Psykisk ohälsa hos flickor - Länsstyrelserna

More documents

Recommendations

Info

2 Angeläget ämne på fullsatt konferens Behovet av mer kunskap om flickors psykiska hälsa är stort, mycket stort. De 800 platserna på halvdagskonferensen ”Psykisk ohälsa hos flickor” blev snabbt fulltecknade och mer än 100 personer stod på kölista. – Vi är många instanser och professioner som har till uppdrag att se till att barn som inte mår bra får hjälp, inledde moderatorn Camilla Blomqvist, socialchef i Stenungsund, och fortsatte: – I arbetet med min avhandling har jag kunnat se att trots goda avsikter så har vi svårt att samarbeta runt de här barnen. Det tycks också som om vi har lättare att lägga märke till pojkarna än flickorna. Socialstyrelsen har dessutom konstaterat att antalet vårdplatser inom barnpsykiatrin för flickor har ökat. – Är det en reell ökning eller har vi blivit bättre på att se dem? Det är svårt att veta, konstaterade Camilla Blomqvist. Deltagarna på konferensen, som ägde rum på Burgårdens konferenscenter i Göteborg, var medarbetare, chefer och förtroendevalda inom socialtjänst, skola, hälso- och sjukvård och folkhälsa i Västra Götaland samt ett flertal frivilligorganisationer. Bakom konferensen stod Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), FoU i Väst/GR och Länsstyrelsen Västra Götalands län i samarbete med projektet NPF, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, barn och ungdomar – kunskap, insikt och samverkan. Karin Johansson, Bris, Göteborg – Det enorma gensvaret visar att det finns ett så stort behov av kunskap och att många har möjlighet att komma när en konferens är gratis. En annan reflektion jag gjorde är att det finns så mycket osäkerhet om hur man ska tar reda på mer om och agera för de barn man har i sin närhet. Men huvudsaken är att göra rätt saker i tid. Priset som barnen annars får betala är mycket högt. Det märker vi inom Bris när de kontaktar oss och berättar om hur tungt det kan bli när det inte fungerar i skolan och vuxna inte förstår. De här barnen är sällan svagbegåvade utan det är andra problem som ställer till det. Svenny Kopp • Flickor med ADHD De har svårt med kompisar. Kan inte somna på kvällarna. Blir lätt irriterade. Kommer för sent. Kan vara rastlösa och hypersociala. – Många av oss har lite ADHDsymtom, men det är stor skillnad mellan lite och så mycket att det blir svårt att klara av skolan eller yrkeslivet, konstaterade Svenny Kopp, barnpsykiater och överläkare vid enheten för barnneuropsykiatri i Göteborg. En tonårsflicka med ADHD har svårt att leva upp till det förväntade kvinnliga beteendet. Hon förmår inte att ”skärpa sig” och är socialt lite klumpig. Hon bryter mot normen för det som förväntas av flickor, att de ska vara lugna och inte bli arga. Begreppen ”ladylike” och ADHD är två begrepp som är svåra att förena. Impulsivitet, högljuddhet och snabbare humörsvängningar gör att omgivningen lättare dömer ut en flicka med ADHD. – Därför är det så viktigt att vi förstår hur det är innan flickan börjar högstadiet, eftersom det är så svårt att ta igen det man missar i skolan och med sociala kontakter. Men om omgivningen är stöttande och förstående då klarar man mycket, betonade Svenny Kopp. ADHD förekommer i AllA ålDrAr. Symtomen varierar, både över tid och mellan individer, och tillståndet går att behandla. För att få diagnosen ADHD ska symtomen uppträda före 7 års ålder, ha varat minst 6 månader och innebära funktionsned-
”ladylike och ADHD är svårt att förena” sättning inom minst två områden – uppmärksamhetsbrist, hyperaktivitet eller impulskontrollbrist. Men eftersom kriterierna för ADHD är satta efter pojkar mellan 6 och 11 år stämmer de inte alltid så väl in på flickorna. Deras symtom är till exempel inte lika synliga i skolan. Mellan 2 och 5 procent av flickorna som går i skolan beräknas ha ADHD. Totalt rör det sig om 5–8 procent av alla skolbarn. På varje flicka med ADHD går det mellan 1,1 och 3,7 pojkar med samma svårigheter. Men tittar man på vilka som finns inom barnneuropsykiatrin går det minst fyra pojkar på varje flicka. Vissa studier visar på långt fler, uppåt 16 pojkar för varje flicka på kliniken. Det betyder att flickor inte får den hjälp de skulle behöva. Att HA ADHD innebär Att fungerA lite annorlunda. Man har mer problem med att kontrollera sina impulser, med arbetsminnet och tålamodet. – Om du har ADHD vet du vad du ska göra, men gör det inte, konstaterade Svenny Kopp. Det är ingen skillnad i symtom eller funktionsnedsättning mellan flickor och pojkar med ADHD men flickor får oftast diagnos senare. Under tidiga spädbarns- och småbarnsår är bland annat sömnproblem, skrikighet, glupskhet och ilskeutbrott vanliga svårigheter. Längre upp i åldrarna är det problem med att klara skolan och det sociala samspelet som är utmärkande. Sömnsvårigheter och uppförandestörning tillhör också bilden. De risker för flickor med ADHD som forskningen kunnat se är framför allt skolmisslyckande. Mobbning är också vanligt. De börjar röka tidigt och tar till annat missbruk, speciellt i kombination med uppförandestörning. Ätstörning, depression och bipolär sjukdom kan också förekomma samtidigt med ADHD. Svenny Kopp uppmanade till att lyssna på vad föräldrarna säger när de har bekymmer med sin flicka – och att se flickorna för att kunna hjälpa dem så tidigt som möjligt, helst före 11 års ålder. – Särskilt de som skolkar, som inte lämnar in sina arbeten i tid, inte deltar i gymnastiken under lång tid, röker mycket och tidigt och har problem med kamrater. Fundera över varför just hon beter sig som hon gör. unDer Svenny koppS föreläSning strömmade sms-frågorna in och bara ett fåtal hann besvaras: Hur vet man att flickor underdiagnosticeras? – Vi vet att på varje flicka som har ADHD går det två pojkar med samma problem, men på klinikerna är det kanske sju pojkar och en flicka. Pojkarna är åtminstone fyra till fem gånger fler på klinikerna. Vad ska man uppmärksamma om man inte känner till kriterierna? – Hur har hon det med sömnen? Får hon utbrott? Är hon ”difficult to handle”? Över- 3 aktiv? Har hon svårt med kompisar? Hur upptäcker man flickorna i förskolan? – Det är svårt att fånga upp dem i förskoleåldern. Men fråga runt om, hur de har det i vardagen hemma och i andra situationer. Och jämför inte med pojkarna i förskolan, utan med andra flickor. Vad kan pedagogerna göra? – Jag är övertygad om att lärarna ser flickorna, men all kraft går till de stökiga pojkarna. Det enda som hjälper är fler lärare och mindre klasser. Men det är också en sak att upptäcka dem, nästa är att hjälpa dem att fungera i skolan. Hur skiljer man ut symtom på grund av missförhållanden i familjen och ADHD? – Det är inte samma symtom och det märker man under utredningen. Vad är ADD? – Det finns egentligen inte som begrepp, men indikerar att hyperaktivitet inte är ett så synligt symtom. Problemen är främst bristande uppmärksamhet och impulskontroll. Flickorna gör dumma saker, är rastlösa och har tanketrängsel. Fyra ADHD-diagnoser Attention Deficit Hyperactivity Disorder enligt DSm-lv 1994: 1. ADHD med i huvudsak uppmärksamhetsbrist (6 kriterier) 2. ADHD med i huvudsak hyperaktivitet och impulskontrollbrist (6 kriterier) 3. ADHD kombinerad typ (6 kriterier från 1. och 6 från 2.) 4. ADHD unS (utan närmare specificering) mindre än 6 kriterier, men en funktionsnedsättning gemensamt för alla diagnoserna är att funktionshindrande symptom ska ha uppträtt före 7 års ålder, symtomen ska ha varat minst 6 månader, funktionsnedsättning ska finnas inom minst två områden och svårigheterna får inte förklaras av någon annan psykisk störning.
Page 1: Psykisk ohälsa hos flickor Dokumen
Page 5 and 6: talar man i bilder, som att ”klä
Page 7 and 8: • uppmuntra de starka sidorna •

Psykisk ohälsa hos flickor - Länsstyrelserna

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?