2002 Mellan hopp och förtvivlan - delrapport 3 - Linköpings kommun

2. Diskussion av resultat och slutsatser
Vad som betraktas som avvikande eller psykisk sjukdom har varierat i olika tider och i
olika rum. Diagnostiserandet, bemötanden och behandlingsmetoder har genom historien
både ”uppfunnits” och förkastats 4 . Idag har man inom den medicinska disciplinen
tolkningsföreträde, då det gäller att bestämma vad som är psykisk sjukdom och vad som
faller inom ”normalitetens ramar”, respektive inte gör det. Legitimitet hämtas i
referenser från vetenskap och beprövad erfarenhet. Men det är viktigt att komma ihåg
att begrepp som schizofreni och hur man skall bete sig för att kallas ”schizofren”, ändå
bestäms och konstrueras av människor, utifrån hur man ser på vad som är normalt och
onormalt. Psykisk sjukdom kan således inte endast förklaras och förstås utifrån
medicinska termer, utan bör även skärskådas utifrån ett socialt perspektiv.
I intervjuerna utmanar de närstående, åtminstone till viss del, den medicinska
kunskapen. När de 7 föräldrarna berättar om sig själva och om 6 unga människor, ger de
till viss del en annan bild av psykisk sjukdom, än vad den dominerande, medicinska
diskursen 5 ger. De erfarenheter som de beskriver, utgår inte främst från medicinsk
forskning, synsätt, maktbyggnader, hierarkier, språkbruk och sociala regel- och normsystem.
Istället är det vanliga föräldrar i vanliga familjer, som berättar om livet då något
oväntat och ovanligt plötsligt inträffar och hur detta påverkar hela familjen socialt och
samlevnadsmässigt. I detta kapitel analyseras och diskuteras berättelserna, efter en kort
sammanfattning.
2.1 Vanliga föräldrar med vanliga barn
– sammanfattning av berättelserna
Fem av de sex intervjuerna handlar om ungdomar som till en början fungerar som
”vilka andra ungdomar som helst”. I intervjuerna framträder berättelser om
intellektualitet, ”duktighet”, skärpa, och skönhet. Om tiden ”då allting var så perfekt”,
då sonen/dottern var som ”alla andra”. Den sjätte intervjun skiljer sig något från de
andra, då den handlar om ett tidigt utanförskap, p g a ett annat, fysiskt handikapp.
Så kommer tillfället då det ”normala tillståndet” plötsligt förändras. För några
ungdomar framträdde oförståeliga syner av himmel, helvete, Gud och småjävlar.
Föräldrarna berättar om dåligt humör, raseriutbrott, gråt, självdestruktivitet, nya
märkliga beteenden och försjunkenhet i egna tankar. De berättar vidare om hur det
sociala samspelet upphörde att fungera så som det gjort förut. Så delas världen upp i två
delar: Vi som är ”normala” och ”de som är psykiskt sjuka”. Olika egenskaper
kategoriseras in under det som hör till ”det friska” respektive ”det sjuka”, så som vi
betraktar det i just vår tid.
Så öppnas en ny värld där läkare ställer diagnoser, sjuk- och friskförklarar. Patienter
4 Se delrapport 1. Gustafson. Lars-Åke. (2001:1, kapitel 2).
5 Begreppet diskurs är hämtat från den franske sociologen Michael Foucault. Med begreppet avses ett
särskilt samhälleligt fält, inom vilket vissa människor rör sig och bygger upp sin verklighet som kan bestå
av såväl kunskap som socialt beteende och retorik. Regler för diskursen formas och byggs upp av de
människor som rör sig inom denna. Strukturer, hierarkier, maktförhållanden institutioner osv som
reglerar det sociala spelet skapas. Lite av hur den medicinska diskursen har utvecklats historiskt och hur
den ser ut idag beskrivs i delrapport 1: Gustafson Lars-Åke (2001:1, kapitel 2 och avsnitt 3.1).
3