Dokumentationsmall - Länsstyrelserna

Dokumentationskrav gällande ersättning för
extra djuromsorg för suggor
– En hjälp för dig som söker ersättningen

En hjälp gällande dokumentationskrav
För att underlätta för dig att uppfylla åtagandets villkor för
extra djuromsorg har Länsstyrelsen tagit fram detta dokument.
Här hittar du information om vad du ska dokumentera och mallar
som du kan kopiera. Sparar du de ifyllda mallarna i en pärm,
är uppgifterna samlade och lätta att ta fram vid en kontroll.
Att du dokumenterar vad som händer i din besättning och vad du gör är
viktigt. Vid en kontroll ska du nämligen kunna visa vad du har gjort. Tänk
även på att ett åtagande innebär att du åtar dig att sköta dina suggor och
betäckta gyltor enligt ersättningens villkor i 5 år. Det innebär att du måste
följa de villkor som gäller oavsett om du söker utbetalning eller inte.
Vi hoppas att dessa mallar ska komma till användning men om du har ett
annat fungerande system för dokumentation så behöver du inte använda
dessa.
Länsstyrelsen Skåne, Kontrollenheten
Titel: Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor
– En hjälp för dig som söker ersättningen
Utgiven av: Länsstyrelsen Skåne
Författare: Kontrollenheten
Beställning: Länsstyrelsen Skåne
Kontrollenheten
291 86 Kristianstad
Telefon 044-25 20 00
www.lansstyrelsen.se/skane
Copyright: Länsstyrelsen Skåne
Layout: Lena Hörberg Ericsson och Helena Pettersson
Tryckeri: Länsstyrelsen Skåne
Tryckår: 2013
Omslagsbild: Länsstyrelsen Skåne

Du ska klara villkor inom fyra områden
För att uppfylla villkoren nedan är det viktigt att du dokumenterar det du gör. Det
ska göras från och med 1 januari 2012 alternativt från det år du gick in åtagandet.
Du ska:
• vara med i det frivilliga salmonellaprogrammet
• dokumentera hur du skyddar dina grisar mot sjukdomar
• ha dokumentetion av din foder- och produktionsuppföljning
• ha en dokumenterad plan för din produktion
Du ska ha en plan för din produktion
I planen ska du ha med djurflödesschema, stallplan och rutiner för driften. Krav för
ersättningen är att du ska anteckna och skriva upp vad som händer med dina djur.
Dokumentera varje sugga och gylta för sig. Anledningen till detta är att om du får en
kontroll ska du kunna visa vad du har gjort och vad som har hänt i din besättning.
Du ska vid kontroll uppvisa en produktionsplan som innehåller, djurflödesschema,
stallplan och rutiner för driften. Glöm inte uppdatera din plan vid nya rutiner. (se
sista sidan i detta dokument)
• Djurflödesschema: Det ska innehålla uppgifter om grisningsintervall, antal
grupper, stall och hur många suggor som ingår, planerad produktions schema.
• Stallplan: Alla byggnader och stallavdelningar som används i din produktion
ska ingå. Här ska du också kunna visa att stallet har varit tomt i minst fem dagar
mellan varje omgång av djur i stallavdelningar för smågrisar eller växande
avelsgrisar. Om du har avdelningar med enbart egna rekryteringsdjur gäller inte
kravet på att det ska vara tomt i minst fem dagar.
• Rutiner för driften: Du ska dokumentera dina rutiner. Hur sköter du dina
djur? Från insättning av suggor, tilldelning av foder, rengöring, veterinära
behandlingar, flytt av tillväxtgrisar mm. Rutiner ska finnas för alla stallar.
Du ska analysera foder, vatten och strömaterial
Du ska analysera foder, vatten och strömaterial som du använder till dina grisar.
Det räcker att du gör tre analyser per år. Du ska kunna visa analysresultaten vid en
kontroll. När du analyserar foder, vatten och strömaterial ska du ha med minst en av
följande parametrar:
• foderstruktur
• råproteinhalt
• hygienisk kvalitet
• mögelgifter, så kallade mykotoxiner.
Du behöver inte ha med alla parametrar vid varje analystillfälle. Men efter tre prov
ska det finnas minst en analys av hygienisk kvalitet eller mögelgifter. Du ska anlita ett
ackrediterat laboratorium.
OBS! Analyser som foderleverantörer gör vid inköp av foder, gäller inte som
analysresultat. Inte heller kommunens vattenanalyser.
Dokumentation av analyser (per år)
Analys År & datum År & datum År & datum År & datum År & datum
Foder
Halm
Vatten

Du ska skydda dina grisar mot sjukdommar och
undvika smitta på dina avelsdjur
När du tar in djur till din gård eller när du väljer ut avelsdjur från din egen besättning är det
viktigt att du undviker att få in olika sjukdomar i din besättning. Du ska planera ditt djurflöde
och ha rutiner för hur du flyttar dina djur.
Om du köper in eller tar emot avelsdjur
När du köper in eller tar emot avelsdjur från andra besättningar ska du ha de djuren
isolerade i minst tre veckor. Det innebär att du ska ha de grisar som du köper in eller
tar emot i en särskild stallavdelning.
Stallavdelningen ska skötas på följande sätt:
• Avelsdjuren får inte komma i kontakt med gårdens djurbesättning.
• En ny djurgrupp får sättas in först när stallavdelningen har tömts helt på djur.
• Gödsel från avdelningen får inte passera genom annan avdelning.
• Luft från stallavdelningen får inte passera genom annan stallavdelning.
• Luft från annan stallavdelning får inte heller passera genom stallavdelningen med
dina avelsdjur.
• Avelsgrisarna ska gå att flytta utan att de passerar via annan stallavdelning.
Om du väljer avelsdjur från din egen besättning
Väljer du ut avelsdjur från din egen besättning ska de hållas skilda från andra grisar i
minst tre veckor.
Avelsdjuren som du har valt ut får vara tillsammans i en grupp, men de får inte ha
direktkontakt med andra djur eller komma i kontakt med gödsel från andra djur. Du
kan hålla dem åtskilda genom att gruppen med avelsdjur får ett eget utrymme eller
egen box.
En ny djurgrupp får sättas in först när utrymmet eller boxen helt har tömts på
djur. Du får dock hålla enstaka grisar från gårdens övriga besättning ihop med
avelsgrisarna.
Dokumentera!
Om du har köpt in eller tagit emot avelsdjur från andra besättningar ska du kunna visa
att du har haft dessa djur isolerade.
Om du har valt ut avelsdjur från din egen besättning ska du kunna visa att du hållit
dem åtskilda från dina andra djur.
Du dokumenterar genom att du har en flyttjournal eller liknande, se exeplet på nästa
sida. I journalen ska du skriva upp individnummer, datum och plats.
Spara gärna följesedlar vid inköp av avelsdjur
Följesedeln kan användas som flyttjournal om det tydligt framgår;
• när djuren kom till besättningen
• var de gått i karantän
• hur länge de gått i karantän
• vart de flyttades efter karantäntiden.

Exempel på flyttjournal
Sugga/gylta
(individnrummer alt. grupp)
Inköp alt. egen rekrytering
(datum)
Avdelning/ karantän/ isolering Flytt till annan avdelning
(datum)

Du ska sköta djuren så att god hygien råder i
besättningen
Du måste ha rutiner som du kan visa om du får en kontroll. Rutinerna ska finnas med
i planen för din produktion. Rutinerna ska beskriva hur du arbetar för att hålla god
hygien med låg risk för smittspridning bland djuren.
Skriv ner dagliga rutiner i varje stallavdelning vid betäckning, avvänjning, grisning
mm. Hur gör du i tillväxtavdelningen? Hur flyttas djuren? När får de foder? När strör
du och med vad? Hur utförs den dagliga rengöringen i avdelningen? När tvättas avdelningen?
Hur upptäcks sjukdomar?
Om du har en satellitbesättning
Om du ingår i en suggring och har en så kallad satellitbesättning får du ta emot grisar
från din suggring utan att sätta dina grisar i karantän. Det räknas som om det är grisar
från samma besättning.
Du ska göra uppföljningar av din produktion
Du ska minst fyra gånger under en tolvmånadersperiod göra en uppföljning av din
produktion. Du ska dokumentera resultaten från uppföljningarna. Vid en kontroll ska
du också kunna berätta om hur du har gjort uppföljningen och hur du har fått fram
resultaten. Minst fyra av följande uppgifter ska ingå:
• Antal producerade grisar per sugga och år eller antal producerade grisar per
sugga och omgång.
• Hur stor andel av suggorna som har grisat.
• Hur stor andel av kullarna som föddes av gyltor.
• Antal avvanda grisar per kull.
• Andel omlöp.
• Utgångsorsak och antal grisningar för utslagssuggor.
Hur mycket foder får varje djur?
Du ska varje dag följa upp utfodringen av djuren. Har de har ätit upp eller inte? Om
du behöver justera fodergivan ska detta dokumenteras. Ändrar du fodergiva per sugga
eller per grupp dokumentera och signera förändringen (+ eller – eller mängd).
Vid en kontroll ska du kunna visa ett protokoll eller liknande på att rutinen följs. I
protokollet ska det framgå datum och vem som har skött rutinen respektive dag.
Hur är hullet på dina djur?
Du ska bedöma hullet på dina suggor och betäckta gyltor fyra gånger varje
grisningscykel. Det ska du göra på individnivå enligt en fyrgradig skala enligt nedan.
Skala för hullbedömning
Klass Hull
1 För mager. Ska undvikas. Späckmått under 10 mm. Höft- och
ryggben syns tydligt eller kan lätt kännas om man trycker med
handflatan. Ryggraden syns tydligt.
2 Acceptabelt hull vid avvänjning. Späckmått ca 14 mm. Höft- och
ryggben kan kännas om man trycker till med handflatan. Man kan
bara ana ryggraden.
3 Bra hull. Önskvärt i alla perioder. Späckmått ca 17 mm. Höft- och
ryggben kan knappt kännas. Ryggen är svagt rundad.
4 För fet. Bör undvikas. Späckmått över 20 mm. Höft- och ryggben
täckta av fettlager.
Se tillhörande bildexempel på nästa sida.

Hullbedömning
Se detaljerad beskrivning av bedömningsskala på föregående sida
Bedömning framtagen av SLU och branschorganisationer

Mall för brunst och seminering/betäckning - kopiera gärna mallen!
Mallen gäller på individnivå och hela omgången/gruppen suggor. Notera gärna hullbedämningen i samma mall. Det gör det lättare för dig att följa upp djurens hull vid
avvänjning, dräktighetsundersökning, 60 dagars dräktighet och när du flyttar dem till BB-avdelningen. Du kan även skriva hur du ändrat fodergivan per sugga eller per
grupp (+ eller – , eller mängd foder). Glöm inte att signera förändringen. Sparar du den ifyllda mallen i en pärm, är uppgifterna samlade och lätta att ta fram vid en kontroll.
Datum
Grupp Avvänjning Dräktighetskontroll 60 dagar dräktighet Insättning i BB
Sugg-id Brunstkoll/semin Hull Fodergiva Hull Fodergiva Hull Fodergiva Hull Fodergiva

Mall för brunst och seminering/betäckning - kopiera gärna mallen!
Datum
Grupp Avvänjning Dräktighetskontroll 60 dagar dräktighet Insättning i BB
Sugg-id Brunstkoll/semin Hull Fodergiva Hull Fodergiva Hull Fodergiva Hull Fodergiva

Plan för djurflöde och rutiner – övergripande
Dokumentera kring detta: BBavdelning Betäckningsavdelning Sinavdelning Tillväxtavdelning Karantän
_________veckors system
Grisningsintervall:Antal
suggor per grupp
Hur flyttas djuren/avd
Var flyttas djuren
Avvänjningsålder
Totalt antal suggor:
Rutiner kring boxhygien
Daglig rengöring, hur
Strömedel
När och hur ofta strös det
Årlig rengöring, när, hur
Tom tid/ avd
Rutiner om boxhygienen är
dålig
Rutiner kring galtbox

Plan för djurflöde och rutiner – foder
Dokumentera kring detta: BBavdelning Betäckningsavdelning Sinavdelning Tillväxtavdelning Karantän
Utfodringsrutiner
När sker utfodring
Hur ofta
Vilket foder får djuren
När ändras fodermängd
Rutiner kring foderhygien i
krubbor/hoar
Rutiner i foderkök
Hygienrutiner i foderkök
Foderrecept
Vattenflöde
Vattenhygien i krubbor
Vattentillgång
Se hullbedömning

Plan för djurflöde och rutiner – veterinärbehandlningar
Dokumentera kring detta: BBavdelning Betäckningsavdelning Sinavdelning Tillväxtavdelning Karantän
Veterinärbehandlingar
Vaccineringar
Kastrering
Järn
Sjukboxar
När och hur utnyttjas
sjukboxar

Plan för djurflöde och rutiner – avelsplanering
Dokumentera kring detta: BBavdelning Betäckningsavdelning Sinavdelning Tillväxtavdelning Karantän
Avel - Inköp av gyltor
Avel - Egenrekrytering av
gyltor
Galt

www.lansstyrelsen.se/skane