Räddningstjänst och sanering vid utsläpp av ... - Länsstyrelserna

Interna planer/strategier Program för Räddnings- 

tjänst och sanering vid 

utsläpp av radioaktiva 

ämnen

Program för räddnings- 

tjänst och sanering vid 

utsläpp av radioaktiva 

ämnen

Publicering: September 2011

Avdelningen för samhällsskydd och 

beredskap 

Program för Räddningstjänst och sanering vid utsläpp av 

radioaktiva ämnen 

Program för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen fastställs. 

Programmet ingår i Länsstyrelsens planverk för krishanteringsorganisationen. 

Programmet ska användas vid utsläpp eller risk för utsläpp av radioaktiva ämnen 

från kärnteknisk anläggning inom eller utom Sverige samt vid sanering efter utsläpp. 

Utkastet till detta program prövades under SAMÖ-KKÖ 2011 i februari 2011. 

Avdelningen för samhällsskydd och beredskap ansvarar för att revidering görs när 

genomgripande förändringar i sakinnehållet behöver göras. Vid smärre ändringar 

krävs ingen ny fastställelse. 

Detta program ersätter den tidigare detaljplanen ”Räddningstjänst vid utsläpp av 

radioaktiva ämnen och sanering” (beslutsdatum 2007-06-20, diarienummer 450-07- 

55441). 

- 1 - 

BESLUT 

Datum 

2011-09-26 

Beteckning 

450-10-16935

Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplats 

Länsstyrelsen i Stockholms län Hantverkargatan 29 08-785 40 00 

stockholm@lansstyrelsen.se 

Box 22067 

104 22 STOCKHOLM 

Fax 

08-785 40 01 

www.lansstyrelsen.se/stockholm 

- 2 -

Innehåll 

Allmänt ...........................................................................................5 

Hotbild ..............................................................................................................5 

Sverige ................................................................................................................... 5 

Stockholms län...................................................................................................... 5 

Omvärlden.............................................................................................................. 5 

Satelliter ................................................................................................................. 6 

Terrorism................................................................................................................ 6 

Långvariga konsekvenser .................................................................................... 6 

Definitioner.......................................................................................................6 

Kärnteknisk anläggning........................................................................................ 6 

Radioaktiv händelse.............................................................................................. 6 

Länsstyrelsens ansvar enligt lag och förordning.......................7 

Räddningstjänst .................................................................................................... 7 

Sanering................................................................................................................. 7 

Ledning .................................................................................................................. 7 

Länsstyrelsens krishanteringsorganisation ...............................8 

Organisation och ledning ...............................................................................8 

Organisationsstruktur........................................................................................... 8 

Lednings- och krishanteringsorganisationens uppgifter ...........................9 

Personella och materiella resurser..............................................................11 

Samband ........................................................................................................12 

Ansvar och befogenheter för samverkande myndigheter m.fl.13 

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM)..............................................................13 

Beredskapsplanen, ett stöd i krisen .................................................................. 13 

Jordbruksverket (SJV) ..................................................................................14 

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) .....................14 

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ...........................14 

Livsmedelsverk (SLV) ...................................................................................14 

Socialstyrelsen (SoS)....................................................................................14 

Försvarsmakten (FM) ....................................................................................14 

Polisen............................................................................................................14 

Länsstyrelserna.............................................................................................15 

Landstinget ....................................................................................................15 

Kommunen.....................................................................................................15 

Lantbrukarnas riksförbund (LRF)................................................................15 

Kärnteknisk olycka......................................................................16 

Strålningsmätning.........................................................................................16 

Central nivå.......................................................................................................... 16 

Regional nivå....................................................................................................... 16 

Lokal nivå............................................................................................................. 16 

- 3 -

Strålningsmätning inom Stockholms län ...................................................16 

Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen ................................................................ 17 

Räddningstjänsten .............................................................................................. 17 

Länsstyrelsen i Stockholms län......................................................................... 17 

Fasta mätpunkter ................................................................................................ 17 

Mätslingor ............................................................................................................ 17 

Länsstyrelsen i Uppsala län .........................................................................17 

Provtagning av livsmedel och vatten..........................................................18 

Analys.............................................................................................................18 

Ersättning för skada vid kärnteknisk olycka ..............................................18 

Sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen ...........................19 

Begreppet sanering.......................................................................................19 

Bedömning av saneringsåtgärd...................................................................19 

Saneringsstrategi ..........................................................................................19 

Detaljplaner för sanering ..............................................................................20 

Generella åtgärder vid nedfall av radioaktiva ämnen................................21 

Saneringsmetoder.........................................................................................21 

Avklingning eller självsanering.......................................................................... 21 

Avskärmning, inkapsling eller stabilisering...................................................... 21 

Dekontaminering, bortforsling eller lämpning.................................................. 21 

Kontaminerat material ..................................................................................22 

Avfall som alstras vid saneringsåtgärder ......................................................... 22 

Transport av kontaminerat material .................................................................. 22 

Deponering av kontaminerat material ............................................................... 23 

Stråldoser.......................................................................................................24 

Nationella expertgruppen för sanering .......................................................24 

Resursinventering............................................................................................... 25 

Saneringsutrustning för räddningstjänstskedet .............................................. 25 

Regionala planeringsförutsättningar................................................................. 25 

Utbildning och övning.................................................................26 

Bilaga 1 Personella och materiella resurser .........................28 

Bilaga 2 Försvarsmaktens kapacitet vid olika tidsperspektiv 30 

Bilaga 3 Stockholms läns fasta mätpunkter med koordinater 31 

Bilaga 4 Exempel på stråldoser .............................................35 

Bilaga 5 Ordlista ......................................................................36 

- 4 -

Allmänt 

Denna plan ska användas vid utsläpp eller risk för utsläpp av radioaktiva ämnen från 

kärnteknisk anläggning inom eller utom Sverige. 

Statens räddningsverk (SRV), Jordbruksverket och Strålskyddsinstitutet gav i december 

2007 ut handboken ”Sanering av radioaktiva ämnen - Planeringsstöd för 

länsstyrelser inför en kärnteknisk olycka”. SRV har också har givit ut ”Statens 

räddningsverks allmänna råd och kommentarer om länsstyrelsens beredskap för 

sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning” 

(MSMFS 2007:4). Dessa dokument ligger till grund för Länsstyrelsens program. 

Hotbild 

Sverige 

I Sverige finns kärnkraftverk för energiproduktion i Ringhals (Hallands län), 

Simpevarp/Oskarshamn (Kalmar län) och Forsmark (Uppsala län), totalt 10 

reaktorer. 

I Oskarshamn finns också ett centrallager (CLAB) för mellanlagring i 40 år av 

använt högaktivt kärnbränsle. Beslut finns att slutförvaringen ska lokaliseras till 

Forsmark i Östhammars kommun. Slutförvaring av låg- och medelaktivt avfall 

sker i en anläggning (SRF) vid kärnkraftsverket i Forsmark. Landets enda kärnbränslefabrik 

(Westinghouse Electric Sweden AB) ligger i Västerås. 

Stockholms län 

I Stockholms län finns ingen stationär kärnteknisk anläggning. Norra delen av Norrtälje 

kommun tillhör dock indikeringszonen kring kärnkraftverket i Forsmark och 

ingår därför i Uppsala läns planläggning. 

Stockholms län kan utsättas för ett nedfall från radioaktiva ämnen efter en kärnkraftsolycka 

i Forsmark eller från ett annat kärnkraftverk utanför landets gränser. 

En oavsiktlig eller avsiktlig radiologisk händelse kan få stora konsekvenser för länet 

med tanke på befolkningstätheten m.m. 

Omvärlden 

Det finns drygt 440 kommersiella kärnreaktorer i drift i totalt 29 länder (World Nuclear 

Association, mars 2011). Drygt 100 av reaktorerna finns i USA. Frankrike och 

Japan har närmare 60 reaktorer var. Ett 60-tal nya reaktorer är också under konstruktion 

2011, varav nästan hälften i Kina. Ytterligare drygt 150 reaktorer är planerade 

runt om i världen, merparten i Asien. 

Säkerheten vid världens kärnkraftverk varierar väsentligt. I före detta Sovjetunionen 

finns ett tiotal reaktorer i drift av samma typ som i Tjernobyl, t.ex. Sosnovy Bor vid 

S:t Petersburg och Ignalina i Litauen. Dessa båda verk ligger cirka 60 mil från det 

svenska fastlandet. 

- 5 -

Från Vattenfall AB:s webbplats: ”En produktionsanläggning måste förr eller senare 

avvecklas, eftersom anläggningen blir för gammal och det inte längre är lönsamt att 

göra investeringar. De reaktorer som finns idag har en teknisk livslängd på 40-60 år. 

Men det är inte bara den tekniska livslängden som är avgörande. Barsebäck 1 och 

Barsebäck 2 stängdes 1999 respektive 2005 till följd av politiska beslut. Hittills har 

cirka 110 kommersiella kärnkraftverk lagts ner runt om i världen samt cirka 250 

försöksreaktorer och ett antal anläggningar för bränslehantering.” 

De nordiska farvattnen trafikeras mer eller mindre regelbundet av något hundratal 

kärnenergidrivna fartyg. Dessa går oftast på världshaven, men enstaka fartyg 

passerar Bälten på väg till och från Ryssland och de baltiska staterna. 

Satelliter 

Kärnreaktorer finns i vissa äldre typer av satelliter. De radioaktiva ämnena avklingar 

normalt innan satelliten återinträder i atmosfären och i allmänhet sönderdelas satelliten 

innan den störtar mot jorden. 

Nya rymdsonders radionuklidbatterier innehåller plutonium-238 vilket kan innebära 

en hälsorisk om de inte förstörs vid återinträde i atmosfären. 

Terrorism 

Till hotbilden hör terrorangrepp mot transporter av radioaktiva ämnen och kärnkraftverk. 

En oavsiktlig olycka eller en avsiktlig handling skulle kunna leda till att 

radioaktiva ämnen sprids över ett stort område för att skada människor och miljö. 

Risken att en sådan händelse kan inträffa även i Sverige måste beaktas. 

Långvariga konsekvenser 

Man bör beakta de långvariga konsekvenser och problem som uppstår efter en 

radiologisk händelse, t.ex. för jordbruket och insjöfisket. Tjernobylnedfallet 1986, 

som inte drabbade Sveriges bördigaste jordbruksområden, innebär t.ex. fortfarande 

att det årligen kasseras en liten andel renkött på grund av för hög halt av cesium-137. 

Definitioner 

Kärnteknisk anläggning 

I lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet avses med kärnteknisk anläggning 

anläggning för utvinning av kärnenergi (kärnkraftsreaktor) 

annan anläggning i vilken en självunderhållande kärnreaktion kan ske, 

såsom forskningsreaktor, anläggning för utvinning, framställning, hantering, 

bearbetning, förvaring som avses bli bestående (slutförvaring) eller annan 

förvaring (lagring) av kärnämne 

anläggning för hantering, bearbetning, lagring eller slutförvaring av kärnavfall. 

Radioaktiv händelse 

En radioaktiv händelse är en medveten eller omedveten handling som innebär 

utsläpp av radioaktiva ämnen. Sådana handlingar kan t.ex. ske vid kärntekniska 

anläggningar, vid transporter av utbränt kärnbränsle eller när radioaktiva ämnen 

används inom industrin eller sjukvården. 

- 6 -

Länsstyrelsens ansvar enligt lag och 

förordning 

Länsstyrelsens ansvar vid utsläpp eller risk för utsläpp av radioaktiva ämnen samt 

vid sanering efter ett utsläpp regleras av lag (2003:778) om skydd mot olyckor 

(LSO) och förordning (2003:789) om skydd mot olyckor (FSO). Nedan redovisas 

de avsnitt i LSO och FSO som berör Länsstyrelsen. 

För räddningstjänst och sanering gäller: LSO 4 kap. 6, 8, 10 §§ och FSO 4 kap. 15 § 

För ledning gäller: LSO 4 kap. 9 § och FSO 4 kap. 22 § 

Räddningstjänst 

”Vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning i sådan omfattning 

att särskilda åtgärder krävs för att skydda allmänheten eller då överhängande 

fara för ett sådant utsläpp föreligger skall den myndighet som regeringen bestämmer 

ansvara för räddningstjänst.” (LSO 4 kap. 6 §) 

Sanering 

”Den myndighet som regeringen bestämmer skall ansvara för saneringen efter 

utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning”. 

För sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen i andra fall än som sägs i första 

stycket skall den statliga myndighet ansvara som regeringen föreskriver eller i 

särskilda fall beslutar.” (LSO 4 kap. 8 §) 

”I fråga om sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning 

får regeringen föreskriva eller i särskilda fall besluta att en länsstyrelse 

skall ta över ansvaret för saneringen inom flera län eller att någon annan statlig 

myndighet skall ta över ansvaret inom ett eller flera län.” (LSO 4 kap. 10 §) 

Av FSO 4 kap. 15 § framgår att ”Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst vid 

utsläpp av radioaktiva ämnen enligt LSO 4 kap. 6 § och för sanering efter sådana 

utsläpp som avses i LSO 4 kap. 8 § första stycket samma lag”. 

Ledning 

”Räddningsledaren utses av den myndighet som ansvarar för räddningstjänsten.” 

(LSO 4 kap. 9 §). Se ovanstående stycke. 

”Till räddningsledare i räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en 

kärnteknisk anläggning får endast den utses som har behörighet att vara räddningsledare 

i kommunal räddningstjänst och som har erfarenhet av att leda stora räddningsinsatser, 

eller den som har motsvarande kvalifikationer.” (FSO 4 kap. 22 §) 

Länsstyrelsen har utsett två predestinerade räddningsledare och en predestinerad 

saneringsledare. 

Räddningsledare: Jan Wisén, Lars-Göran Uddholm 

Saneringsledare: Wilfried Alexandre 

- 7 -

Länsstyrelsens 

krishanteringsorganisation 

Krishanteringsorganisationen och dess arbetsformer framgår av ”Länsstyrelsens 

krishanteringsplan” (fastställd 2011-01-17) och ”Stabsinstruktion” (fastställd 2010- 

12-20). Krishanteringsplanen är generell för varje typ av kris. Därför redovisas här 

endast de tillägg som behövs vid räddningstjänst och sanering vid utsläpp av 

radioaktiva ämnen (i nedanstående principskiss rödmarkerade). 

Organisation och ledning 

Organisationsstruktur 

Länsstyrelsen utser den direkta arbetsledningen på fältet. Länsstyrelsens uppgifter 

koncentreras på detta sätt till planering, beslut, samordning och uppföljning. 

Se också avsnittet om fältorganisation (sida 11). 

Principskiss för regional saneringsorganisation 

LÄNSLEDNING 

• Landshövding 

• Länsöverdirektör 

KRISLEDANDE CHEF 

STABSCHEF 

LÄGESFUNKTION 

ANALYSFUNKTION 

INFORMATIONSFUNKTION 

ADMINISTRATIV FUNKTION 

SANERINGSFUNKTION 

UPPGIFTSBEROENDE FUNKTIONER 

- 8 - 

OPERATIV 

FÄLTCHEF 

FÄLTORGANISATION 

RÄDDNINGSLEDARE 

OCH 

SANERINGSLEDARE 

UTSEDD AV 

LÄNSSTYRELSEN

Ledningens och krishanteringsorganisationens uppgifter vid 

sanering 

Länsledning 

Länsledningen bevakar att kunskapen om sanering bibehålls inom Länsstyrelsen. 

Länsledningen säkerställer att tillgängliga resurser samordnas vid en sanering samt 

beslutar om: 

att påbörja och avsluta en sanering 

inriktning på saneringsverksamheten jämte prioriteringar 

inriktning av informationsåtgärder 

begäran till Strålsäkerhetsmyndigheten om att den nationella expertgruppen 

för sanering ska sammankallas 

ingrepp i annans rätt eller om vem som utöver länsledningen får besluta om 

sådant ingrepp 

ersättning för utrustning och personal. 

Krisledande chef och saneringsledare 

Krisledande chef utser saneringsledare. Denne ska genom grundläggande strålskyddsutbildning 

och utbildning anpassad till aktuell saneringsmetod vara väl 

insatt i frågor om radioaktivt nedfall och saneringen av detta. Saneringsledaren 

ska också vara väl insatt om förhållandena i länet och bör dessutom ha erfarenhet 

av att samordna omfattande verksamhet. 

Krishanteringsorganisationen står till saneringsledarens förfogande. Organisationen 

kan utökas efter behov. 

Saneringsledarens uppgifter är bl.a. att: 

fatta strategiska beslut inom den ram som länsledningen och/eller 

krisledande chef ger 

ansvara för planering och genomförande av saneringsåtgärder 

samverka med den nationella expertgruppen för sanering, andra län, berörda 

myndigheter och organisationer 

ge direktiv till stabschefen om de underlag som staben ska bearbeta och 

komma med förslag till beslut 

samordna saneringsåtgärderna i länet och följa upp åtgärdernas effekt 

fortlöpande redovisa kostnader för planerade och pågående saneringsarbeten. 

Stabschef 

Stabschefen leder stabsarbetet i enlighet med Länsstyrelsens krishanteringsplan och 

stabsinstruktion. I samband med saneringsarbetet ska stabschefen särskilt kontrollera 

att arbetet blir dokumenterat. 

- 9 -

Informationsfunktionen 

Krishanteringsorganisationen sköter informationsarbetet enligt ”Riktlinjer för kriskommunikation” 

(fastställd 2011-01-17) som ingår i Länsstyrelsens planverk för 

krishanteringsorganisationen. 

Analys- och lägesfunktionerna 

Analys- och lägesfunktionen ska inom krishanteringsorganisationen självständigt 

planera och organisera mätning av joniserande strålning inom Stockholms län. 

Mätningarna ska ligga till grund för regionala och lokala åtgärder och rekommendationer. 

Analys- och lägesfunktionerna ska 

etablera kontakt med centrala myndigheter, i första hand SSM, avseende 

mätverksamheten samt rapportera resultaten från kommunernas mätningar 

etablera kontakt med Länsstyrelsen i Uppsala län om mätverksamheten i de 

delar av Norrtälje kommun som tillhör indikeringszonen kring kärnkraftsverket 

i Forsmark 

upprätta kontakt med kommunernas mätgrupper 

bestämma mätprogram, mätpunkter och rapporteringsrutiner 

löpande rapportera internt på Länsstyrelsen och till SSM om skadeområdets 

utbredning och strålningsnivå 

lämna förslag till stabschefen på åtgärder baserade på inkomna mätvärden. 

Saneringsfunktionen 

Saneringsfunktionen ska fungera som en särskild funktion inom krishanteringsorganisationen. 

Krisledande chef utser chef för funktionen som under ledning av 

stabschefen ansvarar för att: 

ta fram och utarbeta beslutsunderlag till saneringsledaren 

planera och genomföra de saneringsåtgärder som saneringsledaren beslutar 

upphandla saneringsarbeten 

samverka med den nationella expertgruppen för sanering samt övriga berörda 

myndigheter och organisationer. 

Dessutom ska saneringsfunktionen: 

initiera fortlöpande strålningsmätning i kommunerna 

samla in och sammanställa mätresultat 

informera saneringsledare och SSM om mätresultaten 

besluta om hur ofta och hur länge strålningsmätning ska ske. 

- 10 -

Operativ fältchef 

Länsledningen utser en operativ chef som bl.a. har till uppgift att: 

leda fältorganisationens arbete 

omsätta saneringsledarens beslut i praktiska termer 

se till att stabsledningen hålls underrättad om det pågående saneringsarbetet 

och de eventuella problem som uppstår. 

Den operativa chefen bör ha erfarenhet av arbetsledning samt ha kännedom om 

regionala förhållanden. Den operativa chefen behöver inte tillhöra Länsstyrelsens 

ordinarie organisation. Lämpliga som operativa chefer kan vara personer som 

normalt arbetar som befäl inom räddningstjänsten, arbetsledare inom bygg- eller 

saneringsbranschen m.fl. 

Fältorganisation 

Sanering kan komma att ta lång tid, i vissa fall upp till flera år. Samtidigt ska Länsstyrelsen 

kunna utföra ordinarie arbetsuppgifter. Länsstyrelsen bör bl.a. av detta skäl 

överlåta arbetsledning och arbete på fältet till någon lämplig extern organisation med 

erfarenhet av att leda, samordna och utföra liknande insatser. Beslut om detta fattas 

av länsledningen eller krisledande chef. 

Tänkbara för uppgiften är den kommunala räddningstjänsten och andra kommunala 

förvaltningar (exempelvis gatukontoret), militära förband, Trafikverket och privata 

sanerings- eller byggföretag. Tjänsten kan behöva upphandlas om Länsstyrelsen inte 

får hjälp från statliga eller kommunala myndigheter. 

Kommunerna är enligt LSO 6 kap. 7 § skyldiga att medverka i saneringen. Kommunerna 

är också ansvariga enligt hälsoskyddslagen för det hälsoskydd inom kommunen 

som behövs vid utsläpp av radioaktivt material. 

Personella och materiella resurser 

Utöver Länsstyrelsens organisation och den nationella expertgruppen finns ingen 

planerad personell resurs för sanering. Behovet av resurser är svårt att förutse, 

eftersom varje utsläpp av radioaktiva ämnen är unikt. Personal och utrustning för 

sanering kan hämtas från samhällets normala resurser. Uppgift på lämpliga organisationer 

och företag finns hos SOS Alarm eller i Myndigheten för samhällsskydd 

och beredskaps Integrerat beslutsstöd för skydd mot olyckor (RIB). 

En av Försvarsmaktens uppgifter är att bistå vid stora påfrestningar i samhället. 

Försvaret har relativt stora personella och materiella resurser (se bilaga 2). Totalförsvarets 

skyddsskola i Umeå är en annan viktig resurs, liksom frivilliga försvarsorganisationer. 

Dessa organisationer brukar dessutom kunna komma igång mycket 

snabbt. 

Länsstyrelsens krishanteringsorganisation kan förstärkas med experter/ samverkanspersoner 

från olika myndigheter och organisationer. Det kan röra sig om experter 

från SSM, Försvarsmakten, Röda Korset, Jordbruksverket, Landstingets fastighetsbolag 

Locum m.fl. 

- 11 -

För att få en uthållig saneringsledning söks bistånd från i första hand icke drabbade 

kärnkraftslän, de övriga ÖSAM-länen (sju länsstyrelser i Mellansverige) och övriga 

länsstyrelser. Som yttersta möjlighet att få fram materiella resurser, kan ingrepp i 

annans rätt göras (LSO 6 kap. 2 §). Egendomens ägare eller innehavare har dock rätt 

till ersättning i sådana fall. 

Det är viktigt att kommunerna med sina förvaltningar medverkar vid såväl planering 

som vid genomförande av saneringsinsatser. Detaljplaneringen av resurser bör även 

fortsättningsvis ligga kvar på den kommunala nivån, eftersom saneringsplanen 

annars riskerar att bli inaktuell. 

Dosimetrar kan lånas av Länsstyrelserna i Uppsala, Kalmar, Hallands eller Skåne län 

som tillsammans har några tusental dosimetrar (se tidigare nämnda handbok). Länsstyrelsen 

kan också beställa dosimetrar från Landauer Persondosimetri AB i Solna . 

Även i Uppsala finns det företag som säljer dosimetrar (Gammadata och Canberra). 

Samband 

Vid utsläpp av radioaktiva ämnen kommer i första hand ordinarie sambandsmedel 

som telefon, telefax och e-post att användas. 

WIS – skyddat webbaserat informationssystem – nyttjas av Länsstyrelsen för såväl 

intern som extern informationsdelgivning. Rakel – radiokommunikation för effektiv 

ledning – är under införande och nyttjas inom krishanteringsorganisationen och i 

samverkan med andra organisationer. Länsstyrelsen nyttjar även krisinformation.se 

samt andra webbaserade informationskanaler för krisinformation. 

En särskild sambandskatalog kommer att upprättas när det blir aktuellt med 

sanering. 

- 12 -

Ansvar och befogenheter för samverkande 

myndigheter m.fl. 

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) 

SSM har till uppgift att samordna de beredskapsåtgärder som krävs för att förebygga, 

identifiera och upptäcka nukleära eller radiologiska händelser som kan leda 

till skador på människor och miljö. 

SSM ger råd och rekommendationer till de myndigheter som ansvarar för räddningstjänst 

och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen samt övriga berörda aktörer 

Myndighetens ansvar framgår av förordning (2008:452) med instruktion för 

Strålsäkerhetsmyndigheten. 

SSM har dygnet runt en tjänsteman i beredskap (TiB) som är nåbar via SOS Alarm. 

SSM:s TiB är en strålskyddsexpert som kan ge råd och fatta beslut om åtgärder vid 

händelser med risk för strålskador. Se mer på www.stralsakerhetsmyndigheten.se/ 

Målet för SSM:s beredskap är att vid olycka minimera påverkan på människor och 

miljö och därmed 

förhindra akuta strålskador på människor 

minska strålningens effekter på lång sikt 

begränsa följderna av en strålningsolycka i samhället 

värdera den tekniska hotbilden vid en kärnenergiolycka. 

Beredskapsplanen, ett stöd i krisen 

SSM:s uppgift vid en olycka i ett svenskt kärnkraftverk är i huvudsak att ge råd till 

Länsstyrelsen i det drabbade länet. SSM har organiserat en krisorganisation som i 

huvudsak ska ge råd om och utvärdera mätningar avseende joniserande strålning, 

göra konsekvensbedömningar och ge råd om möjliga skyddsåtgärder. 

Krisorganisationen bemannas med expertis och kompetens som inte finns på regional 

eller lokal nivå. SSM ansvarar även för att jodtabletter i tillräcklig omfattning 

lagras och kan tillhandahållas för användning innanför indikeringszonen (0-50 km) 

kring de svenska kärnkraftsverken. 

SSM har även det centrala ansvaret för att långsiktigt följa upp saneringsarbetet. 

I ansvaret ligger att följa och bedöma kontamineringsläget och de återstående 

strålskyddsproblemen. 

- 13 -

Jordbruksverket (SJV) 

SJV planerar för åtgärder inom jordbruket vid en krissituation. Vid en kärnenergiolycka 

kan denna organisation 

snabbt föra ut information och ge råd till jordbruket och trädgårdsnäringen 

underlätta foderförsörjningen till drabbade områden. 

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) 

SMHI:s tjänster utgör ett av flera underlag som SSM använder för att ta fram 

rekommendationer till länsstyrelser i det tidiga skedet av en olycka. 

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 

MSB ansvarar för samordningen av beredskapsplaneringen för kärnenergiolyckor. 

Myndigheten har i detta avseende ingen operativ roll att leda insatser i räddningstjänstsammanhang, 

men kan dock genom sitt samordningsansvar bistå med råd 

och bedömningar i en uppkommen räddningstjänstsituation. 

MSB har ansvaret för att samordna länsstyrelsernas planläggning av åtgärder vid 

utsläpp av radioaktiva ämnen och sanering. 

Livsmedelsverket (SLV) 

SLV utfärdar tillämpningsbestämmelser till livsmedelslagen. Kontrollorganisationen 

inom livsmedelsfrågor omfattar på lokal nivå kommunernas miljö- och hälsoskydds- 

nämnder. 

SLV ansvarar för att tillföra planläggningen expertkunnande inom livsmedelshanteringen. 

På regional nivå är Länsstyrelsen kontrollmyndighet över att livsmedelslagen följs. 

Detta sker genom kontroll av primärproducenter samt likriktning av kommunernas 

tillsyn. 

Socialstyrelsen (SoS) 

SoS har som central myndighet i hälso- och sjukvårdsfrågor ett ansvar för bl.a. 

information till landstingen och kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder. 

SoS ansvarar för att tillföra planläggningen expertkunnande inom hälso- och sjukvård. 

SoS lämnar också råd till sjukhuspersonal som omhändertar akut sjuka vid 

kärnolycka. 

Försvarsmakten (FM) 

Inom FM finns resurser för indikering, sanering, avspärrning, vägvisning, transporter 

och skyddsmateriel. Dessa resurser bör utnyttjas i största möjliga mån. 

Totalförsvarets Skyddscentrum i Umeå (SkyddsC), har stor kompetens inom 

CBRN-området. 

Polisen 

Polisen kan mycket snabbt vara på plats och spärra av områden, få ut information, 

leda om trafik osv. Polisen har även resurser för indikering. Detta är resurser som 

bör användas. 

- 14 -

Länsstyrelserna 

Länsstyrelserna i kärnkraftslänen – Uppsala, Kalmar och Hallands län liksom 

Länsstyrelserna i Skåne och Västerbottens län har ett särskilt ansvar att bistå 

andra länsstyrelser i frågor om räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen 

från kärnteknisk anläggning (FSO 4 kap. 29 §). 

Landstinget 

Sjukvårdshuvudmannen, för länets del Stockholms läns landsting, ansvarar för 

hälso- och sjukvårdsfrågor. 

Landstinget har en kvalificerad uppsättning av mätinstrument för fält- och laboratorieanalyser 

samt hög strålningsfysisk kompetens. Landstingets sjukhusfysiker 

utgör en viktig resurs och kallas vid behov in som experter i Länsstyrelsens 

krishanteringsorganisation. 

Kommunerna 

Miljö- och hälsoskyddsnämnden eller motsvarande nämnd svarar för kommunernas 

hälsoskydd. 

Kommunerna ansvarar för genomförandet av skyddsåtgärder. Kommunernas miljö- 

och hälsoskyddskontor (eller motsvarande) ansvarar för mätningar och provtagningar. 

Räddningstjänsten bör kunna biträda kommunerna i denna verksamhet. 

På kommunal nivå ska också information ges som komplement till central och 

regional information. 

Många av kommunerna i Stockholms län har frivilliga resursgrupper (FRG). Syftet 

med FRG är att ge kommunerna tillgång till extra personalresurser när samhällets 

ordinarie resurser behöver förstärkas i utsatta lägen. En FRG består av personer från 

olika frivilligorganisationer och kan hjälpa till med exempelvis evakueringar, administration 

och andra praktiska uppgifter. 

Lantbrukarnas riksförbund (LRF) 

LRF Mälardalen kan snabbt få ut information till sina drygt 17 000 medlemmar 

genom sina drygt 110 lokalavdelningar och 30-talet kommungrupper. Personal 

inom LRF har dessutom genomgått utbildning i radiakfrågor som berör jordbruk. 

- 15 -

Kärnteknisk olycka 

Strålningsmätning 

Strålningsmätning kan ske på central, regional och lokal nivå. 

Central nivå 

SSM organiserar en nationell strålskyddsberedskap med uppgift att genomföra olika 

typer av specialmätningar av radioaktiva ämnen i händelse av en nukleär eller radiologisk 

nödsituation. Denna beredskap är landsomfattande och SSM avgör var resurserna 

ska sättas in i en nödsituation. 

Livsmedelsmätningar initieras av SSM för att få fram ett beslutsunderlag för vilka 

åtgärder som är lämpliga att vidta. 

Producenten av livsmedel ansvarar för att mätning sker av radioaktiva ämnens 

förekomst i livsmedel. 

Regional nivå 

Mätning av strålning i vatten, odlingsbar mark samt livsmedel initieras av Länsstyrelsen. 

Centrala myndigheters riktlinjer samt regionala och lokala mätresultat utgör 

underlag för hur ofta och hur länge lokal mätning ska pågå. 

Lokal nivå 

Kommunernas regelbundna strålningsmätningar var sjunde månad på fasta mätplatser 

utgör grunddata för jämförelse med aktuella mätvärden. Utifrån nedfallets art och 

omfattning får kommunerna utvidga sina mätningar med ytterligare mätplatser. 

Strålningsmätning inom Stockholms län 

Mätning av strålningsnivåerna (gammastrålning) inom Stockholms län i samband 

med radioaktivt utsläpp, beslutas av SSM. Länsstyrelsen ser till att mätningen utförs. 

För provtagning och transport har SSM avtal med Svenska Lottakåren, Bilkåren och 

Svenska Blå Stjärnan. 

Mätning kan primärt utföras av 

kommunernas miljö- och hälsoskyddsförvaltningar 

länets räddningstjänster, dvs. Storstockholms brandförsvarsförbund, 

Södertörns brandförsvarsförbund och Brandkåren Attunda 

avdelningen för miljö, avdelningen för landsbygd och avdelningen för 

samhällsskydd och beredskap på Länsstyrelsen 

Uppsala läns beredskapsorganisation. 

De personer som utför mätningar ska ha en dosimeter som visar hur stor stråldos 

personen har fått (se mer i handboken). Registrering av doserna utförs av arbetsgivaren 

och skickas till det nationella dosregistret. 

- 16 -

Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen 

Samtliga kommunala miljö- och hälsoskyddsförvaltningar eller motsvarande i Stockholms 

län har tillgång till intensimeter SRV 2000, som MSB har tillhandahållit för 

regelbundna mätningar av bakgrundsstrålningen. 

Avdelningen för miljö och avdelningen för landsbygd på Länsstyrelsen har uppgifter 

om telefonnummer under icke arbetstid till personer vid kommunernas miljö- och 

hälsoskyddsförvaltningar. 

Räddningstjänsten 

Storstockholms brandförsvarsförbund, Södertörns brandförsvarsförbund och 

Brandkåren Attunda disponerar vardera tre mätinstrument av typen Intensimeter 

10/R. Räddningstjänsterna i länet disponerar också en Intensimeter SRV 2000 i 

respektive kommun. 

Länsstyrelsen i Stockholms län 

Länsstyrelsen disponerar en Intensimeter SRV 2000 och två Intensimeter 10/R. 

Dessa finns i säkerhetsskåpet i kryptorummet och i arkivet på avdelningen för 

samhällsskydd och beredskap. 

Fasta mätpunkter 

Mätning av bakgrundsstrålning sker var sjunde månad. Den initieras av Länsstyrelsen 

och genomförs av kommunernas miljö- och hälsoskyddsförvaltningar eller motsvarande. 

Länsstyrelsen rapporterar in mätresultaten till SSM:s databank för strålningsnivåer. 

Samtliga kommuner har fasta mätpunkter för mätning av bakgrundsstrålning. 

Exakta uppgifter över mätpunkterna för bakgrundstrålning framgår av bilaga 3. 

Sammanställning av mätresultaten finns hos SSM och i Länsstyrelsens databas. 

Mätresultaten är avsedda som referens vid bedömning av eventuellt nedfall. 

Mätslingor 

Krishanteringsorganisationens analys- och lägesfunktioner kan vid radioaktivt 

nedfall eller risk för radioaktivt nedfall utforma mätslingor för uppföljning av 

strålningsnivåer inom länet. Mätningarna genomförs av mätpatruller från Storstockholms 

brandförsvar, Södertörns brandförsvarsförbund och Brandkåren Attunda. 

Länsstyrelsen i Uppsala län 

Fasta mätningar kan ske i anslutning till brandstationer belägna inom indikeringszonen 

för kärnkraftverket i Forsmark. Norra delen av Norrtälje kommun ingår i 

Uppsala läns planläggnings- och rapporteringssystem, eftersom församlingarna 

Edebo, Häverö och Singö ligger inom indikeringszonen runt Forsmark. 

Indikeringszonerna utgörs av en inre beredskapszon med en radie av 15 km och en 

indikeringszon med en radie av 50 km runt kärnkraftverket. 

Rörlig mätning längs slingor kan vid behov beordras inom indikeringszonen. 

Länsstyrelsen i Uppsala län beslutar om det område som ska avpatrulleras. 

De mätpatruller som verkar inom indikeringszonen leds av mätledare ur Brandförsvaret 

i Uppsala kommun, placerad i räddningscentralen på Viktoria, Fyrislund. 

- 17 -

Utförligare beskrivning finns i ”Beredskapsplan för Forsmark”, avsnittet om 

indikering (Länsstyrelsen i Uppsala län). 

Provtagning av livsmedel och vatten 

Provtagning av livsmedel och vatten utförs av personal på kommunernas miljö- och 

hälsoskyddsförvaltningar eller motsvarande, enligt direktiv från Livsmedelsverket 

och Länsstyrelsen. 

Provtagning av foder utförs av personalen på avdelningen för landsbygd på 

Länsstyrelsen eller av distriktsveterinärerna i länet. 

Provtagning inom jordbruket utförs efter direktiv från SSM med underlag från 

Jordbruksverket (SJV) över vilka gårdar som är lämpliga för provtagning. 

Provtagning görs ofta av frivilligorganisationer. 

Analys 

Proverna analyseras av kontrakterade beredskapslaboratorier, t.ex. universitetssjukhusen. 

SSM sammanställer provsvaren och skickar dessa till berörda myndigheter, 

i detta fall SJV. 

Ersättning för skada vid kärnteknisk olycka 

I atomansvarighetslagen av den 8 mars 1968 (SFS 1968:45) regleras de ekonomiska 

ansvarsförhållandena vid kärnkraftsolycka. Beredning och beslut om ersättning 

handläggs på avdelningen för samhällsskydd och beredskap. 

- 18 -

Sanering efter utsläpp av radioaktiva 

ämnen 

Begreppet sanering 

Enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) avser sanering efter utsläpp av radioaktiva 

ämnen från en kärnteknisk anläggning, sådana åtgärder som staten ska 

vidta för att göra det möjligt att åter använda mark, vatten, anläggningar och 

annan egendom som förorenats genom utsläppet. 

Syftet med åtgärderna är att åstadkomma en minskning av stråldosen till befolkningen, 

dvs. att ta bort det radioaktiva materialet eller att förhindra en ytterligare 

spridning. Se vidare i Räddningsverkets, Jordbruksverkets och Strålskyddsinstitutets 

”Handbok sanering av radioaktiva ämnen - Planeringsstöd för länsstyrelser inför 

en kärnteknisk olycka”, kapitel 2 sidan 6, i det följande kallad Handboken. 

Sanering av personer 

Personsanering är en akut åtgärd för att avlägsna farliga ämnen från människor. 

Personsanering ingår inte i den sanering som länsstyrelsen ansvarar för enligt 

LSO 4 kap. 8 §. Personsanering kan delas in i tre kategorier: 

1. räddningstjänst 

2. hälso- och sjukvård 

3. annan personsanering. 

Bedömning av saneringsåtgärd 

Enligt LSO 4 kap. 8 § är staten skyldig att vidta saneringsåtgärder endast i den 

utsträckning detta är motiverat med hänsyn till: 

följderna av utsläppet (strålningsnivå, omfattning m.m.) 

det hotade intressets vikt 

kostnaderna för insatsen 

omständigheterna i övrigt. 

Saneringsplan, organisation och insatser ska anpassas enligt dessa kriterier. 

Saneringsstrategi 

I praktiken kan den stråldos som uppkommit till följd av en olycka inte fullständigt 

elimineras. En faktisk saneringsinsats kommer därför att genomföras i den omfattning 

som är skälig ur teknisk och ekonomisk synpunkt, med hänsyn tagen till de 

sociala konsekvenserna. Det bör påpekas att staten enbart svarar för sanerings- 

kostnaden, inte för eventuellt produktionsbortfall. 

Det är viktigt att inte bara beakta kostnadseffektiva aspekter av en saneringsstrategi, 

utan man måste även utvärdera lokal relevans, psykologisk påverkan och det allmänna 

godtagandet av varje föreslagen motåtgärd. 

- 19 -

Fokus ska ligga på att ta fram en plan för saneringsåtgärder som kräver ett tidigt 

genomförande, dvs. inom några veckor efter nedfallet. En plan för åtgärder på 

längre sikt är också viktig att ta fram. 

Exempel på åtgärdsplan och åtgärder, se Handboken kap. 5-11. 

Det är också viktigt att beakta i vilken ordning de olika åtgärderna för att avlägsna 

radioaktiva ämnen utförs inom ett område. Risken för att föroreningarna omlokaliseras 

gör att man bör behandla de mest förorenade ytorna först. Man måste även 

beakta ytorna i förhållande till varandra. Man bör t.ex. spola väggar innan man 

behandlar jordytor eller trottoarer nedanför väggarna, även om dessa kan ha en 

mycket högre nivå av initial förorening. Detta beror på att marken och trottoarerna 

oundvikligen skulle ta emot en del av det radioaktiva material som spolats bort från 

väggen. 

Vid prioriteringen bör hänsyn tas till att doserna för barn från föroreningar på horisontella 

ytor är högre än för vuxna (med en faktor på ca 1,2 på ett stort fält och ännu 

mer på mindre, begränsade ytor). Därför bör åtgärder vidtas för att rengöra t.ex. 

skolor, daghem, lekplatser och sandlådor särskilt väl. 

Detaljplaner för sanering 

Innan saneringen börjar måste särskilda saneringsplaner för kontaminerade områden 

upprättas. Alla områden som är kontaminerade ska delas in i underområden. Först 

måste följande underlag inhämtas: 

Dosrat och beräknad dosbesparing 

Nuklidinnehåll i kontamineringen 

Aktivitetsinnehållet angivet i kBq/m² 

Bebyggelsekaraktär, hustyper m.m. 

Skolor, daghem, förskolor m.m. 

Uppgifter för punkterna 1-3 fås genom strålningsmätningar och provtagningar i 

samarbete med SSM. 

Uppgifter om bebyggelsekaraktär fås ur ekonomiska kartan och Fastighetsdataregistret 

samt ur Lantbruksregistret. 

Uppgifter om skolor, daghem, förskolor m.m. inhämtas från respektive kommun. 

Därefter görs en första prioritering (lämpligen i 3-5 klasser) av områden med likartat 

aktivitetsinnehåll och likartad nuklidsammansättning. 

Högsta prioritet ska ges till tätbebyggda områden med högt aktivitetsinnehåll. 

I jordbruksområden med högt aktivitetsinnehåll begränsas saneringsåtgärderna 

till bostadshus och till ladugårdar och stall. 

För varje område görs sedan en detaljplan med angivande av saneringsmetod, 

tidplan, strålskyddsåtgärder och hur det kontaminerade materialet ska hanteras, 

det vill säga transporteras och förvaras. 

- 20 -

Generella åtgärder vid nedfall av radioaktiva ämnen 

I händelse av en olycka kommer SSM och andra centrala myndigheter att ge rekommendationer 

om lämpliga åtgärder baserade på den föreliggande situationen. 

Installning av boskap samt övertäckning av grödor och brunnar skyddar i hög 

grad mot det direkta nedfallet 

I det första skedet efter ett nedfall av radioaktiva ämnen sitter aktiviteten 

förhållandevis löst i det yttre skiktet av takmaterialet. Tvätt med spolnings- 

utrustning kan reducera kontaminationsnivån med mer än 60 %. För att vara 

effektiv bör denna metod användas tidigt, sedan sitter aktiviteten hårdare. 

Det utspolade vattnet måste samlas in för att sedan transporteras bort till en 

säker förvaringsplats 

Vid klippning av gräs ska gräset direkt samlas in för att därefter forslas bort 

till en säker förvaringsplats 

Vid tjockt snötäckt landskap är det en klar fördel om man så snabbt som 

möjligt kan forsla bort de översta 5-10 cm av den kontaminerade snön. 

Detta måste ske innan nästa töväder för att undvika kontaminering av 

den underliggande marken 

Det bör beaktas att jordbruksmark oftast utgör enskild egendom och att 

åtgärder kan komma att genomföras på eget initiativ av den enskilde 

markägaren. 

Saneringsmetoder 

Utförlig redovisning om saneringsmetoder finns i Handboken, kap. 5-11. 

Tre huvudsakliga metoder kan särskiljas. 

Avklingning eller självsanering 

Inga särskilda åtgärder vidtas. Aktiviteten avklingar på platsen. Områden kan 

behöva spärras av för allmänheten under kortare eller längre tid. 

Avskärmning, inkapsling eller stabilisering 

Strålningsaktiviteten tas inte bort, utan skärmas av eller kapslas in för att förhindra 

spridning, t.ex. genom djupplöjning eller övertäckning. Asfaltering är ett exempel på 

övertäckning. Stabilisering används främst på ytor som är svåra att dekontaminera. 

Dekontaminering, bortforsling eller lämpning 

Radioaktivt material ska avlägsnas och deponeras på annan plats, t.ex. genom att 

forsla bort det kontaminerade materialet/ytskiktet eller genom spolning med 

brandslang. 

Trots relativt höga dosrater de första dygnen, kan det i vissa fall vara bättre med en 

snabb insats. Den extra stråldos saneringspersonalen utsätts för vid en snabb insats 

är i de flesta fall försumbar, jämfört med den man utsätts för vid en långvarig vistelse 

i området. Speciellt vid torrdeponering på mark och fastigheter bör detta beaktas. 

- 21 -

Vid nedfall under torr väderlek tränger inte radioaktiviteten ner i jorden utan lägger 

sig på gräs eller annat ytskikt på marken. Därför kan klippning av gräs och dammsugning 

av gator, om det görs innan nästa regn, vara en mycket billig men effektiv 

åtgärd. Man slipper då gräva eller forsla bort jord. 

Att forsla bort snö är mycket effektivt om det sker före töväder. Dammsuga och 

spola gator och vägar är också effektivt om det sker de första dagarna efter ett nedfall. 

Dosraten minskar dock med hälften under ca 100 dagar på grund av allmänt 

slitage. Därför bör dammsugning och spolning sättas in fortast möjligt om åtgärden 

ska ha någon påtaglig inverkan. 

Eftersom åtskilliga faktorer måste vägas in i saneringsstrategin är uppgiften mycket 

komplex. Hur man utformar strategin är i hög grad beroende av de lokala betingelserna, 

nedfallets omfattning och sammansättning m.m. En saneringsstrategi som är 

anpassad till en faktisk situation kan därför utformas först när nedfallets omfattning 

och sammansättning är känd. Saneringsmetod väljs efter beslut av saneringsledare, 

när alla nödvändiga fakta finns. 

Den enskilde kan själv bidra med åtgärder som att klippa sitt gräs om gräsklipparen 

har en gräsuppsamlare, rengöra skorna innan man går in och att hålla rent på golven 

m.m. Under nedfall ska man hålla sig inomhus, stänga fönster, dörrar och eventuell 

ventilation. 

Kontaminerat material 

Avfall som alstras vid saneringsåtgärder 

Vid dekontaminering är det stora mängder radioaktivt avfall, oftast lågaktivt, som 

ska behandlas och borttransporteras. Se Handboken, kap.12 Avfallshantering. 

Det radioaktiva avfallet måste hanteras och transporteras till en slutlig förvaringsplats. 

Detta måste noggrant planeras beträffande lokalisering, förvaring och risk för 

den personal som genomför hanteringen. 

Det kan vara en fördel att välja en förvaringsplats i närheten av det kontaminerade 

området. På så sätt undviker man arbetsintensiva och kostsamma avfallstransporter 

över stora avstånd. Därför bör sådana platser inte utses i förväg utan först när behovet 

uppstår. 

En möjlighet ur ett strålskyddsperspektiv är att dumpa kontaminerat vatten i form av 

snömassor i havet. Insjöarna rekommenderas inte p.g.a. sjöarnas begränsade volym. 

Transport av kontaminerat material 

Vid transporten ska den kontaminerade materien vara övertäckt för att eliminera 

risken för oönskad spridning av radioaktivitet. Transportsträckan bör vara så kort 

som möjligt. För transporterna ska företag anlitas som har tillstånd till transport av 

miljöfarligt avfall och vars personal givits strålskyddsutbildning. Personalen ska 

förses med dosimetrar. Innan transporten sänds iväg ska dosratmätning i förarhytten 

göras och strålnivån godkännas av strålskyddspersonal. 

Tilläggsdoser till personalen ska minimeras genom att använda lämplig skyddsutrustning 

och genom att materialet hanteras med maskinella hjälpmedel vid 

lastning och lossning. Arbetet övervakas av strålskyddspersonal. 

- 22 -

Där det finns risk för att personal utsätts för joniserande strålning gäller utöver 

arbetsmiljölagen (1997:1160) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter även Strålskyddslagen 

(1988:220), Strålskyddsförordningen (1988:293) och av SSM meddelande 

föreskrifter. 

Deponering av kontaminerat material 

Planläggning och lokalisering av förvaringsplatser ska ske med omsorg. Samråd ska 

ske med experter på radioekologi och naturvård. Nationella expertgruppen för sanering 

(NESA) förmedlar kontakt med expert på radioekologi. Gruppen kan också 

sammankallas på begäran av Länsstyrelsen. Läs mer om NESA på sidan 24. 

Konstruktion av avfallslager 

Nedan visas ett exempel på hur ett upplag kan byggas. Exakt utformning bedöms 

från fall till fall, bl.a. beroende på strålning, mängd avfall m.m. 

Gräs 

Matjord ◄ ca 0,5 m 

Dräneringslager ◄ ca 0,3 m 

Plastfilm 

Radioaktivt avfall ◄ 3-10 m 

Lerjord ◄ ca 0,3 m 

Miniminivå till grundvatten ◄ > 3 m 

Grundvatten 

- 23 -

Stråldoser 

I SSM:s författning ”Föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande 

strålning” (FS 1998:4) redovisas gällande dosgränser. Nedan redovisas ett urval. 

Personal i verksamhet 

Högsta årsdos för personal i verksamhet med joniserande strålning är 50 mSv (5 §) 

För fem på varandra följande år är högsta dosen 100 mSv för personal i verksamhet 

med joniserande strålning (5 §) 

Gravida kvinnor 

För kvinnor gäller efter konstaterad graviditet 1 mSv, jämnt fördelat under hela 

graviditeten (10 §). 

Bestrålning av allmänheten 

Summan av dosbidrag från verksamhet med joniserande strålning till allmänhet som 

inte arbetar med joniserande strålning får inte överskrida 1 mSv per år (12 §). 

Bestrålning i nödläge 

Vid räddningsarbete i nödlägen gäller inte dosgränserna ovan. Sådant räddningsrbete 

får bara utföras av frivilliga om stråldosen p.g.a. arbetet beräknas överskrida 

årsgränsen för beräknad dos. En räddningsinsats som kan medföra att den effektiva 

dosen överstiger 100 mSv får bara utföras i livräddande syfte av personer som har 

god kunskap om insatsens strålningsrisker (18 §). 

Nationella expertgruppen för sanering 

SSM sammankallar den nationella expertgruppen för sanering (NESA) på eget 

initiativ eller på begäran av Länsstyrelsen. 

Expertgruppen ingår i SSM:s beredskapsorganisation och får därmed i ett tidigt 

skede besked om nedfallets sammansättning och omfattning. 

Expertgruppen ska ge underlag till de rekommendationer som de i gruppen ingående 

centrala myndigheterna ska ge länsstyrelser och övriga aktörer. 

Gruppens medlemmar har expertkunskap om radioaktiva ämnen i miljön, saneringsmetoder, 

jordbruks-, skogs- och fiskenäring, hantering av radioaktivt saneringsavfall 

m.m. 

Expertgruppen ansvarar för att utforma ett tekniskt och ekonomiskt underlag för beslut 

om saneringsåtgärder, att råda Länsstyrelsen vid saneringsinsatser och att bistå 

Länsstyrelsen i den regionala planeringen genom information om saneringsmetoder. 

Expertgruppen ska t.ex. kunna utföra kostnads- och effektivitetsbedömningar för 

saneringsåtgärder samt kunna informera om vilka saneringsmetoder som är bäst 

lämpade för olika miljöer. 

- 24 -

Resursinventering 

Resursinventering kan ske på Gula sidorna, på webben och i kommunerna. En 

kartläggning av tillgängliga saneringsresurser hos företag (t.ex. saneringsföretag, 

entreprenadföretag) bör göras. 

Verksamheter och organisationer med kunskap och utrustning som kan komma till 

användning vid sanering är: 

kommunala förvaltningar 

sanerings- och renhållningsföretag 

byggföretag 

kärntekniska anläggningar 

universitet 

sjukhus 

lantbruk 

centrala myndigheter, t.ex. MSB och Försvarsmakten 

frivilliga försvarsorganisationer. 

Saneringsutrustning för räddningstjänstskedet 

Stockholms län förfogar över två saneringscontainrar från Socialstyrelsen (SoS) och 

tre saneringscontainrar, (OPCW) från MSB. Containrarna från SoS är stationerade i 

Haninge och Järfälla. Saneringscontainrar från MSB finns i Järfälla (överlastad på 

två släpvagnar), Norrtälje och i Stockholm (Ågesta). Totalt finns det 15 saneringscontainrar 

i landet från SoS. 

Regionala planeringsförutsättningar 

Uppgifter om regionala förhållanden som är av stor vikt vid planläggning och prioritering 

av åtgärder mellan olika områden och saneringsmetoder finns till största delen 

att tillgå inom Länsstyrelsens olika avdelningar och enheter. Många av uppgifterna 

finns att inhämta från Länsstyrelsens GIS-skikt. 

En övergripande prioritering mellan olika typer av områden, t.ex. villaområden, 

skola, sjukhus eller industriområden bör genomföras. 

Exempel på viktiga komponenter är: 

markanvändning 

livsmedelsproduktion 

befolkningstäthet 

kommunikationer 

industristruktur 

boendeformer 

vattentäkter. 

- 25 -

Utbildning och övning 

För att uppnå en god beredskap, bör det på Länsstyrelsen finnas utbildad saneringsledare. 

Personal som ingår i krishanteringsorganisationen bör ha en grundläggande 

strålskyddsutbildning. För övrig personal kan utbildningen ske när en händelse har 

inträffat. 

Efter en inträffad händelse ska enligt 3 kap 3 § i arbetsmiljölagen (1977:1160) och 

7 § i strålskyddslagen (1998:220) verksamhetsutövaren se till att arbetstagare får god 

kännedom om under vilka förhållanden, föreskrifter och villkor arbetet bedrivs och 

bli upplyst om de risker som kan vara förbundna med arbetet. Arbetsgivaren ska 

förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad som 

måste iakttas för att undgå riskerna i arbetet. 

Av SSM:s författningssamling (FS 1988:4, 7 §) framgår att personer i radiologiskt 

arbete ska få en strålskyddsutbildning anpassad till verksamheten. Denna utbildning 

kommer att omfatta ett stort antal personer, varför ett utbildningspaket bör finnas 

klart att använda, se Handboken sidan 48. 

Utbildning och övning i saneringsmetoder och skyddsutrustning är en förutsättning 

för att de tidigare beskrivna saneringsmetoderna ska kunna användas. Denna utbildning 

genomförs av MSB. 

Det är av stor vikt att det finns utbildade räddningsledare i länet för att klara av räddningsinsatserna 

vid ett nedfall av radioaktiva ämnen. Länsstyrelsens behov utgörs 

av tre utbildade räddningsledare. 

Utbildning på lokal nivå i grundläggande strålskydd kan genomföras med hjälp av 

personal från Stockholms läns landsting på initiativ av Länsstyrelsen. 

Målgrupper för utbildning i sanering efter radioaktivt nedfall: 

Personal som ingår i Länsstyrelsens organisation för sanering behöver 

kunskap om joniserande strålning och saneringsmetoder 

Utsedd saneringsledare med grundläggande saneringsutbildning 

Personal som har ledande befattningar inom kommuner och landsting vid 

sanering 

Personal som saknar strålskyddserfarenhet och som kan komma att arbeta 

ute på fältet med ledning eller i det direkta saneringsarbetet 

Informatörer i kriskommunikation. 

- 26 -

Utbildningens innehåll: 

Grundläggande strålskyddsutbildning 

Kunskaper om organisation, berörda myndigheter, strålningsmätning, 

saneringsmetoder, risker och skyddsåtgärder 

Regionala förhållanden som kan påverka saneringen. 

Övning 

Övningar genomförs i samarbete med Länsstyrelsen i Uppsala län och i form av 

samverkansövningar (SAMÖ) som leds av MSB. 

Interna krishanteringsövningar genomförs regelbundet med Länsstyrelsens 

krishanteringsorganisation. 

- 27 -

Bilaga 1 Personella och materiella 

resurser 

Praktiska försök och erfarenheter vid saneringen efter Tjernobylolyckan visar att 

konventionella saneringsmetoder och utrustningar fungerar utomordentligt vid 

sanering efter ett radioaktivt nedfall. 

Företag och organisationer som normalt arbetar med t.ex. fasadrengöring, idrotts- 

platsskötsel osv. har redan tillgång till maskiner och personal med praktisk kunskap. 

Företag inom olika näringsgrenar kan sökas via den så kallade SNI-koden i olika 

arbetsställeregister. 

De kommunala förvaltningarna är en stor resurstillgång. Stockholms län har tillgång 

till ca 50 gatsopningsmaskiner. Dessa kan hyras in genom Stockholm Entreprenad 

AB, ett företag inom drift, underhåll och nyanläggning av stads- och parkmiljöer i 

Stockholms och Uppsala län. 

- 28 -

Objekt Utrustning / personal Kontaktväg 

Gator och vägar Sop- och sugmaskiner 

Parker 

Öppna gräsytor 

Idrottsanläggningar 

Villor 

Bostadshus 

Fastigheter 

Mark och 

fastigheter 

Asfaltering eller övertäckning 

med nytt gruslager tänkbart 

- 29 - 

Kommunernas tekniska 

förvaltningar 

Vägverket 

Försvarsmakten 

Gräsklippare med uppsamlare Kommunala förvaltningar 

Golf- och fotbollsklubbars 

kanslier 

Högtrycksutrustning, blästring, 

ställningsmaterial 

Fastighetsägare (villor) kan 

själva sanera sin fastighet 

Sakkunskap Vetenskapsmän 

Trädgårdar 

Parker 

Odlingar 

Industrisaneringsföretag 

Fasadrengöringsföretag 

Ställningsbyggare 

Saneringsföretagens 

riksförbund 

Maskiner och personal Myndigheten för 

samhällsskydd och 

beredskap - RIB 

Forskare 

Små grävmaskiner / Bobcats 

Treskiktsgrävning 

Risø Danmark 

Uppsala universitet 

Lantbruksenheten 

FOI - Umeå 

SSM med Nationella 

Expertgruppen för Sanering 

(NESA) 

Försvarsmakten 

Frivilliga försvarsorganisationer 

Kommunala förvaltningar 

Entreprenadföretag 

Trädkapningar Bark- och skogsmaskiner Skogsentrepenörer 

Kommunala förvaltningar

Bilaga 2 Försvarsmaktens kapacitet 

vid olika tidsperspektiv 

(Källa: Försvarsmakten, MDM, 2004-09-01. Underlaget revideras av FM. 

Bedömd efterfrågan: 

Indikering, sanering, avspärrning, vägvisning, transporter och skyddsmateriel. 

Inom 6 timmar 

Insatsberedda skyddsstyrkor för avspärrning m.m. 

Larmning till CBRNE-befäl vid Totalförsvarets skyddscentrum i Umeå 

(SkyddC) 

Samverkansofficer till kommun eller länsstyrelse, påbörja prioritering av 

viktiga objekt. 

Inom 12 timmar 

Ytterligare officerare för indikering och sanering i begränsad omfattning 

Del av hemvärnet för avspärrning med mera 

Begränsad tillgång på skyddsutrustning för lån. 

Inom 48 timmar 

Transportresurser (t.ex. buss, bandvagn, ledningsbil) 

Hemvärnet och värnpliktiga i grundutbildning för avspärrning med mera 

Stöd med sanerings-, indikerings- och skyddsutrustning från 

grundorganisationen. 

Efter 48 timmar 

Fordonsburna indikeringspatruller med NBC-skydd 

Stöd med sanerings-, indikerings- och skyddsutrustning från 

krigsorganisationen. 

- 30 -

Bilaga 3 Stockholms läns fasta 

mätpunkter med koordinater 

Mätpunkternas koordinater är kontrollerade och uppdaterade i mars 2011. 

Kommun Mätpunkt X-koord. Y-koord. Beskrivning 

Botkyrka AB 2702 6569120 1615250 Grödingevallen 

AB 2703 6565750 1614400 Rödstu hage IP 

AB 2704 6571600 1613320 Norsborgs fotbollsplan 

AB 27brst 6567754 1615700 Brandstationen 

Danderyd AB 6203 6592200 1626500 Grönyta, Rosenvägen 1-35 

AB 6204 6590700 1624800 Fotbollsplan, Sätraängsvägen 

AB 6207 6587700 1628500 Stockhagens IP 

Ekerö AB 2501 6574930 1613320 Träkvistavallen 

AB 2502 6586600 1600780 Munsö IP 

AB 2504 6584340 1609380 Svartsjö IP 

AB 25brst 6575955 1614340 Brandstationen, Tappström 

Haninge AB 3601 6566400 1636400 Haningevallen 

AB 3603 6562800 1648850 Kattvik 

AB 3606 6548750 1626800 Sundby gård, Ornö 

AB 3607 6556500 1628050 Tungelsta IP 

AB 36brst 6564235 1634805 Brandstationen, Handen 

Huddinge AB 2601 6573910 1622330 Segeltorp, fotbollsplan 

AB 2604 6572360 1625690 Stuvsta IP 

AB 2606 6563570 1627820 Lissma 

AB 2607 6569050 1631170 Ågesta golfbana 


- 31 -


Järfälla AB 2301 6599890 1613680 Ängsjö friluftsgård 

AB 2302 6594040 1612760 Kallhällsbadet 

AB 2303 6593070 1616690 Rocksta gård 

AB 2304 6589330 1611230 Hummelmora äng 


Lidingö AB 8602 6585540 1638970 Elfviks gård 

AB 8603 6584060 1633480 Gångsätra, SV kv. Ringen 

AB 8604 6585900 1632500 Bollplanen, kv. Nävan 


Nacka AB 8201 6583300 1643240 Velamsunds gård 

AB 8202 6580870 1636370 Duvnäs utskog 

AB 8203 6576450 1641220 Kommunkont., Saltsjöbaden 

AB 8204 6573290 1635570 Stavsborgsskolan, Älta 

AB 82brst 6578715 1633827 Brandstationen, Järla skolväg 

Norrtälje AB 8801 6657490 1654510 Edebo 

AB 8802 6654510 1668440 Vikingalunden, Älmsta 

AB 8803 6626836 1682523 Riddersholm, Kapellskär 

AB 8804 6627700 1643480 Bålbrostugan, Rimbo 

AB 88brst 6631144 1662348 Brandstationen, Norrtälje 

Nykvarn AB 4001 6562130 1591640 Nykvarn, Hökmossebadet 

AB 4002 6557400 1594490 Bommersvik 

Nynäshamn AB 9201 6533570 1622760 Nynäshamns IP 

AB 9203 6538520 1613840 Marsta IP 

AB 9205 6553130 1619380 Grindsjöstugan, Grindsjön 


Salem AB 2801 6565104 1612978 Västerberg, Möllebadet 

AB 2802 6572830 1608945 Bränneriet, Vällinge 

AB 2803 6572194 1602853 Högantorp 

- 32 -


Sigtuna AB 9101 6615160 1602090 Erikssunds säteri 

AB 9105 6617940 1615300 Odensala kyrka 

AB 9108 6623220 1628800 Skepptuna kyrka 

AB 91brst 6613743 1615267 Brandstationen, Märsta 

Sollentuna AB 6301 6589460 1624150 Tegelhagen 

AB 6304 6594170 1620540 Norrvikens IP 

AB 6306 6596030 1618880 Viby golfbana, Stäketvägen 

AB 63brst 6594100 1620191 Brandstationen, Norrviken 

Solna AB 8401 6583680 1627120 Hagaparken 

AB 8404 6583310 1624180 Huvudstafältet 

AB 84brst 6584351 1624144 Brandstationen, Ekenbergsv. 

Stockholm AB 8002 6584620 1616590 Hässelby slott 

AB 8004 6581320 1631400 Sjöhistoriska museet 

AB 8005 6575080 1630800 Skogskyrkogården 

AB 80brst 6581831 1628587 Johannes brandstation 

AB 80ledlst 6580779 1627546 Länsstyrelsen, Hantv.g. 25 

Sundbyberg AB 8303 6585840 1621910 Rissne 

AB 8305 6584960 1622030 Duvmossen 

Södertälje AB 8101 6564840 1601340 Geneta sportfält 

AB 8104 6537980 1602200 Tullgarns värdshus 

AB 8105 6571960 1595570 Enhörna friluftsgård 


Tyresö AB 3801 6570780 1642770 Tyresö slott 

AB 3802 6572130 1638010 Bollmoravallen 

AB 3803 6569530 1637740 Trollbäckens IP 

AB 38brst 6571660 1637600 Brandstationen, Bollmora 

- 33 -


Täby AB 6001 6592720 1627710 Kommunalhuset, Täby 

AB 6003 6598860 1628180 Kyrkbyns gamla IP 

AB 6004 6596350 1630580 Skavlötens friluftsområde 

AB 60brst 6592595 1628874 Brandstationen, Rosl. Näsby 

Uppl.-Bro AB 3901 6594990 1608930 Tuna gård 

AB 3903 6602040 1606450 Hällkanabadet 

AB 3907 6613690 1598030 Kvarnen, Nyborg 

AB 39brst 6600043 1604883 Brandstationen, Kungsängen 

Uppl. Väsby AB 1401 6602090 1617510 Runby skola 

AB 1403 6606570 1614550 Runsa, skeppssättning 

AB 1405 6601680 1622020 Fresta 


Vallentuna AB 1502 6604680 1639110 Hakunge, Lövhagen 

AB 1505 6618900 1639510 Röby, Kårsta 

AB 1506 6613130 1625890 Ekeby 

Vaxholm AB 8701 6592850 1642650 Resarö IP 

AB 8702 6589750 1643250 Vaxö IP 

AB 8704 6589270 1647710 Rindö 2:12, berghäll 

Värmdö AB 2001 6590900 1652450 IP, Lillsved 

AB 2004 6576490 1664550 Fotbollsplan, Höl 

AB 20brst 6579843 1649195 Brandstationen, Gustavsberg 

Österåker AB 1702 6594510 1634750 Rydboholms gård, travbanan 

AB 1706 6602970 1661220 Noret, Ljusterö 

AB 1707 6598590 1655440 Bolby, Ljusterö 

- 34 -

Bilaga 4 Exempel på stråldoser och B 

effekterna av olika nivåer 

1 mSv Årsdos för allmänheten av naturlig bakgrundsstrålning i Sverige 

Vanlig dos vid röntgenundersökning 

5 mSv Högsta årsdos för allmänheten vid planerad verksamhet (enstaka år) 

5–10 mSv Inomhusvistelse rekommenderas om det är möjligt att avstyra 5 mSv 

under ett dygns vistelse inomhus eller 10 mSv under två dygns vistelse 

inomhus 

50 mSv Högsta tillåtna strålningsdos för personer som arbetar med strålning 

under ett enstaka år 

Utrymning rekommenderas för övriga 

100 mSv Högsta tillåtna sammanlagda strålningsdos under en period av fem år 

för personer som arbetar med strålning under dessa år 

1 000 mSv Första dödsfallen inträffar 

3 000 mSv Hälften av de bestrålade personerna dör 

6 000 mSv Bestrålade personer har mycket liten chans att överleva. 

- 35 -

Bilaga 5 Ordlista 

Becquerel (Bq) – Enhet för aktivitet. 1 becquerel betecknar ett radioaktivt sönderfall 

per sekund. 1000 becquerel = 1 kilobecquerel (kBq). 

Dekontaminering – Sanering. Betecknar inom strålskydd och kärnteknik 

avlägsnandet av smuts från ytor och material som innehåller radioaktiva ämnen. 

Dosimeter – Även kallad dosmätare. Ett instrument som anger hur stor stråldos en 

person utsatts för. 

Dosrat – Även kallat doshastighet. Beteckning för stråldos per tidsenhet. 

Halveringstid – Den tid det tar för hälften av ett antal radioaktiva atomer att 

sönderfalla. Varje enskild radioaktiv atom har en specifik halveringstid. 

INES-skalan – INES är en internationell skala som graderar den strålsäkerhetsmässiga 

betydelsen av händelser med joniserande strålning. Skalan går från 1 till 7 

där sju är allvarligast. 

Isotop – De flesta grundämnen finns i flera varianter, d.v.s. de har olika antal 

neutroner. Dessa varianter kallas isotoper av ett ämne. 

Jodtablett – Ett läkemedel som innehåller kaliumjodid. Det används för att hindra 

sköldkörteln från att ta upp radioaktivt jod vid t.ex. ett radioaktivt utsläpp. 

Kontaminering, kontamination – Betecknar inom strålskydd och kärnteknik 

nedsmutsning med radioaktiva ämnen. 

Kärnavfall – Juridisk beteckning för använt kärnbränsle som placerats i slutförvar, 

radioaktivt ämne som bildats eller förorenats i en kärnteknisk anläggning eller radioaktiva 

delar i en kärnteknisk anläggning som avvecklats. 

Kärnbränsle – Ett ämne som innehåller atomer som lätt kan klyvas och som är 

avsett att användas i en kärnreaktor, så att en självunderhållande kedjereaktion 

kan äga rum. Som kärnbränsle används uran, med olika halter av uran-235 och 

plutonium. 

Kärnenergi – Tidigare kallat atomenergi. Den energi som frigörs vid klyvning av 

tunga atomkärnor (fi SSMon), vid sammanslagning av lätta atomkärnor (fusion) och 

vid radioaktiva sönderfall. Ordet kärnenergi används också om den energi som 

produceras i ett kärnkraftverk. 

Kärnkraft – Tidigare kallat atomkraft. Elproduktion med hjälp av kärnkraftverk 

kallas numera kärnkraft. I fysikalisk mening betecknar ordet de starka krafter som 

på mycket kort avstånd verkar mellan protoner och neutroner i en atomkärna. 

Kärnkraftsreaktor – Kallas även termisk reaktor. En anläggning där en 

kontrollerad kedjereaktion av kärnreaktioner sker. 

- 36 -

Kärnkraftverk – De kraftverk som använder kärnreaktorer för produktion av 

elenergi. 

Kärnreaktion – En process där det sker en reaktion mellan en atomkärna och en 

annan partikel så att deras egenskaper ändras. 

Millisievert (mSv) - Måttenheten för stråldos till människa. 1 mSv motsvarar 

bakgrundsstrålningen under ett år. Se även bilaga 4 om stråldosgränser. 

Nuklid – Ett atomslag som karaktäriseras av atomkärnans sammansättning, dvs. 

antalet protoner och neutroner. Varje särskild nuklid anges med grundämnets namn 

och summan av protonerna och neutronerna, det s k masstalet. T.ex. är kol-14 en 

nuklid med sex protoner och åtta neutroner. Radionuklid är en beteckning som ofta 

används för instabila nuklider, dvs. de som är radioaktiva. 

Radioaktivitet – Förmågan hos ett ämne att utsända joniserande strålning i form av 

vågor eller partiklar. Detta sker i instabila atomkärnor. Det är inte en fysikaliskt mätbar 

storhet utan ett fenomen, en egenskap. Det går alltså inte att tala om att släppa ut 

radioaktivitet, men däremot om att släppa ut radioaktivt material. Om en strålkällas 

styrka ska anges används begreppet aktivitet, som är en mätbar storhet. 

- 37 -

- 38 -

Räddningstjänst och sanering vid utsläpp av ... - Länsstyrelserna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?