Kvalitetsprogram för den offentliga miljön Stångby ... - Lunds kommun

Kvalitetsprogram för den offentliga miljön
Stångby Väster
Stadsbyggnadskontoret mars 2008
PÄ 40/2005

Innehåll
Bakgrund.............................................................. 3
Inledning............................................................... 3
Mål..................................................................... 3
Syfte.................................................................... 4
Projektet............................................................... 4
Stångby ............................................................. 4
Trädgårdsstaden.............................................. 4
Bebyggelsestruktur.......................................... 5
Utformning........................................................... 6
Den offentliga miljön............................................ 6
Trygghet och tillgänglighet................................. 7
Lussättning av området.................................... 7
Markmaterial.................................................... 7
Färgsättning och utrustning........................... 8
Gatustruktur....................................................... 8
Huvudgata............................................. 9
Lokalgata, typ A - parkgata....................... 10
Lokalgata, typ B, uppsamlande funktion.. 12
Lokalgata, typ C .................................. 13
Parkering........................................................... 14
Cykelnät............................................................. 15
Gång och vistelse................................................. 15
Grönstruktur...........................................................16
Följande har deltagit i arbetet med programmet:
•
•
•
•
•
•
Det gröna stråket - parkgata................. 17
Den inre gröningen............................... 18
Mötet med landskapet - det gröna bältet. 19
Närparken i norr .......................... 19
Mötet med gatan - häckar och plank...... 20
Dagvatten........................................................... 20
Lisa Östman, landskapsarkitekt, Sbk
Jenny Lindström, planingenjör, Sbk
Kent Ratcovich, projektcontroller, Sbk
Anna Karlsson, trafikmiljöingenjör, Tf
Svante Törnvall, landskapsarkitekt, Tf
Urban Linse, byråingenjör, Tf

Översiktsbild av det framtida Stångby Illustration: Alan Morvall
Bakgrund
Inledning
I arbetet med att ta fram detaljplaner för
Stångby Väster har även ett kvalitetsprogram
tagits fram för att förstärka och samordna
gestaltningen och intentionerna för den yttre
miljön.
Utbyggnaden av Stångby kommer att ske
under en lång tid. För att säkerställa områdets
kvaliteter och få en samsyn på utvecklingen
av såväl den allmänna platsmarken som
kvartersmarken har detta kvalitetsprogram tagits
fram av stadsbyggnadskontoret i samarbete med
tekniska förvaltningen.
I fördjupningen av översiktsplanen, antagen av
kommunfullmäktige 2002-08-29, slås det fast
att Stångby ska vara det goda stationssamhället,
fristående med egen identitet men med närhet
till Lund.
Mål
Målet för kvalitetsprogrammet är att säkra
en bestämd kvalitetsnivå för området och ge
en samsyn för vad man vill uppnå, vilken
gestaltning, val av material m m som ska
genomsyra upplevelsen av området.
Programmet ska ge inspiration för det fortsatta
området och ge praktisk vägledning för berörda
parter i det kommande arbetet.
Målsättningen för programmet är att ta fram
allmänna mål för den offentliga miljön där
Stångby Väster ska upplevas och präglas av

småskalighet, vackra gaturum, parker och
byggnader. Byn ska ha en utvecklad inre
grönstruktur med kopplingar till stråk ut i
landskapet. Planeringen ska präglas av höga
ambitioner vad gäller hållbart, miljöanpassat
och energisnålt byggnade och boende.
Syfte
Stångby Väster är ett större utbyggnadsområde.
Utbyggnaden kommer därför att pågå under en
längre tidsperiod. Området innehåller också en
rad olika aktörer som kommer att bearbeta sin
del av området. Huvudsyftet med programmet
är därför att skapa en gemensam bild för alla inblandade
för att säkerställa den karaktär och de
kvaliteter som eftersträvas.
Programmet ska fungera som ett hjälpmedel för
såväl kommunen, byggherrar och projektörer
samt att vara vägledande vid projektering,
bygglovshantering och genomförandeprocessen.
Inspiration från Bedford, tidig trädgårdsstad
Projeket
Stångby
Stångby har sitt ursprung i södra stambanans
framväxt över Vallkärratorns marker 1857. När
banan drogs fram uppstod en smal kil mellan
järnvägen och gränsen till Stångbys marker.
Denna vara svår att bruka och uppläts därför till
bebyggelse. 1865 fanns här fyra hus markerade
väster om järnvägen.
Stångby station öppnade 1901, initialt troligen
p g a behovet av en betlastningsplats. Stationen
gav förutsättningar för att ett litet samhälle skulle
kunna växa fram. 1917 fanns här 25 stycken hus,
huvudsakligen placerade på den smala kilen mellan
järnvägen och Stångbys byagräns. Idag är
Stångby en egen by i anslutning till Lund. Den
har en tydlig egen identitet genom stationen och
den sammanhållna bebyggelsen.
Trädgårdsstaden
Begreppet trädgårdsstad formades redan för drygt
100 år sedan i England. Den var en reaktion på
de överbefolkade storstäderna och lyfte fram ett
annat typ av ideal med ett annat typ av boende.
Trädgårdsstaden ville förena den småskaliga staden
och landsbygdens grönska och möjlighet till
odling.

I dagens planering så karaktäriseras trädgårdsstaden
framför allt av gröna stadsrum, trädplanterade
och häckomgärdade gator och en täthet och
småskalighet i bebyggelsestrukturen.
Stångby Väster ska karaktäriseras av den täta
trädgårdsstaden i sin grönska och skala. Låga
hus med entréer mot gatan ska karaktärisera
gaturummet.
Trädgårdarna ligger företrädesvis på husens baksida.
Detta ger en tydlig struktur av olika tillgänglighet
- den offentliga gatan som är öppen
för alla, förgården mot gatan som blir ett halvoffentligt
rum, nära det offentliga men ändå privat.
Baksidans privata trädgårdsrum med begränsad
insyn och den angränsande trädgårdsgångens
som endast lockar den hemtame till smitvägen
hem, trädgårdsarbete och barns lek.
Genom en tydighet i det offentliga rummet så kan
bebyggelsen tillåtas att variera mer utan att området
förlorar sin grundidé. Trädgårdsstadens ideal
binder ihop de olika bebyggelsetyperna och även
fribyggartomterna får en tydligare förankring i
området. För fribyggartomterna gäller samma
krav i mötet mellan bebyggelsen och den allmänna
platsmarken som för övriga byggherrar.
Inspiration modern trädgårdsstad från Stockholm
Bebyggelsestruktur
Utgångspunkten för utbyggnaden av Stångby
är att bebyggelsen ska vara småskalig och innehålla
olika former av boende och ges en varierad
struktur för att förbättra lokalklimatet och skapa
lä. Ett miljövänligt byggande med sunda material
och minskad energianvändning ska eftersträvas.
Etapp 1 förslås innehålla friliggande småhus,
radhus och låga kedjehus.
Bebyggelsen grupperas utifrån trädgårdsstadens
bebyggelsemönster - låga hus, trädgårdar,
traditionella gator, torg och parkrum.
Husen har entréer från gatusidan och placeras generellt
4 m från gata. Fasaderna bildar gaturum,
torg och parkrum som utgör gemensamma offentliga
ytor.
En viktig målgrupp för nya bostäder i Stångby
är barnfamiljer. En annan är äldre som vill flytta
till ett mindre boende. En variation av bostadstyperna
medger att båda dessa gruppers behov kan
tillgodoses.

Enligt den preliminära markanvisningen har området
fördelats mellan 5 byggherrar där de preliminära
planerna ser ut enligt följande:
Götenehus 26 st friliggande med äganderätt ca
150 kvm.
HAAKs Stenhus 24st kedjehus med äganderätt
ca 155 kvm.
Kärnhem Skåne 22st radhus med äganderätt ca
140 kvm.
Trivselhus 11st friliggande med äganderätt ca
150 kvm.
Lkf 25st radhus med hyresrätt ca 59-97 kvm
samt ett gruppboende.
Inom området planeras även för 43st fribyggartomter
samt ett trygghetsboende. Trygghetsboendet
har i dagsläget inte tilldelats någon byggherre.
Utformning
Den offentliga miljön
Allmänna mål
Den allmänna platsmarken inom Stångby ska
präglas av en god standard. Många mål är generella
för området och tas upp nedan. Varje gata
och plats är dock unik och ska ges en utformning
som speglar detta samtidigt som en tydlig helhet
ska efterstävas.
- Gatorna, torg, platser, gång- och
cykelstråken ska vara vackra och vänliga rum
att vistas i. De ska ha en harmonisk skala, rik
detaljutformning och en genomtänkt möblering.
- Den allmänna platsmarken ska vara
trygg att vistas på under dygnets alla timmar.
Genom en mångsidig funktionalitet, rik
detaljutformning och god ljussättning ska trygga
miljöer skapas.
- Gatornas sektioner och materialval ska
karaktäriseras av trädgårdsstaden och byn.
Såväl sektioner som material ska vara robusta
för att klara en föränderlighet med tidens krav
och funktioner.
- Gatorna ska vara trafiksäkra med en god
överblickbarhet. Låga hastigheter eftersträvas
och utformningen ska prioritera de oskyddade
trafikanterna.
- Gång- och cykelstråk ska dels följa
gatorna och vara en del av gatan samt dels
lika i helt avskilda alternativa lägen. Samtliga
stråk ska utformas så att de upplevs som trygga
miljöer.
Trygghet och tillgänglighet
Den offentliga miljön ska vara tillgänglig och
kännas säker och trygg att vistas i för alla. Gatorna,
parkstråken och parkmiljöerna ska vara
vackra, inbjudande och därmed locka till vistelse
utomhus. De ska erbjuda olika typer av upplevelser
och alternativa gångvägar. Miljöerna ska utformas
så att de oskyddade trafikanterna gynnas
framför bilisten. Gatan ska vara en plats för möten,
lek och vistelse i bostadsområdet mer än en
transportväg för bilen. Bilisterna ska därmed ta
sig fram med stor respekt och hänsyn till övriga
aktiviteter på, vid och kring gatan.
Ljussättningen av området
Utgångspunkten för ljussättningen av området är
de principer och riktlinjer som håller på att arbetas
fram för Lunds kommun. Det kommande
programmet lyfter fram vissa generella riktlinjer
som ska gälla för kommunen. Dessa riktlinjer bör
stort sett även gälla för Stångby väster.

Ljus för vägledning - ljussättningen ska underordna
sig den övriga utformningen och stärka den
hierarki som gatunätet har. Gatunätet är indelat i
olika typer av gator p g a deras funktion och läge.
Huvudgatorna ska se annorlunda ut i förhållande
till lokalgatorna i bostadsområdet för att ge vägledning
och öka orienterbarheten.
Ljus där det behövs - ljus för att rikta uppmärksamheten
mot komplicerade miljöer, t ex korsningar
och övergångsställen är viktigare än en
hög allmän belysningsnivå för att få en god trafiksäkerhet.
Ljus för trygghet - miljöer för fotgängare och cyklister
ska ljussättas så att de upplevs som trygga.
Gång- och cykelstråk ska vara utformade så att
de även upplevs som bra alternativ under dygnets
mörka timmar.
Ljus för att framhäva vissa platser och miljöer
- ljussättning kan förvandla miljöer och skapa
vackra tillskott i byn. Upplevelsen av en plats under
dagen behöver inte vara densamma som under
natten. Mörkret kan ge platsen en unik identitet
genom speciell effektfull belysning.
Markmaterialval och möblering
Utbyggnaden av hela Stångby kommer som tidigare
påpekats ske under en längre period. För
att hålla samman området och de olika gatorna
ska materialet vara enhetligt. Struktur och färg på
markmaterialet ska ge tydliga signaler om ytans
funktion. Markbeläggningen ska harmoniera dels
med den äldre byn och dels med trädgårdsstadens
ideal. Den ska även göra staden tillgänglig och
användbar för alla.
Gång- och cykelbanor ska ha olika beläggning i
enlighet med kommunens policy.
Urval av material:
Asfalt – ska användas på körbanor och
cykelbanor inom området
Betong – betongplattor ska användas på
gångbanor i anslutning till gatan, Betongsten ska
användas i korsningspunkter och vid passager
för att lyfta fram dessa miljöer på ett naturligt
sätt och därigenom skapa en säkrare miljö för de
oskyddade trafikanterna. Betong används även i
dagvattenlösningen. Ränndalar med permeable
marksten återfinns i de flesta miljöer
Granit – ett tidlöst material som kan återfinnas
inom Stångby på enstaka platser för höja deras
kvalitet och hållbarhet.
Grus och stenmjöl – ska användas på mindre
gångbanor och platsbildningar inom parkmark.
Färgsättning och utrustning
I enlighet med Värna och vinna staden ska stadens
möbler ha en enhetlig utformning avseende
färg och form. Möblerna ska ha en tidlös design
och vara robusta. Utbudet av möbler bör vara begränsat
för att underlätta underhållet.
Lundagrönt, RAL 6012, ska användas på målade
ytor på stadens möbler som t ex papperskorgar,
cykelställ, bänkar, skyltstoplar, armaturstolpar
etc. Detta för att få en enhetlig och harmonisk
miljö där stadens möbler inte ska sticka ut. I speciella
miljöer, såsom vissa torg och parker, t ex
parkstråket eller den inre gröningen kan valet av
utrustning tillåtas vara annorlunda för att bidra
till att ge platsen/parken en egen karaktär.
Inom parkmarken används företrädesvis möbler
från Nifo eller likvärdiga p g a deras användning
RAL 6012 på målade delar. Exotiska träslag
används i princip inte.

Gatustruktur
Trädgårdsstaden har en tydlighet i gatunät och
trafikstruktur. Gatornas olika funktion och hierarkiska
struktur ska vara avläsbar i deras utformning.
Detta ger även en god orienterbarhet - du
ska på ett självklart sätt hitta din väg och känna
gatornas sammanhang.
Gaturummen ska vara vackra rum med hög tillgänglighet
och säkra cykelvägar delvis separerade
från körbanan och delvis i ett gemensamt körutrymme.
Gaturummet formas till stora delar av
de intilliggande fasaderna, häckarna i tomtgräns
och trädplanteringarna.
Gatustruktur
Det inre gatunätet i Stångby Väster består av en
huvudgata, en gata av mer uppsamlande funktion
och ett antal lokalgator med mycket olika funktion
och karaktär. Nedan presenteras de olika gatorna
sektioner och utformning.

Huvudgata
Huvudgatan i Stångby Väster ligger i den första
etappens östra kant. Gatan är den kommande huvudgatan
för hela området. Den ska ha en samlande
och vägledande karaktär.
Gatan utformas med alléplantering på ömse sidor
för att särskilja den från övriga gator i området.
Gång- och cykelbanor anläggs på vardera sidan
för att skapa trygga och säkra miljöer.
Gatan dimensioneras för 3500 fordon/medelvardagsdygn
vid full utbyggnad i enlighet med riktlinjerna
i ÖPL-98.
Markmaterialet för gatans körbana och cykelbana
är asfalt, kantsten i råhuggen granit, gångbana
i betongplattor, 350x350 mm. Trädplantering, en
dubbelallé av lindar som står i en gräsyta.
Dagvattenhanteringen löses genom en
ränndal vid ena sidan. Ränndalen ska vara
överkörningsbar. Hållplats ska kunna anordnas
vid behov.
Sektion huvudgata och förslag
beläggningsmaterial

Lokalgata typ A - parkgata
Den centralt liggande parkgatan är tänkt som ett
grönt stråk genom området. Stråket ska vara en
attraktiv samlande miljö med plats för aktiviteter
som boulespel, lek och promenader.
Gatan är uppdelad i parkmark och gatumark där
körbanorna inklusive ränndalar för dagvatten i
marksten är 3,5 meter. På ett fåtal platser breddas
gatan för att ge utrymme för mötande trafik. Dessa
ytor bör göras i gräsarmerande betongsten.
Stråket ska karaktäriseras av körsbärsträden som
genom en stor blandning av sorter kan en lång
blomtid. Träden placeras omväxlande i klassisk
dubbelallé och i tätare dungar som även ger ytor
till gläntor.
10

Sektion parkgatan och förslag på beläggningsmaterial
11

Lokalgata typ B - uppsamlande
funktion
Lokalgata typ B är områdets uppsamlande slinga
som karaktäriseras av sin trädplantering. Gatan
präglas av trädgårdsstadens ideal, materialvalen
ska vara driftsmässigt ekonomiska men även understryka
den övergripande karaktären.
Körbana i asfalt, ränndal i permeable marksten
som även är körbar, gångbana i betongsten.
Gaturummet är tydligt utformat med häckar och
staket i tomtgräns och med trädraden som tydligt
element i rummet. Träden ska vara medelstora av
typen Sorbus intermedia, oxel.
1
Sektion lokalgatan typ B och förslag på
beläggningsmaterial

Lokalgata typ C
Det inre gatunätet är enkelt uppbyggt. Gatorna
samlar all rörelse och aktivitet; fotgängare, cyklister
och bilister samsas på samma yta.
Gatan består av asfalt och delas endast upp visuellt
av dagvattenrännan som i likhet med övriga
gator består av permeable marksten. Mot fastigheterna
avgränsas gatan med häckar.
Sektion lokalgata typ C och förslag på
beläggningsmaterial
1

Parkering
Parkering inom området sker dels naturligtvis
vid det enskilda boendet och dels i gemensamma
mindre parkeringsanläggningar. P-normen för
området är 2,0 respektive 1,7.
Parkering vid den egna entrén bör göras med omsorg.
Entrén och intrycket av området bör inte
domineras av bilar.
De gemensamma parkeringsanläggningarna ska
vara väl avgränsade, gärna arkitektoniskt genomarbetade
miljöer som på ett bra sätt harmonierar
med bebyggelsen.
1

Cykelnät
Cykelnätet inom området ligger dels separerat
från biltrafiken och dels i gatorna där hastigheterna
ska vara mycket låga. Ett bra nät som ger
alternativa vägar, trygga och gena och även mer
rekreativa gör det lockande att ta cykeln framför
bilen såväl vid vardagstransporter som vid cykling
för rekreation.
Cykel ända fram
Omhändertagandet av cykeln vid den egna bostaden
är en viktig detalj för ett bra vardagsliv. Att
cykeln kan stå på en praktisk plats, nära entrén är
viktigt och att den kan stå säkert och även helst
under tak. Att planera för cykeln/cyklarna är lika
viktigt som att planera för bilarna. I ett område
som Stångby kommer andelen cyklar per hushåll
att vara högt. Barncyklar, kärror, trehjulingar och
cyklar för de vuxna ger ett stort antal cyklar som
ska tas om hand på ett säkert, tryggt och praktiskt
sätt.
Gång- och vistelse
Att kunna röra sig utomhus och att vilja vara utomhus
för att det är trevligt är av betydelse för
vår hälsa. Det är därför av vikt att områdets utemiljöer
görs med omsorg och att tillräckligt med
ytor avsätts för rekreation i en grön miljö.
1

Grönstrukturen
Trädgårdsstadens ideal grundar sig i till stora delar
i den gröna strukturen. Gatorna är ofta trädplanterade
och de privata trädgårdarna spelar en
stor roll i den gröna karaktären och småskaligheten.
Den egna entrén och den egna trädgården
tillsammans med de trädplanterade gatorna, ofta
småskaliga miljöer, ger tillsammans med tydliga
gröna parkrum trädgårdsstaden dess identitet.
Den gröna strukturen inom området
1
Den tydliga kopplingen till den större
parken - stadsdelsparken
Den gröna strukturen ska ses i ett övergripande
perspektiv. I den första etapp planeras ett antal
mindre parkrum medan ett större parkrum,
stadsdelsparken, kommer i ett centralt läge vid
den nya skolan i en av de senare etapperna. De
mindre parkrummen i den första etappen säkerställer
goda boendemiljöer och gröna miljöer
för de första boende i området.

Upplägget med sammmanbindande gröna stråk
och mindre parkrum ger en struktur och tydlighet
inom området. Det kommande större parkrummet
blir genom detta tillgängligare och kompletterar
området med en större grön volym. Vilket
ger rymd och möjlighet till fler aktiviteter och
kvaliteter.
Det gröna stråket - parkgatan
Det inre gröna stråket är tänkt som områdets
livsnerv. Det ger karaktär åt området genom sin
speciella uppbyggnad. Här finns ytor för vistelse
såväl under träden som i trafikrummet då bilarna
endast får framföras i mycket låga hastigheter.
Träden består av olika sorters Prunus, körsbär,
för att ge en längre blomningstid och för att öka
mångfalden och minska ev mottagligheten för
framtida sjukdomar. Mindre platser bildas i mötet
med anslutande gångvägar. Här finns utrymme
för mindre sittplatser, boulespel m m.
1

Den inre gröningen - platsbildningen
Den inre gröningen är ett central grönt rum som
anknyter starkt till trädgårdsstadens traditioner.
Den öppna platsen omgärdas dels av bebyggelsen
och dels av träd och häckar. Den öppna gräsytan
skålas för att förstärka den samlande karaktären.
I gröningens norra dels planeras en mindre sittplats
gärna kompletterad med perenna rabatter
och en liten vattenanläggning för att ge parkrummet
extra omsorg.
Den inre gröningen
1

Mötet med landskapet - det gröna
bältet
Stångby ligger i det skånska jordbrukslandskapet
där bebyggelsen gränsar direkt till åkermarken
och den brukade jorden. Detta innebär att bebyggelsen
bör avslutas på ett tydligt sätt och så att
möjligheter till rekreativa miljöer skapas i ett annat
relativt svårtillgängligt landskap.
Genom ett samutnyttjande kan behovet av markväg
för jordbruket och behovet av ridvägar i
landskapet samordnas. I det skånska landskapet
har sedan länge träd planterats i skiftena och
ägogränserna för att både markera gränsen som
för att dämpa vinden och därmed binda jorden.
Jordflykt har i vissa områden varit stora problem.
Olika träd som har använts, men alla har även
kunnat användas som foder eller bränsle. Salix
alba, vitpil, är ett av dessa träd. Genom att använda
det i detta nya läge vävs dåtid och framtid
samman och vi tillför karaktärsfulla klassiska
element i den skånska landskapsbilden som genom
en effektiv och långt driven jordbrukmetod
har försvunnit.
Närpark i norr
Närparken i norr
Vid skoltomten och det stora fördröjningsmagasinet
i norr anläggs en närpark på ungefär 1 ha.
Tillsammans med skoltomten bildas här ett sammanhängande
grönt rum med en annan karaktär
än den centrala gröningen. Här finns plats för
såväl bollekar som fri lek i på kullar och bland
växtligheten. Fördröjningsdammen bör tillvaratas
vid utformningen och ge möjlighet till lek och
studier vid vattnet.
Mötet med gatan - häckar och plank
Mötet med gatan är i trädgårdsstaden en viktig
karaktärsskapande del. Som avgränsning mot
gatan ska huvudsakligen häckar användas för att
skapa den småskalighet och grönska som efterstävas
i området. Företrädesvis bör klippta häckar
av liguster, bok, avenbok m fl av liknade karaktär
användas. Även friväxande häckar bör användas
där det finns utrymme för att få blomning och
fruktsättning.
1

Täta plank och murar mot det allmänna motverkar
trädgårdsstadens huvudidé, med en tydlig
visuell samverkan mellan den gröna privata
trädgården och den gröna gatan, och ska därför
undvikas. Undantagsvis kan pergolor, lägre genomsiktliga
staket och inslag av murar användas
som avgränsning. Detta under förutsättning att de
samverkar med växtligheten och tydligt underordnar
sig det gröna gaturummet.
Det är viktigt att vara medveten om att det
kommer att ta ett antal år innan området är
helt uppväxt och visionen om trädgårdsstaden
blivit verklighet. Att välja rätt häckväxt och att
sköta dessa på ett bra sätt är betydelsefullt för
att skapa den grönska och det insynsskydd som
eftersträvas inom en rimlig tid.
0
Dagvatten
Dagvattnet är en viktig fråga vid utbyggnaden
av Stångby Väster. Dagvattnet från området ska
anslutas till befintliga dikesföretag. Dessa system
klarar inte en ökad belastning utan dagvattnet
från det exploaterade området måste fördröjas
innan det kan släppas på.
Detta innebär att området måste lösa
dagvattenhantering på annat sätt än genom
traditionella ledningar.
Förslaget är baserat på ett lokalt omhändertagande
av dagvatten som inte infiltrerar leds i ränndalar
med permeable marksten till uppsamlande dammar
i de större parkrummen. Från trädgårdarna
leds det takvatten som inte infiltrerar ytligt till
ett sammanbindande system av makadamstråk i

kvarterens inre delar. Dessa makadamstråk med
ytbeläggning av grus eller gräs blir ett inre privat
gångsystem som ger en ökad spännande tillgänglighet
till området. Mindre platser kan skapas där
gången breddas och till exempel det finns utrymme
för en sandlåda, ett större träd och en bänk.
1

Planeringen av markens- och vattnets användning regleras i plan- och bygglagen
(PBL). Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan som omfattar kommunens
hela yta. Av översiktsplanen ska bl a framgå grunddragen i användningen av mark-
och vattenområden, kommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och
bevaras.
Översiktsplanen är till sin karaktär strategisk och mycket översiktlig. En fördjupning
av översiktplanen kan göras för avgränsade områden, där markanvändningen
preciseras. Översiktsplanen och dess fördjupningar är inte juridiskt bindande.
En detaljplan reglerar i detalj hur marken får användas, hur områden ska utformas
och hur bebyggelsen ska gestaltas. Detaljplan är juridiskt bindande och ska upprättas
vid större förändringar. Detaljplanen ligger sedan till grund för bygglov.
Vid upprättande av detaljplan ska en lagstadgad planeringsprocess följas, med följande
steg:
•
•
•
•
Program
Samrådsförslag
Utställningsförslag
Antagande
Stadsbyggnadskontoret, Lunds kommun, Box 41, 221 00 Lund