Godsterminaler - Rapport 001030 - Länsstyrelserna
Godsterminaler - Rapport 001030 - Länsstyrelserna
Godsterminaler - Rapport 001030 - Länsstyrelserna
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Förord<br />
Stora volymer råvaror och gods transporteras i Jämtlands län.<br />
Terminaler har en viktig roll för att samordna transporter och<br />
för omlastning av gods mellan olika transportslag. Kostnaden<br />
för terminalhantering utgör oftast en betydande del av transportkostnaden<br />
varvid effektivisering och ökad samordning av<br />
terminalfunktioner kan bidra till minskade kostnader.<br />
Länsstyrelsen i Jämtland beslutade under hösten år 2000 att<br />
låta utföra en kartläggning av terminaler och omlastningspunkter<br />
i länet avseende bl a funktion, nyttjande och standard.<br />
Nulägesbeskrivningen skall ses som ett underlag för en fortsatt<br />
diskussion och process kring terminalstrukturen i länet.<br />
Lennart Sundström<br />
Länsstyrelsen Jämtlands län<br />
1
2<br />
Inledning<br />
Förutsättningar<br />
Allmänt<br />
Länsstyrelsens kommunikationsgrupp har initierat arbetet med<br />
att göra en nulägesbeskrivning av godsterminaler och omlastningspunkter<br />
i länet. Beskrivningen kommer bl a att utgöra<br />
underlag för arbetet med den regionala transportplanen. Därtill<br />
kommer studien att kunna utgöra underlag för respektive<br />
transportföretag vid planering av framtida verksamheter.<br />
Propsitionen som reglerar innehållet i den regionala transportplan<br />
som ska upprättas för perioden 2002-2011 väntas komma i<br />
januari 2001. Möjligheterna att i den regionala transportplanen<br />
avsätta medel för investeringar i terminalfunktioner har tidigare<br />
begränsats genom den förordning som nns för medlens<br />
användning. Investeringar som stödjer terminalernas funktion,<br />
t ex i anslutande vägnät, har dock kunnat göras. För att<br />
kunna beakta behovet av goda helhetslösningar erfordras dock<br />
förändringar av nansieringsramarna, vilket eventuellt meddelas<br />
i den kommande propositionen. Detta har sammantaget<br />
föranlett denna kartläggning av länets terminaler.<br />
Arbetets uppläggning<br />
Arbetet med studien påbörjades i augusti 2000 och har pågått<br />
fram till oktober 2000.<br />
Studien grundar sig bl a på intervjuer med terminalföreträdare<br />
och terminalnyttjare. Ett 10-tal personliga intervjuer samt ett<br />
20-tal telefonintervjuer har genomförts under perioden. Därtill<br />
har statistik från bl a SCB och Nutek nyttjats.<br />
Materialet har sammanställts i ett koncept som skickats ut för<br />
synpunkter till ett antal terminalföreträdare och trakutövare.<br />
Konceptet har därefter reviderats till en slutrapport.<br />
Syftet med studien är att:<br />
Syfte<br />
• Beskriva genererade godsvolymer i länet genom att sammanfatta<br />
viktigare resultat ur bentlig statistik samt tidigare<br />
gjorda utredningar.<br />
• Kartlägga länets terminaler och omlastningspunkter vad<br />
gäller tillgänglighet, funktion, transportköpare, hanterade<br />
volymer, brister och eventuella utvecklingsbehov.<br />
Nulägesbeskrivningen skall utgöra underlag för fortsatt arbete<br />
med strategier för terminalstrukturen i länet.<br />
Utgångspunkter och avgränsningar<br />
Studien omfattar terminaler och omlastningspunkter där större<br />
volymer gods hanteras eller har hanterats. Urvalet av terminaler<br />
har gjorts i samråd med beställaren och terminalföreträdare.
Godsvolymer i Jämtland<br />
Allmänt<br />
Totalt<br />
I Jämtlands län genereras ca 12 miljoner ton gods/år, varav<br />
ca 10,5 miljoner ton produceras i länet och nära 1,5 miljoner<br />
ton importeras till länet. Ungefär hälften av volymen är gods<br />
som produceras i länet och stannar inom länet och nära 4,5<br />
miljoner ton har avsättningsmarknad utanför länet (bedömningar<br />
baserade på olika statistikunderlag samt intervjuer).<br />
De godsvolymer som genereras varierar över tiden och de<br />
uppgifter som redovisas här avser i de esta fall 1997. Uppskattningsvis<br />
uppgår värdet av industriproduktionen i Jämtland<br />
till drygt 10 Mdr kr per år vilket motsvarar nära 1% av rikets<br />
idustriproduktion.<br />
Inom länet<br />
Av transporterna inom länet utgörs nära 50% av skogsprodukter,<br />
ca 30% av sand/grus och nära 10% av trävaror. Lastbilen<br />
är det helt dominerande transportslaget för dessa transporter.<br />
Statistiken visar att godsmängderna på lastbil inom länet sammantaget<br />
har minskat under 90-talet, varav transporter av<br />
sand och grus står för den stora minskningen. Däremot har<br />
lastbilstransporterna med skogsråvara ökat.<br />
Från länet<br />
De långväga transporterna från länet uppgår till nära 4,5<br />
miljoner ton/år. Av dessa transporteras nära 1,8 miljoner ton<br />
med järnväg och ca 2,7 miljoner ton med lastbil. En stor del<br />
av volymerna går på export men även till södra Sverige transporteras<br />
ansenliga mängder, ca en miljon ton/år. De varor som<br />
transporteras är framförallt skogsråvara och sågade trävaror.<br />
Drygt 1,1 miljoner ton skogsråvara går till Västernorrlands län.<br />
Till länet<br />
Till länet importeras från övriga Sverige samt från andra länder<br />
ca 1,5 miljoner ton/år. Godset fördelar sig över många olika<br />
varugrupper varav några enskilda större grupper kan urskiljas.<br />
Skogsråvara, trävaror och varor från tillverkningsindustrin.<br />
Transit genom länet<br />
Genom länet transporteras betydande volymer gods. Främst<br />
transporteras gods genom länet längs väg 45 och E14. Därtill<br />
går gods på Inlandsbanan och Mittbanan genom länet. En<br />
betydande del av transittransporterna längs väg 45 utgörs<br />
av norska godstransporter. Ungefär 150 000 ton norskt gods<br />
bedöms passera med bil längs väg 45 genom länet per år.<br />
Livsmedel<br />
Skogsbruk<br />
Trävaror, papper<br />
Tillverkning<br />
Handel<br />
Energi<br />
Övrigt<br />
Producerade volymer som stannar inom länet fördelade efter<br />
varugrupper, sammantaget ca 6 miljoner ton/år. Transporterna<br />
sker i huvudsak med lastbil.<br />
Livsmedel<br />
Skogsbruk<br />
Trävaror, papper<br />
Tillverkning<br />
Handel<br />
Energi<br />
Övrigt<br />
Producerade volymer med avsättningsmarknad utanför länet fördelade<br />
efter varugrupper, sammantaget ca 4,5 miljoner ton per år.<br />
Godset som avgår från länet utgörs i huvudsak av skogsråvara<br />
varav drygt 1,1 miljoner ton går till pappers- och massaindustrin<br />
i Västernorrland.<br />
Livsmedel<br />
Skogsbruk<br />
Trävaror, papper<br />
Tillverkning<br />
Handel<br />
Energi<br />
Övrigt<br />
Järnväg<br />
Lastbil<br />
Buss<br />
Flyg<br />
Exporterade volymer från länet fördelade på transportslag.<br />
Ca 65% går med lastbil och resten med järnväg.<br />
Importerade volymer till länet från övriga Sverige och utlandet<br />
fördelade på varuslag. Till länet kommer främst skogsråvara,<br />
trävaror och varor från tillverkningsindustrin.<br />
Järnväg<br />
Lastbil<br />
Buss<br />
Flyg<br />
Importerade volymer till länet fördelade på transportslag.<br />
Ca 91% transporteras med lastbil och 8% med<br />
järnväg.<br />
3
0 15 30 45 60 75 km<br />
4<br />
E14<br />
84<br />
336<br />
Funäsdalen<br />
311<br />
Åre<br />
84<br />
C Hallström<br />
Storlien Järpen<br />
Hede<br />
NNP<br />
Vemdalen<br />
Solectron<br />
Krokom<br />
Jonsson & Paulsson<br />
Skogaholms bröd<br />
Byggelit<br />
ACB laminat<br />
HMAB<br />
84<br />
Gäddede Elektronik<br />
Sventavik<br />
Åsarna<br />
Gäddede<br />
340<br />
Brunflo<br />
Rätan<br />
315<br />
45<br />
45<br />
342<br />
SCF betongelement<br />
Strömsund<br />
339<br />
Jämtlandsbyggen Hus<br />
Sveg<br />
Uniroc<br />
Föllinnge<br />
Lit<br />
314<br />
Ytterhogdal<br />
84<br />
296<br />
45<br />
345<br />
Hammerdal<br />
Samhall<br />
E14<br />
Större sågverk i Jämtland<br />
Hissmofors Såg<br />
Ocke Trä AB<br />
Hoting<br />
320<br />
346<br />
Backe<br />
344<br />
331<br />
Byggelit<br />
Samhall Jämtlamell Samhall<br />
Stugun<br />
87<br />
Hammarstrand<br />
Östersund<br />
Graphium<br />
Samhall<br />
Husqvarna<br />
323<br />
Kälarne<br />
Bispgården<br />
86<br />
Z-lyften<br />
Bräcke<br />
Ånge<br />
Ålsta Sågverk AB<br />
Ljusdal<br />
Rödins Trävaru AB<br />
Dorotea<br />
De 20 största företagen i Jämtland med avseende på antalet<br />
anställda. Uppgifterna är hämtade från SCBs företagsregister.<br />
Vilhelmina<br />
Skogsråvara<br />
Sammantaget avverkades närmare 6 milj m 3 fub (fast under<br />
bark) i genomsnitt under åren 1996-1998 i länet. Ca 1,3 miljoner<br />
m 3 (drygt 20%) utgjorde råvara till sågverksindustrin.<br />
Transporterna med timmer till sågverken går i huvudsak<br />
med lastbil och råvaran hämtas från närområdet. Pappersindustrin<br />
i Västernorrland tar emot drygt 1,1 miljoner ton<br />
varav mycket fraktas med järnväg. Volymerna till Västernorrland<br />
går i huvudsak till pappersindustrierna i Husum och<br />
Örnsköldsvik varav delar går via Inlandsbanan och tvärbanan<br />
Forsmo-Hoting.<br />
Sågade trävaror<br />
Totalt producerades ca 530 000 m 3 sågade trävaror i länet<br />
1995 (källa Såg 95). Ca 65% av volymen gick på direktexport,<br />
dvs ca 350 000 m 3 . Drygt 60 000 m 3 köptes in av grossister. All<br />
skogsråvara kommer från länet.<br />
Utbytet av råvaran i sågverksindustrin är inte fullt 50%,<br />
vilket innebär stora volymer restprodukter varav is utgör ca<br />
35%. Generellt går drygt 90% av isproduktionen i Sverige till<br />
massa- och skivindustrin, resten används som bränsle.<br />
Större sågverk i Jämtland. Under 1995 producerades<br />
ca 530 000 m 3 sågade trävaror i länet,<br />
varav ca 350 000 m 3 gick på direktexport.<br />
0 50 100 150 200 250 km<br />
Backe Trä AB<br />
Sikås Trä AB<br />
Jämtlamell<br />
Industri AB<br />
Kälarnesågen AB<br />
Gällö Sågverk AB
0 15 30 45 60 75 km<br />
E14<br />
84<br />
336<br />
Funäsdalen<br />
311<br />
Åre<br />
Storlien Järpen en<br />
52% 48%<br />
84<br />
11 11%<br />
89%<br />
21%<br />
Hede<br />
79%<br />
17%<br />
83%<br />
Vemdalen<br />
84<br />
Åsarna<br />
Gäddede<br />
29%<br />
340<br />
Sveg<br />
45<br />
45<br />
Str trömsund nd<br />
339<br />
Figuren visar transportstödsberättigade godsvolymer 1999 med fördelning på kommuner och transportslag.<br />
Transportstöd ges till transporter av vidareförädlade produkter som transporteras mer än 400 km. Sammantaget<br />
beviljades transportstöd för ca 600 000 ton gods varav ca 75% transporterades med lastbil och ca 25%<br />
med järnväg. Drygt 60% utgjorde sågade trävaror. Ca 150 000 ton av godset genererades i Östersund, 130 000<br />
ton i Strömsund och 80 000 ton i Krokom och Bräcke. Källa: Nutek.<br />
3 342<br />
Föllinnge in<br />
Lit<br />
26%<br />
84<br />
39%<br />
314<br />
296<br />
74%<br />
344<br />
45<br />
345<br />
Stugun<br />
87 7<br />
Ånge<br />
12%<br />
Kälarne<br />
323<br />
320<br />
346<br />
Backe<br />
Dorotea<br />
33 31<br />
Hammarstra tran ran and an<br />
Bil<br />
Jä äg<br />
Vilhelmina a<br />
Bispg pg pgården<br />
86<br />
Godstransport ton/år<br />
150 000<br />
100 000<br />
50 000<br />
20 000<br />
5
6<br />
1%<br />
16%<br />
83%<br />
Lastbil<br />
Lastbil terminal<br />
Järnväg<br />
Cirkeldiagram. Översiktlig bedömning av terminalhanterade volymer<br />
i länet. Sammantaget bedöms drygt 2,1 miljoner ton gods<br />
hanteras vid terminaler vilket motsvarar ca 17% av genererade<br />
godsvolymer i länet.<br />
Terminalhantering<br />
En betydande andel av de godsvolymer som genereras i länet<br />
hanteras vid en eller era terminaler.<br />
Det nns olika anledningar till att gods behöver hanteras i<br />
terminal:<br />
• I de fall transportköparen väljer järnväg för transporter<br />
erfordras i nästan samtliga fall terminalhantering. Industrispårsutbyggnader<br />
innebär att terminalhantering ej alltid<br />
erfordras.<br />
• Därutöver erfordras oftast terminalhantering där man i<br />
start och/eller målpunkten har stor spridning av godset.<br />
Syftet med terminalerna är detsamma dvs att möjliggöra samordning<br />
av transporter för att minimera transportkostnaden.<br />
Utifrån uppgifter från de intervjuade terminalföreträdarna har<br />
en bedömning gjorts om hur stor andel av det genererade<br />
godset i länet som genomgår någon form av terminalhantering.<br />
Osäkerheten ligger i volymerna som hanteras vid lastbilsterminalerna,<br />
bussgodsterminalerna samt hos grossisterna då exakta<br />
volymuppgifter inte nns att tillgå eller inte lämnats ut. Därtill<br />
nns risk för ”dubbelräkning”, då gods kan hanteras vid era<br />
olika terminaler innan det lämnar länet/når sin målpunkt.<br />
Uppskattningsvis hanteras mellan 2,1 och 2,2 miljoner ton<br />
årligen vid länets terminaler, varav ca 2 milj ton avser järnvägsterminaler,<br />
nära 150 000 ton lastbilsterminaler och grossister,<br />
ca 6 300 ton bussgodsterminaler och ca 800 ton yg (varav<br />
550 ton post).
Flygterminal<br />
Länstrafikterminal<br />
Postterminal<br />
Timmerterminal<br />
Godsterminal, för allmän trafik<br />
Lastplats<br />
Lastbilsterminal, Åkeri<br />
Lastbilsterminal, Grossist<br />
Allmänt<br />
I det följande görs en beskrivning av länets godsterminaler<br />
vad gäller bl a tillgänglighet, funktion, utrustning,<br />
volymer, kapacitet, nyttjare och eventuella utvecklingsbehov.<br />
Avnittet har följande indelning:<br />
• Beskrivning av den övergripande terminalstrukturen.<br />
• Beskrivning av järnvägsterminaler.<br />
• Beskrivning av lastbilsterminaler/grossister.<br />
• Beskrivning av länstrakterminaler.<br />
• Beskrivning av ygterminaler.<br />
Övergripande struktur<br />
Terminalerna i länet är främst koncentrerade till Östersundsområdet.<br />
Mindre koncentrationer nns i Strömsund<br />
och Sveg. Sammantaget bedöms ett 50-tal terminaler<br />
nnas i länet.<br />
Flyget har koncentrerat godshanteringen till Östersund<br />
ygplats. Samtliga större grossister har också sina verksamheter<br />
i Östersund.<br />
Godshanteringen längs Inlandsbanan har stadigt ökat de<br />
senaste åren. Ökningen kan till del förklaras av att man<br />
försökt hitta exibla lösningar för transportköpare längs<br />
banan. Detta har inneburit att lastning och lossning idag<br />
sker på många ställen.<br />
Timmerterminaler nns ”utspridda” i länet lokaliserade<br />
längs Mittbanan och Inlandsbanan. Varje terminal har ett<br />
relativt stort upptagningsområde och ligger strategiskt<br />
vad gäller angörande vägnät.<br />
Länstraken har tre större terminaler i länet, i Östersund,<br />
Strömsund och Sveg. Därtill nns drygt 65 ombud<br />
runt om i länet vilket innebär en mycket god geogrask<br />
täckning.<br />
Länets terminaler<br />
0 15 30 45 60 75 km<br />
Storlien<br />
E14<br />
84<br />
336<br />
Funäsdalen<br />
311<br />
Åre<br />
84<br />
Järpen<br />
Hede<br />
Vemdalen<br />
84<br />
Krokom<br />
Svenstavik<br />
Åsarna<br />
Gäddede<br />
340<br />
Sveg<br />
Rätan<br />
315<br />
45<br />
45<br />
342<br />
339<br />
Föllinge<br />
84<br />
Strömsund<br />
314<br />
296<br />
344<br />
Ytterhogdal<br />
45<br />
345<br />
Hammerdal<br />
Stugun<br />
87<br />
Östersund<br />
E14<br />
Hoting<br />
320<br />
346<br />
Backe<br />
323<br />
Kälarne<br />
Bräcke<br />
Ånge<br />
Terminaler i Jämtland. Ett stort antal av terminalverksamheterna<br />
är koncentrerade till Östersund. I Sveg nns ett antal terminaler<br />
som har Härjedalen som upptagningsområde, därtill nns en koncentration<br />
av terminaler i Strömsund. Utmarkerade järnvägsterminaler<br />
avser sk taxepunkter. Därutöver sker omlastning till järnväg<br />
vid ett antal industrier. Länstraken har tre större terminaler i<br />
länet för bussgods. I Östersund, Sveg och Strömsund. Därutöver<br />
nns drygt 65 lokala ombud (ej utmarkerade).<br />
331<br />
Ljusdal<br />
7<br />
Vilhelmina<br />
Dorotea<br />
Hammarstrand<br />
Bispgården<br />
86
8<br />
0 15 30 45 60 75 km<br />
E14<br />
Storlien<br />
84<br />
336<br />
Funäsdalen<br />
311<br />
Alfta Bollnäs<br />
Figuren visar omlastade volymer till/från järnväg 1999. Gula och<br />
grå cirklar visar av SJ Gods Älvdalen avsända respektive ankommande volymer.<br />
Röda cirklar visar omlastade Orsa volymer av övriga trakföretag,<br />
dvs Orsatåg AB, Inlandsgods AB, BK Tåg Nord AB och Woxna Express.<br />
Sammantaget omlastas ca 2 miljoner Mora ton gods till järnväg i länet.<br />
BEIJERS<br />
Åre<br />
84<br />
Järpen<br />
Östersund<br />
Hede<br />
Vemdalen<br />
84<br />
Krokom<br />
Svenstavik<br />
Malung<br />
Åsarna<br />
0 50 100 M<br />
Gäddede<br />
340<br />
Sveg<br />
Brunflo<br />
Rätan<br />
315<br />
45<br />
45<br />
342<br />
339<br />
Föllinge<br />
Lit<br />
Leksand<br />
344<br />
314<br />
Ytterhogdal<br />
84<br />
Vansbro Gagnef<br />
Strömsund<br />
296<br />
45<br />
345<br />
Hammerdal<br />
Stugun<br />
87<br />
Rättvik<br />
Borlänge<br />
Ludvika<br />
Kälarne<br />
Bräcke<br />
E14<br />
Ånge<br />
Falun<br />
Hoting<br />
323<br />
Hedemora<br />
320<br />
346<br />
Backe<br />
Dorotea<br />
331<br />
Hammarstrand<br />
Ljusdal<br />
Vilhelmina<br />
Bispgården<br />
86<br />
Storuman<br />
STATION<br />
Järnvägsterminaler<br />
Norsjö<br />
Allmänt<br />
Ca 2 miljoner ton gods omlastas per år till/från järnväg i<br />
Lycksele<br />
länet. Ca I,2 miljoner ton av dessa utgörs av träråvara. Stora<br />
volymer omlastas vid SCAs timmerterminaler i Hoting, Bensjö<br />
och Krokom. Vidstående gur visar hur volymerna fördelar sig<br />
geograskt.<br />
Vindeln<br />
SJ Gods är den största aktören i länet. Sedan avregleringen av<br />
järnvägstraken har era nya aktörer klivit in på marknaden<br />
bl a Orsatåg AB, Inlandsgods Bjurholm AB, Vännäs BK Tåg Nord AB och Woxna<br />
Express. Dessa verkar i dagsläget främst längs Inlandsbanan<br />
Ume<br />
men även längs Mittbanan. Exempelvis ska Inlandsgods AB (och<br />
även SJ Gods) börja köra volymer från Såtab i Hissmofors.<br />
Sedan 1992 är IBAB, Inlandsbanan Nordmaling AB, banhållare för Inlandsbanan.<br />
IBAB är en sammanslutning av de 15 kommuner som ligger<br />
längs banan och svarar för bl a trakledning, banunderhåll och<br />
fördelning av trakeringsrätter.<br />
Sollefteå<br />
Örnsköldsvik<br />
I det följande görs en beskrivning av järnvägsterminalerna i<br />
länet. Beskrivningen görs i följande ordning:<br />
Kramfors • Centrala Östersund och Lugnvik.<br />
• Mittbanan från väst till öst, dvs från Enafors till Bensjö.<br />
• Inlandsbanan Härnösand från norr till syd, dvs från Hoting till Sveg.<br />
Timrå<br />
Sundsvall<br />
Hanterade volymer 1999<br />
400 000<br />
300 000<br />
Ockelbo<br />
Hofors<br />
SmedjebackenAvesta<br />
Sandviken<br />
Sorsele<br />
100 000<br />
50 000<br />
Hudiksvall<br />
10 000<br />
Söderhamn<br />
Gävle<br />
Ringvägen<br />
Storsjöstråket<br />
ISAKSSSON & CO AB<br />
ISAKSSON & CO AB<br />
Storsjön<br />
Bryggargatan<br />
Bangårdsgatan<br />
INRE<br />
LACK
DNINGS-<br />
ERING AB<br />
BRYGGERI<br />
NOKIA<br />
DATA<br />
KONTORSVARU-<br />
Z HUSET<br />
GODS<br />
Östersund bangård<br />
Östersund bangård är indelad i två områden, den övre och<br />
nedre bangården. Nedre bangården nyttjas endast för rangering.<br />
På den övre bangården nns ytor för omlastning. Vid Matpiraten<br />
på Bangårdsgatan nns ett drygt 200 m långt stickspår med<br />
sidkaj. Därtill nns en ändkaj. Området vid kajen är asfalterat.<br />
En travers som tar 20 ton nns längs spåret. Mobil stationär<br />
lyftutrustning saknas.<br />
Kajer och kringliggande ytor har god standard och funktion.<br />
Idag nyttjas området för omlastning av främst två varutyper.<br />
Bilar samt mjöl till Mästerbagarnas verksamhet. Sammantaget<br />
omlastas ca 160 000 ton gods på bangården per år (ca 12 000<br />
vagnar) varav drygt 115 000 ton är inkommande gods.<br />
Bangårdsområdet i centrala Östersund. Bangården är indelad i<br />
den ”övre” delen där godshantering och växling förekommer,<br />
och den ”nedre” delen som endast nyttjas för rangering.<br />
Området som nyttjas för omlastning är inringat med rött.<br />
Kolupplag<br />
NNP<br />
Bangårdsområdet i centrala Östersund. I området nns en drygt<br />
200 m lång asfalterad sidkaj.<br />
Bangårdsområdet i centrala Östersund. Ändkajen nyttjas för lossning<br />
av bilar.<br />
Stickspår med grusad sidoyta.<br />
9
10<br />
Ås<br />
Brittsbo<br />
Storlien<br />
Storsjön<br />
ICA<br />
Storlien/Trondheim<br />
Inlandsbanan<br />
SJ Terminal<br />
Flygbränsle<br />
Översikt Lugnvik industriområde och järnvägsstrukturen.<br />
Gamla SJ-verkstaden<br />
ASG<br />
Lugnviks<br />
industriomr.<br />
Värmeverk<br />
E14<br />
Jämtfrakt<br />
Lundstams<br />
JF Miljö<br />
LUGNVIK 45<br />
0 500 1000 M<br />
Lugnvik<br />
Lugnvik industriområde ligger norr om centrala Östersund,<br />
längs E14. Strax söder om industriområdet viker Inlandsbanan<br />
av från Mittbanan och går vidare norrut genom området. Ett<br />
antal industrispår utgår från Inlandsbanan till olika verksamheter<br />
i Lugnvik. Samtliga spår i området saknar elektriering.<br />
Regelbunden omlastning förekommer vid ett antal verksamheter<br />
i området. Drygt 18 000 ton bränsle per år levereras till<br />
yget (F4). Omlastningen sker på västra sidan av Inlandsbanan,<br />
söder om ASGs terminal. Lundstams lastar ut returpapper ca<br />
5 000 ton per år. Stena Metall och Enator trakeras sporadiskt.<br />
Sammantaget omlastas ca 90 000 ton gods på Lungnviks industriområde<br />
per år. Utöver ovannämnda verksamheter nns ett<br />
antal omlastningsytor som nyttjas regelbundet. Dessa beskrivs<br />
närmare i det följande.<br />
SJ-terminalen i Lugnvik: I höjd med korsningen mellan Trådvägen<br />
och Tysjövägen ligger två stickspår som nyttjas för<br />
allmän omlastning. Spåren är förlängda och är nu ca 200 m<br />
långa. Vid spåren nns stora grusade ytor. Längs ena spåret<br />
nns en ca 40 m lång kaj. Jämtlamell industri AB har en<br />
lagerbyggnad på området.<br />
Spår och slipers har god standard. Ytorna har mycket god<br />
bärighet.<br />
Strömsund<br />
Området nyttjas främst för utlastning av trävaror från Jämtlamell<br />
AB i Stugun och Rödins trävaru AB i Svenstavik. Drygt<br />
15 000 ton trävaror lastas ut per år.
Omlastningsplats på Lugnviks industriområde, vy<br />
norrut. Terminalen nås via Trådvägen och ligger<br />
längs Tysjövägen.<br />
Vy söderut. Det nns två hanteringsspår i området. En ca 50 m lång kaj<br />
ligger längs delar av det ena spåret. I bakgrunden syns en lagerhall som<br />
nyttjas för mellanlagring av Jämtlamell.<br />
På västra sidan av spåren nns stora grusade ytor.<br />
”Chocken” i Idre.<br />
11
12<br />
ICA distributionsterminal på Lungviks industriområde.<br />
Industrispåret går in under tak i terminalbyggnaden och medger<br />
mycket goda förutsättningar till omlastning.<br />
Asfalterad omlastningsyta vid gamla SJ-verkstaden .<br />
ICA: ICA har ett lager i de norra delarna av Lugnviks industriområde.<br />
Tillgängligheten med bil är god. ICA har under senare<br />
år minskat sin lagerverksamhet Östersund. Centrallagret för<br />
Jämtlands län har yttats till Borlänge. Till Östersund kommer<br />
dagligen järnvägsvagnar med varor som är färdigpackade och<br />
fördelade för vidare uttransport med lastbil. Det enda som<br />
lagras och omlastas på terminalen är lite frukt. ICA nyttjar ca<br />
30% av terminalen för sin verksamhet.<br />
Försvaret hyr idag ytor för lagring av kolonialvaror. Delar av<br />
kontorsytorna är också uthyrda. Flera företag har visat intresse<br />
för terminalen bl a NNP.<br />
Terminalen har järnvägsanslutning med omlastningsmöjligheter<br />
både inomhus och utomhus. En ca 200 m lång kaj (rymmer<br />
åtta vagnar) nns inne i terminalen. Utomhus nns en ca<br />
100 m lång omlastningsyta. Ytorna är asfalterade. Byggnaden<br />
är ca 25 000 m 2 . Därtill nns ca 1 000 m 2 kyl- och frysutrymmen<br />
vilka inte nyttjas idag.<br />
Idag kommer varor med järnväg från Borlänge till Östersund,<br />
fem dagar per vecka. Totalt ca 100 000 ton per år.<br />
Gamla SJ verkstaden: I norra delarna av Lungviks industriområde,<br />
längs Kännåsvägen, ligger gamla SJ verkstaden. Idag är<br />
åtta-nio företag verksamma i lokalerna. Jonsson och Paulsson<br />
är största företaget. Grand Waggon som tillverkar järvägsvagnar<br />
gick i konkurs för drygt ett år sedan och det är osäkert vad<br />
som kommer att hända med verksamheten.<br />
Det nns ett stort antal stickspår in till verksamhetsområdet.<br />
Spår nns som medger både enkelsidig och dubbelsidig omlastning.<br />
Dessa spår är ca 150 m långa och omges av asfalterade<br />
ytor. Omlastningsmöjligheter nns under tak.<br />
Spår och ytor har mycket god standard.<br />
Företagen som är verksamma i området har idag ingen omlastning<br />
till järnväg. ACB Laminat i Svenstavik nyttjar området för<br />
utlastning av varor till IKEA, ca 35 000 ton per år.<br />
Föredetta SJ-verkstaden med infart från Kännåsvägen på Lugnviks<br />
industriområde.
Övriga omlastningspunkter<br />
En upprustning av banstandarden mellan Storon, strax väster<br />
om Krokom och Storlien pågår. Sträckan har utrustats med<br />
fjärrblockering och spårbyte där skarvspår byts ut mot helsvetsade<br />
spår. Upprustningen innebär färre hastighetsnedsättningar<br />
för godståg och högre tillåtna hastigheter.<br />
Storlien: I Storlien sker idag ingen omlastning utan endast<br />
rangering.<br />
Enafors<br />
Stationsområdet i Enafors ligger strax norr om E14. På stationsområdet<br />
nns ett ca 275 meter långt hanteringsspår som<br />
medger enkelsidig lastning. Längs spåret nns två kajer, ca 50<br />
m långa, som åtskiljs av en magasinsbyggnad. På området nns<br />
två asfaltbelagda uppställningsytor som är ca 600 m 2 vardera.<br />
Standarden på ytor och spår är god.<br />
Sammantaget hanteras närmare 30 000 ton gods per år i Enafors<br />
varav den betydande delen avgår och består av täljsten<br />
från Handöl Täljsten AB. Mindre volymer handelsvaror och<br />
verkstadsprodukter ankommer.<br />
Duved<br />
Stationsområdet ligger en bit söder om E14. På området nns<br />
ett ca 150 m långt hanteringsspår som medger enkelsidig lastning.<br />
En ca 750 m 2 stor grusad yta nns i anslutning till spåret.<br />
Spåret har bra standard. Bärigheten på ytan är dålig.<br />
Ingen omlastning sker i Duved idag.<br />
Så<br />
Stickspår för omlastning. Används sporadiskt av Banverket för<br />
omlastning av bergkross från Råsjökross till banupprustning.<br />
Storlien.<br />
Enafors.<br />
Duved.<br />
13
Längder och standard för respektive stråk.<br />
14<br />
Järpens industriområde<br />
Nybyggnadssträckor.<br />
Järpen.<br />
Järpen. Omlastningsytor.<br />
Järpen<br />
I Järpen nns ett 30-tal företag. Kommunen äger industrispår<br />
till Järpens industriområde som ligger väster om samhället.<br />
Industrispåret är elektrierat fram till industriområdets<br />
början. Inom industriområdet nns två stickspår. Det ena är ca<br />
200 m långt och asfalterat på båda sidor. Företag vid spåret är<br />
bl a Norrmontage AB och VZ Maskin. Det andra spåret är ca 500<br />
m och går till en grusad plan som har nyttjats för omlastning<br />
av virke och is. Planen nyttjas av Norske Skog.<br />
Ytorna och spåren har god standard. Spåren inne på industriområdet<br />
har inte nyttjats på många år och viss upprustning<br />
erfordras.<br />
Idag nyttjas ytorna mest för omlastning av rundvirke, från bil<br />
till bil.
Äggfors<br />
I Äggfors nns ett industrispår in till Ocke trä. Ocke trä ingår<br />
i Camfore. Åre kommun är ägare till spåret. Industrispåret<br />
delar sig vid Ocke trä till två spår, ca 100 m vardera, går<br />
sedan ihop och vidare till Ocke emballage. Vid Ocke trä nns<br />
kaj längs delar av de två spåren. Närmast spåren är ytorna<br />
asfalterade.<br />
Ytorna har mycket god standard.<br />
Idag nyttjas ena delen av industrispåret av Ocke trä för att<br />
lasta ut trävaror. Den andra delen nyttjas för att lasta ut is.<br />
Sammantaget omlastades ca 8 000 ton 1999 varav endast en<br />
mindre volym var inkommande gods.<br />
Mattmar<br />
VId Mattmar järnvägsstation nns ett ca 200 m långt stickspår<br />
som medger dubbelsidig lastning. Därtill nns en ca 15 m lång<br />
kaj. Ytorna vid spåret har dålig bärighet.<br />
Idag nyttjas inte spåret och området.<br />
Nälden<br />
På järnvägsstationen i Nälden nns ett ca 75 m långt stickspår<br />
som medger enkelsidig lastning. Det nns också en ca 10 m<br />
lång kaj. Ytan vid spåret är belagd med gatsten.<br />
Spåret och slipers är nyligen bytta. Ytan vid spåret har god<br />
bärighet. Det relativt korta spåret slutar i stoppblock och är<br />
svårt att anväda för omlastning.<br />
Idag sker ingen omlastning i Nälden.<br />
Mattmar järnvägstation.<br />
Ocke trä sågverk, vy västerut.<br />
Ocke trä. Den norra terminalytan nyttjas för omlastning av is.<br />
Nälden järnvägsstation.<br />
15
16<br />
Hissmofors såg.<br />
Hissmofors såg. Hissmofors såg.<br />
Såtab AB. Lastning av bränsleis.<br />
Hissmofors<br />
Spåren på Krokoms station är rivna och det nns idag endast<br />
spår till Hissmofors såg. Kommunen äger industrispåret fram<br />
till sågen. Spåret fortsätter in på sågområdet. Inom sågområdet<br />
nns ytor med grus och asfalt på båda sidor av spåret.<br />
Totala spårlängden är ca 1000 m.<br />
Hanteringsytorna har bra standard och bärighet.<br />
Därtill håller ett nytt stickspår på att byggas till Såtab AB,<br />
ett företag som ligger intill Hissmofors såg och tillverkar bränsleis.<br />
Spåret är ca 300 m långt. Omlastning kan ske från<br />
båda sidor av spåret. Angränsande terminalyta är stor och<br />
asfalterad.<br />
Hanteringsytorna har bra standard och bärighet.<br />
Hissmofors såg ingår i Camforekoncernen vilken till del också<br />
äger Såtab. Utöver dessa två företag förekommer viss utlastning<br />
av timmer av andra skogsföretag/skogsägare.<br />
Idag trakeras området två gånger per dag och fem dagar per<br />
vecka. Till området kommer rundvirke och från området går<br />
trävaror (ca 15 vagnar per vecka), is (ca 30 vagnar per vecka)<br />
och lite rundvirke. Sammantaget omlastas ca 50 000 ton per år<br />
till järnväg inom området.
Krokom timmerterminal<br />
SCA har en stor timmerterminal väster om Krokom. Terminalen<br />
är lokaliserad nära E14. På terminalområdet nns ett ca 600 m<br />
långt rundgångsspår som medger dubbelsidig omlastning. Terminalytan<br />
är asfalterad.<br />
Spår och slipers har god standard. Terminalytan har mycket<br />
god bärighet.<br />
Sammantaget omlastas ca 375 000 ton timmer på terminalen<br />
per år. Ca 275 000 ton går till Töva och 100 000 ton till Norge<br />
(Skogn). Området trakeras med fem tåg per vecka till Töva<br />
och två till fyra tåg per vecka till Norge.<br />
17
18<br />
Bruno bangård, vy mot sydost.<br />
Bruno bangård, vy mot nordväst.<br />
Bruno<br />
Bangården i Bruno ligger parallellt E14, stax väster om väg<br />
45. Tillgängligheten till området är god. På bangårdsområdet<br />
nns ett ca 300 m långt stickspår som medger enkelsidig<br />
omlastning. Därtill nns en ca 60 m lång kaj.<br />
Intill spåret nns en ca 2 000 m 2 stor yta täckt med grus och<br />
jord. Ytan som ägs av SJ Fastigheter åtgärdades 1999. Mindre<br />
volymer gods kan lagras.<br />
Spår och slipers har god standard. Ytan har dålig bärighet och<br />
ytterligare grus skulle behövas. Området ligger nära bebyggelse<br />
vilket bl a medför att timmertravar och gamla fordon,<br />
som också nns uppställda inom området, blir en inbjudande<br />
men mycket farlig ”lekplats” för barn.<br />
SJ Gods nyttjar området främst för utlastning av rundvirke. Ca<br />
8 500 ton omlastas i området per år. Därtill nyttjas området<br />
av Orsatåg.<br />
Gällö järnvägsstation<br />
På järnvägsstationen i Gällö nns ett ca 300 m långt stickspår.<br />
Därtill nns en ca 50 m lång kaj. Spåret medger enkelsidig<br />
omlastning. Intill spåret nns en yta med grus och jord som<br />
ytmaterial.<br />
Området är igenvuxet. Hanteringsytan har dålig bärighet.<br />
Idag nyttjas inte området för omlastning.<br />
Gällö sågverk<br />
Gällö sågverk är anslutet till Mittbanan med ett industrispår<br />
som utgår från stationsområdet. Spårlängden är ca 600 m.<br />
Enkelsidig omlastning medges. Terminalytan är ca 800 m 2 och<br />
asfalterad.<br />
Spåret och slipers har god standard. Terminalytan har mycket<br />
bra bärighet.<br />
Terminalen ägs av Gällö sågverk (Persson Invest). Totalt omlastas<br />
ca 15 000 ton per år varav den största delen av volymen<br />
utgörs av sågade trävaror.<br />
Gällö järnvägsstation Gällö sågverk, utlastning av sågade trävaror.
Bräcke järnvägsstation<br />
På bangården i Bräcke nns ett ca 400 m långt stickspår som<br />
medger enkelsidig omlastning. Därtill nns en ca 50 m lång<br />
kaj.<br />
Närliggande ytor är dåliga och området är igenvuxet.<br />
Idag förekommer ingen omlastning på bangården.<br />
Industriområdet/Mittpack i Bräcke<br />
Bräcke kommun äger ett industrispår som går till Mittpack AB.<br />
Tillgängligheten till området med bil är dålig och går idag<br />
genom ett bostadsområde. Terminalspåret är ca 800 m långt<br />
och medger enkelsidig omlastning. Intill spåret nns en ca<br />
600 m 2 stor omlastningsyta som är asfalterad. Det nns ingen<br />
lagringsyta i anslutning till spåret.<br />
Spår och slipers har god standard. Terminalytan har mycket<br />
bra bärighet.<br />
Totalt transporteras ca 2 500 ton pappersprodukter till Mittpack<br />
per år med järnväg. Därutöver förekommer viss utlastning<br />
av rundvirke. Samhall Midland är ett annat större<br />
tillverkningsföretag i Bräcke. Dom har inga transporter med<br />
järnväg idag.<br />
Etableringen av en golvfabrik, ”Walk on wood”, pågår och<br />
produktionen beräknas komma i gång i höst. Fabriken är lokaliserad<br />
ca 500 m sydväst om Bräcke station och ca 200 m<br />
norr om E14. Totalt beräknas ca 5 000 ton produceras i första<br />
läget.<br />
Omlastning vid Mittpack i Bräcke.<br />
Bräcke järnvägsstation.<br />
Bräcke järnvägsstation.<br />
Omlastning vid Mittpack i Bräcke.<br />
19
20<br />
Bangården i Hoting. Vy mot norr.<br />
Bangården i Hoting. Vy mot söder.<br />
Bangården i Hoting. Vy mot söder. Omlastningsyta.<br />
Hoting järnvägsstation<br />
Järnvägsstationen i Hoting ligger i de centrala delarna av<br />
samhället och nära väg 45. På bangården i Hoting nns ett ca<br />
300 m långt stickspår för enkelsidig omlastning. Grusade ytor<br />
nns i anslutning till spåret. Därtill nns en ca 12 m lång kaj.<br />
Spår och slipers har god standard. Ytorna har bra bärighet.<br />
Bangården används idag i huvudsak för rangering och endast<br />
sporadiskt för omlastning. Sammantaget hanteras ca 800 ton<br />
gods per år i Hoting. Under vintern förekommer ibland lastning<br />
av timmer. Området ligger nära bostadsbebyggelse och lämpar<br />
sig dåligt för lagring av gods. På bangården rangeras bl a<br />
vagnar från SCAs timmerterminal i Hoting (se nästa sida) och<br />
vagnar från Backe, Rossön och Tågsjöberg.<br />
Hoting lamell<br />
Ett industrispår har nyligen byggts till Hoting lamell som ligger<br />
söder om bangården. Spåret är ca 50 m och medger enkelsidig<br />
omlastning. Längs spåret nns en ca 15 m lång kaj. Vid spåret<br />
nns en grusad terminalyta.<br />
Spår, slipers och omlastningsytan har god standard.<br />
Produktionen vid Hoting lamell är idag liten. Endast små volymer<br />
omlastas till järnväg.<br />
Backe/Rossön<br />
I Backe ligger Backe såg som är anslutet med kommunalt<br />
industrispår. Ca 15 000 ton trävaror omlastas till järnväg per<br />
år. Varorna har oftast målpunkt söderut och går via Hoting<br />
och Östersund. I Backe erfordras extra personal för växling.<br />
För att uppnå bättre förutsättningar för växling och därmed<br />
minska personalbehovet behövs investeringar i belysning, signalsystem<br />
och gång- och cykelbana. I Rossön lastas sällan men<br />
regelbundet skrot.
Timmerterminalen i Hoting<br />
SCA Skog AB har en timmerterminal strax söder om Hoting<br />
längs vägen till Tåsjö. Inom terminalområdet nns ett ca<br />
500 m långt rundspår. Lastning kan ske från båda hållen.<br />
Terminalytan är asfalterad.<br />
Spår och ytor har bra standard.<br />
Området trakeras av SJ Gods med två tåg per dag, sju dagar<br />
per vecka som går till Töva. Sammantaget omlastas ca 450 000<br />
ton per år. Därutöver körs ibland extratåg med rötved till<br />
Norge.<br />
Ulriksfors järnvägsstation<br />
Bangården i Ulriksfors är relativt liten. Ett ca 100 m långt<br />
stickspår med en ca 5 m bred yta på ena sidan nns för<br />
omlastning. Ytan är belagd med grus.<br />
Ytan har bra standard men är något igenvuxen.<br />
Sammantaget omlastas ca 3 000 ton gods per år på bangården.<br />
Till Ulriksfors kommer främst rundvirke, från Ulriksfors går bl a<br />
trävaror, handelsvaror och metaller.<br />
Hoting timmerterminal, vy söderut.<br />
Ulriksfors järnvägsstation. Ulriksfors järnvägsstation.<br />
Hoting timmerterminal, vy över området från vägen till Tåsjö.<br />
21
22<br />
Spåret till Strömsund är ett stickspår<br />
från Ulriksfors och slutar vid järnvägsstationen.<br />
Bangården i Strömsund. I bakgrunden syns stationshuset, till höger ligger<br />
omlastningsytan.<br />
Bangården i Strömsund, vy österut. Bangårdsområdet används bl a av Schenker<br />
BTL.<br />
Industrispår till SCF Betongelement. Spåret<br />
är kort och det är trångt om utrymme vid<br />
spåret.<br />
Strömsund järnvägsstation<br />
Från Inlandsbanan i Ulriksfors går ett stickspår till Strömsund<br />
som slutar vid järnvägsstationen. På bangårdsområdet nns ett<br />
ca 75 m långt spår för omlastning. Längs ena sidan av spåret<br />
nns en grusad yta och en ca 25 m lång kaj.<br />
Ytan har god bärighet men området börjar bli igenvuxet. Spår<br />
och slipers har god standard.<br />
Ytorna vid spåret nyttjas idag främst av Schenker BTL som<br />
har omlastningscentral på stationsområdet. Stationshuset och<br />
ytorna utanför nyttjas idag som busstation. Ingen omlastning<br />
till järnväg förekommer i området idag.<br />
SCF betongelement AB<br />
SCF är största tillverkningsindustrin i Strömsund. Till cementfabriken<br />
går ett ca 100 m långt industrispår. Det nns möjlighet<br />
att lasta från båda sidor av spåret men det är trångt.<br />
Ytorna är belagda med asfalt.<br />
Spår och slipers har god standard och ytorna har mycket god<br />
bärighet.<br />
Produktionen vid fabriken går för närvarande främst till närområdet<br />
och endast små volymer lastas om till järnväg. Till<br />
fabriken kommer armering och cement. Ut går betongprodukter.<br />
Sammantaget omlastades ca 12 000 ton på området 1999.
Nya industriområdet<br />
Till det nya industriområdet, Strået, öster om centralorten<br />
går ett industrispår. Spåret ägs av Strömsund kommun. Inom<br />
industriområdet nns två hanteringsspår som är ca 150 m<br />
vardera. På vardera sidan av spåren nns en ca 10 m bred<br />
asfalterad terminalyta. Längs båda spåren nns en ca 50 m<br />
lång kaj.<br />
Spår och slipers har god standard. Ytorna har mycket bra<br />
bärighet.<br />
Idag nyttjas spåren mycket sporadiskt. Viss utlastning av<br />
sågade trävaror sker.<br />
Nya industriområdet i Strömsund. Industrispåren nyttjas endast sporadiskt<br />
och då främst för utlastning av trävaror. I angränsande lokaler har bl a<br />
Norrbränslen verksamhet.<br />
Nya industriområdet i Strömsund.<br />
Infarten till industriområdet.<br />
23
24<br />
Stationsområdet i Sikås är igenvuxet och nyttjas endast sporadiskt<br />
för omlastning av timmer och massaved.<br />
Ytorna på stationsområdet har dålig bärighet.<br />
Sikås trä omlastar drygt 20 000 ton sågade trävaror per år till<br />
järnväg. Området har bra omlastningsytor.<br />
Den gamla timmerterminalen i Sikås har stora och bra lagerytor.<br />
Jämtlands Sikås<br />
Jämtlands Sikås ligger längs väg 344, ca 8 km från Hammerdal<br />
och väg 45. Vägen mellan Hammerdal och Sikås har dålig<br />
ytstandard. I Sikås nns tre ställen för omlastning till järnväg.<br />
Stationsområdet, Sikås trä och SCA timmerterminal.<br />
Stationsområdet: På bangården i Sikås nns ett ca 100 m långt<br />
stickspår som medger enkelsidig omlastning. Längs spåret nns<br />
en ca 25 m lång kaj och en yta för omlastning. Ytan är<br />
grusbelagd.<br />
Ytan vid spåret har dålig bärighet. Området är igenvuxet.<br />
Området nyttjas till och från för omlastning av timmer och<br />
massaved.<br />
Sikås trä AB: Söder om bangården går ett industrispår till Sikås<br />
trä. Sikås trä ingår i Camfore koncernen. Inne på sågområdet<br />
har spåret nyligen förlängts från ca 100 m till ca 200 m. Det<br />
går att lasta från båda sidor av spåret. Längs ca 50 m av<br />
spåret är omlastningsytan belagd med asfalt och övriga delar<br />
är belagda med grus.<br />
Spår och slipers har god standard. Omlastningsytan har mycket<br />
bra bärighet.<br />
Inom området omlastas i huvudsak sågade trävaror, ca 20 000<br />
ton per år.<br />
SCA timmerterminal: Norr om bangården nns en gammal timmerterminal.<br />
Ett rundgångsspår som rymmer ett heltåg går in<br />
på terminalområdet. Omlastning kan ske längs ena spårsidan.<br />
Terminalytan är mycket stor och grusbelagd.<br />
Spåren är mycket igenvuxna. Ytan har god bärighet.<br />
Terminalen har inte nyttjats mycket de senaste åren och ingenting<br />
alls under det senaste.<br />
Spåren in till timmerterminalen är<br />
igenvuxna.
Lit<br />
Lit ligger vid väg 45 ca 22 km från Östersund. Omlastningsmöjligheter<br />
nns på stationsområdet. På bangården nns ett ca<br />
150 m långt stickspår. Omlastning kan ske längs ena sidan av<br />
spåret. En ca 50 m lång asfalterad kaj nns, vilken nyttjas av<br />
Byggelit. Vid spåret nns en ca 1 300 m 2 stor asfalterad yta.<br />
Därtill nns en mindre yta där timmer kan lastas ut. Tillfälligt<br />
kan timmer från 10-15 bilar förvaras. Stationshuset är privat.<br />
Spår och slipers har god standard. De asfalterade ytorna har<br />
mycket god bärighet. Utvecklingsmöjligheter nns för övriga<br />
ytor. Vid omlastning av timmer erfordras bl a att lastbilarna<br />
backar in på området.<br />
Idag trakeras Lit fem dagar per vecka av SJ Gods. Därtill kör<br />
Orsatåg AB volymer från området. När era trakutövare är<br />
verksamma i området är det trångt om utrymme på spåren.<br />
Byggelit tar in och kör ut volymer på järnväg. Ingenting av<br />
deras volymer mellanlagras på området. Därtill körs timmer<br />
ut från Lit som ska vidare söderut. Sammantaget omlastas ca<br />
30 000 ton gods per år i området.<br />
Stationsområdet i Lit. Vy västerut.<br />
Timmer omlastas periodvis i området. Mindre volymer kan tillfälligt lagras. Dessa ytor har<br />
mindre god bärighet och är svårtillgängliga med bil.<br />
Stationsområdet i Lit. Vy österut. I bakgrunden syns stationshuset<br />
och en gammal travers som ej är i bruk.<br />
25
26<br />
Haxäng. SCAs gamla timmerterminal.<br />
Haxäng. SCAs gamla timmerterminal.<br />
Byggelit i Lockne. På området nns stora ytor med god standard.<br />
Byggelit i Lockne<br />
Strax söder om Bruno längs väg 45 ligger Byggelit AB. Företaget<br />
som tillverkar spånskivor har industrispår från Inlandsbanan.<br />
Spårlängden är ca 500 m och det går att lasta från ena<br />
sidan av spåret. Ytorna i området är stora och delvis belagda<br />
med asfalt och delvis med grus.<br />
Spår, slipers och ytor har god standard.<br />
Idag nyttjas spåret sporadiskt för omlastning. Tillverkade volymer<br />
lastas på bil och körs ner till ACB Laminat i Svenstavik<br />
för vidareförädling.<br />
Timmerterminalen i Haxäng<br />
Ca 200 m söder om Byggelit ligger en gammal timmerterminal.<br />
Terminalen ägs av SCA. Rundspåret in till terminalen är ca<br />
500 m långt. Det går att lasta från båda sidor av spåret.<br />
Lagrings och omlastningsytorna är mycket stora. Ca 750 m 2 är<br />
asfaltbelagt, resten av ytorna är grus.<br />
Standarden på spår och slipers är bra. Bärigheten på ytorna<br />
är bra.<br />
Terminalen nyttjades fram till dess att terminalen i Krokom<br />
byggdesför ca 12 år sedan. Idag nyttjas terminalen sporadiskt<br />
för bl a upplägg av rötved.<br />
Fåker<br />
Fåker ligger längs väg 45 ca 15 km söder om Bruno. På<br />
stationsområdet i Fåker nns möjlighet att lasta om gods på<br />
ett stickspår. Mindre ytor nns längs spåret. Stationshuset är<br />
idag i privat ägo.<br />
Ytorna i Fåker har begränsningar. De boende i stationshuset<br />
har klagat på verksamheten i området.<br />
Idag nyttjas området för omlastning av timmer. Till Ålsta Sågverks<br />
AB både ankommer och avgår det timmer. Trakeringen<br />
sköts av Orsatåg AB. Sammantaget hanteras ca 7 000 ton per<br />
år i Fåker.
Svenstavik<br />
Inlandsbanan passerar Svenstavik centralort i ett läge väster<br />
om E14. Järnvägsstationen ligger i centrala delarna av Svenstavik.<br />
Omlastning sker på järnvägsstationen. Ett stickspår till<br />
gamla ACB Laminat, söder om stationen håller på att byggas.<br />
Spåret är ca 2 km långt och väntas tas i drift sommaren<br />
2001. I dagsläget saknas växlar. Ett arbete med att bygga<br />
ut industrispår till industriområdet i Skanderåsen, norr om<br />
Svenstavik, pågår.<br />
Järnvägsstationen: På järnvägsstationen nns möjlighet att<br />
lasta om gods på ett bentligt stickspår. Spåret är ca 500 m<br />
och medger dubbelsidig omlastning. Intill spåret nns en ca<br />
600 m 2 stor grusad yta och en ca 30 m lång kaj.<br />
Spår, slipers och omlastningsytor har god standard. Ytorna är<br />
dock något små och det är lite för trångt för att rationell funktion<br />
ska uppnås. Inga klagomål har inkommit från närboende<br />
på verksamheten.<br />
Under senaste året omlastades främst timmer för olika sågar<br />
vid stationen. Orsatåg AB trakerar stationen. Sammantaget<br />
omlastades nära 3 000 ton 1999.<br />
Skanderåsen: Arbetet med att bygga ett nytt industrispår till<br />
ACB Laminat AB och Rödins Trävaru AB i Skanderåsen pågår<br />
med Bergs kommun som huvudman. Rödins ligger på västra<br />
sidan av E14 och sedan kommer spåret att gå i plan över E14<br />
till ACB Laminat som ligger öster om E14. Inne på respektive<br />
industriområde byggs dubbelspår. Spåret fram till Rödins är ca<br />
3 km och sammantagen spårlängd är ca 5 km.<br />
Järnvägsstationen i Svenstavik ligger centralt och nära väg 45. Viss omlastning<br />
av timmer sker i området.<br />
Vy över pågående industrispårsutbyggnad till Skanderåsen industriområde,<br />
norr om Svenstavik. Fotot är taget inne på Rödins trävaru AB.<br />
Vy över pågående industrispårsutbyggnad till Skanderåsen industriområde,<br />
norr om Svenstavik. I bakgrunden skymtar väg 45. Industrispåret kommer att<br />
passera väg 45 i plan.<br />
27
28<br />
Timmerterminalen i Brånan. Terminalen nyttjas av LBC Åsarna och<br />
trakeras av Orsatåg två dagar per vecka.<br />
Stationsområdet i Åsarna. Terminalen nyttjas för utlastning av<br />
timmer och trakeras av Orsatåg två dagar per vecka. Vy söderut.<br />
Brånan<br />
I Brånan, ca 1 mil söder om Svenstavik, ligger en timmerterminal.<br />
För verksamheten vid terminalen svarar LastBilsCentralen<br />
i Åsarna. Spåret till terminalen har byggts av IBAB och LBC<br />
Åsarna i samverkan.<br />
Terminalspårlängden är ca 300 m. Vid spåret nns en ca<br />
3 000 m 2 stor grusad yta. Omlastning kan ske från ena sidan<br />
av spåret.<br />
Spår, slipers och ytor har god standard.<br />
Området nyttjas för utlastning av timmer. Inlandsgods AB<br />
svarar för transporten medan Orsatåg AB trakerar terminalen<br />
med två heltåg i veckan. Sammantaget omlastas ca 25 000 ton<br />
timmer per år vilket motsvarar ca 30 000 m 3 .<br />
Åsarna<br />
I Åsarna nyttjas gamla järnvägsstationen som ligger i samhället<br />
för omlastning. Stationsområdet har god tillgänglighet för<br />
biltrak. På bangårdsområdet nns ett ca 200 m långt spår för<br />
enkelsidig omlastning. Därtill nns en ca 20 m lång kaj. En ca<br />
1 700 m 2 stor omlastningsyta nns i anslutning till spåret. Ytan<br />
är delvis asfalterad och delvis grusad.<br />
Standarden på spår och slipers är bra. Bärigheten på ytorna<br />
är bra.<br />
Stationsområdet nyttjas för utlastning av timmer. Området<br />
trakeras av Orsatåg ABtvå dagar per vecka. Sammantaget<br />
lastas ca 25 000 ton timmer ut per år.<br />
Röjan<br />
Stationsområdet i Röjan nyttjas sporadiskt för utlastning av<br />
timmer. Ytor nns för tillfällig förvaring och omlastning.<br />
Spår och ytor har god standard och funktion.<br />
Orsatåg AB kör ca 7 000 ton timmer från området per år.<br />
Stationsområdet i Åsarna. Vy norrut. Kajen på stationsområdet i Åsarna. Vy söderut.
Överhogdals grusgrop<br />
Norr om stationen i Överhogdal nns ett rundgångsspår norr<br />
om stationsområdet som nyttjas för utlastning av grus. Gruset<br />
används bl a av IBAB för underhåll av banan. I området nns<br />
ytor med bra standard.<br />
Överhogdals järnvägsstation<br />
Stationen används ej för omlastning.<br />
Ytterhogdal station<br />
Stationen ligger ca 6 km norr om samhället. Bentligt sidospår<br />
nyttjas för omlastning. Spåret är ca 200 m långt och möjligheter<br />
nns att lasta från ena sidan av spåret. Ytorna på sidan<br />
av spåret är grusade.<br />
Spår, slipers och ytor har god standard.<br />
Stationsområdet nyttjas för omlastning av timmer och massaved.<br />
Orsatåg AB trakerar stationen och sammantaget lastas<br />
drygt 8 000 ton ut per år.<br />
Ytterhogdal station, vy norrut. Öster om spåret nns ytor för<br />
omlastning. Stationen ligger nära väg 45.<br />
29
30<br />
Sveg järnvägsstation. På bangårdsområdet sker omlastning av<br />
timmer.<br />
Sveg järnvägsstation.<br />
Sveg<br />
I Sveg sker idag omlastning till järnväg på tre ställen. Järnvägsstationen<br />
i centrala Sveg nyttjas kontinuerligt. Därtill sker<br />
omlastning vid industrierna HMAB och Svegs Såg AB. I Sveg<br />
nns även en gammal virkesterminal som inte nyttjas idag.<br />
Sveg järnvägstation<br />
På bangårdsområdet nns ett spår som är ca 150 m för<br />
omlastning. Hantering kan ske från ena sidan av spåret.<br />
Vid spåret nns en grusad omlastningsyta som är ca 1 000<br />
m 2 . Därtill nns en ca 50 m lång kaj.<br />
Spår, slipers och ytor har god standard. Spåret är något för<br />
kort för att vara rationellt.<br />
Området nyttjas för utlastning av timmer. Orsatåg och Inlandsgod<br />
trakerar stationen. Sammantaget omlastas ca 20 000 ton<br />
timmer per år varav ungefär hälften går norrut och hälften<br />
söderut.<br />
HMAB<br />
Härjedalen Mineral producerar torvbränsle. Avsättningsmarknaden<br />
nns till stora delar i Uppsala. Till företaget går ett<br />
industrispår som är ca 300 m inom industriområdet. Det går<br />
att lasta från ena sidan av spåret. Vid spåret nns asfalterade<br />
ytor.<br />
Spår och slipers har god standard. Ytorna har mycket god<br />
bärighet.<br />
Sammantaget lastas ca 200 000 ton torvbränsle ut per år.<br />
Bränslet lastas i containers. Inlandsgods AB svarar för transporten.<br />
Svegs Såg<br />
Industrispår nns till sågverksområdet.
Gamla virkesterminalen i Sveg<br />
Terminalområdet består av en ca 7 500 m 2 stor asfalterad yta.<br />
In till området nns ett ca 500 m långt stickspår som medger<br />
enkelsidig hantering.<br />
Spår och slipers har bra standard. Terminalytan har mycket<br />
god bärighet.<br />
För närvarande nyttjas inte området för omlastning.<br />
Gamla virkesmottagningen i Sveg.<br />
Gamla virkesmottagningen i Sveg.<br />
31
32<br />
Lastbilsterminaler<br />
Allmänt<br />
I Jämtlands län nns lastbilsterminaler i Östersund: Schenker<br />
BTL, Jämtfrakt, Fraktarna och ASG. I Strömsund och Sveg nns<br />
Schenker BTL och ASG. Förutom de renodlade lastbilsterminalerna<br />
har även de större grossistföretagen verksamheter som<br />
motsvarar terminalverksamhet. Grossisterna är lokaliserade i<br />
Östersund och de största är Gärdin och Persson, Beijers, KS<br />
Jonsson som säljer kontorsvaror och livsmedel samt Fresks som<br />
säljer byggmateriel.<br />
Totalt sett förfogar åkerierna och grossisterna över ca 35 000<br />
m 2 terminalyta/lageryta. Sammantaget hanteras ca 150 000<br />
ton gods per år.<br />
Östersund<br />
Terminalerna fungerar som omlastningscentral från fjärrtrak<br />
till lokal distribution och är lokaliserade till Odenskog, Torvalla<br />
och Lugnvik. Det lokala distributionsområdet är Jämtlands län,<br />
utom för Schenker BTL och ASG som har terminaler även i<br />
Strömsund och Sveg.<br />
Schenker/BTL: Terminalen är lokaliserad till Odenskog industriområde<br />
och ligger nära E14. Terminalen har 42 lastplatser.<br />
Hanteringen omfattar både styckegods och partigods men<br />
största volymen är partigods. Totalt hanterades ca 100 000 ton<br />
1999, varav drygt 70 000 ton var avgående volymer och nära<br />
30 000 ton ankommande. Nära 70% av volymerna bedöms vara<br />
direktgods som ej hanteras på terminalen.<br />
Schenker i Östersund är också ombud för AGA Gasdepå.<br />
Tendensen är att sändningsfrekvenserna på godset ökar medan<br />
sändningsstorleken minskar.<br />
Jämtfrakt: Har sitt kontor på Odenskog industriområde. Terminalen<br />
ligger på Lugnviks industriområde. Området är ca<br />
10 000 m 2 . Terminalytan är ca 2 200 m 2, varav ca 100 m 2 är<br />
frysutrymme och ca 700 m 2 är kylutrymme.<br />
Sammantaget hanteras ca 60 000 ton gods per år i terminalen<br />
varav ca 40 000 ton är matvaror och 20 000 ton övrigt gods.<br />
Fraktarna: Terminalen ligger på industriområdet i Torvalla,<br />
norr om E 14 och byggdes 1992. Terminalbyggnaden är ca 1 000<br />
m 2 och markytan ca 10 000 m 2 .<br />
Upptagningsområdet för verksamheten är Jämtlands landskap.<br />
Största delen av hanterade volymer är direktgods. Sammantaget<br />
är det ca 40 000 sändningar per år som lastas om.<br />
ASG: Har en terminal på Lugnvik industriområde vid Trådvägen.<br />
Terminalen är relativt gammal. Under 1999 hanterades<br />
62 000 sändningar vilket motsvarar ca 11 000 ton.<br />
Strömsund<br />
Schenker/BTL: Verksamheten i Strömsund bedrivs på entreprenad<br />
av Jonas Persson och son. Terminalen är belägen på<br />
Sjöviksvägen, öster om Strömsund längs vägen mot Ramsele.<br />
Terminalytan är ca 200 m 2 och har lastkaj på två sidor. Markytan<br />
är ca 8 000 m 2 .<br />
Upptagningsområdet för verksamheten är från Hammerdal till<br />
Gäddede/Vilhelmina/Åsele.<br />
Sammantaget hanteras ca 8 000 ton gods per år, varav ungefär<br />
hälften omlastas i terminalen.<br />
ASG: Har mindre verksamhet i Strömsund. Terminalen är belägen<br />
på järnvägsstationen i centrala Strömsund.
Sveg<br />
Schenker/BTL: Har en terminal på Härjedalsgatan i Sveg.<br />
Terminalytan är ca 250 m 2 . Det nns en lastbrygga som rymmer<br />
tre bilar.<br />
Upptagningsområdet är Härjedalen. Sammantaget hanteras ca<br />
6 000 ton gods per år, varav ungefär hälften omlastas inne i<br />
terminalen.<br />
ASG: Har en mindre terminal i gamla järnvägsstationen.<br />
Större grossistterminaler<br />
Grossisternas funktion är primärt att handha ett lager för<br />
varudistribution ut till kunderna. Dock omsätts många varor<br />
så snabbt att man kan säga att verksamheten liknar mycket<br />
terminalens där gods omsätts mellan fjärr- och lokal distribution.<br />
Gärdin och Persson: Säljer varor till byggföretag och industrier.<br />
Företaget ligger på Bangårdsgatan och lagerytan är ca<br />
5 000 m 2 . Sammantaget omsätts ca 3 000 ton gods per år.<br />
Allt fraktas med bil. Tyngre varor utgör stål, cement och<br />
spånskivor.<br />
Beijers: Säljer byggmaterial. Företaget ligger längs Storsjöstråket.<br />
Lagerytan är ca 6 000 m 2 . Sammantaget omsätts ca<br />
1 500 ton gods per år. Allt kommer in med lastbil. En stor<br />
del av varorna kommer från Mälardalen. Tyngre varor utgör<br />
spånskivor, gips och virke.<br />
KS Jonssons: Företaget ligger på Odenskogs industriområde.<br />
Företaget säljer kontorsvaror och livsmedel.<br />
Under 1999 hanterades ca 17 000 ton gods i terminalen.<br />
Fresks: Säljer varor till husbyggnation, allt från färg till plåt.<br />
Företaget ligger på Odenskogs industriområde och har en<br />
lageryta som är ca 4 500 m 2 . 1999 hanterades ca 2 500 ton<br />
gods på terminalen.<br />
FRÖSÖN<br />
Ändsjön<br />
VALLA<br />
ICA ASG<br />
LUGNVIK<br />
HORNSBERG<br />
NORR<br />
STADEN<br />
45 87<br />
Storsjön<br />
E14<br />
KS Jonsson<br />
Jämtfrakt AB<br />
Fresks<br />
ODENSKOG Lillsjön<br />
ODENSLUND<br />
Lokalisering av lastbilsterminaler och grossister i centrala Östersund.<br />
Beijer Byggmaterial<br />
SÖDER<br />
Gärdin & Persson<br />
ODENSALA<br />
Lastbilsterminal, Åkeri<br />
Lastbilsterminal, Grossist<br />
TORVALLA<br />
TORVALLA BY<br />
0 1500 M<br />
OPE<br />
33
34<br />
Länstrakterminaler<br />
Länstraken är ett offentligägt företag. Bussgods Jämtland<br />
utgör en resultatenhet inom Länstraken och omfattar tre busstationer<br />
som ligger i Östersund, Strömsund och Sveg. Därtill<br />
är ca 65 ombud verksamma runt om i länet. Under 1999<br />
omsatte bussgodsverksamheten nära 15 Mkr per år där Östersund<br />
svarar för 12,3 Mkr av omsättningen, Strömsund 1,4 Mkr<br />
och Sveg 1,2 Mkr.<br />
I huvudsak är verksamheten inriktad på smågods. Som mest<br />
hanteras volymer upp till 1500 kg (en hel pall) men 80%<br />
av godset väger under 40 kg. Till skillnad från andra godstransportörer<br />
tillämpas ett avgiftssystem som i första hand inte<br />
bygger på godsets volym. Sammantaget hanterades ca 140 000<br />
fraktsedlar 1999. Med ett antagande om en genomsnittlig vikt<br />
per försändelse på 45 kg innebär det ca 6 300 ton gods per år.<br />
I länet nns ett 50-tal bussar som rymmer 12-16 m 3 gods.<br />
Lastutrymmena kan kombineras med kyla och värme.<br />
Terminalen i Östersund är belägen på Ondenskogs industriområde.<br />
Tillgängligheten är god. Ytorna är stora och terminalen<br />
fungerar i stort bra. Truck erfordras för att lyfta godset från<br />
marknivån vilket är en nackdel då chauffören måste ha hjälp<br />
med momentet. I terminalen nns möjlighet för kyl- och fryshantering.<br />
I Strömsund och Sveg är verksamheterna belägna i respektive<br />
järnvägsstation. Lastbryggor nns.<br />
Godshanteringen sker utan subventioner till skillnad mot persontraken<br />
som sammantaget i länet subventioneras med ca<br />
drygt 50%. I affärskonceptet ligger att godstraken sker på<br />
persontrakens vilkor och på så vis bl a inte bidrar till<br />
någon ytterligare miljöbelastning. Konceptet innebär också<br />
att kunden kan erbjudas snabb leverens samt god regularitet<br />
och täckningsgrad. Verksamheten är rikstäckande men främst<br />
inriktad på transporter inom Norrland. Mellan de fyra nordligaste<br />
länen råder ett gott samarbete mellan Länstrakbolagen<br />
och i t ex Stockholm nyttjas andra samarbetspartners som bl a<br />
Paketproffsen och SJ Gods.<br />
Största kunderna utgör grossistföretagen. Reservdelar är förmodligen<br />
den enskilt största varugruppen. För övrigt skickas<br />
allt från färger till tårtor. Länstraken svarar även för vissa<br />
postleverenser. Antalet försändelser har minskat under senare<br />
år. Därtill är de försändelser som skickas volymmässigt mindre.<br />
Länstraken strävar ständigt efter att höja servicenivån mot<br />
kunderna. Där ingår ett medvetet kvalitets- och miljöarbete.<br />
Dagens fraktsedelsystem planeras att ersättas med ett nytt där<br />
kunden bl a ska kunna lokalisera sitt gods på internet. För att<br />
underlätta godshanteringen sker kontinuerligt investering och<br />
utveckling av nya lastbärare.
Flygterminaler<br />
Flyget har utvecklats till att utgöra en viktig transportlänk<br />
för små enheter av högvärdigt gods. Den förändrade strukturen<br />
i företagens lagerhållning har medfört att behovet av<br />
snabba, leverenssäkra transporter är stort. Eftersom företagens<br />
lagerytor/lagringsmöjligheter generellt har minskats, har<br />
efterfrågan på lagringsmöjligheter i främst de större ygterminalerna<br />
med förbindelser till övriga delar av landet ökat.<br />
Detta ger förutsättningar för företagen att snabbare serva sina<br />
kunder med t ex reservdelar. Generellt är ygfrakten knuten<br />
till en lokal distributionsrma som sköter transporten ut till<br />
kund.<br />
I länet nns det två ygplatser. Östersund ygplats som drivs<br />
av Luftfartsverket och Sveg ygplats som är kommunal.<br />
Östersund ygplats<br />
Östersund ygplats är statlig. 1999 uppgick antalet passagerare<br />
till ca 400 000. Flygplatsen är lokaliserad på Frösön och<br />
ligger ca10 km från centrum. Tillgängligheten till ygplatsen<br />
är god. Upptagningsområdet för godstransporter är hela länet<br />
utom Härjedalen. Kapaciteten och utrustningen är bra.<br />
Jet Pack svarar för godshanteringen på ygplatsen. 1997 fraktades<br />
sammantaget drygt 250 ton gods med yg till/från Östersund.<br />
Därtill fraktas post. 1998 uppgick volymerna till ca<br />
550 ton. Postsorteringen i länet har yttats från Östersund<br />
till Sundsvall. Fram till sommaren 1999 fraktades all post som<br />
skulle till/från Sundsvall med yg. Numer avgår ett yg per<br />
kväll till Sundsvall. Från Sundsvall går posten tillbaka med bil<br />
på morgonen.<br />
Sveg ygplats<br />
Sveg ygplats är kommunalt ägd och 1999 var passagerarantalet<br />
ca 6 400. Flygplatsen är lokaliserad öster om Sveg tätort,<br />
längs väg 45. Tillgängligheten är god. Upptagningsområdet<br />
utgörs av Härjedalen. Ingen godshantering förekommer på ygplatsen.<br />
35
36<br />
Jämtfrakt Roland Nordin<br />
Åkeriföreningen Sven-Eric Johansson<br />
IBAB Dan Humble<br />
IBAB Torbjörn Sterner<br />
SJ Gods Östersund Hans Johnsson<br />
SJ Gods Umeå Allan Sandgren<br />
SJ Gods Sundsvall Mats Engblom<br />
Banverket Andrea Glerup<br />
Länstraken i Jämtland Staffan Byström<br />
Östersund ygplats Kerstin Agantyr<br />
Fraktarna Billy Eng<br />
Schenker/BTL Östersund Lars Esbjörnsson<br />
Schenker/BTL Strömsund Pelle Jonsson<br />
Schenker/BTL Sveg Ove Trygg<br />
ASG Östersund Kjell Eriksson<br />
SCA Forrest and Timber Björn Östblom<br />
SLU Mats Warensjö<br />
NUTEK Håkan Ederlöv<br />
Gärdin och Persson Kjell Holgersson<br />
Fresks Torgny Krut<br />
Beijers Sven Erik Norman<br />
ICA Staffan Hamrin<br />
Godstransportundersökning 1998, Handelskammaren i Västernorrlands<br />
och Jämtlands län.<br />
Transporter i Jämtlands län, Länsstyrelsen 1998.<br />
SCB.<br />
NUTEK, transportstöd 1999.<br />
Såg 95, rapport nr 251 1997, SLU.<br />
Kontakter<br />
Källor
Change language