Förstudie om sociala risker i Hallands län 2013 - Länsstyrelserna

krisberedskapsområdet. Säkerhetsnätverket består av respektive kommuns
säkerhetssamordnare som har det övergripande ansvaret för krishanteringsfrågor. Dessa
samverkar för att få en större samsyn inom området. I flera kommuner finns en POSOMgrupp.
43 I dessa samverkar Svenska kyrkan, polis räddningstjänst och kommunala
förvaltningar vid kriser där psykiskt och socialt omhändertagande kan behövas.
4.3 Sociala riskfaktorer och risker
Västra Götalandsmodellen har pekat ut sju sociala riskfaktorer och fyra riskgrupper. I detta
avsnitt förklaras dessa kortfattat och därefter presenteras de risker som identifierats i länet
genom projektet, varav ett par utvalda förklaras djupare tillsammans med eventuellt statistiskt
underlag för at påvisa omfattningen i länet. Även denna redovisning ger inte heller en
helhetstäckande bild av situationen i länet.
En social riskfaktor innebär som tidigare nämnts egenskaper hos individer, sociala
förhållanden eller processer som påverkar sannolikheten för att en oönskad händelse (risk)
kan inträffa. Själva risken i sig blir därefter något som på ett negativt eller oönskat sätt
påverkar det som är skyddsvärt. Ofta innebär inte en riskfaktor själv att problem uppstår,
istället är det en kombination av flera riskfaktorer som sammanfaller och som i slutändan
medför att en social risk kan uppstå. För att få en större förståelse för sammanhanget kan
frågan varför ställas minst fyra gånger.
Varför uppstår sociala risker?
Varför uppstår upplopp och bilbränder?
Svaret går ofta att finna i sociala riskfaktorer och riskbeteenden som har
utvecklats inom ett specifikt geografiskt område. Exempel kan vara
gängbildningar med egna normsystem, brottslighet, svag tilltro till samhället – en
känsla av att man inte tillhör samhället.
Varför uppstår gängbildningar och svag tilltro till samhället?
Svaret går ofta att finna i att samhället har misslyckats med investeringar när det
kommer till förebyggande- och rehabiliterande åtgärder eller inte kunnat erbjuda
möjliga utvecklingsvägar. Riskbeteenden som skolk och missbruk uppstår. En
problematik som även kan uppkomma är att alternativa parallella system som
finansiella lån- och avbetalningssystem kan leda till problem när man inte kan få
tillgång till de mer etablerade samhälleliga institutionerna.
Varför har vi skolk, skadegörelse och missbruk inom vårt geografiska område?
Svaret kan vara att det finns en rad brister i de sociala skyddsfaktorer som kvalitet
i undervisning eller förebyggande insatser inom socialtjänst och
barnavårdscentral. Exempel på riskfaktorer kan vara arbetslöshet, höga ohälsotal,
stigmatisering och negativ mediebild av specifika områden.
Varför har vi fattiga barn, ohälsotal eller en negativ mediebild av
bostadsområden?
43 POSOM är grupper inom kommunen som sätts in när individer behöver psykiskt eller socialt stöd när en kris
har inträffat (Krisinformation.se POSOM - psykiskt och socialt omhändertagande).
18