Anna Anjou 010-2233207 projektstöd, kompetensutveckling 

Asnaketch Woldetensaye 010-2233374 Greppa Näringen, kompetensutveckling begränsad klimatpåverkan, ingen 

övergödning, giftfri miljö 

Betty Åhr 010-2233382 Utbetalning företagsstöd 

Karin Svanäng 010-2233352 Energi och klimat, bredband 

Linnéa Pettersson 010-2233331 Utbetalning företags- och leaderprojektstöd 

Lis Larsson 010-2233284 Utbetalning projektstöd 

Margareta Insulander 010-2233270 Samordnare företags- och projektstöd 

Sara Norman 010-2233317 Utbetalning företags- och projektstöd 

Porto Betalt 

Sverige 

Nästa nummer av Gröna Bladet kommer i mars 

Vill du ha Gröna Bladet med e-post? Maila ditt namn, e-postadress och kundnummer till: anna.anjou@lansstyrelsen.se 

Landsbygdsenheten, 751 86 Uppsala, Besöksadress: Hamnesplanaden 3, www.lansstyrelsen.se/uppsala 

Tel: 010-22 33 000. Fax: 010-22 33 010 

(E-postadresser till personal på Länsstyrelsen: förnamn.efternamn@lansstyrelsen.se) 

Ansvarig utgivare Helene Holstein. Redaktion: Anna Anjou. Omslagsfoto: cc.flickr.com/aspheric lens. Layout: Ylva Englund. 

Gröna Bladet är ett informationsmaterial från Länsstyrelsen i Uppsala län. 

24

Gröna Bladet nr 4 2012.pdf - Länsstyrelserna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?