Svedens industriområde - Länsstyrelserna

Förorenade områden i Gävle kommun 

Inventering av Svedens 

industriområde 

2007-02-22 

BYGG & MILJÖ 

Gävle kommun 

Maria Olofsson

Sammanfattning 

För närvarande pågår en rikstäckande inventering av förorenade områden som finansieras av 

Naturvårdsverket. Resultatet av inventeringen ska utgöra ett prioriteringsunderlag inför det 

fortsatta arbetet med att undersöka och, vid behov, sanera förorenade områden. Gävle 

kommun har prioriterat en inventering av Svedens industriområde i Valbo, som ligger inom 

vattenskyddsområde. Miljöfarliga verksamheter har bedrivits sedan början på 1900-talet, på 

vissa platser ända sedan 1800-talet. Många av industrierna ligger nära Gavleån och 

bostadsområden, och det planeras för fler bostäder i anslutning till vissa verksamheter. 

Syftet med inventeringen har varit att få kunskap om vilka verksamheter som bedrivits på 

Sveden genom åren och identifiera potentiellt förorenade områden. Inventeringen omfattar 

områden i Nybo, Smäcken och Åbyfors. En preliminär riskklassning har gjorts enligt 

Naturvårdsverkets Metod för Inventering av Förorenade Områden (MIFO), fas 1. Resultatet 

från inventeringen kan fungera som ett underlag för prioritering av fortsatta undersökningar. 

För att få kunskap om vilka verksamheter som bedrivits i området, verksamheternas 

omfattning, placering och vilka kemikalier som använts har arkivstudier, platsbesök och 

intervjuer genomförts. I Gävle kommuns centralarkiv finns äldre bygglovshandlingar, foton, 

kartor och böcker som varit till stor hjälp i inventeringen. 

Totalt har 13 objekt riskklassats. Inga miljötekniska markundersökningar har utförts. 

Resultatet av inventeringen sammanfattas i föreliggande rapport men de fullständiga 

riskklassningarna finns samlade i en MIFO-databas, som finns att tillgå på Länsstyrelsen i 

Gävleborgs län och hos Gävle kommun, Bygg & Miljö. 

På Svedens industriområde har det bedrivits industri i nästan 100 år. Dominerade branscher 

har varit träindustri och verkstadsindustrier där ytbehandling förekommit. Under 

inventeringen har det visat sig att de flesta verksamheter varit relativt små men att hälso- och 

miljöfarliga kemikalier använts i produktionen. Oljor, tungmetaller och lösningsmedel 

bedöms vara farliga kemikalier och detta i kombination med att spridningsförutsättningarna 

bedömts som stora och att grundvattnets känslighet är stor har medfört att riskklassningarna 

ibland höjts. Två objekt hamnade i riskklass två medan tio objekt tilldelades riskklass 3. 

Variationen inom riskklassen kan vara stor. Till följd av att vissa verksamheter är så gamla 

har det varit svårt att hitta uppgifter om vilka ämnen som hanterats och i vilka mängder. I de 

fall där uppgifterna är knapphändiga har riskbedömningen gjorts för ett troligt men dåligt fall. 

Endast ett fåtal objekt inom det inventerade området har genomgått miljötekniska 

markundersökningar. Därför behövs ett större kunskapsunderlag för att kunna bedöma vilka 

risker som är förknippade med objekten med avseende på föroreningar och 

spridningsförutsättningar. Bland de objekt som hamnat i riskklass 2 bedöms den före detta 

motorfabriken vara det objekt som bör prioriteras högst för vidare undersökningar.

1. Inledning............................................................................................................................. 2 

1.1 Syfte och mål.............................................................................................................. 2 

1.2 Bakgrund ....................................................................................................................2 

1.3 Avgränsningar ............................................................................................................ 3 

2. Metod ................................................................................................................................. 3 

2.1 Riskbedömning enligt MIFO ..................................................................................... 3 

2.1.1 Föroreningars farlighet....................................................................................... 3 

2.1.2 Föroreningsnivå.................................................................................................. 4 

2.1.3 Spridningsförutsättningar ................................................................................... 4 

2.1.4 Känslighet och skyddsvärde............................................................................... 4 

2.1.5 Samlad riskbedömning....................................................................................... 5 

3. Områdesbeskrivning...........................................................................................................5 

3.1 Historik....................................................................................................................... 6 

3.1.1 Åbyfors............................................................................................................... 6 

3.1.2 Nybo och Sveden ............................................................................................... 6 

3.2 Geologiska förhållanden ............................................................................................ 6 

3.3 Geohydrologiska förhållanden ................................................................................... 7 

3.4 Skyddsobjekt .............................................................................................................. 7 

3.4.1 Grundvattentäkt.................................................................................................. 7 

3.4.2 Gavleån............................................................................................................... 7 

3.4.3 Bostäder.............................................................................................................. 8 

4. Resultat och diskussion ......................................................................................................8 

4.1 Riskbedömning av Svedens industriområde enligt MIFO ......................................... 8 

4.1.1 Föroreningarnas farlighet ................................................................................... 8 

4.1.2 Föroreningsnivå.................................................................................................. 8 

4.1.3 Spridningsförutsättningar ................................................................................... 8 

4.1.4 Känslighet och skyddsvärde............................................................................... 9 

4.1.5 Samlad riskbedömning....................................................................................... 9 

5. Kortfattad beskrivning av objekten.................................................................................. 10 

5.1 Sveden 1:14. Riskklass 2.......................................................................................... 10 

5.2 Åby 1:182. Riskklass 2............................................................................................. 10 

5.3 Nybo 10:1. Riskklass 3............................................................................................. 11 

5.4 Åby 1:10. Riskklass 3............................................................................................... 11 

5.5 Åby 1:177. Riskklass 3............................................................................................. 11 

5.6 Åby 1:303, 1:304 och 1:317. Riskklass 3................................................................. 12 

5.7 Sveden 1:80, 1:103 och 1:104. Riskklass 3.............................................................. 12 

5.8 Nybo 8:4. Riskklass 3............................................................................................... 12 



5.11 Nybo 5:5, 5:6, 5:9 och 3:34. Riskklass 3. ................................................................ 13 

5.12 Åby 1:320 och 1:321. Riskklass 3............................................................................ 13 


5.14 Nybo 3:24. Ej riskklassad......................................................................................... 13 

5.15 Nybo 10:3. Ej riskklassad......................................................................................... 13 

6. Slutsatser och förslag till uppföljning .............................................................................. 13 

7. Referenser......................................................................................................................... 15 

1

1. Inledning 

I Sverige finns ett stort antal områden som genom åren förorenats av miljöfarliga 

verksamheter. För närvarande pågår en rikstäckande inventering av förorenade områden som 

finansieras av Naturvårdsverket. Resultatet av inventeringen ska utgöra ett 

prioriteringsunderlag inför det fortsatta arbetet med att undersöka och, vid behov, sanera 

förorenade områden. 

Inventeringen utförs enligt MIFO, Metodik för Inventering av Förorenade Områden, som 

utarbetats av Naturvårdsverket. Inventeringen delas upp i två faser där fas 1 innebär kart- och 

arkivstudier samt intervjuer och fältbesök. Resultatet leder fram till en preliminär 

riskklassning av objektet som grundar sig på vilken typ av verksamhet som bedrivits, under 

hur lång tid samt vilka kemikalier som använts. De objekt som anses utgöra störst risk för 

människors hälsa och miljön prioriteras därefter för ytterligare undersökningar i fas 2, där 

provtagning genomförs för att verifiera de antaganden som gjorts i fas 1. 

1.1 Syfte och mål 

Syftet med inventeringen är att få kunskap om vilka verksamheter som har bedrivits inom 

Svedens industriområde i Valbo, Gävle kommun, och att identifiera och inventera potentiellt 

förorenade områden. Målsättningen är att utreda föroreningssituationen i området för att 

kunna prioritera ett fortsatt arbete med eventuella undersökningar och saneringar. 

1.2 Bakgrund 

Gävle kommun har prioriterat en inventering av Svedens industriområde, där det på vissa 

platser bedrivits miljöfarliga verksamheter sedan början på 1900-talet. Sveden ligger inom 

Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde och Gavleån gränsar i norr längs hela 

industriområdet. Vatten från Gavleån infiltrerar i åsen och används som dricksvatten för 

Gävles befolkning. 

Kring Svedens industriområde och i Åbyfors finns flera platser som anses kunna vara 

lämpade för bostäder. Inför eventuella ändringar av markanvändningen är det bland annat 

viktigt att studera områdets historik när det gäller miljöfarliga verksamheter och hur dessa kan 

ha påverkat miljön. För att kommunen i förlängningen ska kunna vidta åtgärder i form av 

ansvarsutredningar, vidare undersökningar och efterbehandling behövs ett underlagsmaterial 

där potentiellt förorenade områden är identifierade och riskklassade. Detta är också en viktig 

del i arbetet som syftar till att uppfylla kommunens lokala miljömål om en giftfri miljö (se 

faktaruta). 

Faktaruta 

Enligt Gävle kommuns lokala miljömål Giftfri miljö ska alla kända förorenade 

områden vara registrerade och avgränsade i ett GIS-skikt år 2010. Sanering ska 

vara påbörjad i minst två av dessa områden. Bygg & Miljö identifierar och 

klassar områden samt registrerar i GIS. 

Läs mer på www.gavle.se →miljö → övergripande miljöstrategi → miljömål 

2

1.3 Avgränsningar 

Svedens industriområde finns mellan Gavleån och riksväg 80 i Valbo, huvudsakligen längs 

Smäckvägen, Televägen och Kvarnvägen. Även några fastigheter i Åbyfors inkluderas i 

inventeringen liksom industriområdet längs Ludvigsbergsvägen. 

Totalt har 13 potentiellt förorenade områden riskklassats. Verksamheterna har i flera fall 

bedrivits på flera olika fastigheter varför ett objekt i inventeringen kan omfatta flera olika 

fastigheter. Inga miljötekniska markundersökningar har utförts i samband med inventeringen. 

2. Metod 

Inventeringen och riskklassningen har utförts enligt Metodik för Inventering av Förorenade 

Områden, MIFO (Naturvårdsverkets rapport 4918). För att få kunskap om vilka verksamheter 

som bedrivits i området, verksamheternas omfattning, placering och vilka kemikalier som 

använts har arkivstudier, platsbesök och intervjuer genomförts. I Gävle kommuns centralarkiv 

finns äldre bygglovshandlingar som varit till stor hjälp i inventeringen. I arkiven på 

länsstyrelsen i Gävleborg och Bygg & Miljö, Gävle kommun, har också värdefull information 

hittats i form av inspektionsrapporter och liknande. På Arkiv Gävleborg återfinns fackligt 

material och tidningsartiklar från Valbo Hembygdsförenings tidning Utanvessarn I 

länsmuseets faktarum finns fotografier från några företag i området. Platsbesök och intervjuer 

har också varit viktiga informationskällor. 

Resultatet av inventeringen sammanfattas i denna rapport men de fullständiga 

riskklassningarna finns samlade i en MIFO-databas, som finns att tillgå på länsstyrelsen och 

Bygg & Miljö. I databasen finns information om alla inventerade objekt i länet. Informationen 

omfattar administrativa uppgifter, verksamhets- och områdesbeskrivningar och den samlade 

riskbedömningen med riskklassningsdiagram och motivering. 

Riskbedömningarna har skickats ut till respektive fastighetsägare för att ge dem möjlighet att 

kommentera riskklassningarna samt komplettera med ytterligare information. 

2.1 Riskbedömning enligt MIFO 

Vid en riskbedömning enligt MIFO beaktas följande aspekter: 

- föroreningarnas farlighet, 

- föroreningsnivå, 

- spridningsförutsättningar samt 

- känslighet och skyddsvärde. 

För varje aspekt finns fyra bedömningsgrader. Sammantaget tilldelas varje objekt en riskklass 

mellan 1 – 4, där klass 1 innebär ”mycket stor risk för människors hälsa och miljön” medan 

klass 4 innebär ”liten risk för människors hälsa och miljön”. Riskbedömningen ska göras både 

med hänsyn till dagens och till framtidens situation. 

2.1.1 Föroreningars farlighet 

För att bedöma föroreningarnas farlighet används kemikalieinspektionens föreskrifter och 

klassificeringar. Ämnen som finns med i kemikalieinspektionens begränsningsdatabas eller 

3

prioriteringsguide (PRIO) bedöms ha en hög farlighet. På vissa objekt kan bedömningen 

baseras på redan utförda markundersökningar men i de fall undersökningar saknas måste 

bedömningen baseras på kunskaper om den bransch som funnits på objektet och vilka 

kemikalier som vanligen hanterades inom branschen. Föroreningarnas farlighet sammanfattas 

i tabell 1. Vissa ämnen, exempelvis dioxiner, bedöms ha extremt hög farlighet. 

Tabell 1. Bedömning av vissa ämnens och produkters farlighet (Naturvårdsverket, 2002) 

Låg Måttlig Hög Mycket hög 

Järn Aluminium Koppar Bly 

Trä Metallskrot Krom (ej Cr 6+ ) Krom (Cr 6+ ) 

Papper Zink Trätjära Cyanid 

Alifatiska kolväten Aromatiska kolväten Stenkolstjära 

Bark Lösningsmedel PAH 

Spilloljor Kadmium 

Bensin Bensen 

2.1.2 Föroreningsnivå 

Föroreningsnivån är ett mått på vilka risker som följer av hur förorenat ett objekt är med 

avseende på halter, mängder och volymer förorenade massor. Bedömningar av hur stora 

mängder föroreningar som finns på objektet är kopplade till vilken farlighet föroreningarna 

har. När det gäller ämnen med extremt hög farlighet, till exempel dioxiner, görs bedömningen 

att enbart förekomsten av dessa ämnen medför att föroreningsmängden anses vara mycket 

stor. 

2.1.3 Spridningsförutsättningar 

Spridningsförutsättningarna är ett mått på hur snabbt föroreningar kan spridas i, eller mellan, 

olika medium. För att beräkna spridningshastigheter behövs kunskaper om bland annat 

objektets geologi, hydrologi och kemiska markegenskaper. Det kräver stora resurser och 

omfattande dataunderlag, varför Naturvårdsverket istället anser att man med rimlig 

noggrannhet ska beskriva om föroreningsspridning pågår eller kan komma att ske. Om det 

saknas data kring ovanstående parametrar görs bland annat antagandet att mark med täta 

jordlager utan fyllnadsmassor med obetydlig lutning av grundvattenytan har små 

spridningsförutsättningar medan mark med genomsläppliga jordarter och tydligt lutande 

grundvattenyta har stora spridningsförutsättningar. I industriområden och andra bebyggda 

områden är det vanligt att gamla ledningsgravar fungerar som transportvägar för föroreningar. 

Vattenlösliga föroreningar antas ha samma spridningshastighet som grundvattnet medan 

spridningshastigheten för föroreningar i separat fas främst antas bero av markens 

permeabilitet samt viskositeten hos föroreningen. 

2.1.4 Känslighet och skyddsvärde 

Känslighet och skyddsvärde anger hur stor risk det är att människor, djur och växter tar skada 

av de föroreningar som finns på objektet, idag och i framtiden. En bedömning görs av 

känslighet för människor och av skyddsvärdet för miljön. Känslighetsbedömningen för 

människan görs på individnivå, d.v.s. oberoende av hur många människor som exponeras för 

föroreningar på objektet. När det gäller miljön anses områden som redan exponerats för 

föroreningar ha lägre skyddsvärde än miljöer som inte tidigare exponerats och hotade arter 

anses ha ett högre skyddsvärde än arter som inte är hotade. 

4

2.1.5 Samlad riskbedömning 

Genom att väga samman föroreningars farlighet, föroreningsnivån, 

spridningsförutsättningarna samt känsligheten och skyddsvärdet för ett objekt görs en 

riskklassning. Den samlade riskbedömningen görs för ett ”troligt med dåligt fall” och objektet 

hamnar därefter i en av de fyra riskklasserna: 

Klass 1 – Mycket stor risk 

Klass 2 – Stor risk 

Klass 3 – Måttlig risk 

Klass 4 – Liten risk 

Riskklassindelningen kan sedan ligga till grund för en bedömning av huruvida fortsatta 

undersökningar behövs samt om efterbehandlingsåtgärder krävs. Objekt som placerats i 

riskklass 1 och 2 prioriteras (Naturvårdsverket, 2002). 

3. Områdesbeskrivning 

Svedens industriområde finns mellan Gavleån och riksväg 80 i Valbo, huvudsakligen längs 

Smäckvägen, Televägen och Kvarnvägen (figur 1). Även några fastigheter i Åbyfors 

inkluderas, liksom industriområdet längs Ludvigsbergsvägen. Industriområdet i Sveden har, 

eller har haft, industriell verksamhet som till exempel Valbo Galvan, spik- och 

leksakstillverkning, verkstadsindustri och tegelfabrik. En kommunal deponi finns i anslutning 

till fastigheterna i Åbyfors. 

Figur 1. Detta område i Valbo ingår i inventeringen. 

5

3.1 Historik 

3.1.1 Åbyfors 

Åbyfors ligger i anslutning till Gavleån och dess forsar, vilket bidrog till att industrier i form 

av en kvarn och en smedja anlades här redan på 1700-talet. I början av 1900-talet anlades ett 

tegelbruk i området. Under 1920-talet skedde en expansion av industrier i Åbyfors då bland 

annat O M Grudéns mekaniska verkstad och Åbyfors spikfabrik startade. I samband med detta 

började också de första villorna att byggas i området. 

3.1.2 Nybo och Sveden 

Även här bidrog Gavleåns forsar till den industriella utvecklingen. Svedens tegelbruk var en 

av de första industrierna i området. Troligtvis bedrevs det verksamhet där under stora delar av 

1800-talet och ända in på 1900-talet. Här byggdes sedan en av Valbos största industrier – 

Valbo Verkstadsbolags motor- och karosseriverkstad. Ett slakteri och en betongindustri 

startade på 1930-talet, liksom ett tråddrageri och en filfabrik. På 1950- och 60-talet byggdes 

flera trävaruindustrier inom området. 

Nybo, Sveden och Åbyfors bildade vid den här tiden ett stort sammanhängande 

industriområde där de flesta av Valbos industrier fanns. 

3.2 Geologiska förhållanden 

Jordlagren i det inventerade området domineras av isälvsavlagringen Gävle-Valboåsen. 

Grusåsens kärna består av grovt material med block, sten och grus (figur 2). Längs åsens sidor 

överlagras det grova materialet av finare material som sand, silt och lera. Isälvsavlagringens 

bredd har uppskattats till cirka 400 m och dess genomsnittliga mäktighet under 

grundvattenytan är cirka 23 m. Åsens kärna (belägen cirka 100 m söder om Valbo Trävarus 

fastighet Nybo 6:2) har en mycket hög genomsläpplighet. Ju närmare Gavleån desto mer ökar 

mäktigheten av silt- och lerlagret som där underlagras av finsand. 

Figur 2. Principprofil av Gävle-Valboåsen (VBB Viak AB, 1995). 

6

3.3 Geohydrologiska förhållanden 

Vid Svedens industriområde förkommer minst två grundvattenmagasin. Ett övre magasin 

ligger ovanför lagret av lera och silt och ett undre magasin har kontakt med Valboåsen. Det 

undre magasinet är beläget cirka 6 – 10 m under markytan och där är grundvattenflödet riktat 

söderut (figur 3). Det övre magasinet är årstids- och nederbördsberoende och under stora delar 

av året existerar inte något övre grundvattenmagasin. Lera och silt överlagras av sand vilket 

innebär att under normala förhållanden avvattnas det övre magasinet till Gavleån, det vill säga 

norrut. Mätningar av grundvattennivåer i området har visat att jordarna under leran och silten 

är genomsläppliga. 

Gävle-Valboåsen försörjer stora delar av Gävle, Valbo och Forsbacka med vatten. 

Grundvatten tas bland annat från två brunnar vid Åbyvallen. 

Figur 3. Pilarna visar grundvattnets flödesriktning i inventeringsområdet. Stjärnan visar vattentäkten vid 

Åbyvallen (VBB VIAK, 1998). 

3.4 Skyddsobjekt 

3.4.1 Grundvattentäkt 

Från och med 1993 baseras Gävle-Valbo-Hilles vattenförsörjning på uttag av grundvatten från 

Gävleåsen på sträckan Åby-Sätraverket. Åsen är indelad i ett antal större och mindre 

sammanhängande grundvattenmagasin på sträckan mellan Valbo och Gävle. Två magasin har 

hög genomsläpplighet och stor mäktighet, varav det ena är beläget väster om Åbyvallen. I det 

stora grundvattenmagasinet vid Åbyvallen finns två brunnar, varav den ena används för 

produktion av dricksvatten till Valboområdet i ett vattenverk intill brunnarna. 

3.4.2 Gavleån 

Norr om industriområdet flyter Gavleån som är av stort intresse för friluftsliv och används 

som fiskevatten av många. Ett stort antal fiskarter finns noterade, däribland havsöring, gös, 

sik och strömming. 

7

3.4.3 Bostäder 

Flera av de inventerade industrierna angränsar till bostäder. På ett objekt finns en bostad inom 

fastigheten. Dessutom planeras för flera bostäder nära bland annat den före detta 

motorfabriken i närheten av Svedens gård. 

4. Resultat och diskussion 

Totalt har 13 objekt inventerats inom det avgränsade området. Utöver det har vissa fastigheter 

identifierats men inte riskklassats eftersom den verksamhet som pågått inte bedöms ha 

medfört risk för föroreningar. Sedan tidigare har Valbo Trävaru AB (Nybo 6:2) inventerats av 

länsstyrelsen och tilldelats riskklass 3. När det gäller Vägverkets fastighet Nybo 8:4 så har 

data från Vägverkets egen markundersökning och efterforskningar kring tidigare 

verksamheter på platsen sammanställts och riskklassats enligt MIFO. 

4.1 Riskbedömning av Svedens industriområde enligt MIFO 

4.1.1 Föroreningarnas farlighet 

I området har många, både större och mindre, verksamheter bedrivits, och bedrivs fortfarande. 

Ytbehandling av metaller och träindustrier är dominerande branscher. Många kemikalier med 

olika farlighet har använts och hanteringen av dessa har i vissa fall varit miljö- och 

hälsofarlig. Vanliga kemikalier och ämnen som använts har troligen varit oljor, lösningsmedel 

och olika tungmetaller. 

På ett fåtal av de inventerade objekten har någon form av markundersökning genomförts. I 

vissa fall har föroreningar konstaterats och vid den före detta motorfabriken på Sveden 1:14 

har en mindre sanering genomförts då blyförorenade massor schaktats bort. Före detta 

anställda vid några av verksamheterna har bidragit med värdefulla uppgifter om vilka 

kemikalier som använts och för enstaka verksamheter finns dokumenterat vilka ämnen som 

hanterats i produktionen. I de fall där uppgifter om kemikalieanvändningen varit svåra att 

hitta har det antagits att branschtypiska ämnen hanterats inom verksamheten. 

4.1.2 Föroreningsnivå 

I en inventering enligt MIFO fas 1 utförs inga markundersökningar. Storleken på eventuella 

föroreningar kan därför enbart uppskattas. Bedömningen av föroreningsnivån är istället 

baserad på hur länge verksamhet har bedrivits på fastigheten samt i vilken omfattning och hur 

väl verksamheten har skötts, det vill säga om det är troligt att spill och läckage har 

förekommit. Viktiga informationskällor vid inventering är före detta anställda vid industrier 

som lagts ner. Flera av verksamheterna på Sveden lades ner för många år sedan men i några 

fall har före detta anställda kunnat ge värdefull information om hur kemikaliehantering och 

dylikt gått till. Bra informationskällor har också varit böcker och tidningar om området, äldre 

bygglovshandlingar och foton från verksamheterna. 

4.1.3 Spridningsförutsättningar 

Spridningsförutsättningarna beror av faktorer som marktyp, hydrologi och förekomst av 

ledningsgravar och liknande som kan vara dränerande. Sveden ligger på isälvsavlagringen 

Gävle-Valboåsen. Grusåsens kärna består av grovt material med block, sten och grus. Längs 

åsens sidor överlagras det grova materialet av finare material som sand, silt och lera. 

8

Spridningsförutsättningarna för objekten är beroende av var de befinner sig på åsen men 

generellt görs bedömningen att spridningsförutsättningarna är stora i mark och grundvatten. 

På många objekt är det även sannolikt att fyllnadsmassor finns i de övre marklagren och 

sådana massor har ofta en hög genomsläpplighet. I de markundersökningar som utförts i 

området konstateras det att även lerlager finns i marken och lera anses vara en tät jordart. 

Variationen i marklagren gör att spridningsförutsättningarna är svårbedömda. Sannolikt finns 

det även äldre dag- och spillvattenledningar som också påverkar spridningen av föroreningar. 

Det bör påpekas att bedömningen av spridningsförutsättningarna endast är uppskattningar så 

länge situationen inte har utretts grundligare med hjälp av markprovtagning och mätning av 

nivåer och strömning av grundvatten. 

4.1.4 Känslighet och skyddsvärde 

4.1.4.1 Känslighet 

Det inventerade området ligger inom Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde. Grundvattnet är 

en viktig del av vattenförsörjningen i Gävle, Valbo och Forsbacka och inom 

inventeringsområdet sker grundvattenuttag ur två brunnar vid Åbyvallen. Grundvattnets 

känslighet har bedömts som hög på samtliga objekt i inventeringen till följd av detta. Några 

av fastigheterna ligger i direkt anslutning till Gavlån vilket leder till en ökad känslighet även 

för ytvatten. 

Industriområdet angränsar till bostäder på flera platser, vilket leder till att markens känslighet 

ökar i riskbedömningen. I de flesta fall är dock industrierna inhägnade och har hårdgjorda 

ytor, vilket medfört att känsligheten för marken oftast bedömts vara måttlig. I något fall finns 

boende inom objektet och det gör att känsligheten ökar. 

4.1.4.2 Skyddsvärde 

Skyddsvärdet har bedömts vara måttligt, både med avseende på mark och på grundvatten. 

Marken inom industriområdet är påverkad av de verksamheter som pågått under en lång tid 

och har därför inget stort skyddsvärde ur naturvårdshänseende. 

4.1.5 Samlad riskbedömning 

Av totalt 13 inventerade objekt placeras två i riskklass 2 och tio i riskklass 3 (figur 4). Endast 

ett objekt hamnar i riskklass 4. Några fastigheter har identifierats men inte riskklassats på 

grund av att insamlad information visat att objektet inte kan anses vara ett förorenat område. 

Störst andel objekt hamnar i riskklass 3 – måttlig risk för människors hälsa och miljön. 

Eftersom MIFO- metodiken endast har fyra riskklasser medför detta att variationen inom 

klasserna kan vara stora. Inom Svedens industriområde har relativt små verksamheter 

dominerat och dessa har troligen medfört endast små eller måttliga föroreningsmängder. 

Området ligger inom skyddsområde för grundvattentäkt och på en grusås med isälvsmaterial 

som innehåller genomsläppliga jordarter. Dessa faktorer höjer riskklassningen. 

9

Antal objekt 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

Resultat 

1 2 3 4 

Riskklass 

Figur 4. Figuren visar resultaten från riskklassningen av objekten inom Svedens industriområde. 

5. Kortfattad beskrivning av objekten 

5.1 Sveden 1:14. Riskklass 2. 

Verksamhet har pågått i området sedan 1800-talet då ett tegelbruk fanns på platsen. Troligen 

har också tillverkning av trätjära förekommit här. 1923 startade Valbo Verkstads AB 

produktion av karosser, en verksamhet som pågick i cirka 60 år och inkluderade bland annat 

en smedja, måleri, lackering samt impregnering av trädetaljer. Resultat från 

markundersökningar har visat förhöjda halter av tungmetaller, främst bly, trots att 

bortschaktning av massor genomförts vid ett tillfälle. Det planeras för nya bostäder i direkt 

anslutning till fastigheten som också angränsar till Gavleån och ligger inom sekundär 

skyddszon för Gävle-Valboåsens vattentäkter. Känsligheten för både mark och vatten är 

därför stor. 

Figur 5. Utanför Valbo Verkstads AB stod ibland ett hundratal fordon parkerade. Foto: Carl Larsson (ur boken 

Beskrivning över Gefle med omnejd av Wendel, 1940.) 

5.2 Åby 1:182. Riskklass 2. 

Varmförzinkning av gods startade 1954 på denna fastighet och pågick i cirka 35 år. 

Förzinkningen föregicks av betning i saltsyra. Restprodukter från verksamheten kunde 

innehålla tungmetaller och hanteringen av avfall var i vissa fall bristfällig. Avfall har förvarats 

utomhus på mark som inte varit hårdgjord, vilket kan ha resulterat i föroreningar. På 

fastigheten finns också en invallad utomhuscistern för diesel. Eftersom platsen ligger inom 

sekundärt vattenskyddsområde är grundvattnets känslighet stor. 

10

5.3 Nybo 10:1. Riskklass 3. 

På fastigheten startade ett tråddrageri på 1930-talet. Ståltråd valsades till olika tjocklekar för 

att sedan glödgas och betas. En del produkter galvaniserades i zinkbad. Avfall som uppstod 

bestod av förbrukade bet- och galvaniseringsbad samt slagg som kunde innehålla 

tungmetaller, bland annat bly. Troligen har avfallet samlats i tunnor och sedan transporterats 

bort men vid lagring på ytor som inte varit hårdgjorda kan föroreningar har trängt ner i 

marken. Fastigheten ligger inom primärt vattenskyddsområde och grundvattnets känslighet är 

därför stor. 


Åbyfors Spikfabrik bedrev verksamhet på fastigheten mellan 1920-talet och fram till slutet av 

1980-talet. Järntråd bearbetades under en kort period med hjälp av betning och glödgning men 

därefter användes avskalningspulver. Troligen användes inga stora mängder miljöfarliga 

kemikalier i verksamheten och produktionen var relativt begränsad. Den före detta 

spikfabriken ligger i direkt anslutning till Gavleån vilket gör att spridningsförutsättningarna 

till ytvatten är stora. Platsen ligger inom sekundärt skyddsområde för Gävle-Valboåsens 

vattentäkter vilket innebär att känsligheten för grundvattnet är stor. Området är öppet och har 

inga hårdgjorda ytor. Fabrikslokalen används idag för loppmarknader och det finns bostäder i 

närheten. 


O M Grudén tillverkade snökedjor i en fabrik på fastigheten med start 1931. Troligen 

upphörde verksamheten på 1960-talet, eventuellt tidigare. Snökedjorna ytbehandlades med 

kadmium för att förhindra rost, vilket innebär att kadmium kan ha förorenat marken och 

grundvattnet. Fastigheten ligger vid en slänt i direkt anslutning till Gavleån vilket gör att 

spridningsförutsättningarna till ytvatten blir stora. Platsen ligger inom sekundärt 

vattenskyddsområde och boende finns inom fastigheten. Känsligheten för både mark och 

grundvatten blir därför stor. Det är oklart hur omfattande kadmieringen varit och det går heller 

inte att avgöra om golven varit hårdgjorda. Därmed blir föroreningsnivån svår att bedöma. 

Figur 6. Snökedjorna som tillverkades hos O M Grudén ytbehandlades med kadmium. Foto: Carl Larsson (ur 

boken Beskrivning över Gefle med omnejd av Wendel, 1940). 

11

5.6 Åby 1:303, 1:304 och 1:317. Riskklass 3. 

Under 1960-talet tillverkades betong på platsen. Därefter har flera mindre verksamheter 

bedrivits, och bedrivs delvis fortfarande. Exempel på verksamheter som pågått är en 

skrotfirma, bilverkstäder samt en svetsverkstad. Troliga föroreningar som kan ha uppstått till 

följd av dessa verksamheter är spilloljor och metallföroreningar. Omfattningen har varit 

relativt begränsad och föroreningsnivån är troligen måttlig. Platsen ligger inom sekundär 

skyddszon för Gävle-Valboåsens vattentäkter vilket ger en stor känslighet för grundvattnet. 

5.7 Sveden 1:80, 1:103 och 1:104. Riskklass 3. 

Fastigheterna bebyggdes under 1930-talet med ett slakteri, en betongindustri och lokaler som 

tillhörde Vägverket. På 1980-talet gjordes det som idag kallas Änglahöjdens industriområde 

om till ett så kallat industrihotell. Sedan dess har diverse mindre verksamheter bedrivits på 

platsen, bland annat billackerare, bilverkstäder, mekaniska verkstäder och tillverkare av 

plastbåtar. Det är troligt att de senare verksamheterna medfört störst risk för föroreningar i 

form av lösningsmedel, skärvätskor, oljor med mera. Hårdgjorda ytor utomhus minskar dock 

risken för spridning till mark och grundvatten. Fastigheterna ligger inom primärt 

vattenskyddsområde för Gävle-Valboåsens grundvattentäkt och i direkt anslutning till boende 

vilket leder till ökad känslighet för mark och grundvatten. 


Fastigheten bebyggdes av Vägverket i slutet av 1960-talet. Förråd för vägsalt och utrustning 

för vägunderhåll samt en dieseltankanläggning fanns på platsen, som ligger i direkt anslutning 

till Gavleån, inom sekundärt skyddsområde för grundvattentäkt. Vägverket utförde en 

markundersökning i samband med nedläggningen av vägstationen 2004. I några av 

jordproverna konstaterades förhöjda halter kolväten men inget prov överskred riktvärdet för 

MKM GV (mindre känslig markanvändning med grundvattenskydd). 


Eventuellt fanns en såg på fastigheten (okänt mellan vilka årtal). Elon Wahlberg AB bedrev 

sedan leksakstillverkning på platsen fram till 1973. Företaget var underleverantör till BRIO. 

Därefter övertogs lokalen av Valbo Stålsmide AB som under cirka tio år tillverkade sopställ. 

Möjliga föroreningar på platsen är rester av färger, lösningsmedel och oljor men troligen inte i 

några stora mängder. Fastigheten ligger inom primärt skyddsområde för grundvattentäkt 

vilket medför att grundvattnets känslighet för föroreningar är stor. 


Gadö Filfabrik AB uppförde lokaler på fastigheten 1945 där det först tillverkades filar och 

andra verktyg och senare sopsäckshållare i olika modeller. Stativen tillverkades i stål och 

vissa av dessa sprutlackerades med grundfärg. Verksamheten lades ner 1987. Möjliga 

föroreningar är rester av oljor och färger men troligen i små mängder. Området ligger inom 

primärt skyddsområde för grundvattentäkt vilket ger en stor känslighet för grundvatten. 

12

5.11 Nybo 5:5, 5:6, 5:9 och 3:34. Riskklass 3. 

Norlida Trä startade ett hyvleri i området i mitten på 1950-talet. Verksamheten har aldrig 

impregnerat eller doppat träprodukter utan enbart hyvlat och sågat. Det innebär att 

förbrukningen av kemikalier är relativt begränsad. Det har förekommit bränder i området vid 

flera tillfällen vilket kan innebära att föroreningar spridits i mark, vatten och sediment. Vid en 

brand 2001 konstaterades att släckvatten, som ansamlats i ett dike inneburit att tungmetaller 

och PAH förorenat sedimentet i diket. I området finns också en verksamhet som tillverkar 

montrar och dylikt till utställningar. Företaget genererar utsläpp till luft av lösningsmedel. 

Platsen ligger inom sekundärt skyddsområde för grundvattentäkt. 

5.12 Åby 1:320 och 1:321. Riskklass 3. 

Telia har haft förråd i området sedan 1960-talet. Bland annat har sortering av material och 

skrot förekommit, verktygsöversyn samt tillverkning av plastproppar. Enligt uppgift har 

kompletteringsimpregnering av telefonstolpar skett på fastighetens östra del, bakom den lokal 

som sedan 1990-talet använts för förvaring av pellets. Impregneringen kan ha medfört att 

kreosot spridits i mark och grundvatten. Idag pågår tillverkning av biologiskt nedbrytbara 

urnor på fastighetens norra del. Området ligger inom sekundärt skyddsområde för 

grundvattentäkt. 


På fastigheten har tillverkning av lecasten skett mellan 1964 och fram till cirka 1979. Därefter 

har ett åkeri funnits på platsen som bland annat hyrt ut fordon för att transportera 

industriavfall. Avfallet förvarades ibland på fastigheten i väntan på omlastning. Om 

föroreningar finns på fastigheten består de troligen av spilloljor i någon form och i sådana fall 

i relativt små mängder. Dock ligger fastigheten inom primärt skyddsområde för 

grundvattentäkt och därför hamnar den i riskklass 4. 

5.14 Nybo 3:24. Ej riskklassad. 

Mellan 1939 – 1976 fanns en minkfarm på fastigheten. Cirka 1 500 djur fanns i burar under 

tak. Verksamheten använde inga kemikalier i form av larvicider eller liknande. I samband 

med försäljning till Valbo Trävaru AB 2001 grävdes cirka 1 m av marken bort och fylldes ut. 

Därefter asfalterades ytorna. Fastigheten anses inte vara ett potentiellt förorenat område. 

5.15 Nybo 10:3. Ej riskklassad. 

Pomona Musteri byggde en industrilokal på fastigheten år 1984. Nu finns en byggfirma på 

platsen, som inte anses vara ett potentiellt förorenat område. 

6. Slutsatser och förslag till uppföljning 

Industriell verksamhet har pågått på Svedens industriområde under en lång tid – på vissa 

platser i över 100 år. I området har många, både större och mindre, verksamheter bedrivits, 

och bedrivs fortfarande. Ytbehandling av metaller och träindustrier är dominerande branscher. 

Hälso- och miljöfarliga kemikalier i form av bland annat tungmetaller och oljor har använts 

13

och det är troligt att hanteringen i många fall medfört risker för spridning till omgivande 

miljö. Verksamheterna har varit relativt små och utsläppen antas, i de flesta fall, vara 

begränsade. Området ligger dock inom skyddszon för grundvattentäkt vilket medför en ökad 

känslighet för grundvattnet. Markens genomsläpplighet är dessutom stor till följd av dess 

innehåll av isälvsmaterial och det ökar risken för spridning av föroreningar och även små 

mängder kan därför medföra stora risker. 

De flesta objekten hamnar i riskklass 3 vilket innebär måttlig risk för människors hälsa och 

miljön. Mängden information som ligger bakom klassningarna varierar mycket och i de fall 

där bakgrundsmaterialet varit knapphändigt har riskbedömningen baserats på ett troligt med 

dåligt fall. Riskbedömningen utgår från dagens markanvändning, det vill säga industrimark. 

Endast ett fåtal av fastigheterna inom det inventerade området har genomgått miljötekniska 

markundersökningar och därför behövs ett större kunskapsunderlag för att kunna bedöma 

vilka risker som är förknippade med objekten avseende markföroreningar och 

spridningsförutsättningar. Detta gäller särskilt om markanvändningen förändras i framtiden. I 

samband med en ändrad markanvändning och nya uppgifter om föroreningssituationen kan 

riskklassningen ändras. 

Bland de objekt som hamnat i riskklass 2 bedöms den före detta motorfabriken på fastigheten 

Sveden 1:14 vara det objekt som prioriteras högst för vidare undersökningar. I området har 

förhöjda halter av bly konstaterats. Objektet ligger i direkt anslutning till Gavleån vilket 

medför stor risk för spridning till ytvatten. Ett bostadsområde finns mycket nära fastigheten 

och planer finns på att bygga ytterligare bostäder i närheten. 

Figur 7. Fastigheten Sveden 1:14 anses vara det objekt som bör prioriteras högst för vidare undersökningar. 

14

7. Referenser 

Arkiven hos Bygg & Miljö Gävle kommun samt länsstyrelsen i Gävleborg. 

Centralarkivet, Gävle kommun. 

Claes O T Bengtsson AB. (2004) Rapport Markundersökning Åby 1:4 f.d. Åbyfors Tegelbruk. 

Dnr 04/1099 i Bygg & Miljös arkiv. 

Faktarummet, Länsmuseet i Gävleborgs län. 

Grundvattenteknik AB (1999) Valbo Trävaru AB, geohydrologisk undersökning, daterad 

1999-08-31. Dnr 99/1756-1 i Bygg & Miljös arkiv. 

Gävle Dagblads uppslagsverk Gävle från A-Ö, www.gd.se/uppslagsboken 

Hemström, M. (1997) Åbyfors spikfabrik – om fabrikens bakgrund, utveckling och 

tillverkning. Länsmuseet Gävleborg. 

Naturvårdsverket. (1995) Branschkartläggningen – En översikt av efterbehandlingsbehovet i 

Sverige, rapport 4393. Norstedts Tryckeri, Stockholm. 

Naturvårdsverket. (1997) Riktvärden för förorenad mark, beräkningsprinciper och vägledning 

för tillämpning, rapport 4638. Karléns Tryck AB, Stockholm. 

Naturvårdsverket. (2002) Metodik för inventering av förorenade områden – 

bedömningsgrunder för miljökvalitet, vägledning för insamling av underlagsdata, rapport 

4913. Fälth & Hässler, Värnamo. 

Stadsarkitektkontoret Gävle. (1987) Valbo – översiktlig områdesanalys. Stadsarkitektkontoret 

Gävle. 

Sterner, J. (1999) Tvåtusen år i Gävlebygden – En historisk, kulturell och språklig resa från 

järnåldern till plaståldern. Knights Förlag. 

VBB VIAK. (1995) Gävle-Valbo Grundvattenförsörjning. Teknisk Beskrivning för ansökan 

av vattendom. Rapport nr 1511 19997019, Falun 1995-07-04. 

VBB VIAK. (1998) Valbo Trävaru AB – riskanalys. Dnr 1997/915-11 i Bygg & Miljös arkiv. 

Wendel. (1940) Beskrivning över Gefle med omnejd. Förlagsaktiebolaget Fournir Stockholm. 

15

Svedens industriområde - Länsstyrelserna

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?