Vindelns kyrka, Västerbottens län - Länsstyrelserna
Vindelns kyrka, Västerbottens län - Länsstyrelserna
Vindelns kyrka, Västerbottens län - Länsstyrelserna
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
och björkar. Före byggandet av nya <strong>kyrka</strong>n 1901 var kyrkogården omgärdad av<br />
trästaket. Därefter fick den en låg bogårdsmur av sten, vilken är för<strong>län</strong>gd åt nordöst och<br />
nordväst så att den därmed också inbegriper S:t Mikaels kapell. På den östra bogårdsmuren<br />
står ett staket med stenstolpar förbundna med järnrör.<br />
Klockstapeln<br />
Klockstapeln är från 1769 och placerad ca 20 m sydväst om kapellet och ca 50 m<br />
nordost om <strong>kyrka</strong>n. Den är en s.k. bottnisk stapel uppförd med kvadratiskt bottenplan i<br />
tre avsatser och med ett stort portlider i bottenvåningen. Den rödfärgade brädpanelen är<br />
stående i bottenvåningen och liggande i mellanvåningen. De svängda taken och den<br />
avslutande lökkupolen är klädda med tjärat spån. 1961–62 genomgick klockstapeln en<br />
grundlig renovering och flyttades ca 10 m i nordostlig riktning från sin ursprungliga<br />
plats. Frånsett flyttningen, att bottenvåningens panel ändrats från liggande till stående<br />
och att öppningarna i övre delen under lökkupolen har satts igen, är klockstapeln<br />
oförändrad.<br />
Ett förråd från 1940-talet med vitgul träfasad, pulpettak och plåttak är placerat ca 20 m<br />
väster om <strong>kyrka</strong>n. Ca 25 m nordväst om <strong>kyrka</strong>n står ett avträde från 1930-talet med<br />
ljusgul träfasad och plåttäckt sadeltak med ventilator på taket; byggnaden utgör ett<br />
ovanligt och intressant inslag på en kyrkplats. På Nya kyrkogården finns de huvudsakliga<br />
ekonomibyggnaderna.<br />
S:t Mikaels kapell beskrivs i en särskild värdebeskrivning (se denna).<br />
Kyrkan<br />
Den första <strong>kyrka</strong>n i gamla Degerfors by utgörs av S:t Mikaels kapell, som ursprungligen<br />
uppfördes 1770, men revs 1904 då den blivit för liten för den växande församlingen,<br />
och slutligen återfördes till nuvarande plats och rekonstruerades 1963. Den andra och<br />
nuvarande <strong>kyrka</strong>n på platsen är uppförd i tegel med spritputsade ljust ockragula fasader<br />
åren 19011903, efter ritningar av arkitekt Fredrik Olaus Lindström. Topografin på<br />
platsen gjorde att <strong>kyrka</strong>n orienterades i nordsydlig riktning och fick en treskeppig plan<br />
med torn och huvudingång mot norr. Ett smalare indraget femsidigt kor placerades i<br />
söder med en snedställd sakristia i sydväst. Utmärkande drag på fasaden är<br />
sidoskeppens fyra frontoner som skjuter upp ovanför takfoten samt de två mindre<br />
trapptornen som flankerar klocktornet i norr. Fönstren efter långsidorna är grupperade,<br />
med tre smala rektangulära stående fönster nedtill och med tre smala svagt spetsbågade<br />
fönster ovanför, fördelade på varje travé. De smala korfönstren är spetsbågade,<br />
grupperade två och två med ett rundfönster över, inskjutna i en likaledes spetsbågad<br />
nisch. Fönster och dörrar är målade i guldockra, och dörrarna har svarta smidesbeslag.<br />
Tornet är gestaltat med tre ljudöppningar i varje väderstreck och ovanför dessa skjuter<br />
spetsiga gavelrösten upp. Kyrkan täcks av ett brant sadeltak och tornet av en spira.<br />
Byggnaden är starkt präglad av nygotik med utskjutande strävpelare mellan fönstren.<br />
Taket på långhus och torn var ursprungligen täckt av svartmålat plåttak, men byttes till<br />
kopparplåt 1978–79. Samtidigt tillkom två stuprör vid porten i norr, ett stuprör på<br />
sakristian samt stänkplåtar på den norra fasaden. 1988 gjordes tillgänglighetsanpassning<br />
för huvudingången med en ramp i sten. Kyrkans yttre har inte förändrats nämnvärt<br />
sedan byggnadstiden.<br />
2