Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun

KVALITETSREDOVISNING 2008 

för förskola och skola inom 

Barn- och skolförvaltning Lund Öster 

Illustratör: Maria Nilsson

Barn- och skolförvaltning Lund Öster 

Innehållsförteckning 

Dalby 

Genarp 

Södra Sandby 

Veberöd 

2

Barn- och skolförvaltning Lund Öster Team Dalby 

1. KVALITETSREDOVISNING TEAM DALBY 

HAGALUNDS ANSVARSOMRÅDE: 

HAGALUNDSKOLAN OCH TORNA HÄLLESTAD 

HAGENS FÖRSKOLA 

FAMILJEDAGHEMMEN 

TORNA HÄLLESTADS FÖRSKOLA 

NYVÅNGS ANSVARSOMRÅDE: 

NYVÅNGSSKOLAN 

NYVÅNGS FÖRSKOLA 

MÖLLEBACKENS FÖRSKOLA 

ÖSTRA MÖLLAGÅRDS FÖRSKOLA 

Dalby den 15 oktober 2008 

Berit Andréasson Per-Ola Birgersson Ronny Christensson 

Maggie Holgersson Ragnhild Holmgren Lisbeth Larsson 

Carina Olsson Hans Smith 

Kvalitetsredovisningen finns utlagd på skolornas hemsidor 

4


1. VERKSAMHETSBESKRIVNING 

VISION 

”I Dalbys förskolor och skolor finns en lärmiljö, som skapar nyfikenhet och lust att lära 

och som gör att varje individ utvecklas optimalt efter sina förutsättningar.” 

LEDNINGSORGANISATION 

Inom Dalbys ansvarsområde finns 3 skolenheter med fritidshem, 2 fritidsklubbar, 5 förskolor och familjedaghem 

Hagalundskolan F-6 

Rektor 

Fritidshem 

Carina Olsson 

Torna Hällestad skola F-3 Bitr. rektor 

Fritidshem 

Torna Hällestad fsk 

Ragnhild Holmgren 

Hagens fsk 

Bitr. rektor 

Familjedaghem 

Lisbeth Larsson 

Nyvångskolan F-9 Rektor F-6 

Rektor 7-9 

Berit Andréasson Ronny Christensson 

Möllebackens fsk 

Bitr. rektor 

Nyvångs fsk 

Vik Laila Jönsson 

Nyvångskolan F-3 

Bitr rektor 

Fritidshem 

Fritidsklubb 

Maggie Holgersson 

Nyvångskolan 4-6 

Rektor 

Östra Möllagård 

Berit Andréasson 

Nyvångskolan 7-9 Bitr rektor 

Per-Ola Birgersson 

LEDNINGSTEAMETS ARBETE 

Teamet har under året träffats två timmar var fjortonde dag samt två heldagar. Ärenden som diskuterats 

har varit organisations- och lokalfrågor, ekonomi, barn med behov av särskilt stöd, resursteam 

och andra gemensamma verksamhetsfrågor. Pedagogisk utveckling i 1 – 16 perspektiv, såsom hållbar 

utveckling och miljö har återkommit kontinuerligt. 

Delar av gruppen har fortsatt med regelbundna träffar med skoladministratörerna, för att följa upp 

verksamheten och skapa förutsättningar för goda administrativa rutiner. 

Två utbildningsdagar med Urban Hansson har genomförts. Syftet har varit att synliggöra skolledarnas 

olika kompetenser, styrkor och svagheter samt hur gruppen ska använda den samlade kraften som 

finns i teamet. 

FAMILJEDAGHEMMEN I DALBY 

Familjedaghemmen i Dalby består av nio dagbarnvårdare och en barnskötare, där två arbetar med 

kvälls-, natt- och helgomsorg. Familjedaghemmen ger service till både Dalby och Bonderup/Björnstorps 

område och arbetet är i hemmiljö samt en dag i gemensam lokal. Grupperna har haft 

ca. 5 barn i åldern 1-10 år, vilket innebär att en del barn går i skolan och endast är i verksamhet på 

morgonen och eftermiddagen. Arbetstiden är 40tim/v vilket innebär att varje dagbarnvårdare har en 

ledig dag/v. Av denna anledning anställdes en ny dagbarnvårdare på våren. Det vore bättre för verksamheten 

om barnantalet minskade till 4 barn i grupperna, då de varje dag har haft poolbarn pga någon 

har haft ledigt. 

5


HAGALUNDS ANSVARSOMRÅDE 

ALLÉGÅRDEN OCH HAGENS FÖRSKOLOR 

Förskolorna tillhör Hagalunds ansvarsområde och samarbetar med skolan och familjedaghemmen. 

Allégårdens Förskola har en avdelning med 13 barn i åldern 1-2 år och 3,5 personal bestående av förskollärare, 

barnskötare och ekonomibiträde. Detta har varit en bra lösning för att möta Dalbys behov 

av barnomsorg och därmed har alla barn i kö fått plats i Dalby dock ej sitt första val. 

Hagens Förskola har sex avdelningar varav fyra syskongrupper i åldern 1-5 år och två småbarnsgrupper 

1-2 år. En syskongrupp är språkförskola med fem kommunikationssvaga barn inkluderade i gruppen. 

Hagen har haft under ht-07 28 barn 1-2 åringar och 63 barn 3-5 åringar samt under vt-08 30 barn 

1-2 åringar och 61 barn 3-5 åringar. Personalen består av 25 personer vilka är specialpedagog, förskollärare, 

barnskötare, vaktmästare, administratör, kokerska och ekonomibiträde. Hagen har ett tilllagningskök, 

där den största delen av maten lagas från grunden. Skolkonferensens ledamöter vill lyfta 

fram Hagens uppskattade mat med 71% ekologiskt inköp, där Hagen är bland de ledande i Kommunen. 

Tänkvärt inför en eventuell nedläggning! Barngruppernas storlek har under vårterminen ökat på 

småbarnsavdelningarna pga lång kö och stor inflyttning till Dalby. Målet med 11 barn i åldern 1-2 år 

och 16 barn i syskongrupp har ej uppfyllts för dessa förskolor. 

HAGALUNDSKOLAN 

Hagalundskolan är en F-6 skola med ca 190 elever som är fördelade på sju klasser. Eleverna från 

Torna Hällestad skola kommer till Hagalundskolan i år fyra. På skolan finns tre fritidshemsavdelningar 

och den fjärde avdelningen finns på Bondevägen. Ungefär 90 barn är inskrivna på 

fritidshem/fritidsklubb. Hela skolan arbetar med Bifrostinriktad pedagogik och läsårets teman har varit 

”Vår världsvandring” och ”Jorden vi ärver”. Klasserna är åldershomogena men vid verkstadsarbetet 

arbetar eleverna i åldersblandade grupper, F, 1-2, 3-4, 5-6. 

TORNA HÄLLSTADS FÖRSKOLA 

Torna Hällestad skola är en F-3 skola med 57 elever. I verksamheten arbetar 9 pedagoger; klasslärare, 

fritidspedagoger och 1 specialpedagog. Vi har haft verksamheten förlagd till Hällbodal i Dalby p g a 

ombyggnad av Torna Hällestad skola under hela 2007. Eleverna har varit indelade i åldersadekvata 

grupper på Hällbodal av utrymmesskäl För att ha personal i alla elevgrupper på Hällbodal, fick vi anställa 

en lärare under höstterminen. 

Året på Hällbodal har frestat på organisationen eftersom pedagoger har lagt mycket tid på promenader 

till och från lekplatser i omgivningarna och till Nyvångskolans skolgård och att vara ”bussfröken”. 

Skolan arbetar med Bifrost-inspirerad pedagogik och höstens tema var ”Astrid Lindgren” och vårens 

var ”Jorden vi ärver”. Utrymmena inomhus var tillfredställande men utomhusmiljön var begränsad. I 

samband med läsårsstaren fick utökat utrymme för att få plats med den nya F-klassen. Vi fick i samband 

med det tillgång till ytterligare en ”innergård” och därmed större lekyta. Slöjd och idrott har eleverna 

haft på Hagalundskolan. Eleverna bussades till Hagalundskolan och promenerade tillbaka. 

Vid årsskiftet var Torna Hällestad skola färdig och vi kunde ta den i bruk i januari 2008. Då kunde vi 

återgå till en organisation med åldersblandade grupper för F-klass-år 1 och åk 2-3. Den nya skolan har 

verkligen uppskattats av både barn och vuxna. Alla mat till både skola och förskola tillagas i vårt nya 

kök och det är väldigt uppskattat av både barn och vuxna. 

NYVÅNGS ANSVARSOMRÅDE 

Nyvångs ansvarsområde består av Nyvångskolan, med verksamhet från förskoleklass till årskurs 9 

samt tre förskolor, Möllebacken, Nyvångs förskola och Östra Mölla gård. Totalt finns elva förskole- 

avdelningar inom Nyvångs ansvarsområde. På Möllebacken finns det fem avdelningar, två avdelningar 

1-3 år och tre avdelningar 3-5 år. På Nyvångs förskola finns det två avdelningar, en avdelning 

med 1-3 år och en avdelning med 3-5 år. På Östra Mölla gård finns det fyra avdelningar, två avdelningar 

med 1-3 år och två avdelningar med 3-5 år. Antalet barn placerade på förskola inom Nyvångs 

6


ansvarsområde var i oktober 2007 , i medel 15,3 barn och i april 2008, i medel 16,3 barn. Personalen 

är 39 till antalet och består av barnskötare, förskollärare och ekonomibiträde. 

Nyvångskolan är fortfarande en relativt stor F-9 skola med 614 inskrivna elever under läsåret 2007 / 

2008, nio fritidshemsavdelningar och en fritidsklubb. 

Antalet barn i fritidshem: 

2007: juli 153, augusti 151, september 190, oktober 183, november 183 och december 186. 

2008: januari 183, februari 182, mars 183, april 186, maj 185 och juni 181. Antalet barn i fritidsklubb. 

Medelvärde juli 2007 – juni 2008: 36 barn / månad. Antalet elever har successivt minskat, men trots 

detta upplevs utrymmena som ganska trånga. 

I årskurserna F-6 är klasserna åldershomogena. I skolår 7 blandas elever från Hagalundskolan, Nyvångskolan 

och Skrylleängskolan. En effekt av att antalet elever reducerats under de senaste åren har 

varit, att de befintliga lokalerna har omdisponerats för nya verksamheter. Trots dessa åtgärder har 

medarbetare, år F-6 inte några funktionella arbetsrum, vilket påverkar möjligheten att utföra de flesta 

arbetsuppgifter på arbetsplatsen. Anledningen till detta är, att klassrummen används till fritidshems- 

verksamhet, modersmål och musikundervisning under senare delen av dagen. 

Personalen på skolan består av ca 112 personer, där ganska många arbetar deltid. All personal är organiserad 

i arbetsenheter och arbetslag, Pedagogisk personal bildar sex arbetsenheter och ett antal arbetslag. 

Lokalvårdare, fastighetstekniker och vaktmästare bildar en arbetsenhet. Administratörer, elevvårdspersonal, 

skolvärd, bibliotekarie och cafeteriabiträde bildar en arbetsenhet. Ledningen består av 

två rektorer och tre bitr. rektorer. 

7


2. DEN PEDAGOGISKA VERKSAMHETEN 

2.1 Uppföljning av tidigare beslutade åtgärder och pågående projekt 


2. 1. 1 Elevinflytande 

I LPO 94 finns nedanstående mål att sträva mot 

Skolan skall sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö och 

successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och har 

kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. 


Föreslagna åtgärder i 2007 års kvalitetsredovisning: 

• Förtydliga och konkretisera elevrådens uppgifter. 

• Förtydliga för eleverna när de kan påverka. 

• Fortsätta med årlig enkätundersökning för våra elever i år 4-9. 

• Fortsätta att diskutera konkretisering av strävansmålen, så att eleverna bättre förstår vad som 

krävs 

Redovisning av resultat 

Årskurs F-6 

Barn i F-klass har fått vara med och bestämma vilket tema som man skulle arbeta med och vad det 

skulle innehålla. Alla barn fick berätta vad de skulle vilja lära sig mer om. Många ville lära sig mer om 

djur och växter så det blev ett tema om ”Djungeln”. I årskurs 1 har barn arbetat med Bondgårdstema”. 

De fick ”brainstorma” kring frågor som ”Vad vill ni veta om bondgården? Hur ska vi arbeta med 

bondgårdstema på KA-lektioner”? (KA= kreativt arbete) osv. Det slutade med att de byggde ett litet 

landskap med bl.a. en bondgård. De gjorde också smör som de bredde på bullar som barn hade bakat. 

De läste om djur på gården. Barn i en annan etta har varit med och bestämt vad man vill forska om. 

Det har varit skilda ämnen som t.ex. Italien och fiskar. De har också varit med om att bestämma vad 

de vill skriva med skrivstil. Förutom detta har de bestämt vad de vill arbeta med på lektioner samt val 

av böcker och läsläxans längd. 

Barn i årskurs 3 har fått möjlighet att välja ämne som intresserar dem vid fri skrivning. De har också 

ibland kunnat välja enskilt arbete, par- eller grupparbete. Förutom detta har de kunnat välja skönlitteratur 

efter intresse och förmåga. I samband med arbete om Skåne har en år 3 planerat och genomfört 

en föreställning i form av en TV-kväll, som bland annat visades upp för föräldrar. Alla klasser har haft 

klassråd en gång per vecka. 

Elever i årskurs 4-6 har gjort upp en veckoplan varje vecka. I en veckoplan har eleverna själva möjlighet 

att styra när de ska göra ett givet arbete under veckan. De har även haft brainstorming eller mindmap 

inför ett nytt arbetsområde, framför allt hur man ska jobba. Elever har fått välja litteratur i läsgrupp 

och högläsning i klassen. Elever har fått välja fördjupningsuppgifter, både inom ett arbetsområde 

och när ett arbetsområde var klart. Elever har utvärderat arbetsområden varje vecka. Elever kan 

alltså vid en mängd olika tillfällen påverka undervisningen, både för egen del och för klassen som 

helhet. Detta är bara några exempel på inflytande över det egna lärandet som är hämtade från F-6. 

Flera klasser har många ytterligare exempel på vad det kan innebära. 

8


Årskurs 7-9 

Under vårterminen 2008 genomfördes en enkät ( LUNK ) för elever i årskurs 8 

Ett par frågor gällde inflytande och tabellerna redovisas nedan. 

LUND NYVÅNG 

Skolan uppmuntrar mig att aktivt 

medverka i klassråd- och/eller 

elevråd 

Stämmer mycket bra 28% 35% 

Stämmer ganska bra 28% 30% 

Varken eller 25% 24% 

Stämmer ganska dåligt 9% 5% 

Stämmer mycket dåligt 8% 3% 

Ej svar 1% 3% 

Elevrådet tas på allvar av de vuxna i 

skolan 






Ej svar 2% 1% 

Jag har fått veta vad eleverna ska ha 

inflytande över i skolan 






Ej svar 4% 2% 

Tabell B 1: Elevernas svar på frågan ”Hur mycket FÅR du som elev vara med och bestämma 

om i skolan?” svarsfrekvens i procent 

LUND NYVÅNG 

B.1.1 Vad du får lära dig 

Väldigt mycket 15% 15% 

Ganska mycket 44% 47% 

Ganska lite 32% 29% 

Väldigt lite/ingenting 8% 7% 

Ej svar 1% 1% 

B.1.2 Hur ni ska arbeta, t.ex. grupparbete/projektarbete/enskilt 

eller lyssna 

på läraren 





Ej svar 2% 0% 

9


LUND NYVÅNG 

B.1.3 Reglerna i skolan 





Ej svar 1% 0% 

B.1.4 Läxorna 





Ej svar 1% 0% 

Bedömning av måluppfyllelse och analys 

Årskurs F-6 

Enkät 08 gav ett medelvärde på 3,9, av 5 möjliga, för inflytande över undervisning. Det är ett bra resultat 

men inte i förhållande till andra frågeställningar i enkäten. Orsaker till detta resultat kan vara, att 

elever inte upplever att de har inflytande trots att de uppenbarligen har det. Det kan också vara att elever 

inte upplever att de får tillräckligt stort reellt inflytande över vad de ska lära sig i förhållande till 

nationella mål. Vi behöver bli bättre på att tydliggöra mål, ansvar och inflytande för elever 

Årskurs 7-9 

Vi upplever att vi kommit en god bit på väg när det gäller formellt inflytande. 83 % av våra elever i 

årskurs 8 ansåg att elevrådet tas på allvar av de vuxna – att jämföra med kommungenomsnittet 69 %. 

Även när det gäller ett annat mål” förtydliga för eleverna vad och när de kan påverka” upplever vi en 

positiv tendens. 65 % av eleverna ansåg att de fått veta vad de ska ha inflytande över i skolan. 

Siffrorna stämmer väl överens med lärares och skollednings uppfattning. 

När det gäller elevernas svar på frågan ”Hur mycket får du som elev vara med och bestämma om i 

skolan?”, så stämmer Nyvångskolans resultat ganska väl överens med kommungenomsnittet, även om 

en viss positiv tendens kan skönjas. En markant positiv avvikelse finns när det gäller läxorna. 

Sannolikt beror det på många olika faktorer; att elever och lärare bemöter varandra med respekt, vårt 

långvariga elevdemokratiska arbete och vår läxpolicy. 

Åtgärder 

• Förtydliga för elever vad och när de kan påverka. 

• Fortsätta med årlig enkätundersökning för elever. 

• Arbeta vidare med mål att sträva mot, men fokusera på , 

• ”tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö.” 

2. 1.2 Föräldrainflytande 

LPO 94: Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de 

bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. 

BSN Lund Östers mål: 

Skolkonferenser, elevdemokrati och annan närdemokrati ska utvecklas. 

Skolans/förskolans verksamhet ska så lång möjligt motsvara elevernas och föräldrarnas 

förväntningar. 

10




• Utveckla informationen till hemmen angående de nationella målen. 

• Utveckla kontakten mellan klassmentorer och vårdnadshavare. 

• Förtydliga vad vårdnadshavare kan påverka. 

• Marknadsföra föräldrarådet. 


Under läsåret 2007 / 08 har 5 skolkonferenser genomförts. Representationen avseende elever, personal 

och politiker har varit god. En förälder har varit ordförande vid samtliga konferenser. 

Exempel på ärenden som diskuterats och fattats beslut om: 

September 2007: Nyanställd personal, läxpolicy, kvalitetsredovisning 2007 och budgetuppföljning. 

November 2007: ATAD – plan, budgetuppföljning, rapport från förvaltningens möte med skol- 

konferensens ledamöter, föräldrarådet, 40-års jubileum och Luciafirande. 

Januari 2008: Personalförändringar, rapport från Nyvångskolans 40-års jubileum, kommande lokalförändringar, 

utvärdering 2008 för elever och föräldrar, bokslut 2007 och kvalitetsredovisning 2008. 

Mars 2008: Konsekvenser av bokslut 2007, IKT-rapport till nämnden, godisfri zon, bilfri vecka, 

lokaler – nuläge och förändringar samt föräldrarådet. 

Maj 2008: Budget 2008, arbetsorganisation 2008/09, principer för schemaläggning, rapport om val till 

gymnasiet, sommarverksamhet, skolans cafeteria och utvärdering av skolkonferensens verksamhet. 

Skolkonferensens föräldrarepresentanter har haft god hjälp av föräldrarådet vid förberedelse av 

ärenden. Rådet har haft 5 möten under läsåret och skolan har representerats av 2 rektorer samt 3 

lärarrepresentanter. 


Skolledningen uppfattning är att kontakten mellan klassmentorer och vårdnadshavare har utvecklats. 

Varje termin genomförs 1 föräldramöte och 1 utvecklingssamtal med varje elevs vårdnadshavare. 

Förutom dessa kontakter inbjuds en del föräldrar till kontinuerliga samtal med skolpersonal, avseende 

deras barns skolutveckling. Skriftlig kommunikation sker också allt oftare via kommunens 

kommunikationssystem ”Fronter”. 

Vid dessa kontakter, liksom vid olika informationsmöten, tydliggörs de nationella målen. 

Vid årets enkätundersökning, som genomförts med vårdnadshavare som har barn i årskurs 8, kunde vi 

vid analys av resultatet konstatera, att flera föräldrar ansett att skolans personal lyssnat och tagit dem 

på allvar när de tagit kontakt med skolans personal. 88 % ansåg att detta inträffade ofta eller alltid. ca 

10 % tyckte att det inträffade sällan. 

Några exempel på kommentarer från vårdnadshavare: 

• Påtalar om problemen, bra info via email. 

• Har inte så mycket kontakt mellan utvecklingssamtalen. 

• Bra med mailkontakt och info. 

• Kunde vara bättre, men det hör till barnens ålder. Förutom föräldramöten får vi då och då lite 

• info via mail. Mycket bra! 

• Det sker endast sporadiskt. 

För skolledningen är det oerhört viktigt att elevers vårdnadshavare upplever att vi tar deras synpunkter 

på allvar, samtidigt som vi måste tydliggöra vad vårdnadshavare kan påverka. 

11


Vårdnadshavares syn på skolverksamheten förs över på deras barn, vilket innebär att – har vi nöjda 

vårdnadshavare så får vi fler motiverade och engagerad elever. 

Åtgärder 

• Skolledningen ska fortsätta delta vid föräldrarådets möten. 

• Utveckla större kompetens hos våra medarbetare, för att använda ”Fronter” som 

kommunikationskanal vid kontakt med föräldrar. 

• Utveckla information till hemmen angående de nationella målen. 

2. 1. 3 Matematik 

Kursplan i ämnet matematik: Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i 

matematik som behövs för att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer, för att 

kunna tolka och använda det ökande flödet av information och för att kunna följa och delta i 

beslutsprocesser i samhället. Utbildningen skall ge en god grund för studier i andra ämnen, fortsatt 

utbildning och ett livslångt lärande. 


Familjedaghemmen har ingen läroplan, utan utgår från det kompetenta barnet i alla vardagssituationer. 


Familjedaghemmen har använt uterummet dagligen i sin matematiska verksamhet. Närhet till olika 

skogar har gett tillfälle till många matematiska övningar. Barn har studerat pinnar, djur och blommor, 

som de räknat, jämfört, sorterat och lagt ihop. Besök på bondgård där lamm räknades, har varit ännu 

ett roligt inslag av matematik. Födelsedagar har firats och har gett flera tillfällen för räkning och 

sortering. 


Vid intervjuer av barn har deras kunskap kunnat iakttagas. Barn har upplevt matematik som roligt, när 

de studerat djur i förstoringsglas samt jämfört och räknat ben. De har hämtat olika antal pinnar att 

lägga i en lång rad eller till kojan, som byggdes. Barn har lärt sig vilka, som haft samma ålder, men 

som inte varit lika långa. I vardagssysslor som bakning och matlagning har matematik fått stort utrymme. 

Åtgärder 

Familjedaghemmen vill fortsätta tillvarata alla naturens och vardagens möjligheter till matematik. 

ALLÉGÅRDENS OCH HAGENS FÖRSKOLOR 


Matematiska begrepp har använts i alla vardagliga situationer, som ett naturligt och roligt inslag. 

Matematik har varit ypperlig att använda i utemiljön. 

Vi har följt årstidernas skiftningar och studerat växter och djur. Barn har plockat pinnar på utedagen, 

som de räknat, jämfört, sorterat, mätt och gjort geometriska figurer med. Vidare har de klistrat upp 

dem, där pinnar har bildat deras namn och ålder. Alla barn har räknats vid samling. Ibland har pojkar 

räknats och ibland flickor. Vid frukt och matstunder har matematiska övningar använts, som en 

lustfylld lek. 


Pedagoger har upptäckt alltfler situationer där matematik fått rum, och barn har känt sig stimulerade. 

Barn kan säga sin ålder, visa med pinnar hur mängden ser ut och jämföra mängden pinnar för olika 

barns år. Barn har jämfört snigel och groda och sett vilket djur som är störst och minst och kunnat jämföra 

barn i grupp på samma sätt. Vid matstund och blöjbyte har vi konstaterat, att barn snabbt lärt sig 

räkna potatis, tomater, gafflar, glas, fingrar och tår. 

12


Åtgärder 

• Fortsätta ta till vara/uppmuntra matematik i alla vardagssituationer och i temat naturen, samt 

använda matematiska termer, som barn känner igen i skolan. 

13


NYVÅNGS FÖRSKOLOR 


Vi har arbetat vidare med matematik på ungefär samma sätt som vid redovisningen år 2006 och vi har 

bra kunskap om ämnet. Matematik finns med i vår planering och i barns aktiviteter dagligen. Ny personal 

har kommit till i våra grupper och arbetet förändras utifrån individ och erfarenhet. Under vårterminen 

har en avdelning Östra Mölla gård inspirerats av Reggio Emilia pedagogiken. 

TORNA HÄLLESTADS FÖRSKOLA 


Vi vill arbeta med barns intresse för matematik 

Vi vill fördjupa vår kunskap om Reggio Emilia pedagogik och bli duktigare på att arbeta efter den. 

Vi kommer att fördjupa vår kunskap kring dokumentation av barns lärande. 


Under året har vi haft fokus på att ha en verksamhet med hög kvalité. Vi har fått prioritera en del mål 

av de beslutade åtgärderna. 


Vi har fortsatt att använda vardagsmatematik, för att träna begrepp som lägger grund för matematisk 

förståelse; ”större”, ”längre”, ”vi ska ha tre tallrikar”, ”hur många barn är vi idag?” osv. De äldsta 

barnen har tyckt att det varit spännande med siffror och har velat räkna ”på riktigt.” 

Åtgärder 

• Inför kommande års planering har vi valt att arbeta vidare med dokumentation och Reggio 

Emilia pedagogik. Detta vill vi genomföra genom handledning av en Reggio Emiliapedagogista. 



Lärare ska arbeta mer med utmanande uppgifter utanför läroboken och ta in mer problemlösning 

och matematikspel. Vi kommer att arbeta med ett utvecklingsarbete under kommande läsår, för att 

öka samstämmigheten mellan de nationella proven, och våra egna utvärderingsmetoder. Vi ska bli 

bättre på att tydliggöra mål, kriterier och betygskrav för främst elever, men även för 

vårdnadshavare. 


Årskurs F-6 

Diskussioner har förts om att en lärobok inte ska ha en så central roll i undervisning. Problemlösning, 

laborativt arbete samt utematematik är de område som ska utvecklas ytterligare inom ämnet matematik. 

Under vt-08 har årskurs 2-3 genomfört en temavecka, 4 lektioner a 90 min, i matematik. Syftet 

med denna vecka var att inspirera elever till mer matte-tänk och att matte är så mycket mer än bara en 

mattebok. Elever från olika klasser blandades och arbetade vid olika stationer. Alla elever arbetade 

med alla aktiviteter på olika dagar under denna temavecka. 

Exempel: 

Spela spel 

Geometri och mönster 

Utematematik med enheter (mäta, väga) 

Problemlösning 

Under läsår 07/08 har årskurs 4-6 arbetat med matematik utomhus på olika sätt, bl.a. på två temadagar. 

Genom projektpengar har vi köpt in laborativt material. Hösten 2007 arbetade elever i årskurs 4 med 

att leka och göra olika övningar i anslutning till inledande matematikundervisning. Lärare läste en bok 

14


”Att lära in matematik ute” och omformade förslag så att de passade våra klasser. Vi tränade 

positionssystem genom att låtsas att pinnar, stenar, löv och bokollon representerade ental, tiotal hundratal 

och tusental. Sen gällde det att lägga rätt tal t ex 3587 med naturmaterial. 

Varje barn fick ett tal fastsatt på sin rygg och genom att gå runt och ställa frågor till kamraterna, skulle 

han/hon lista ut rätt tal. Exempel på frågor som ställdes: Är det mer än 100? Är tiotalssiffran en nolla? 

Vi tränade multiplikationstabeller på olika sätt t ex genom att kasta bollar i spannar. Varje träff var 

värd 4p och varje grupp räknade 4, 8, 12, 16 etc. Vi övade en tabell i taget genom att leka ”Under hökens 

vingar kom”. Alla elever hade var sin lapp med svar i t ex 7-ans tabell. En utropare ropade t ex 

6x7 och då måste alla springa över planen och försöka undgå att bli tagna., Det barn som hade talet 42 

på sin lapp var fri och kunde inte pjättas. 

För att träna in längdbegrepp fick elever mäta hur långt de kunde hoppa stående längd och längd med 

ansats. Därefter fick de räkna ut differensen. Elever fick lära sig hur långt steg som behövdes, för att 

det skulle vara en meter. Efter några lektioners träning var det lätt att mäta hur många meter en 

fotbollsplan var, både på längden och bredden. Därefter kontrollmätte vi med meterhjul. Meterhjul användes 

också för att kontrollera om vi mätt rätt med linjal när vi arbetade med en karta över 

Nyvångskolan. Vi har fortsatt med grupperingar i matematik. 5 elever i årskurs 4 har haft sin undervisning 

hos specialpedagog. Genomgångar har skräddarsytts. Elever har arbetat med basmatte och fått 

omedelbar hjälp. Årskurs 5 har haft en liten grupp med 4 elever och ett projekt med 

svenska/matematik kallat ”Raggare”.Årskurs 6 har haft en liten mattegrupp med 6 elever. Vissa elever 

har fördjupat sig i andra matematikböcker och även arbetat med en lärobok avsedd för år 7. 

Årskurs 7-9 

Resultat från nationella prov i ämnet matematik, årskurs 9. 

Betyg 

Ej deltagit 

X G VG MVG 

Antal 9 32 46 20 

Procent 8 30 43 19 

Totalt antal elever: 107 

Betygsresultat 

Årskurs 

9 X G VG MVG 

Röd fördjupningsgr 8 20 

Röd gr 12 35 3 

Grön gr 11 1 

Grön (liten) gr 1 10 

Specgr 1 5 

Summa 2 38 44 23 

Vi har fortsatt med behovsanpassade grupper, vilket innebär att all matematikundervisning i en 

årskurs är schemalagd samtidigt. 

Innevarande år har årskurs 7 ( 94 elever ) haft 5 lärarresurser. Detta innebär 18, 8 elever/ lärare; 

jfr föregående läsår, 16,8 elever/lärare. 

Årskurs 8 ( 110 elever ) har haft 6 lärarresurser, vilket innebär 18,3 elever/ lärare; jfr föregående 

läsår, 15,0 elever/lärare. 

Årskurs 9 ( 107 elever ) har haft 6 lärarresurser, vilket innebär 17,8 elever/lärare; jfr föregående 

läsår, 19,5 elever/lärare. 

15


Totalt sett har det skett en resursminskning till ämnet matematik, men skolledningens bedömning 

är, att vi använder resurserna effektivt. 

Samarbete med gymnasieskolan Spyken 

28 elever med röd fördjupningskurs har deltagit i verksamheten. Liksom tidigare år har en lärare från 

Spyken undervisat gruppen i gymnasiets A-kurs i matematik. Detta har skett 4 gånger under hösten 

och ett 10-tal gånger under våren. Eleverna i gruppen har erbjudits att genomföra nationellt prov på 

gymnasiets A-kurs.3 elever avstod från att genom föra provet. Av de 25 elever som genomförde provet 

uppnådde 15 elever MVG, 9 elever VG och 1 elev betyget G. 


Årskurs F-6 

Genom att förlägga delar av matematikundervisningen utomhus blev ämnet matematik mer lustfyllt 

och konkret. Matematik har lärts in på olika sätt så att inlärningen blvit mer fördjupad. Elever fick genom 

mattelekar en positivare inställning till ämnet och förhoppningsvis sätter det positiva spår när det 

gäller förmågan att förstå, ”Learning by doing”. 

Nyvångskolan har under föregående läsår inte haft möjlighet att parallellägga matematiklektioner för 

årskurs F-3. Det har pågått diskussioner under nuvarande läsår att parallellägga matematiklektioner för 

årskurs 2-3 och om möjligt även för årskurs 1. Detta bör underlätta för elever med stora svårigheter att 

få all sin matematikundervisning i mindre grupp. Specialpedagoger och klasslärare har då möjlighet att 

gemensamt kunna planera och genomföra matematikundervisning på ett bra sätt för elever. 

Årskurs 4-6 har haft möjlighet att organisera i grupper och det har medfört att varje elev har fått hjälp 

utifrån sina förutsättningar. Vi kan anta att det har en viss betydelse för att så gott som alla elever har 

nått upp till målen. Vi har blivit bättre på att tydliggöra mål för eleven men vi måste arbeta mer med 

hur vi ska konkretisera mål och återkoppla studieresultat till varje elev. Under läsår 08/09 kommer vi 

att arbeta med skriftliga omdömen och i och med det kommer vi att konkretisera mål i alla ämnen. 

Årskurs 7-9 

62 % av eleverna har klarat VG eller MVG på det nationella provet. Ett bra resultat som berörda lärare 

är nöjda med. Det är t o m några procentenheter högre än föregående års goda resultat. 8 % av 

eleverna klarade dock inte målen för G. Detta är 6 procentenheter mer än föregående år. Vid 

jämförelse av resultat på nationellt prov och betygsresultat finns en relativt god överensstämmelse. 

Några elever som ej klarade nationellt prov har klarat missade moment därefter, och några elever har 

visat efterfrågade kvalitéer vid andra tillfällen. En elev som ej uppnådde målen deltog i sommarskola 

och blev godkänd. 

Elevutvärdering 

En summering av de olika lärarnas rapporter ger en samstämmig bild av, att eleverna är fortsatt nöjda 

med behovsanpassade grupper. 

Lärarreflektioner 

Under läsåret har vi haft en total minskning av resurs/elev, dock ej i årskurs 9. Resultatet i årskurs 9 

blev bättre än förväntat i det övre segmentet, men fler elever än tidigare år nådde inte provbetyget G 

vid det nationella provet. Totalt sett känner vi oss nöjda med årets resultat. Vi ser dock i nuvarande 

årskurs 8 ett relativt stort antal elever, som riskerar att inte uppnå målet för G under kommande läsår. 

Kommentar till ”Åtgärder som beslöts vid föregående års kvalitetsredovisning”. Arbetet med att bli 

bättre på att tydliggöra mål, kriterier och betygsresultat har fortgått, och kommer att fortsätta under 

kommande läsår. Vi har också fokuserat på att nå ännu bättre överensstämmelse mellan våra egna 

utvärderingsinstrument och nationellt prov. 

16


Åtgärder 

• Lärare ska inför varje nytt moment tydliggöra mål för eleverna och kontinuerligt återkoppla; 

hur går det, vad har du lärt dig? etc. 

• Vi ska eftersträva att parallellägga schemat så att vi kan formera mattegrupper på ett effektivt 

sätt. 

• Vi kommer även under kommande läsår att fokusera på överensstämmelsen mellan egna 

mätinstrument och nationellt prov avseende G-krav. 

2.1.4 Engelska 

Kursplan i ämnet engelska: Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar 

många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk i världen. Förmåga att 

använda engelska är nödvändig vid studier, resor i andra länder och för sociala eller yrkesmässiga 

internationella kontakter av olika slag. Utbildningen i engelska syftar till att utveckla en allsidig 

kommunikativ förmåga och sådana språkkunskaper som är nödvändiga för internationella kontakter, 

för en alltmer internationaliserad arbetsmarknad och för att kunna ta del av den snabba utveckling 

som sker genom informations- och kommunikationsteknik samt för framtida studier. Utbildningen i 

engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med 

dess mångskiftande kulturer. 


Resultat från nationella prov i ämnet engelska, årskurs 9. 

Betyg 

Ej deltagit 

X G VG MVG 

Antal 1 2 24 54 26 

Procent 1 2 22 51 24 


Betygsresultat 

Betyg - G VG MVG 

Antal 1 30 50 26 

Procent 1 28 47 24 



75 % av eleverna har klarat VG eller MVG på det nationella provet. Vid betygsättning blev resultatet 

69 % VG och MVG. 2 elever har ej genomfört proven fullständigt, men fick ändå slutbetyg G. Betyget 

ska ju innehålla även andra moment, vilket finns poängterat i Skolverkets anvisningar. I stort sett ansåg 

de undervisande lärarna att slutbetygen stämde väl överens med resultaten på de nationella proven. 

Lärarna ansåg att de nationella proven fungerade ganska väl som riktvärde, men att de är förhållandevis 

generösa när det gällde gränser för betygsättning. Extra stöd har givits till ett antal elever med speciella 

behov och detta har visat sig positivt och gynnat deras utveckling. Med tanke på senare tids diskussion 

om jämlikhet mellan pojkar och flickor följde vi upp deras slutbetyg. Det finns en viss 

antydan att pojkar har lägre slutbetyg än vad de nationella proven visat. 

Åtgärder 

• Se över möjligheten att ytterligare en gång förbättra rutinerna vid den muntliga prövningen. 

• Beskriva processen läs- och språkinlärning i ämnet 

17


2. 1. 5 Elever med behov av särskilt stöd 

Grundskoleförordningen 5 § 

Särskilt stöd skall ges till elever med behov av specialpedagogiska insatser. Sådant stöd skall i första 

hand ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör. Om det finns särskilda skäl, får sådant stöd i 

stället ges i en särskild undervisningsgrupp. 

NYVÅNGSKOLAN 


Kallelse till överlämnandekonferenser, förskola – förskoleklass samt år 3 – år 4, ska gå ut under slutet 

av vårterminen med uppföljning i slutet av september. Övriga överlämnandekonferensen sker vid 

behov eller enligt redan inarbetade rutiner, t ex övergång skolår 6 till skolår 7. 

Utveckla formen för klasskonferensen. 

En grupp för elever med diagnosen Asperger/autism ska skapas. Eleverna ska ha tillhörighet till en 

klass och följa klassen på de lektioner där det är möjligt. Med gruppen ska specialpedagoger och en 

elevassistent arbeta. 

Fortsätta med handledning för elevassistenter. 

Fortsätta med KOMET- utbildning för personal. 

Fortsätta utvärdera övergången för blivande 6-åringar. 

Fortsätta omdisponera resurser utifrån behov. 

Fortsätta med årliga enkätundersökningar för våra elever i år 7-9 samt för föräldrar med barn i 

skolår 8. Utbilda våra arbetslagsledare till KOMET-handledare, så att de kan handleda samtliga 

lärare som undervisar år 7-9. Arbeta för att IKT-plattformen ska kunna användas av barn med behov 

av särskilt stöd. 


Årskurs F-6 

Överlämnade från avlämnande och mottagande personal har skett. Elevassistenter har haft kontinuerlig 

handledning av specialpedagog under läsår 07/08. Specialpedagoger har bidragit med tips och idéer 

och varit med vid planering av anpassning i klassrum för elever med behov av särskilt stöd. 

Fördelning av resurser har omdisponerats, vid behov, av elevvårdsteamet. 

Förutom vanlig samordnad specialundervisning har det under läsåret funnits en liten grupp för elever 

med utåtagerande beteende. När dessa elever har haft praktiskt/estetiska ämnen har de följt sin klass. 

Under våren har det visat sig att det har behövts en elevassistent vid dessa tillfällen, för att skapa en 

fungerande arbetsmiljö. En av eleverna har under vårterminen gått till sin klass en gång i veckan för 

att successivt kunna återgå till vanlig klassrumsundervisning. Ytterligare en liten undervisningsgrupp 

har funnits under läsåret för elever med aspergerproblematik. Även dessa elever har haft behov av 

elevassistent i de praktiskt- estetiska ämnena. Ett par av dessa elever har vid vissa tillfällen kunnat gå 

tillbaka till sina klasser. Varje morgon har de dock kommit till lilla gruppen för att få information om 

dagens aktiviteter. 

Under vårterminen tog Nyvångskolan emot en elev med specifika behov som mestadels undervisas individuellt 

av en specialpedagog. Totalt har en speciallärare, tre specialpedagoger (förstärkt med en till 

under vårterminen 08 och ytterligare en under slutet av vårterminen), två resurslärare och fem elevassistenter 

arbetat med elever med behov av extra stöd. 

Lärare från två arbetsslag, F-6, har ökat sin kompetens genom att deltaga i KOMET, handledd av en 

specialpedagog. KOMET kan kort beskrivas som en metod som syftar till att fokusera på positiva 

beteenden samt negligera de negativa. Den gamla formen för klasskonferens har utgått och ersatts med 

något som vi kallar för EVB, dvs elevvårdsberedande konferens. I EVB samlas alla lärare som undervisar 

i en klass. Tillsammans går man igenom en klass och diskuterar olika former av åtgärder. Mer- 

18


parten av ärenden löses i denna grupp. Om man inte lyckas kan man hänskjuta ärendet till elevvårdskonferens. 

Årskurs 7-9 

Enkätundersökning har genomförts och elever fick ta ställning till frågan: 

”Får du det stöd i skolan som du behöver för din utveckling”? 

Resultatet av frågan redovisas i nedanstående tabell. 

11. Får du det stöd i skolan du behöver för din utveckling? 5 står för alltid och 1 står för aldrig. 

Alternativ Antal åk7 åk8 åk9 Totalt Procent 

Alltid 5 50 40 34 124 42% 620 

4 33 50 51 134 45% 536 

3 5 12 13 30 10% 90 

2 1 3 2 6 2% 12 

Aldrig 1 0 1 0 1 0% 1 

Svarsfrekvens: 94 % 

Antal svar 89 106 100 295 Medelvärde 4,3 

Tre av fyra arbetslagsledare har under året genomgått Kometutbildning och handlett i stort sett 

samtliga lärare. IKT-ansvariga har arbetat intensivt för att få vår maskinpark välfungerande och funktionell, 

för elever med behov av särskilt stöd. Nya datorer har köpts in och gamla datorer har uppgraderats. 

Resultatet har blivit bättre även om kostnaderna har blivit smärtsamt höga. 


Årskurs F-6 

I årskurs F-1 har ordinarie personal arbetat för en ”samlad skoldag”. Då kompetensutveckling, vikariat, 

sjukdomar och möten oftast genererar tid av personal har det inte blivit den naturliga personalbemanning 

som var tänkt. Dock är det generellt en minskning av vikarier under skoltid och framförallt 

en bättre trygghet för elever. 

KOMET har stärkt lärarna i deras arbete med att bemöta utåtagerande elever. Innehållet i kursen är 

inte något nytt och revolutionerande men lärarna har lärt sig att på ett mer strukturerat sätt förhålla sig 

till eleven. Det har varit utvecklande handledarmöten som uppskattats av personalen. Det är viktigt att 

hitta rätt undervisningsform för elever med behov av särskilt stöd. 

Det kan vara en liten grupp i ett speciellt ämne, en liten grupp större delen av skoldagen, anpassat 

material och speciella genomgångar. Hela tiden försöker vi tillsammans hitta optimala lösningar för 

elever med stort behov av stöd. Alla lärare, med stöd av elevassistenter, har ansvar för att hitta lösningar. 

En resursförstärkning, vad det gäller elever med svårighet att klara de nationella målen i engelska, 

har skett. Specialpedagogen har skräddarsytt program för en enskild elev utifrån hans/hennes 

speciella behov. Elevvårdsteamet har en central roll när det gäller att samordna insatser. 

Överlämnandekonferenser bör skolledningen formellt kalla till. Information har skett mellan 

överlämnande och mottagande klasslärare men övriga berörda lärare har inte fått samma kvalitet på 

utlämnad information. Lärare och skolledning är överens om att det är av stor vikt att samtliga lärare 

får tillräckligt med information som man behöver för att kunna bemöta elever på rätt sätt. Dalbys 

skolledare utvärderar årligen övergångsplaneringen gällande inskolning av 6-åringar. 

När det gäller undervisning i specialgrupper finns det en risk att grupperna blir permanenta. 

Målsättningen har varit att elever ska återgå till sin klass. Ett led i detta har varit att en elev återgått till 

klassundervisning en dag i veckan. Tanken är att eleven ska utöka tiden med klassen nästa läsår och att 

ytterligare någon elev går tillbaka till sin klass. Klasslärare och resurslärare/specialpedagog har ett 

stort ansvar att se till att goda förutsättningar finns för att dessa elever ska lyckas i sina klasser. Det 

kan t ex handla om skriftliga instruktioner i punktform, gemensam planering och korta arbetspass. 

19


Vad det gäller samordnad specialundervisning är det viktigt att hitta flexibla gruppsammanssättningar 

av elever för att få optimala förutsättningar för inlärning. Ett stort hinder för att en bra 

specialundervisning ska kunna bedrivas är när elever med beteendeproblematik och 

inlärningssvårigheter sätts i samma grupper. Under läsåret har en sådan grupp splittrats och eleverna 

har fått parvis eller individuell undervisning. Detta har gett bättre resultat. Det är av stor vikt att 

samplanering mellan klasslärare och speciallärare/resurslärare fungerar så att eleven inte kommer i 

kläm. Lika viktigt är det att hitta flexibla lösningar för specialundervisning så att elever och föräldrar 

tycker att de får tillräckligt med stöd. 

I enkät 08 har 94% av elever årskurs 4-6 angett att de alltid eller nästan alltid får det stöd de behöver 

för sin utveckling. Medelvärde för denna fråga är 4,5 av 5. Jämfört med förra året är det en liten förbättring 

( m=4,43 för 2007). Det var ett mycket bra utfall även om vi strävar mot 5,0. 

Till stor del är personal F-6 nöjda med EVB (elevvårdsberedning) men det har framkommit 

synpunkter om att man vill ha arbetsledaren med vid dessa konferenser. Det har upplevts som positivt 

att man tillsammans kan komma fram till lösningar på problematiken. 

Årskurs 7-9 

Skolledningens bedömning är, att KOMET-utbildningen som i stort sett alla lärare genomgått, har 

medfört ett mer professionellt agerande vid möte med ”störiga”, utåtagerande 

elever.Handledarträffarna har varit utvecklande och gett medarbetare möjlighet att diskutera problem 

och gemensamt utarbeta strategier för handling i klasrumssituationer. Hittills har vi haft relativt goda 

möjligheter att på olika sätt hjälpa elever med behov av stöd. 

Åtgärder 

• Kallelse till överlämnandekonferenser, förskola – förskoleklass samt år 3 – år 4, ska gå ut 

under slutet av läsår 08/09 med uppföljning i slutet av september 2009. 

• Vi ska fortsätta omdisponera resurser utifrån behov. 

• Vi ska fortsätta med EVB och en utvärdering ska ske vid slutet av läsåret. 

Vi ska hitta flexibla lösningar för att hitta den optimala lösningen för varje enskild elev. 

• Vi ska fortsätta med liten undervisningsgrupp för elever med koncentrationssvårigheter/ 

beteendeproblematik med målsättning att de ska delta i klassens undervisning innan läsåret är 

slut. 

• Vi ska fortsätta med liten undervisningsgrupp för elever med Asperger/autism men även här 

arbeta för att eleverna kan delta i klassundervisningen i större utsträckning. 

• Vi ska använda verktyget Sociala berättelser för elever som ofta hamnar i konflikt 

• Vi ska erbjuda specialundervisning för de elever som befaras att inte nå målen för sin årskurs. 

• Vi ska erbjuda specialundervisning för de elever som inte når målen på de nationella proven år 

5. 

Åtgärdsprogram ska följas upp noggrant. 

• Fortsätta med årlig enkätundersökning för elever i årskurs 7-9 samt för föräldrar med barn i 

årskurs 8. 

• Beskriva läs- och språkutveckling för elever med behov av särskilt stöd. 

2. 1. 6 Utvärdering av undervisningen 

BSN Lund Östers mål: 

Från år 5 i grundskolan ska eleverna ges möjlighet att varje läsår utvärdera hur undervisningen i 

varje ämne eller ämnesblock genomförs. 

20


NYVÅNGSKOLAN 


Vid vårens enkätundersökning fick eleverna ta ställning till frågorna: 

”Är du nöjd med den undervisning du får i skolan?” 

”Om inte, i vilket/ vilka ämnen?” 

Resultatet av den första frågan redovisas i nedanstående tabell. 

12. Är du nöjd med den undervisning du får i skolan? Om inte, i vilket/vilka ämne/n? 

Alternativ Antal åk7 åk8 åk9 Totalt Procent 

Alltid 5 25 23 26 74 26% 370 

4 47 54 55 156 55% 624 

3 9 21 11 41 14% 123 

2 3 5 5 13 5% 26 

Aldrig 1 0 0 2 2 0% 2 

Svarsfrekvens: 91 % 

Antal 

svar 84 103 99 286 Medelvärde 4,0 

Inom varje undervisningsgrupp i årskurs 7-9 och inom varje ämnesområde har under året uppföljningar 

och utvärderingar av undervisning genomförts. Lärare har lämnat in sammanställningar till 

skolledningen. Formerna för de genomförda utvärderingarna har liksom tidigare, varierat från öppna 

frågor till mer styrda frågeformulär. Mångfalden är oerhört viktig, därför har muntliga och skriftliga 

former tillämpats. 

Några exempel på beskrivning av tillvägagångssätt och analyser gjorda av lärare: 

Lärare som undervisar i So. 

Utvärdering av Olympiaden för årskurs 7 

”Detta är ett samarbete mellan främst SO och idrott, men även andra ämnen som svenska, var till viss 

del inblandade. Idrottslärare och jag genomförde detta lilla tema för första gången föregående år, och 

då det föll väl ut genomförde vi det i år i två klasser. Dessutom hoppade andra kollegor på konceptet 

och var nöjda med resultatet. Den avslutande olympiaden bygger på att eleverna under en längre tid 

arbetat med Antiken i So och svenska, samt provat på de olika grenarna under idrottslektioner. 

Eleverna fick utvärdera de olika momenten i So, som innehöll både enskilda och gruppvisa uppgifter. 

Dessa låg till grund för den tipspromenad som inledde olympiaden. Man var nöjd med lektionsarbetet 

och en del insåg att det krävs lite disciplin för att kunna hålla deadline inför en redovisning. 

Själva olympiaden bestod av olika grenar som skulle påminna om de ursprungliga antika spelen: 

Dragkamp (brottning), spjutkastning, längdhopp med vikter, diskus, hästkörning med elever som 

hästar samt två löpgrenar. Man tävlade i 3- eller 4-mannalag och här har ju alltid elever synpunkter på 

indelningen. Varje lag hade ett grekiskt gudanamn, förstås. Dagen avslutades i hemkunskapssalarna 

med att klasserna lagade sin egen lunch, vilket var mycket uppskattat (grekisk sallad och scones). 

Vi har bara fått positiva reaktioner, men även en del synpunkter som kan vara till hjälp för att förbättra 

den här redovisningsformen ytterligare. Efter lunch var det prisutdelning och alla fick en 

chokladmedalj runt halsen och särskild ära till vinnarna. En rolig kommentar i utvärderingen var, att 

trots att man blev sist, så var det roligt och man kunde vara nöjd med sitt lags insats. Det känns som 

om detta kommer att vara ett bestående inslag en tid framöver och det finns tankar om att involvera 

flera ämnen såsom bild, drama med mera”. 

Lärare som undervisar i biologi / kemi / matematik 

21


Utvärderingens utformning: Eleverna har fått skriva fritt om de åtta olika områden som är uppräknade 

i tabellen nedan. Efter tabellen redovisas resultat och analys. 

22


Sammanställning av utvärderingar 

Klass/grupp 

områden 

Mål/betyg 

Läroboken 

Lektioner 

Laborationer 

Läxor/läxförhör 

Prov 

Läraren 

Eleven 

Biologi, 9b 

Eleverna anser att de blivit informerade 

om vilka målen är och 

vad som krävs för de olika betygen. 

Bra bok, förklarar på ett enkelt 

och bra sätt, är tillsammans med 

anteckningar bra. 

Tydliga och ordent- 

liga genomgångar. Lätt att hänga 

med och användbara 

anteckningar. Bra 

arbetsuppgifter. 

Jättebra med läxor. Blir väl förberedd 

inför prov. Lagom långa 

och många. Bra frågor. 

Varierande och bra frågor. Hög 

nivå för VG och MVG. Bra 

spridning i tiden. Svårt ibland att 

veta hur mycket man ska svara 

för full poäng. Lätta att plugga 

till. 

Väl förberedd, tydlig och 

noggrann. Går igenom det viktiga. 

Är lagom sträng. Förklarar 

bra. Får oss att vilja prestera 

bättre. 

De flesta eleverna tycker att de 

har tagit ansvar för sitt arbete. 

En del tycker att de borde läst 

läxorna bättre. Många är nöjda 

med sitt arbete. 

23 

Kemi, 8c Matematik,7ab 

Eleverna skriver att de 

känner till mål och betygskriterier 

eftersom de 

har fått en sammanställning 

över detta. 

Bra, lätt att förstå, ibland 

lite väl mycket text, bra 

sammanfattningar. 

Man lär sig mycket, bra 

med demonstrationer och 

att anteckna. 

Roliga, gör att man förstår 

bättre, kul att ta ansvar, 

bra att arbeta med 

olika kompisar, man blir 

motiverad. 

Lagom långa/många, förstår 

mer, bra för att man 

slipper plugga mycket till 

proven , läxförhören gör 

att man blir mer seriös, 

man får testa hur mycket 

man kan. 

Bra med G-frågor först, 

lagom stora/svåra, tydliga 

bra frågor, man känner att 

allt är genomgånget innan 

proven. 

Lär ut bra, förklarar bra, 

bra genomgångar med 

anteckningar på tavlan, 

blir motiverad, ibland 

övertydlig, du uppmuntrar 

och hjälper till 

vid behov. 

De flesta eleverna tycker 

att de arbetar bra och gör 

sina läxor. En del skriver 

att de bör lägga ner mer 

arbete både i skolan och 

hemma. 

Eleverna har ej någon 

tydlig beskrivning på 

mål/betyg. De nämner att 

det är viktigt att vara aktiv, 

ta ansvar, kunna 

redovisa och ha bra prov- 

resultat. 

Bra med många uppgifter 

och olika svårighetsgrad. 

Bra med ett läxkapitel. 

Blå rutorna är till god 

hjälp spec. om man 

missat någon genomgång. 

Tydliga, bra och nödvändiga 

genomgångar, 

ibland lite för långa. Lagom 

med ca 10 min 

genomgång och sen eget 

arbete resten av lektionen. 

Bra med läxor, de är nyttiga, 

man lär sig mycket. 

Läxförhören gör att man 

tar läxan på allvar. 

Lagom många, innehållet 

motsvarar det som är genomgånget. 

Man blir 

nervös inför prov. Det är 

roligt med prov. Man får 

reda på hur bra man är. 

Får alltid hjälp, är snäll, 

säger till om det är 

stökigt, förklarar tydligt 

och bra, har koll så att 

alla hänger med, lagom 

sträng. 

De flesta eleverna tycker 

att de gör en bra arbetsinsats 

både i skolan och 

hemma. En del tycker att 

de pratar i onödan under 

eget arbete.


Resultat och analys av utvärderingarna 

Inflytande över det egna lärandet 

Eleverna är över lag mycket nöjda. De är nöjda med lärobok, genomgångar, arbetsuppgifter, den hjälp 

de får under lektionerna, småläxor, läxförhör, prov och deras egen insats. 

Eleverna tycker att genomgångarna med anteckningar/uträkningar är av stor betydelse. Ämnena innehåller 

många termer och begrepp som de behöver få förklarade. 

Eleverna tycker att det är bra med småläxor och läxförhör under ett större arbetsområde. Läxförhören 

ger både mig och varje elev en uppfattning om deras kunnande och om vad som måste repeteras. 

Läxförhören ger möjlighet till en formativ bedömning. Ett större arbetsområde avslutas med ett prov 

som då blir en del av den summativa bedömningen. En del uppgifter som varit med på läxförhören 

återkommer på provet. 

Resultaten är goda om jag ser till antalet elever som åtminstone är godkända. I klass 9b (biologi) är 

alla elever åtminstone godkända. Ca 26% är G, 44% är VG och 30% är MVG. I klass 8c (kemi) får en 

elev ej betyg men eleven är på god väg att uppnå godkänt. Ett gemensamt åtgärdsprogram finns. 

Ytterligare två elever i klass 8c har åtgärdsprogram. Båda två har klarat godkänt. I klassen blir ca 4% 

ej G (motsvarar en elev), 30% G, 59% VG och 7% MVG. I grupp 7ab (matematik) är alla åtminstone 

godkända. 

Det som har påverkat resultaten är en mängd faktorer. Eleverna är lugna, nyfikna, positiva och de 

tycker att kunskap är roligt. Jag tycker att det är viktigt att ha en god och omsorgsfull relation till 

eleverna och att ha goda ämneskunskaper. Det gäller att ständigt lyssna till dem och vara lyhörd på 

olika sätt. Det är viktigt att verkligen se den grupp elever man faktiskt har och utgå från just den gruppen 

med de eleverna. 

För att tydliggöra mål, krav, kriterier och bedömning för eleverna utgår jag från gemensamt antagna 

dokument. Jag återkommer under terminens arbete till dessa och för en dialog med eleverna så att de 

har en möjlighet att påverka arbetet. Lektionernas innehåll styrs till stor del av kursbeskrivningarna, 

mål att uppnå och mål att sträva mot. Elevernas inflytande kommer därför mycket att gälla prov (antal, 

tidpunkt), läxor, läxförhör, att arbeta enskilt eller gemensamt med vissa arbetsuppgifter m.m. Jag 

förhör mig ofta om eleverna har några speciella önskemål. Eleverna tycker att det är av stor vikt att 

man frågar dem om det är ok att genomföra olika moment på ett visst sätt. Oftast vill de inte ändra 

något i förslaget men de vill bli tillfrågade. Det är viktigt för dem. 


Vi kan konstatera att 95 % av eleverna ofta eller alltid varit nöjda med undervisningen. Likaså framgår 

av tabellen att 5 % av eleverna sällan eller aldrig varit nöjda med den undervisning vi erbjudit. 

Resultatet stämmer väl överens med ledningens uppfattning om, att undervisningen oftast håller hög 

kvalité och att det huvudsakligen beror på engagerade, lyhörda och kompetenta medarbetare. Eleverna 

trivs i skolan, är oftast nöjda med undervisningen och presterar mycket goda resultat. Meritmedelvärdet 

för årskurs 9 (inklusive elev på LSR) blev 232,5 poäng. Liksom föregående år bör noteras 

stor differens mellan pojkar (215,5 p) och flickor (252,9 p). Att några procent sällan eller aldrig är 

nöjda kan bero på att de ej fått igenom sin vilja att välja lärare. 

Åtgärder 

• Fortsätta med årlig enkätundersökning för våra elever i årskurs 4-9, där ett av målen är att 

minska antalet elever som sällan eller aldrig är nöjda. 

• Samla in sammanställningar och analyser av utvärderingsresultat från 2 undervisningsgrupper/lärare. 

Resultaten kommer att diskuteras med resp. lärare vid kommande 

medarbetarsamtal. 

24


2. 1. 7 Övrigt 

ToORNA HÄLLESTAD SKOLA 



Mer utbildning inom området ”betyg och bedömning” behövs. 

De fysiska aktiviteterna skall fortsätt i samma form. Vid ombyggnad av skolorna skall miljöer som 

stimulerar till rörelse och aktivitet prioriteras både utomhus och inomhus. 


Vi har tagit del av arbetet kring ”betyg och bedömning” och skall arbeta vidare med det. Vi har fortfarande 

inte reviderat våra kravnivåer. När det gäller Torna Hällestad skolas fysiska miljö har vi verkligen 

nått alla mål. Vi har fått en innemiljö som både ger lugn och harmoni, men också inbjuder till 

kreativitet och arbete. Utomhus har vi fått en helt ny skolgård med nya lekredskap som inbjuder till lek 

och olika slags aktiviteter, men också till eget skapande. 

Åtgärder 

• Vi skall fortsätta att utbilda personalen inom området ”betyg och bedömning”. 

• När det gäller Torna Hällestad skola har vi fått en inomhusmiljö som skänker lugn och 

harmoni, men också inbjuder till kreativitet och arbetsglädje. Utomhus har vi fått en något 

mindre skolgårdsyta än tidigare och vi väntar fortfarande på vår ”extrayta” som ligger i 

anslutning till skolgården. Den skall inredas med bautastenar och möjlighet till olika 

utmaningar och utrymme för eget skapande. 

2.2 Kunskap, lärande och färdigheter 

I Dalby har vi valt att särskilt följa upp och beskriva ganska detaljerat hur vi arbetar med språk- och 

läsutveckling. 

2.2.1 Språk- och läsutveckling 

Lpfö 98 

Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. I förskolan skall barnen möta vuxna som ser 

varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen. 

Förskolan ska sträva efter att varje barn: 

-utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar 

-tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin 

omvärld 

-utvecklar ett rikt och nyanserat språk och sin förmåga att kommunicera med andra och uttrycka tankar 

-utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk 

och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner 

-som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera 

på svenska som sitt modersmål 



Familjedaghemmens mål är att sätta barnet i centrum, våga uttrycka sig, vänta på sin tur och ta initiativ 

i leken. Temat Livsstil och hälsa har gett många tillfällen till socialt samspel. Genom styrda och 

spontana aktiviteter har de utvecklat språket med nya ord, begrepp och även satt ord på tankar. Dessa 

aktiviteter har de haft på Scoutstugan i delade grupper, ute eller i hemmet. Genom sång, rörelse, rim 

och ramsor har de fått lära känna sin kropp och benämnt sina kroppsdelar. Genom kostens betydelse 

fick de många nya begrepp. Utemiljön har gett många tillfällen till lustfyllda lekar och socialt samspel 

25



Temat har inspirerat till spontana lekar, som Let´s dance, gymnastik, brottning och lek i snön. De har 

också gjort cirkusföreställningar. I barnintervjuerna har det framkommit hur de uppskattat klättring i 

träd, springet på ängar och att inte vara still. Härmed har det sociala samspelet gett många nya ord och 

begrepp i barnens språkutveckling 

Åtgärder 

• Utbildning i TRAS planeras. Barngrupperna bör minskas för att bättre uppmärksamma varje 

barn. 

ALLÉGÅRDEN OCH HAGENS FÖRSKOLA 


I förskolornas arbetsplan är vår målsättning att språklig utveckling äger rum i ett socialt sammanhang. 

Språklig träning ska följa alla aktiviteter i förskolan, som ett roligt och naturligt inslag. Vi ska ge varierande 

möjligheter att utveckla ett rikt språk, som omfattar både svenska och det egna modersmålet i 

ord, bild, föremål, tecken, rytm, musik och kroppsspråk. Vi ska ge barnen LUST att kommunicera, 

upptäcka språket och öka deras självkänsla. Barnen ska få möjlighet att samspela och påverka sin omgivning. 

Vi främjar den kommunikativa miljön genom tydlighet (ord, bild, föremål, tecken vid behov), 

delar in barnen i mindre grupper och avgränsar aktiviteterna rumsmässigt. 

På Allégården har vi lagt störst vikt vid sången, som ett redskap att utveckla språket. I Hagens tema 

Astrid Lindgren har det funnits många olika tillfällen att arbeta med språkutveckling på ett lustfyllt 

sätt. Emil i Lönneberga berättade om sin familj, vad de heter, arbetar med och hur de bor. Naturligtvis 

fick barnen också uppleva hur lång tid det tar att göra trägubbar. Barnen har varit på Pippis 

Söderhavsö och bekantat sig med hav, himmel och strand, här var det också mycket sång, musik och 

rörelse. Karlsson på taket åkte med barnen till Danmark och såg hur barnen bodde, lyssnade på hur de 

säger hej och tog reda på vad de äter. Nils Karlsson Pyssling och Bertil lärde barnen en ny 

vänskapssång, pratade om att vara ensam och hur bra det är att ha en kompis. Lotta på 

Bråkmakargatan berättade vad hon var bra på och detta uppmuntrade barnen att våga tala om vad de 

var bra på. För alla är bra på något! Temat avslutades med att personalen spelade teater för barnen när 

Pippi är på kalas hos Tommy och Annika. Efteråt tog Pippi med alla till sockerdricksträdet och här 

fick barnen smaka på riktig sockerdricka till maten. 


Allégårdens barn sjunger både spontant, i den planerade verksamheten och inte att förglömma 

föräldrarnas berättelser, om all sång i hemmet. Pedagogernas engagemang och struktur har gett 

resultat i barnens intresse för böcker och sagoberättande. I leken använder barnen sånger, rim och 

ramsor. De gör egna namnkort när de leker samling, sjunger namnsång och klappar stavelser. Genom 

att räkna barnen från vänster till höger i samlingen och att skriva sitt namn uppe i vänster hörn, blir 

barnen uppmärksamma på läs och skrivriktningen. Barnen har också skrivit på datorn och på så vis 

uppmuntrats att använda det skrivna språket. Tecken som stöd har många barn lärt sig på hela 

förskolan. Modersmålsstöd har de flesta barnen med annat modersmål fått en ggr/v enskilt eller i 

grupp. Alla barn med annat modersmål har inte kunnat utvecklas optimalt efter sina förutsättningar. 

Personalen har genomgått TRAS-utbildning. 

Åtgärder 

• Arbeta vidare med läs och skrivutveckling i temat naturen. 

• Vidare ska vi samarbeta med skolan någon dag i månaden. TRAS ska vi använda i 

utvecklingssamtalen med början 08/09, vilket ska ge oss en bättre möjlighet att samtala runt 

barnets språkutveckling. 

• Alla barn med annat modersmål behöver stöd och antalet barn i grupperna behöver komma ner 

till kommunens målsättning. 

26


MÖLLEBACKENS FÖRSKOLAN, NYVÅNGS FÖRSKOLA OCH ÖSTRA MÖLLA 

FÖRSKOLA 

Lpfö 98 

”Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutvecklingen.” 


Följande kunskaper bör barnen ha med sig från förskolan; ett rikt språk, kunna kommunicera uttrycka 

sina tankar och känslor, ett intresse för skriftspråket, matematiska begrepp och lekens grundregler. Det 

är viktigt att barnen får ett rikt nyanserat språk så att de kan göra sin röst hörd i livet, en förutsättning 

för demokrati. Personalen är medvetna och vaksamma på barns språkliga utveckling. Vi har i de tre 

senaste kvalitetsredovisningarna påtalat hur viktigt det är att vi har utbildad personal som kan 

stimulera barnen med en medveten pedagogik. 

Vi har olika språkmaterial att jobba med på våra avdelningar. Nytt material har tillförts från förra 

redovisningen och som tidigare planerar vi utifrån olika utvecklingsnivåer och behov. Av tradition har 

vi sång, musik, rim och ramsor, skapande, biblioteksbesök, teater och sagor med i vår dagliga 

planering som utvecklar språket. Vi har också en interiör med bilder, bokstäver, barnens namn, ord 

skyltar på ex leksaker, möbler och inredning, som påverkar barnens lust till läs och skrivinlärning, 

samtal och lek. 

Specialpedagogen gav en avdelning tips om spel och annat material som de kunde använda sig av. En 

del avdelningar använder sig av en språkpärm som de jobbar utifrån 1 gång/vecka med 4-5åringar. 

Någon avdelning använder sig av Bornholmsmodellen 1gång/vecka med 5-åringarna. Innehållet i 

dessa båda är i grunden lika men utformat på olika sätt. Vi har ett antal språksvaga barn och barn med 

annat språk på våra förskolor som behöver rätt insatser i tid. I vår planering utgår vi ifrån vad gruppen 

och vad det enskilda barnet behöver för stöd eller fortsatt stimulans i den språkliga utvecklingen. 

I vardagen är det de små sakerna som är viktiga att ta tillvara ex vid blöjbyten på/av klädning och 

måltider. Vid dessa tillfällen stimulerar vi den språkliga utvecklingen, kroppsuppfattning, begrepp, 

matematik. Utbildad personal förstår att dessa tillfällen är viktiga. Att ha ett medvetet förhållningssätt 

och språkbruk utvecklar barns språk och med språket i fokus i planeringen har vi kommit långt i våra 

strävansmål. Vi vet att språksvaga barn har brister i sin kommunikation i samspel med andra barn och 

vuxna. Att inte förstå lekens regler leder till missförstånd och konflikter. Det måste finnas tid att 

lyssna på barnen annars kommer de inte att lyssna på oss vuxna. Utifrån kunskap och erfarenhet 

planerar vi så att de får bra stöd. Ibland behövs det resurs till gruppen för en kortare eller längre period 

så att vi blir tillfredställda med resultatet. 

Vi har inte alltid utbildad personal på alla avdelningar. Målet att inte öka antalet barn i våra grupper 

har stor betydelse för barnens trygghet, språk och inlärning. Personalen använder olika material och 

metoder för att stimulera alla barns språkliga utveckling men alla har samma mål att sträva mot. 


Våra riktlinjer i läroplanen beskriver att vi ska verka för det enskilda barnet, ta tillvara varje barns 

förmåga och förbereda dem för delaktighet och ansvar. Nuvarande situation visar att tiden för varje 

barn har minskat och stressen ökat både bland barn samt personal då antalet barn i grupperna ökat. Vi 

är måna om barnens språkutveckling och jobbar efter läroplanens strävansmål som finns med i vår 

planering. Med de metoder och material vi använder kan vi följa barnens språkutveckling. Vissa barn 

behöver mer stöd för att lättare möta skolans framtida krav. Vi tycker att barngrupperna är för stora 

och vill ha samma stöd som tidigare för att bättre leva upp till läroplanens strävansmål. 

Resursteamet finns inte längre till förfogande och det samarbete vi hade påbörjat som upplevdes positivt 

avbröts då dessa togs bort. Vid inskolning av barn med annat språk saknas förhandsinformation 

om behov av tolk så att vi kan förbereda detta innan första besöket. Det har saknats insatser från 

specialpedagog till viss del under läsåret och för närvarande har vi ingen att konsultera. Det finns 

därför inget bra sätt att hantera frågor och rådgivning. 

27


Specialpedagogens kompetens är också en resurs då det gäller andra avvikelser i barnens utveckling. 

Det är viktigt att i ett tidigt skede hjälpa dessa barn och att personalen får stöd. Detta kan annars 

påverka barnens skolgång och hela deras utveckling på ett negativt sätt. 

Östers mål med 11 barn på småbarnsavdelningarna och 16 barn på syskonavdelningarna känns fjärran. 

Förutsättningarna för att upprätthålla kvaliteten har minskat genom de försämringar vi tidigare nämnt 

och gör att arbetet påverkas negativt. Föräldrarna tycker att situationen med ökande antal barn är 

otillfredsställande. Det är positivt att vi fokuserar på barnens språkutveckling, har bra arbetsformer 

och metoder. Ny litteratur har inhandlats och en del personal har deltagit i fortbildning som med fördel 

kan användas till barns språkliga utveckling. 

Åtgärder 

• Vårt mål är att HT 08 ta del av TRAS-metoden för att lära oss mer om barns språkutveckling. 

• Delge varandra vilka metoder och material vi använder oss av till barns språkutveckling. 

• Lämplig åtgärd är att ge oss tillgång till ett team bestående av specialpedagog, barnpsykolog 

och logoped. 

• Lämplig åtgärd för kommunen är att fullfölja de mål de satt upp angående antal barn i 

grupperna. 

TORNA HÄLLESTAD FÖRSKOLA 


När det gäller språkutveckling har de olika avdelningarna arbetat med olika projekt beroende på 

barnens olika åldrar, förmågor och intressen. 

På avd. Junibacken har personalen haft sagotema. De har valt en saga, samlat rekvisita i en korg, 

spelat upp sagan för barnen och därefter låtit barnen själv använda rekvisitan. Spännande när små tvååringar 

börjar ”härma” personalen, läsa bok, använda rekvisita. På avd. Bullerbyn har sagotemat 

”Törnrosa” blivit ett projekt med en av våra studenter och vår sagopedagog. 

”Sagan är något som inger oss hopp, som vi bär med oss hela livet, att det goda till slut segrar över det 

onda” säger sagopedagogen. Alla barnen får var sin roll och spelar med i berättelsen. Barnens roller 

växer fram tillsammans med pedagogerna. Rekvisitan framställs tillsammans med barnen. Det blev 

framträdanden både förde minsta barnen och de större barnen vilket de var mycket stolta över. På nya 

avd. Katthult har vi de äldsta förskolebarnen. De har blivit en ny grupp som under våren arbetat med 

sagor, rim och ramsor, dockteater och egna böcker om olika saker som fångat barnens intresse. I 

samband med invigningen av skolan satsade vi på att köpa in nya böcker till skolans bibliotek – en bok 

till varje elev/barn i Torna Hällestad skola och förskola. 


På alla avdelningarna har det varit fokus på sagoteman, läsning och teater. Pedagogerna är mycket 

nöjda med årets arbete. I samband med invigningen av skolan inhandlades en bok per barn, även till de 

minsta, för att ytterligare stimulera deras fantasi. Vi har också besökt teaterföreställningar i Dalby med 

våra 3-4 åringar. Samtliga avdelningar har god erfarenhet av våra bokpåsar som vi erbjuder familjerna 

att låna hem. Barnen på Katthult har introducerats i skolans mediatek där de fått lyssna på sagor. 

Åtgärder 

• Vi skall fortsätta att utveckla barnens språk och väcka lust och nyfikenhet för böcker och 

sagor. Det kan vi göra genom besök för alla barnen i vårt bibliotek och kontakt med 

skolbibliotekarien. 

28



Kursplaner och betygskriterier 2000 

”Kunskap bildas genom språket och genom språket görs den synlig och hanterbar. Svenskämnet i 

skolan syftar till att tillsammans med andra ämnen i skolan utveckla elevernas 

kommunikationsförmåga, tänkande och kreativitet.” 


I Bifrostarbetets läs- och skrivverkstad ges eleverna rika tillfällen att tala, läsa och skriva och koppla 

samman dessa till en helhet. Biblioteket är integrerat i skolans verksamhet. I skolbiblioteket får de låna 

skönlitteratur och läsa böcker på sin egen nivå. Bibliotekarien stimulerar till läsning genom högläsning 

och bokprat om nya böcker och böcker som anknyter till det aktuella temat. 

Biblioteket är en lustfylld miljö och stimulerar läsutvecklingen. Det finns böcker för alla elever. 

Bibliotekarien servar elever och pedagoger med olika media bl.a. DAISYböcker. 

Under Litteralundveckan hade årskurs 6 författarbesök av Tomas Halling och årskurs 1 besökte 

bokbussen där de fick höra en saga. Bibliotekariens insatser i skolan är mycket värdefulla. För att 

säkerställa en god läs- och skrivutveckling fanns på skolan läsåret 2007/2008 utöver klasslärare också 

speciallärare, skolbibliotekarie, logoped, modersmålslärare och lärare i svenska som andra språk. 

Utöver den vanliga läs – och skrivundervisningen jobbar vi med inferenser, analys av texter som grund 

för skrivande av sagor och annan egenproducerad text, läsförståelsefrågor till skönlitteratur enskilt och 

i grupp, strategier i fri skrivning och skrivande med bildstöd (berättelsens väg). I de lägre årskurserna 

har vi arbetat mycket med träning av språklig medvetenhet (Bornholmsmetoden) bl.a. att särskilja ljud 

för underlättande av skrivning och läsning. På våra F-6 möten har vi bl. a. pedagogiska diskussioner i 

svenska där vi delger varandra tips, idéer och tankar. 

I Svenska som andraspråk försöker pedagogen utgå ifrån vad elever undrar över eller känner att de 

behöver veta mer om. I detta arbete har de bland annat arbetat med mindmaps och utifrån den fått 

skriva egna böcker som analyserats. De arbetar med både ordkunskap, läsförståelse och analys av ljud 

i ord. Klasslärare informerar om vad eleven har svårt för att förstå av arbetet i klassen. Detta bearbetas 

i svenska som andraspråk undervisningen. 

Biblioteket fungerar också som ett av fritidshemmets rum. Även efter skoltid finns det möjlighet till 

högläsning och egen lässtund. Då samtalar fritidspedagoger mycket med barnen och tar sig tid att 

lyssna. De lägger stor vikt vid konflikthantering och samtal om känslor. Barnen har möjlighet att 

skriva eget materiel på datorer. De gör pjäser, bildberättelser, böcker och sångtexter. Rollspel 

förekommer både inomhus, med egna figurer, dockor, plastdjur och legofigurer och utomhus. 

Pedagoger resonerar med barnen under tiden som de spelar spel, lägger pussel eller pysslar och på så 

sätt stimuleras barnens språkutveckling. 


Under vårens AP-möten har vi arbetat med en skrivelse från Myndigheten för skolutveckling ”Att läsa 

och skriva” för att medvetandegöra undervisande lärare på skolan om vikten av kunskap i språk- och 

läsutveckling. Detta har inspirerat till fler diskussioner angående läs- och skrivutveckling och 

därigenom en automatisk fortbildning av pedagogerna. I svenska som andraspråk undervisningen har 

arbetet med de egentillverkade böckerna gjort eleverna motiverade att lära sig och de har ställt många 

frågor. 

Vi anser fortfarande att LUS-punkterna inte är rättvisande när det gäller barns läsutveckling. På 

Hagalundskolan har 18 av 21 elever i år 3 uppnått LUS-punkt 15, vilket är målet för år 3. I år 6 har 29 

av 31 elever uppnått LUS-punkt 18 a, vilket är målet för år 6. 

29


Vi har i år 2008 funnit elever som klarat LUS-punkt 16, men inte klarat LUS-punkt 14 i 

åldersadekvata texter. Speciallärarna har varit i kontakt med Bo Sundblad, upphovsmannen till LUS. 

För att klargöra och diskutera våra bedömningar. 

Han hade inte stött på detta problem tidigare utan ansåg att vi var för hårda i våra bedömningar. Vi 

fann elever som klarade LUS-punkt 14 (sökläsning) i skönlitteratur, men inte faktalitteratur. Detta kan 

förklaras med fenomenet ”The forth grade slump” som innebär att läsutvecklingen kan stagnera och 

verka hackig. Många barn med fonologiska svårigheter blir duktiga på att lära sig ordbilder. Därför 

kan de klara de flesta texter upp till och med år 3. När de sedan möter åldersanpassade 

läromedelstexter i år 4 verkar det bli en tillbakagång i läsförmågan. Detta kallas ”The forth grade 

slump”. 

30


Elever som lästekniskt befinner på LUS-punkt 18a, men inte är bokslukare redovisar vi i våra egna resultat 

som LUS-punkt 18. Vid redovisandet till BSF Öster redovisas dessa som LUS-punkt 18a 

eftersom det inte finns någon kolumn för 18 i den färdigskrivna mallen. Pedagoger på skolan deltar i 

nätverk för erfarna lärare och som läs – och skrivutvecklare. I arbetet med textanalys och skrivande av 

sagor och egenproducerad text visade det sig att eleverna inte tog till sig sagoanalysen och kunde 

återge det i sitt eget sagoskrivande. De skrev texter om det som låg nära deras vardag. 

Logopedens insatser har varit av stor betydelse för det enskilda barnet och dess föräldrar, men 

omfattningen har ej varit tillräcklig. Pedagogerna har fått hjälp av logopeden med att analysera läs- 

och skrivsvårigheter. 

Åtgärder 

• Läsåret 2008/2009 kommer vi att arbeta med ett läs- och skrivprojekt, IRIS = Inspirerande, 

Reflekterande Insatser i Svenska, som innefattar hela skolan. 

• Arbetet med fortbildning för pedagoger kommer att fortgå under hösten 2008. 

• Vi kommer att utveckla det vidgade språkbegreppet med t.ex. det matematiska språket. 

• Vi önskar fler tillfällen till pedagogiska samtal där vi delger varandra erfarenheter och tips. 

• De elever som inte uppnått LUS-punkt 15 i år 3 får fortsatt specialundervisning i svenska i år 

4. 

• De elever som deltar i Svenska som andraspråk undervisningen kommer att analyseras 

språkligt med performansanalys. 

• Eleverna behöver arbeta mer med analys av sagor och berättelser för att lära sig olika sätt för 

skrivande och söka mer än handlingen i en text. 

• Eleverna behöver få höra och läsa sagor under hela skoltiden. 

• Logoped/talpedagog behövs för de elever som har sen talutveckling. 

NYVÅNGSKOLAN F-6 

I kursplan 2000 står bl. a att skolan skall sträva efter att eleven: 

- utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och 

av eget intresse 

- utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete 

med andra 


Ett exempel från en förskoleklass: 

Man har arbetat med språklig medvetenhet i form av ett temaarbete om djungeln. Barnen fick vara 

delaktiga och bestämma temats inriktning. Med utgångspunkt i ord som hade anknytning till djungelns 

djur och växter arbetade man strukturerat med språklig medvetenhet inom områdena rim/ramsor, meningar, 

ord, stavelser och ljud. Ett exempel på hur klassen arbetade med ord är t.ex. apa och anakonda. 

Barnen lyssnade om orden var långa eller korta. De lärde sig om ordens form och innehåll samt antal 

stavelser i orden. 

Förutom språklig medvetenhet ingick även bild, form och musik i temat. Man gjorde bl. a en stor krokodil 

i papier mache som sedan användes vid ett sångframträdande ”Sång på gång”. En sång handlade 

om en krokodil i Nilen. Detta framträdande dokumenterades med digital kamera och det skrevs en 

gemensam diktering. Barn lär sig bl.a. om hur meningar är uppbyggda, att stor bokstav och punkt 

används samt läs- och skrivriktning. De dokumenterade allt sitt arbete i en individuell djungelbok. 

31


LUS, läsutvecklingsschema, har använts: 

- till att fånga upp elevers läsutveckling, 

- som hjälp till en del lärare att utforma IUP och åtgärdsprogram 

- som ett arbetsredskap för bedömning av elevers läsutveckling. 

Vi har genomfört LUS minst en gång per skolår. 

Elever som genomgått F-klass och ej nått målen 

År F LUS 3 2 % 

År 1 LUS 10 

År 2 LUS 13 

År 3 LUS 15 

32 

Elever som genomgått år 3 och ej nått målen 

År F LUS 3 0% 

År 1 LUS 10 10% 

År 2 LUS 13 18% 

År 3 LUS 15 35% 

Vi har valt att analysera resultat från F-klass och år 3. I de F-klasser som vi följer har inte alla elever 

nått vårt mål i april månad. Dock har alla elever nått målet, LUS- punkt 3, vid vårterminens slut. 

Speciella resurser har satts in i år 3, för de elever som inte hade klarat målet i år 2. Dessutom har 

ytterligare 7 elever fått extra lästräning enskilt eller i liten grupp under en period av åk 3. Detta har 

varit när en klasslärare signalerar att det finns risk att en elev inte ska nå sina mål för sin årskurs. 6 

elever som fått extra stöd har stora koncentrationssvårigheter. Trots denna insats har antalet elever 

som inte klarar målet ökat från 18% till 35% 

Många sätt har använts för att arbeta med språk- och läsutveckling hos elever i skolår 4-6, t ex: 

bokprat; bibliotekarie presenterar nya böcker 

• bok- och läsecirkel; olika nivåer och kopplade diskussionsfrågor 

• lärare väljer bok till eleven som sedan gör en muntlig eller skriftlig presentation 

• lustläsning, läsa varje dag i skolan i bok som man valt själv (av lust) 

• läsedagbok; t ex ”Seites skatt” lästes högt och sedan fick eleverna olika läs- och skrivuppgifter 

• satt upp mål på 10000 sidor skönlitteratur och redovisat muntligt eller skriftligt 

• arbetat med klassiker; läst text och fakta om författare 

• processkrivning som mynnar ut i egna böcker i SO och egna pjäser till föräldramöten 


Att arbeta framgångsrikt med språklig medvetenhet kräver att man kan dela in elever i små grupper. 

Det är viktigt att alla elever känner sig trygga i en grupp och ges möjlighet till att våga ”språka loss”. 

Att dela en klass i mindre grupper fordrar att personal och lokaler finns att tillgå, vilket är en brist på 

skolan. Genom ett temaarbete som beskrivits ovan får barn kunskap i ett sammanhang. Detta skapar 

förståelse och lärande hos barn. Läshastighet och lust att läsa har höjts. Det är naturligt att alltid ha en 

bok på gång. Elever är klara över vilken typ av bok de tycker om och utmanas att pröva nytt. 

Elever i skolår 4-6 har hittat sin stil i skrivandet. Många har nu tillräckligt med tekniker för att komma 

igång snabbt, använda dialog och att få stuns i sitt berättande. För många har skrivandet blivit ett 

behov. Att ta reda på fakta och sedan föra in detta i egna skriftliga arbeten stimulerar elever att arbeta 

bra utan att jämföra sig med kamrater. Det är roligt att läsa varandras arbeten. 

Nyvångskolan har fortsatt använda LUS för att bedöma elevers läsutveckling. En stor nackdel med 

schemat är att LUS-punkterna ligger mycket tätt i början, medan det krävs att många kriterier ska vara 

uppfyllda för att en elev ska avancera från t.ex. punkt 13 till 15. En viss tveksamhet finns till 

placeringen av punkt 14 ”sökläser” som kommer före punkt 15 ”läser flytande”. En elev kan ”fastna” 

på punkt 13 för att den inte har förstått hur man ”sökläser”, även om den kan ”läsa flytande”.


I skolår F-3, då normalelevens läsning snabbt utvecklas och de olika stegen är lättare att känna igen, 

har det varit lättare att bedöma. Ju längre elever har kommit i sin läsutveckling desto svårare har det 

varit att göra en rättvis bedömning. 

För elever med dyslektiska svårigheter är LUS-schemat ett alltför grovt bedömningsinstrument. De 

kanske aldrig når punkt 15 trots att de kontinuerligt förbättrar sin läsförmåga. Det finns inte tillräckligt 

många steg på LUS-schemat för att synliggöra deras framsteg. Det är några förklaringar till att vissa 

elever ligger kvar på samma LUS- punkt under flera terminer. 

Detta får inte lättvindigt tolkas som att ingen utveckling har skett. Att uppnå en god samsyn i bedömningen 

är fortfarande en svårighet. Vi har inte hunnit arbeta tillräckligt med detta och kommer att tas 

upp som en fortsatt diskussion. LUS är svårtolkat och ger inte oss pedagoger någon ytterligare 

kunskap om elevernas läsförmåga. Kriterierna är inte tydliga. LUS blir subjektivt beroende på vem 

som bedömer. Elever blir inte rättvist bedömda. Det har därmed också varit svårt att göra jämförelser 

över år och elevgrupper. Det är dessutom svårt att använda på elever med läs- och skrivproblematik 

och även på elever med invandrarbakgrund. Vi har noterat ett visst motstånd från pedagogerna mot 

genomförandet av LUS på grund av ovanstående brister. 

Åtgärder 

Vi ska diskutera följande: 

• Är LUS - schemat ett bra verktyg för att bedöma läsutveckling? 

• Bör målen för de olika årskurserna korrigeras? 

• Är det rimligt att en så stor andel barn ska behöva specialundervisning 

för att nå målet för sin årskurs? 

• Gör läraren en ”låg” bedömning för att han/hon är osäker? 

• Vad kan vi göra inom klassens ram för att förbättra läsförmågan hos 

eleverna? 

Vi ska utveckla bokprat genom diskussioner om huvudpersoner, miljön, språk mm. 

Vi ska starta en bokcirkel med tema knutet till Livskunskap. 

Vi ska fortsätta en schemalagd läsning. 

Vi ska starta skrivprojekt om läsvärd historia. 

Vi ska diskutera former för en effektiv diagnostisering av läsutveckling. 

NYVÅNGSKOLAN 7 - 9 

Kursplan i ämnet svenska 

”Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin 

förmåga att tala, lyssna, läsa och skriva samt att uppleva och lära av skönlitteratur, film och teater. 

Språkförmågan har stor betydelse för allt arbete i skolan och för elevernas fortsatta liv och 

verksamhet. Det är därför ett av skolans viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för elevernas 

språkutveckling. Ämnet skall ge läs-, film- och teaterupplevelser och tillfällen att utbyta erfarenheter 

kring dessa.” 


Exempel på lärarbeskrivning av hållbar läs- och språkutveckling för årskurs 7-9. Språkutveckling är en 

ständigt pågående process, såväl i som utanför skolans värld. När elever börjar i årskurs 7 kan de både 

läsa och skriva. Spännvidden är emellertid stor, vad beträffar förmågan att läsa och förstå samt att 

kunna uttrycka sig i tal och skrift. Under årskurs 7-9 arbetar vi målmedvetet med att träna dessa 

moment. Först och främst försöker vi att öka elevers läslust, men också se till att bredda deras läsning. 

Klassen läser t ex gemensam ungdomsbok, som sen diskuteras i grupper eller i klassen eller både och. 

Ibland får elever skriftligt besvara frågor på bokens innehåll och syfte, d v s göra ett försök till analys. 

Under årskurs 9 vävs dessa frågor och svar samman till en ”berättelse”. Då har de flesta elever börjat 

läsa vuxenlitteratur och i samband med momentet litteraturhistoria väljer många att läsa en svensk 

klassiker t ex Löwensköldska ringen, Utvandrarna, Kallocain m fl. Läsningen har då blivit ett 

naturligt/självklart inslag i deras vardag. Alla har alltid en bok på gång. 20-30 minuters extra 

33


läsning/vecka – på mentorstid – har självklart också varit positivt för elevers språkutveckling. För att 

ytterligare stimulera till läsning försöker vi att en gång/läsår ha författarbesök (2007/ 08 –Katarina von 

Bredow) Dessutom deltar flera klasser i Littera Lunds årliga utbud; t ex författarföredrag och 

skrivarstuga. 

Vi har en naturlig kontakt med skolans bibliotek men också med biblioteket i Dalby. Årskurs 7 får 

klassvis alltid ett besök från biblioteket i byn. Bibliotekarie berättar på ett intressant sätt om ett antal, 

relativt nyutkomna böcker. Denna lektion följs snarast upp av ett biblioteksbesök, då elever får 

bekanta sig med miljön, men också välja en gåvobok. Under årskurs 7-9 tränas skriftliga momentet 

kontinuerligt bl. a genom bokredovisningar. Elever uppmanas att välja olika sätt att redovisa; 

recension, personbeskrivning, nytt slut eller fortsättning på boken. Vi försöker också i detta 

sammanhang få elever att förstå innebörden av begreppet ”Less is more”. En övning ”Syramördaren”, 

lär elever att komprimera texter, d v s att ta bort onödiga och betydelselösa ord. Vi jämför då också 

olika typer av texter, alltifrån barnspråk, talspråk till byråkratsvenska. 

Exempel på andra sätt att träna skriftliga moment: 

rättstavningsövningar (årskurs 7) 

beskriva en bild 

skriva till en bild – Vad hände innan? Vad händer nu? Vad kommer att hända? 

skriva om (bearbeta) en intetsägande berättelse till något innehållsrikt och intressant 

beskriva en person, en gammal man, en ung kvinna, en baby etc. 

beskriva ”En varm dag på stranden” resp. ”En mörk kväll i skogen”. 

Vid alla beskrivningsövningar ska alla sinnena användas. Dessa kortskrivningar sker alltid på tid (10- 

15 min). Eleverna ”leker journalister”, som måste bli klara före pressläggning. Detta skapar 

koncentration och fokusering, men också frustration, dock en positiv sådan, då de inte får skriva klart. 

Produkterna redovisas frivilligt i klassen alt. läses för varandra. Allt för att inspireras, men också för 

att känna att det finns en ”nära” mening med uppgiften. Genom att hela tiden utöka ordförråd och 

framför allt arbeta med synonymer blir elevernas språk med varierat, nyanserat och precist. Under 

upprepade tillfällen, inför uppsatsskrivning får elever arbeta med rena språkövningar t ex dialog och 

meningsbyggnad. Muntlig framställning går ofta hand i hand med övriga moment inom svenskämnet, 

men tränar dessutom studieteknik. Det stärker elevers självförtroende, de vågar stå för sina åsikter och 

vågar ifrågasätta. 

Exempel på muntlig redovisning: 

Årskurs 7 – redovisa egen bok alt. valfritt område; hobby etc, - frivillig filminspelning. 

Årskurs 8 – redovisa internationellt känd byggnad alt. uppfinnare eller konstnär. 

Årskurs 9 – redovisa svensk författare – oftast i grupper om 7-10 elever. 

Muntlig framställning föregås av; 

att tänka på vid redovisning (punktvis) 

att söka fakta (bibliotek, Internet etc.) 

att plocka ut det viktigaste (studieteknik) 

att sammanställa (skrivträning) 

Detta tar 3-5 veckor i anspråk, beroende på årskurs. 

Framställningen bedöms skriftligen av såväl elever som lärare. Både positiva och negativa omdömen 

bör komma fram. Allt för att ”nästa gång” ska bli ännu bättre. 

Resultat från nationella prov i ämnet svenska, årskurs 9 

34


Betyg 

Ej deltagit 

X G VG MVG 

Antal 1 - 43 53 10 

Procent 1 40 50 9 



59% av eleverna har klarat VG eller MVG på det nationella provet och samtliga deltagande elever har 

uppnått kraven för G. Ett resultat som vi ska vara tillfreds med. Undervisande lärare gjorde 

bedömningen att en elev ej skulle utföra provet. I fortsättningen kommer vi att ta kontakt med 

Skolverket om liknande beslut ska tas. Avseende läs- och språkutveckling gör skolledningen 

bedömningen att våra medarbetare arbetar med varierande metoder på ett professionellt sätt och att 

uppnåendemålen för årskurs 9 uppnåtts med råge. 

Åtgärder 

• Vid nästa års kvalitetsredovisning ska vi redovisa hur vi arbetar med moderna språk. 

TORNA HÄLLESTAD SKOLA 


Under året har vi fortsatt vårt arbete med att stimulera barn till läsning genom olika sätt. 

Detta gör vi genom: 

Dagliga lässtunder där barnen läser själv eller pedagoger läser för barn. 

Vår skolbibliotekarie gör ett ovärderligt arbete med sitt bokprat i klasserna som stimulerar barnen 

läslust. Hon har även gett boktips till föräldrar på föräldramötet. I samband med invigningen av skolan 

satsade vi på att köpa in nya böcker till skolans bibliotek – en bok till varje elev/barn i Torna Hällestad 

skola och förskola. Träning i språklig medvetenhet sker företrädesvis i F-klassen men också därefter 

för de elever som behöver det. I slutet av läsåret gör en fonologtest för att kontrollera elevernas 

kompetens gällande språklig medvetenhet. I vårt tematiska arbetssätt uppmuntrar vi elever att arbeta 

med alla sinnen och vi stimulerar lusten att läsa och skriva. För att möta elevernas behov måste 

pedagogerna använda olika läsinlärningsmetoder. Språksvaga elever har fått språkstimulering av 

logoped. Specialpedagog har gett språkstimulering till några elever med stora språkliga svårigheter 

genom bl a samtalsgrupper. När det gäller LUS-resultat är det intressant att se hur informationen av 

detta får pedagogerna att arbeta på olika sätt för att stödja eleverna. 


Resultat av vårt arbete visar på ett bra resultat. 

Våra elever har haft en positiv utveckling, men alla har inte fått all den hjälp i den utsträckning de 

behövt. För att utveckla vår egen syn på läs- och skrivutveckling har lärarna tillsammans med 

Hagalundskolans lärare arbetat med Skolverkets ”samtalsguide” i svenska som har letts av vår läs- och 

skrivutvecklare. 

Åtgärder 

• Vi behöver mer specialpedagoginsats för att ge alla elever bättre förutsättningar att nå målen. 

• För att ytterligare stimulera barnen skall vi inrätta en Sagohörna i anslutning till biblioteket. 

2.2.2 Skolbarnsomsorgen 

HAGALUNDSKOLANS FRITIDSHEM 

Vi har valt att kvalitetsredovisa fritidshemmet efter intentionerna i Skolverkets ”Allmänna råd och 

kommentarer Kvalitet i fritidshem”. 

Fritidshemmets uppdrag - Redovisning av resultat 

35


Vårt uppdrag är att vara ett komplement till skolan och att ge barnen en meningsfull fritid och stöd i 

sin utveckling. Vi är lyhörda för deras behov och ger dem utrymme att förverkliga sina idéer. 

Fritidshemmens metodik är laborativ och praktisk och vi lägger stor vikt vid det sociala samspelet. 

Den fria leken är en viktig del av verksamheten och vi försöker främja den genom att ha materiel som 

inspirerar och rum som kan fungera. Högläsning, sång, musik och rörelse är också viktigt för barnens 

utveckling. Pedagogerna försöker återkoppla till skolans tema genom att under fritidshemstid fortsätta 

med praktiska aktiviteter knutna till temat. Konflikthantering är också ett viktigt inslag eftersom man 

lägger stor vikt vid att motverka diskriminering och vill främja likabehandling. 

På fritidshemmen pågår ofta många olika aktiviteter samtidigt. Barnen blir glada och positiva när de 

själva får välja vad de vill göra – delta i planerade aktiviteter eller ”pyssla” själv. Det idoga arbetet 

med vår värdegrund och samtal kring denna har resulterat i färre konflikter. Leken står fortfarande i 

centrum och barnen ”tillverkar” ofta saker, som de sedan använder i sin lek. Ibland uppträder barnen 

inför varandra med t.ex. sång och teater. 


Personalen sätter barnen i främsta rummet. Aktiviteterna är många och stämningen är hjärtlig. Både 

flickor och pojkar deltar i de flesta aktiviteterna oberoende av kön. Vi lyckas med att se individen, 

men även flickan och pojken. Möjligheterna är många när man arbetar som vi gör men det är 

utrymmeskrävande. Barnens arbeten behöver förvaras någonstans. Eftersom våra lokaler ska inrymma 

både verkstadsarbeten och fritidshemsbarnens arbeten kan det ibland bli ont om plats på bord och 

hyllor. 

Åtgärder 

• Mer förvaringsutrymme, men var? 

Normer och värden - Redovisning av resultat 

Vi arbetar utifrån värdegrunden och likabehandlingplanen och lägger stor vikt vid konflikthantering. 

Alla ska kunna känna att de är lika mycket värda oavsett kön, hudfärg, religion, storlek, 

hemförhållande m.m. 

Vi tillåter inga kränkningar! Vi har samtal med barnen, både enskilt och i grupp, om vikten av att 

stötta och hjälpa varandra i olika situationer. Vi diskuterar även vår gemensamma miljö och vår 

materiel. Vi har färre konflikter. Barnen respekterar olikheter och kan se dem som en tillgång. 

Samtalen med barnen ger trygghet, trivsel och ansvarstagande barn. 


Vi har många samtal om olikheter och många samtal vid konflikter. Äldre barn har större förståelse 

och kan sätta sig in i hur andra känner och tänker. De har lärt sig att hantera en del konflikter själv och 

ser sig som goda förebilder för de yngre barnen. Gruppens storlek och sammansättning har betydelse. 

Barn och föräldrar vet att vi tar deras oro och iakttagelser på allvar. En faktor som påverkar resultatet 

är att vi har nolltolerans när det gäller kränkningar. Pedagogerna samtalar ofta om stämningen i 

gruppen och om incidenter som inträffat och föräldrarna informeras vid behov. Vi når bäst resultat när 

personal och föräldrar samarbetar. 

Åtgärder 

• Arbeta med samarbetsövningar för att svetsa samman grupperna mer. 

• Att genomföra planerade aktiviteter för att tydligare visa på att olikheter kan vara en stor 

tillgång. 

• Samtal om normer och värden i mindre grupper. 

36


Jämställdhet mellan pojkar och flickor - Redovisning av resultat 

Vi erbjuder en verksamhet som utgår från barnens idéer och intressen oavsett kön. Pojkar och flickor 

leker tillsammans och deltar i gemensamma aktiviteter på lika villkor. Krabbeluren delar upp barnen i 

flickor och pojkar när man har aktiviteter i gymnastiksalen. Det har fungerat bra. Både pojkar och 

flickor deltar i våra aktiviteter. Inte någon avstår p.g.a. att det är ”för tjejer” eller ” för killar”. Pojkar 

och flickor leker gärna med varandra, både stillsamt och livligt och i olika typer av rollspel. 


Eftersom pedagogerna inte lägger några könsvärderingar i aktiviteterna gör inte heller barnen det. 

Detta gör att utbudet av aktiviteter för varje barn blir större. På fritidshemmen finns både kvinnlig och 

manlig personal som förebilder för barnen. Det upplevs positivt av alla såväl personal som barn och 

föräldrar. 

Åtgärder 

• Förbättra miljön både ute och inne för att underlätta den könsneutrala leken. 

Redovisning av resultat - Barns delaktighet och inflytande 

Vi utgår från barnens egna idéer och spinner vidare på dem. Samtidigt vill vi göra dem medvetna om 

den demokratiska processen som gör att man inte alltid kan få igenom sin egen vilja. Ibland måste man 

kompromissa eller ge efter för ett majoritetsbeslut. På samlingarna kan barnen ibland lägga fram 

önskemål om vilka materialinköp man ska göra, vart man ska åka på utflykt och liknande. Barnen är 

delaktiga i planeringen och har stort inflytande över eftermiddagens aktiviteter. Detta visar sig genom 

den flora av aktiviteter som genomförs på avdelningarna. Eftersom barn ofta låter sig inspireras av 

TV-program har man på någon avdelning t.ex. haft en Let’s dance föreställning. 


Eftersom pedagogerna besitter olika kompetenser och har olika intressen har vi kunnat möta barnens 

önskemål på ett bra sätt och många idéer har kunnat genomföras. 

Åtgärder 

• Mer förvaringsutrymme. 

• Utrymme för vila och rekreation önskas, liksom mysiga smårum. Nu känns det som om all lek 

och alla aktiviteter sker inför öppen ridå. 

Ett mångkulturellt fritidshem - Redovisning av resultat 

Vi arbetar för allas lika rätt, oavsett kulturell tillhörighet. Vi ser till att alla kan delta i vår verksamhet 

och att de behandlas på bästa sätt enligt lagen om likabehandling. Vi berättar om våra högtider och 

traditioner och försöker ta reda på vad och hur man firar i andra kulturer. Barnen inser att alla kan vara 

tillsammans oavsett vilken kulturell tillhörighet vi har. Vi har alternativ vid aktiviteter som är 

kopplade till våra religiösa högtider t.ex. jul- och påskpyssel. Vi ser till att annan mat serveras och att 

föräldrar tillfrågas vid minsta tveksamhet. 


Eftersom vi har flera barn med specialkost blir det ”naturligt” med diskussioner om maten. Barn är ju 

av naturen nyfikna och då är det viktigt att vi pedagoger tänker på hur vi uttrycker oss. Här måste vi 

vuxna se oss som de viktigaste förebilderna och vara tydliga. Vi har möjlighet att påverka. 

Åtgärder 

• Det är viktigt att vi vuxna är tydliga förebilder 

37


Redovisning av resultat - Särskilt stöd 

Vi vill kunna ge rätt typ av stöd till de barn som behöver. En del barn behöver få veta i förväg vad som 

är planerat och vi ser till att de får den informationen. Ibland behöver barn hjälp med sin specialkost. 

De barn som får hjälp känner tillit till de vuxna och barnen ställer upp för varandra. 

Samarbete mellan fritidshem och hem - Redovisning av resultat 

Föräldrarna är alltid välkomna. På föräldramötena informerar vi om fritidshemmens mål och 

avdelningens planering utifrån målen. På så sätt vill vi göra föräldrarna medvetna om vår pedagogiska 

verksamhet. Vi samtalar med föräldrarna vid lämning och hämtning av barnen. Vi är alltid öppna för 

förslag från föräldrarna och bemöter kritik på ett konstruktivt sätt. Vi har bra kontakt med våra 

föräldrar. De har förtroende för oss och vet att vi arbetar för deras barns bästa. Vid behov tar vi 

omgående kontakt med föräldrarna och vice versa. 


Den dagliga kontakten med föräldrarna upplevs som öppen och avspänd. Under läsåret har 

föräldrakontakten på Krabbeluren minskat. Ju äldre barnen blir desto mindre kontakt har vi med 

föräldrarna. Barnen går hem själv och skriver själv in sina tider på avdelningens listor. Vi kontaktar 

föräldrarna vid behov och de kontaktar avdelningen. Några avdelningar har ”öppet hus” för föräldrar 

och andra bjuder i stället in föräldrarna vid temaavslutningar i samarbete med skolan. Man vill visa på 

det gemensamma arbetet i skola och fritidshem. 

Samarbete med andra verksamheter - Redovisning av resultat 

Under morgon- och kvällstid är avdelningarna Krabbeluren och Lunden sammanslagna. På höst-, 

sport- och påsklov samverkar vi under större delen av dagen och ibland hela dagar. Vi har 

gemensamma aktiviteter. På sommarlovet samarbetar vi med Nyvångskolans fritidshem under tre 

veckor, då all sommarfritidshemsverksamhet förläggs där. Lunden, som har F-klassbarnen, har bjudit 

in förskolan till teaterföreställningar. Barnen som går i F-klassen träffar sina gamla kamrater och 

fröknar och förskolebarnen får se fritidshemslokaler och skola. Samarbetet mellan avdelningarna 

Krabbeluren och Lunden resulterar i att alla barn känner varandra och är trygga med de vuxna. 

Samarbetet med Nyvångskolan underlättar för personalen att ta semester och är ekonomiskt riktigt 

eftersom många barn är lediga under denna period. (Veckorna 29 – 31) 


Samarbetet mellan avdelningarna Krabbeluren och Lunden fungerar bra och är en förutsättning för att 

personalens scheman ska fungera. Under loven har samarbetet gjort att vi kunnat genomföra bra 

aktiviteter, även om någon eller några i personalgruppen varit lediga. Samarbetet med Nyvångskolan 

har ett bra syfte men det måste planeras i god tid. Inför sommaren 2008 har vi haft planeringsmöten 

med representanter från både Nyvångs- och Hagalunds ansvarsområden. Det är positivt att möta andra 

pedagoger och ta del av deras verksamheter. 

Åtgärder 

• Att fortsätta med ”Sommarlovsgruppen”. En utvärderingsträff på höstterminen och tre träffar 

inför sommarlovet kan vara lagom. 

• Att ha regelbundna träffar med all fritidshemspersonal i Dalby och Torna Hällestad för 

pedagogiska samtal. Skrylleängskolans personal var inte med denna gång, men bör bjudas in. 

• Att arbeta för en likvärdig pedagogisk verksamhet på skolorna i Dalby och Torna Hällestad. 

38




Vårt mål är att ge alla barn en meningsfull fritid och att utveckla barnens förmåga att ta initiativ och 

ansvar. Barnen stimuleras att delta i olika aktiviteter och särskilt den fria leken uppmuntras. Vi är 

lyhörda för vad barnen är intresserade av och vad de vill göra. 

Under året har verksamheten fått anpassa sig mycket efter de yttre förutsättningar vi levt med. Under 

höstterminen var vi mycket trångbodda på Hällbodal. Varje vecka gick pedagogerna ut till någon plats 

i Dalby, t ex scoutstugan. Barnen utvecklar sin fantasi och kreativitet genom t.ex. rollekar, musik, 

arbete i ”snicken” eller ”ateljén. Barnen ska känna att de är delaktiga i verksamhetens innehåll. I Torna 

Hällestad skola finns en tradition att vara ute mycket. Det blev lättare att kunna infria det från 

vårterminen 2008. 


Under hösten var det tydligt att tillvaron på Hällbodal angav ramarna för verksamheten. När vi kom 

tillbaka till Torna Hällestad utvecklades verksamheten rejält och det blev större valmöjlighet. 

Tematiskt arbetssätt - Redovisning av resultat 

Under höstterminen arbetade vi med ”Astrid Lindgren” eftersom det var 100 år sedan hon föddes. Det 

blev mycket uppmärksammat och vi kunde hämta mycket inspiration från många kulturella institutioner 

i omgivningarna. Efter en uppstartsdag med besök av Astrid själv, sakletning och krumelurpiller 

blev det ett spännande arbete med många olika inslag, Djurens rätt i samhället, barns olika villkor, 

barnen har byggt tittskåp med saga och berättarglädje. 

Under vårterminen har vi arbetat med samma tema som Hagalundskolan. Vi tycker det är värdefullt 

för eleverna att de har samma tema på samma gång. Nu blev valet av tema baserat på Torna Hällestads 

situation, att komma tillbaka till byn. Temat blev ”Jorden vi ärver” och speglar många olika områden, 

Historia, geologi, naturen omkring oss, miljökunskap osv. 

Bedömning av måluppfyllelse 

Vår bedömning av elevernas mål för Astrid Lindgren-temat är att de nådde målen. Temat var mera 

lättillgängligt och barnen kände till mera om innehållet än de senare temat. Fokus låg på Astrid, inte 

på sagofigurerna. Från sagornas värld ledde det annat arbete inom svenska-ämnet. Temat ”jorden vi 

ärver” har lärt barnen hur man läser av en kartbild, kontinentplattor och hur jorden har bildats. Barnen 

har fått en förståelse för att inget försvinner, men omvandlats till något annat. Detta har blivit 

intressant med tanke på miljöarbete och förståelse för vår miljö. 

NYVÅNGSKOLANS FRITIDSHEM 

• Förbättrad samsyn kring mål och KA-lektioner 

• Mer tid för pedagogiska diskussioner 

• Fortsatt kompetensutveckling för SET 

• Nytt fokus på hur vi ska arbeta vidare med ”En skola för hållbar utveckling” 

• Skola/fritidshem ska utveckla ett bättre samarbete. 


När det gäller måldokument har det utarbetats nya måldokument kring de flesta ämne. Däremot har det 

inte skett en samsyn kring sociala mål ännu. Fritidshem har godkänt nya sociala mål och kommer 

under låsår 08/09 använda dem för att kunna revidera under våren 2009. 

39


Under läsåret har det funnit 60 minuter till respektive arbetslag samt cirka 90 minuter konferenstid för 

fritidspedagoger. Kompetensutveckling kring SET har ej kunnat genomföras i den utsträckning som 

var tänkt p g a arbetsanhopning. När det gäller en skola för hållbar utveckling ligger detta inom 

området skola och är inte specifikt för fritidsverksamhet. 

KA (kreativt arbete) har inte fungerat tillfredställande i alla klasser. Personal har ett gemensamt ansvar 

att planera teman där KA är integrerat för att elever ska nå sina mål. 


Det har tillsatts en grupp fritidspedagoger som arbetar med sociala mål. Eftersom de sociala 

färdigheterna aldrig blir färdiga är det svårt att fastställa mål. Exempelvis om man diskuterar empati 

kan det under ett barns utveckling förändras över tid. Det som uppnås som 6-åring kan däremot vid en 

äldre ålder vara svår att uppnå. De sociala målen kommer kontinuerlig att revideras. 

De pedagogiska diskussionerna har inte varit tillfredställande. Mycket tid har använts till information. 

Gruppens storlek på 22 pedagoger i verksamhet från år F-5 har inverkat negativt på diskussionerna. 

Många nyrekryteringar har skett inom fritidsverksamhet och många tjänster har ej kunnat tillsättas 

med behörig personal. Både de många nyrekryteringarna och obehörig personal påverkar de 

pedagogiska diskussionerna. 

En del har gått KOMET-utbildning samt att all personal har gått PIM-utbildning vilket resulterat i att 

mycket att den pedagogiska tiden gått åt till kompetensutveckling. De pedagogiska diskussionerna har 

mest omfattat sociala mål. 

Nyvångskolan har haft en stor omorganisation där personal bytt lokaler, klasser, fritidshem och 

arbetskollegor. För två år sedan ändrades organisationen från åldersblandat till åldershomogent. 

Barnantalet har ökat vilket har lett till omprioriteringar av lokaler. Flygelavtalet har ännu inte lett till 

ett närmande av olika yrkeskategorier. 

Åtgärder 

• fortsatt utveckla mål och förankra dem hos elever och föräldrar. 

• mer information kommer att läggas ut i Fronter. 

• andra gruppkonstellationer kommer att utvecklas under läsåret. 

• värdegrundsarbetet kommer att fortskrida oavsett verktyg. 

• skola/fritidshem kommer att arbeta med tema ”ekologisk odling” under läsår 08/09 

• utveckla riktlinjer till flygelavtalet anpassat för olika yrkeskategorier. 

2.3 BSN Östers mål 

2.3.1 Skola för hållbar utveckling 

Myndigheten för skolutveckling: Ett lärande för hållbar utveckling karakteriseras av demokratiska 

arbetsmetoder och processinriktade förhållningssätt där de lärande är delaktiga och har ett reellt 

inflytande. Det innebär demokratiska arbetssätt, kritiska förhållningssätt, ämnesövergripande 

samarbeten och mångfald av pedagogiska metoder. 

Lpfö 98: Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt 

och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet Förskolan ska sträva efter att varje barn 

• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker. 

• utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga 

fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur. 

40


Lpo 94: Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (1985:1100) slår fast att 

verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska 

värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas 

egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (1 kap. 2 §). 

Genom ett miljöperspektiv får de [eleverna] möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva 

direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala 

miljöfrågor. Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva kan anpassas 

för att skapa hållbar utveckling. 


Familjedaghemmen har ansökt om Grön Flagg och satt upp fem mål i temat Livsstil och hälsa, som 

vad är kostvanor, rörelse, sinnen, vila och värdegrund. 


Barnen har bakat tunnbröd, gjort smör, nässelsoppa och pannkakor av nyplockade ägg. De har gjort 

kostcirkeln och pratat om vilken mat kroppen mår bra av och vikten av lugna måltider. Efter lunchen 

har de vila med avslappning till saga eller musik. Vidare har de odlat tomater från egna kärnor och där 

tagit upp om obesprutad mat. 


Kostvanor har varit konkret och bra att arbeta med. Hälsobullarna blev ett annorlunda samtalsämne, då 

ett barn trodde bullen hälsade goddag i magen. Här blev ett ypperligt tillfälle till både språkutveckling 

och sunda kostvanor. De har arbetat med rörelse och vila och barnen har fått insikt i varför vi behöver 

båda delarna. Barnen har också tagit del av kretsloppet med både nässlor och pannkakor. 

Åtgärder 

• Familjedaghemmen fortsätter med temat Livsstil och hälsa för Grön Flagg certifiering. 

HAGENS FÖRSKOLA 

Förskolornas arbetsplan trycker på att ge barnen goda kunskaper om vår miljö ute och inne. 

Hagens förskola har fått behålla sin Grön flagg och har satt upp 5 nya mål inom temat energi. 


Förskolorna har varit ute på någon lekplats i närmiljön och i naturen minst en gång i veckan där 

samling och fruktstund förlagts, vissa dagar har de haft lunchen med sig. Indiangruppen, som 

fyraåringarna kallar sig har arbetat med ämnet energi, vilket var föräldrarnas önskemål. Barnen har fått 

kunskaper om solens, matens, eldens och rörelsens energi. Barnen har berättat om solens värme, som 

smälter glassen och var de själva får sin energi ifrån samt betydelsen av den nyttiga maten för vår 

hälsas skull. De har grillat korv med eldens värme, gjort segelbåtar, som rör sig på vattnet med 

vindens rörelse och vindsnurror som gett vindspel i sinnenas rum. 


Här har det funnits stora möjligheter att bygga och konstruera i den fria leken ute, många tillfällen till 

samarbetsövningar samt matematiska diskussioner. Språkutvecklingen främjas med alla nya ord och 

begrepp i utemiljön. Indiangruppens diskussioner varifrån vår el kom, kopplade de snabbt till 

vindsnurrorna och de riktiga vindmöllorna. Vidare såg barnen plötsligt kretsloppet formas i naturen 

med solens värme till djur och växter, som vi sedan äter och dess betydelse för vår energi. Personalen 

var lite avvaktande till ämnet energi, men när de såg barnens nyfikenhet och hörde deras idéer, som 

fångades upp blev allt hur ”enkelt” som helst. Hagens förskola har fått behålla sin Grön flagg 08/09. 

Åtgärder 

• Sätta upp nya mål för Grön flaggarbetet, samt skicka in till Skola för hållbar utveckling. 

41


MÖLLEBACKENS OCH NYVÅNGS FÖRSKOLA 


Under läsåret 2007-2008 har förskolorna Möllebacken och Nyvång påbörjat ett arbete med att bli certifierade 

som ”Förskola för hållbar utveckling”. Naturskolan har under två dagar handlett personalen. 

Östra Mölla gårds förskola har slutfört ett arbete, samt skickat in resultatet, inom Grön 

Flaggkonceptet. Inom det närmaste året kommer Grön Flagg vara en del i förskola för Hållbar 

utveckling. När det gäller att öka kunskaperna om IT har delar av personalen på Östra Mölla gårds 

förskola genomgått grundläggande utbildning i pedagogisk IT-kompetens, s.k. PIM. 


Alla förskolor inom Nyvångsområdet har inte kommit lika långt när det gäller utformning av och 

inriktning på förskola för hållbar utveckling. Östra Mölla gård har genomgått en omfattande ITutbildning 

som har tagit mycket tid i anspråk. Det var inte så bra att inte all personal genomgick IT 

eller Hållbar utvecling samtidigt. För att utveckla förskolan genom stora övergripande insatser tar tid 

eftersom verksamheten ska störas i så liten grad som möjligt. Vi har möjlighet att under 4 dagar per år 

ha gemensam kompetensutbildning. Det är inte tillräckligt för att sätta igång och följa upp de mål vi 

har satt upp för utveckling. 

Åtgärder 

• Vi ska arbeta vidare för att planera för ett paraply för Hållbar utveckling och ansökan till 

skolverket ska ske under våren 2009. 



Under 2007 kunde vi inte behålla vår Grön Flagg som vi haft sedan 2003. Detta på grund av att vi 

hade verksamheter på två olika håll. Vår ambition att söka utmärkelsen ”Skola för Hållbar utveckling” 

kunde ej genomföras. 


Vi kan konstatera att vi inte lyckats med de uppsatta målen. Vi har redan nu ett arbete i verksamheten 

som passar in på kraven för skola för hållbar utveckling. Varje avdelning har arbetat några av de 19 

rubrikerna såsom ”jämställdhet”, ”miljö” eller ”ekologiska avtryck”. Från och med våren 2008 har vi 

återupptagit arbetet med Grön Flagg och vi kommer under hösten att arbeta med ett av målen, troligen 

”livsstil och hälsa ” tillsammans med förskolan. 

Åtgärder 

• Vi skall göra ansökan under hösten 2008. 

• Vi skall ta upp vårt Grön Flagg arbete med förskolan, troligtvis området ”livsstil och hälsa”. 



Till grund för temaarbetet ligger målen för det Bifrostinspirerade arbetssättet. Höstterminens tema 

”vvv.vår världsvandring” skulle uppfylla följande mål: Att utveckla förståelsen för mångfalden i 

samhället, att skapa förståelse för våra och andra människors levnadsvillkor och sätt att tänka, att 

stärka värdegrunden, att visa vår tids globalisering. 

För vårterminens tema ”Jorden vi ärver” sattes dessa mål: Att komma med idéer till en grönare 

skolgård, att få kunskap om vår närmiljö, att känna till de fyra elementen varav jord är ett och 

grundläggande för allt liv, att få kunskap om jordens sårbarhet, att arbeta i enlighet med vår arbetsplan 

för en hållbar utveckling. Bifrostarbetet är ett ämnesövergripande tema. Därför redovisas också de 

ämnesmål som står i styrdokumentet LPO 94 och som kommer att omfattas av temat. Dessa mål är 

kända för lärarna och finns med i dokumentationen över temat. 

Även mål för det praktiska arbetet redovisas för eleverna innan deras planering påbörjas. 

42


Temat ”Vår världsvandring” innehöll både svenskarnas utvandring till Amerika och andra länder och 

invandring till Sverige under olika perioder i historien. 

Elevernas ”brainstorm” och lärarnas idéer gjorde att ämnet breddades till att också ta upp exempelvis 

mat, brev- och dagboksskrivande, näsduken som avskedsflagga, indianer, kartkunskap och kännedom 

om andra länders geografi, kultur, flora, fauna, flyktingproblematik, trygghet/otrygghet. 

Skolan hade ett samarbete med SFI studenter (svenska för invandrare). De besökte skolan vid flera 

tillfällen då de berättade om sina hemländer och deltog i undervisningen. Önskemål finns, från båda 

parter, om ett fortsatt samarbete. Temat ”Jorden vi ärver” kom att handla mycket om miljövård, 

sopsortering, utrotningshotade djur, men också om berggrund, vulkaner, månadsstenar, jord och jordmån, 

odling i stort format av bönder och odling i litet format i byttor i klassrummen. 

Läsårets båda teman har i mycket stor utsträckning berört ämnen i ”Lärande för hållbar utveckling”. 

Arbetet med båda temana följde den vanliga formen; inspirationsdag, brainstorm, arbete i klasserna, 

kurser, åldersblandade verkstadsgrupper med tre pass i veckan, nytändning för alla – på våren var det i 

Torna-Hällestad, som hade samma tema. På hösten skedde temaavslutningen under två dagar med 

hälften av Hagalundskolans elever per dag. Den var uppdelad på tre tillfällen på vårterminen. 

En viktig del av temaarbetet är elevernas utvärdering. Den gör att de går igenom och summerar vad de 

lärt sig under sitt arbete. Det blir både en reflektion och ett befästande av kunskapen. Elevernas 

utvärdering tar alltid upp deras inställning till ämnet, utformningen, måluppfyllelsen, men också en 

bedömning av den egna insatsen. Elevantalet per pedagog har i vissa grupper varit högre under året, 

vilket har påverkat målet med vårt arbetssätt negativt. Pedagogernas dokumentation av 

verkstadsarbetet och arbetet i klassen blir ett rikt kartotek av lektioner och tips. Dessa finns samlade i 

en pärm med papperskopior, men också i sammanfattad form i papperskopia och på Fronter. 


Elevernas utvärderingar är ofta positiva. Det negativa, som eventuellt framkommer gäller det egna 

utförandet. Pedagogerna är dock inte alltid av samma åsikt. Arbetet bedrevs i enlighet med målen. När 

det gäller de äldre barnen så tog temaarbetet en lite annan riktning än pedagogerna hade tänkt sig, efter 

framställningen av elevernas egna idéer i början av vårterminens tema. Läsårets båda teman har i 

mycket stor utsträckning berört ämnen i ”Lärande för hållbar utveckling”. 

Under vårterminen har hela rektorsområdet haft samma tema och målsättning. Målet om en grönare 

skolgård skapades för Torna Hällestads nya skola och har inte kunnat genomföras på Hagalundskolan. 

Förändringen av temaavlutningen från en gemensam dag till flera olika dagar har ur 

planeringssynpunkt varit att föredra, men pedagogernas utvärdering av dagarna har inte fungerat lika 

bra. Eleverna har varit nöjda. Lärartätheten har minskat på skolan de senaste åren vilket har inneburet 

större elevgrupper, även i verkstadsgrupperna. Därför har elevernas arbete, i större utsträckning, styrts 

och blivit mindre individuellt. 

Åtgärder 

• Inför kommande läsår omfördelas pedagogresurserna så att verkstadsgruppernas elevantal blir 

jämnare. 

• Målen måste tydliggöras för eleverna och föräldrarna i ännu högre grad än tidigare. 

• Varje inlämnat dokument i Bifrostrummet på Fronter kommer att ligga kvar under en längre 

period, enligt önskemål. 

• Utformningen av temaavslutningen kommer att diskuteras vidare. 

NYVÅNGSKOLAN 


Den 1 november 2007 ansökte Nyvångskolan (åk F-9) om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. 

Vi blev tilldelade utmärkelsen den 28 februari 2008. 

43



Myndigeheten för skolutveckling skriver i sitt utlåtande att Nyvångskolan arbetar aktivt för att underhålla 

och utveckla våra omvärldskontakter. Som exempel ger dem studiebesök till vårt elevråd, 

delaktighet i Lunds undomsting och medverkan i Elevriksdagen. Samarbetet med Naturskolan kring 

Gröna skolgårdar lyfts fram som exempel på den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling. Våra 

regelbundna utvärderingar på elevernas syn på deras möjlighet till inflytande i undervisningen lyfts 

tillsammans med skolans satsning på att utbilda personalen i SET och KOMET fram som hållbar 

utveckling. 

Åtgärder 

• Inom tre år ska vi ansöka om att förnya vår utmärkelse en skola för hållbar utveckling. 

Myndigheten för skolutveckling pekar på följande utvecklingsområden. 

• Dokumentera våra pedagogiska moment där vi konkretiserar hållbar utveckling och därmed 

uppmärksamma målen i läroplan och kursplaner med koppling till hållbar utveckling. 

• Utveckla det pedagogiska arbetet kring de ekonomiska aspekterna på hållbar utveckling. 

• Se hållbar utveckling som en röd tråd i all undervisning i syfte att främja ämnesövergripande 

samarbete. 



Under 2007 kunde vi inte behålla vår Grön Flagg som vi haft sedan 2003. Detta på grund av att vi 

hade verksamheterna på två olika håll. Vår ambition att söka utmärkelsen ”Skola för Hållbar 

utveckling” kunde ej genomföras. 


Vi kan konstatera att vi inte lyckats med de uppsatta målen. Vi har redan nu ett arbete i verksamheten 

som passar in på kraven för skola för hållbar utveckling. Varje avdelning har arbetat några av de 19 

rubrikerna såsom ”jämställdhet”, ”miljö” eller ”ekologiska avtryck”. Från och med våren 2008 har vi 

återupptagit arbetet med Grön Flagg och vi kommer under hösten att arbeta med ett av målen, troligen 

”livsstil och hälsa ” tillsammans med skolan. 

Åtgärder 

• Under hösten 2008 avser vi att ansöka om utmärkelsen för Hållbar Utveckling och Grön 

Flagg. 

2.4 Lokala mål 

2.4.1 Läxpolicy 


År F-3 

Läxorna i åk F-3 är oftast veckoläxor. Innehållet är i huvudsak läsläxor, färdighetsträning och 

undersökande uppgifter i matematik. Veckoläxorna har tillkommit på föräldrarnas initiativ. Läxorna är 

anpassade till elevens mognad och förmåga. 

År 4-6 

Samtliga klasser skriver in läxorna i skoldagboken i god tid för att ge eleven möjlighet att planera sitt 

veckoarbete och informera och involvera föräldrarna. Många av läxorna är veckoläxor och inga läxor 

ges från en dag till den andra. Läxor ges i de teoretiska ämnena. Klasserna har bestämda veckodagar 

då läxor i de olika ämnena ska redovisas. Detta informerar vi om på föräldramöten och i terminens 

första månadsmeddelande. Mängd och antal läxor ökar med ålder och i förhållande till vad eleven 

klarar av. Alla läxor är genomgångna i förväg. De görs för att få en förförståelse till vidare arbete i 

skolan, som repetition, för att få en läsupplevelse eller för att befästa kunskap. Eleverna redovisar sin 

läxa men det behöver inte alltid vara läraren som är mottagaren. Det viktiga är att eleverna är medvetna 

om att läxan görs för deras egen skull. 

44


År 7-9 

Läxhjälp efter skoltid ledd av pedagoger har funnits i mycket liten skala.. För de allra flesta elever och 

deras föräldrar fungerar läxorna bra. Läxorna upplevs oftast meningsfulla med en tydlig koppling till 

arbetet i skolan. Enstaka föräldrar har framfört att de ibland har problem med att hjälpa sina barn med 

läxorna t.ex. i engelska och matematik. Då får eleverna olika hjälpmedel, t ex. engelsk text inläst på 

band, för att kunna arbeta med läxorna själv. Eleverna har inflytande över läxornas mängd, innehåll 

och redovisning. 


Läxorna på Hagalundskolan fungerar generellt sett bra enligt den läxpolicy som gäller för skolan. 

Dock måste insatserna för de elever vars föräldrar upplever att de inte har möjlighet att hjälpa sina 

barn intensifieras. Elevernas inflytande över läxorna bör öka. 

Åtgärder 

• För de elever vars föräldrar har svårigheter att hjälpa sina barn planeras läxhjälp ledd av 

pedagoger efter skoltid. Denna läxhjälp ska vara öppen för alla elever. Genom diskussioner 

på klassråden och vid utvecklingssamtal ska vi ge eleverna större möjligheter att påverka 

innehåll och mängd av läxor. 

2.5 Likabehandlingsplan 

Ur Skollag (1985:1100): 

1 kap, § 2, 3 st Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande 

demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje 

människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. 

Ur Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever: 

6§ Huvudmannen skall se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen 

skall syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion 

eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra 

trakasserier och annan kränkande behandling. I planen skall planerade åtgärder redovisas. Planen 

skall årligen följas upp och ses över. 

8§ Om huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller 

annan personal får kännedom om att ett barn eller en elev i verksamheten anser sig ha blivit utsatt för 

trakasserier eller annan kränkande behandling i samband med att verksamheten genomförs, skall huvudmannen 

eller den huvudmannen bestämmer utreda omständigheterna och i förekommande fall 

vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan 

kränkande behandling. 

Ur Lpo 94 1 Skolans värdegrund och uppdrag 

Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes 

välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för 

mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans 

måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser 

Ur Lpfö 98 1Förskolans värdegrund och uppdrag 

Förskolan ska ta tillvara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, 

så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. 

Hagalunds ansvarsområde har en likabehandlingsplan, där det är inskrivet att förskolorna arbetar kontinuerligt 

med värdegrunden 

45



Familjedaghemmen vill lära barnen demokratiska regler, respekt för varandra och inflytande. 


I temat Livsstil och hälsa har barnen jobbat med barn i andra länder och valt ut Afrika. Barnen har 

byggt upp bostad med väggar av lera, halmtak och eldstad av målade makaroner. De har också gjort 

experiment med rent och smutsigt vatten, som sedan kopplades till sjukdomarna i Afrika. 


I temat Livsstil och hälsa har det funnits många diskussioner om värdegrunden. Barnens arbete med 

barn i andra länder har väckt många frågor om deras leverne. Här har barnen på ett tydligt sätt kunnat 

förstå skillnaderna i de olika sätten att leva. Barnen i Afrika har inte haft mat och vatten varje dag, 

som i vårt land och dessutom är det sällan rent vatten. Barnen förstod att det var farligt att dricka det 

smutsiga vattnet, då de såg hur stickorna färgades av smutsen. Vidare har de fått insikt i barnens brist 

på leksaker, skolgång och läkarvård. All personal har varit på utbildning med Lisbeth Pipping och 

arbetat med olika exempel i likabehandling på APT. Inga redovisade ärenden. 

Åtgärder 

• Fortsätta med aktuella utbildningar och diskussioner. 

ALLÉGÅRDEN OCH HAGENS FÖRSKOLOR 

- Förskolornas värdegrund bygger på demokrati, trygghet, jämställdhet, mångfald och ansvar. 

- Att få uttrycka sin åsikt och bli respekterad och hörd, i ett tillåtande klimat så att barn, 

föräldrar och personal kan påverka och känna sig delaktiga i verksamheten 

- Att visa lojalitet mot fattade beslut 

- Att ha tillit till sig själv och andra 

- Att inte bli kränkt 

- Att verksamheten är strukturerad och planerad med tydlig målsättning 

- Att ha lika värde 

- Att visa respekt och aktning för varje människa utifrån hennes förutsättningar, behov och 

bakgrund 

- Att stereotypa könsroller ska motarbetas i alla sammanhang och alla ska ha samma 

möjligheter att pröva och utveckla nya förmågor och intressen. 

- Att verka för integration mellan människor med olika etnisk, religiös och kulturell bakgrund 

- Att stå för sina handlingar och skapa en positiv samvaro i gruppen 


I Astrid Lindgrens olika sagor har det funnits mycket idéer till värdegrundsarbetet under hela läsåret. 

Vi har haft vänskapens dag den 14 februari, där vi lyfte fram våra olika känslor i hjärtat som glad, 

ledsen, ensam och arg. Barnen samlades i olika åldersgrupper i lekhallen med en personal som 

berättade sagan om Pricken. Därefter gick sagostenen runt och varje barn fick berätta om sina känslor i 

samband med sagan, rätten att avstå finns alltid. 

Arbetet med 5-åringarna var syftet att barnen skulle lära känna fler kompisar inför skolstarten. Barnen 

har träffats två gånger i veckan och haft gymnastik och skapande verksamhet var sin dag. Leken har 

haft stor betydelse där samarbetsövningar haft stort värde. Gymnastiken har varit varannan vecka i 

skolans gymnastiksal, vilket gav trygghet inför skolans värld. Värdegrundsarbetet genomsyrade 

dagligdags all verksamhet på förskolorna. 

I genusarbetet använde vi en flanosaga om ”Fyra hönor och en tupp”, som handlade om hur tuppen 

själv vill bestämma på gården och hönsen mådde mer och mer dåligt över detta. Till slut gick hönsen 

på kurs och lärde sig hur de skulle tala högre, bli starkare och som de sade ”burra upp sig”. Efter 

sagans slut, diskuterade vi sagan och barnen fick rita något de tyckte om från sagan och berätta varför. 

46



Många barn har kunnat omsätta den kunskap de förvärvat, som när ett barn ville skriva kompis och ett 

annat barn hjälpte henne att se på namnen på närvarotavlan och på så sätt hitta bokstäverna till kompis. 

Vid ett annat tillfälle blev ett barn ledsen och kompisen säger, det gör inget man får vara ledsen. De 

flesta femåringar har hittat nya kompisar och vet hur och var de ska klä om samt duscha i skolan vid 

gymnastiken. När en flicka inte fick vara med i pojkarnas lek, sa kompisarna ”burra upp dig” som 

hönsen. Många föräldrar har visat uppskattning med vårt värdegrundsarbete i bland annat vår 

trivselenkät och hur de hör barnen resonera hemma. 

Allégården och Hagens förskolor har redovisat fyra ärenden med handlingsplaner. Genom våra 

redovisade ärenden har vi inte lyckats med alla barns lika värde, visa respekt och aktning för varje 

människa utifrån hennes förutsättningar, behov och bakgrund. 

Personalen har varit på Lisbeth Pippings föredrag och arbetat med likabehandlingsexempel på en 

utvecklingsdag. Genuspedagogen har lärt personalen att granska barnlitteratur. De fick olika frågor 

med anknytning till barnlitteraturen på deras avdelningar. Frågorna var bland annat, vilket kön hade 

författaren, hur gestaltades personer, vad hade de för yrke, färg på kläder m.m. Detta satte igång 

tankarna kring genus och ökade deras genusmedvetenhet. Vi har även beställt in litteratur som riktar 

sig till både barnen och personalen. 

Nästa termin gjorde varje avdelning observationer på i vilka rum flickor/pojkar leker i enligt ”Husmodellen” 

där frågorna var till exempel, vad exakt är det som de gillar, vilka platser, ämnesområden 

och aktiviteter ogillar/undviker flickor/pojkar på förskolan, vad är det exakt som de ogillar? 

Husmodellen visade tydligt hur uppdelat det kan vara mellan flickor/pojkar i förskolan, men också att 

vi kunde se att i vissa rum var det inte lika könsstereotypt som vi trodde t. ex i kuddrummet. 

Personalen blev mer medveten om vad för aktiviteter och rum de erbjuder barnen. Föräldrarna har 

också fått utbildning i bland annat vad genus betyder, hur vi arbetar med genus och vad för olika 

faktorer som påverkar oss i samhället (leksaker, kläder, reklam). 

Åtgärder 

• Genuspedagogen fortsätter att utbilda personalen. 

• Personalen ska arbeta med ett nytt material Stegvis för att få nya idéer om värdegrundsarbetet 

• Barngruppernas storlek har stor betydelse för hur alla barn blir sedda. 



De olika avdelningarna har arbetat med detta på olika sätt för att nå barnens olika mognadsnivåer. På 

Junibacken har man arbetat med tema känslor, identifierat olika känslolägen, ”glad”, ”ledsen” eller 

”arg”. På Bullerbyn har man diskuterat känslor som tex ”Hur känns det när man är arg? ”, ”Hur är man 

när man är snäll mot någon?” På Katthult har man fokuserat på det positiva och förstärkt det goda 

beteendet. Det är viktigt att bryta mönster, hur vi är mot varandra, de har också pratat om lika och 

olika. Man har arbetat med Katthults solstrålar. Varje solstråle är en kod för hur man skall vara mot 

varandra. 


Allt detta är ett förebyggande arbete som man ständigt måste arbeta med. Svårigheten är att veta hur vi 

når fram till barnen. Personalen upplever de har lyckats med detta. Det kan man bedöma och analysera 

i barnens lekar och sätt att vara mot varandra. Under året har vi en incident där vi fick upprätta ett 

åtgärdsprogram med inblandade parter. 

Åtgärder 

47


• Vi kommer att fortsätta detta arbete och använda oss av de arbetsmetoder som gett bra 

resultat. Därför är det viktigt med utvärdering från både personal och föräldrar. 

NYVÅNGS FÖRSKOLOR 


Vi har dokumenterat vår likabehandlingsplan för Nyvångs förskolor. Arbetsgruppen har bestått av 1 

personal från varje avdelning från Möllebacken och Nyvångs förskolor, har lagt grunden till en 

likabehandlingsplan Vårt arbete innehåller bl.a. förslag till metoder, direkta åtgärder och utredning, 

förebyggande arbete, föräldrainflytande, elevinflytande, uppföljning och utvärdering. Tillsammans 

med barnen har vi tagit upp trivsel – regler. I samlingar eller samtalsstunder har barnen fått reflektera 

över allas lika värde och likheter/olikheter. Vi har pratat om känslor och använder oss av hur, när och 

var frågor. Detta har hittills varit en naturlig del av vårt arbete. Våra förslag till metoder ska vi prova 

och utveckla nya arbetsformer. 


Socialsekreterarens kompetens har varit en tillgång i detta uppdrag och vi har kunnat få råd och stöd 

av henne. Arbetsgruppen har informerat personalen, på Möllebacken och Nyvångs förskolor, om 

innehållet i likabehandlingsplanen. Personalen har godkänt denna Möllebackens och Nyvångs 

förskolor har fått information om lagen om förbud mot diskriminerig och annan kränkande behandling 

av barn. Östra Möllagård har inte tagit del av likabehandlingsplanen och informationen angående 

lagen. Under året har vi gjort uppföljning och utvärdering av metoderna, samt återkoppling av 

arbetslagens insatser och åtgärder. 

Åtgärder 

• Fortbildning om likabehandlingsplanen och likabehandlingslagen ska eftersträvas. 

• Östra Möllagård informeras om Nyvångs förskolors likabehandlingsplan. 

• Revidering av planen ska ske under 2009 och förbättringar ska införas. 

HAGALUNDS SKOLA 

Inom Hagalunds ansvarsområde ska Inga barn eller elever utsättas för diskriminering eller annan 

kränkande behandling. Så långt det är möjligt ska sådan behandling förebyggas och motverkas i 

samverkan mellan skolledning, medarbetare, elever, barn och vårdnadshavare. 


Förebyggande åtgärder för motverkande av diskriminering/annan kränkande behandling: 

Alla klasser har arbetat med Hagalundskolans värdegrund ”Hjerta” i början av läsåret. Värdegrunden 

har delats ut till varje elev i början av läsåret. Texten har varit väl synlig för alla på skolan. 

Pedagogerna har haft kontinuerliga samtal med eleverna om hur de bör uppträda mot varandra. För att 

stärka deras sociala samspel har vi använt till exempel kompissamtal och värderingsövningar. På 

vårterminen har elever i årskurs 5 utbildats till kamratstödjare. Under utbildningen har eleverna sett en 

film om mobbning och har haft efterföljande diskussion. De har fått ta del av erfarenheter både från 

det gångna årets kamratstödjare och av elever från Nyvångskolans AMOR och ESKO - grupper på 

högstadiet. 

Samtliga elever i årskurs 6 fungerade som kamratstödjare på rasterna. De utvärderade sitt uppdrag på 

klassråden. Skolsköterskan har haft regelbundna hälsosamtal med skolans elever. Skolan har haft en 

likabehandlingsgrupp som haft möte minst fyra gånger under läsåret. Gruppen bestod av pedagoger, 

skolsköterska samt rektor. Lägesbeskrivning, kommande arbete och pågående ärenden har behandlats 

på möten. Gruppen ansvarade för utbildning av kamratstödjare och gruppen ordnade även en 

avtackningsfest för avgående kamratstödjare. Gruppen ansvarade för att den årliga trivselenkäten 

genomfördes bland våra elever. 

Skolan har haft ett trivselråd med elevrepresentanter från alla klasser, både pedagoger och rektor 

deltar. Vuxna har alltid funnits ute bland skolans elever när de haft rast. För att stärka vi-känslan på 

48


skolan samverkade årskurs 1-2, 3-4 samt årskurs 5-6 inom det tematiska arbetet. Vid upptaktsdagen 

och avslutningsdagen av temat deltog hela skolan. Annat som förstärkte vi-känslan var bland annat 

”Hela skolan vandrar” och ”Sång på gång”. Samtal med elever och föräldrar om skolsituationen har 

skett minst en gång per termin i samband med utvecklingssamtal. Om en elev har utsatts för allvarlig 

kränkande behandling har likabehandlingsgruppen kopplats in och arbetat efter en utarbetad modell. 

Kränkningsärenden dokumenteras och arkiveras. 


Likabehandlingsgruppen har under läsåret inte haft några fall av allvarlig kränkning. Årets trivselenkät 

har visat att majoriteten av våra elever upplever sina kamratrelationer som positiva. Enkäten har dock 

visat att enstaka elever har känt sig utanför gemenskapen. Skolans arbete för att stärka elevernas 

sociala förmåga har i stort utvecklat elevernas empati, tex. genom vårt arbete med KOMET. Trots 

skolans förebyggande arbete har det förekommit att elever inte följt skolans värdegrund. Årets 

kamratstödjare har varit mer synliga och engagerade. Deras utvärdering har visat att de upplever sitt 

arbete som kamratstödjare meningsfullt. De har även upplevt sin kamratstödjarutbildning som 

inspirerande. 

Trivselrådet har haft regelbundna möten där klassernas synpunkter har lyfts fram. Det tematiska 

samarbetet har stärkt vi-känslan och skapat en bra och trygg miljö mellan elever från skolans olika 

klasser. Vuxenstödet på rasterna har utökats och förbättrats då de vuxna känner eleverna och har 

kunskap om skolans regler.Flertalet av eleverna på Hagalundskolan har kommit från socialt trygga 

miljöer. Detta tillsammans med personalens och kamratstödjarnas engagemang har bidragit till ett 

vänligt klimat. Skolans småskalighet, där alla känner alla har också haft stor betydelse. 

Åtgärder 

• Trivselenkät återkommer i reviderad form. 

• Oförändrat vuxenstöd på raster. 

• Säkerställning av att all personal är införstådd med likabehandlingsplanen. 

• Skolans planer och regler skall finnas tillgängligt på skolans hemsida och fronter. 

• I KOMET- arbetet återstår att se över skolans ordningsregler. Detta sker under nästa läsår. 



Vi har arbetat kontinuerligt med skolans värdegrund HJERTA Alla elever har fått svara på enkäter om 

hur man mår och trivs på skolan. Vidare har klasserna haft återkommande kompissamtal. Vi har 

rapporterat händelser på skolgården till berörda klasslärare som sedan tagit upp det med eleverna på 

lämpligt sätt. 


Vi har under året haft en dialog med eleverna om hur man skall vara som medmänniska. Vi har bildat 

ett miljöråd på skolan med representanter från varje klass. Vi har haft ca 10 träffar under året och där 

tagit upp saker som vi har tyckt vara viktiga. Vi har en god stämning bland våra elever. Alla är väldigt 

omtänksamma och hänsynstagande. 

Åtgärder 

• Vi vill lära oss SET- metoden för att få större möjlighet att fördjupa oss i livskunskap. 

NYVÅNGSKOLAN ÅK F-9 


Nyvångskolans Likabehandlingsplan fastställdes den 5 februari 2007 och har under vårterminen 2008 

reviderats. Med utgångspunkt från en handledning från JämO, DO, HO, HomO och BEO, Förebygga 

diskriminering – främja likabehandling, har Likabehandlingsplanen utökats med punkten 

nulägesanalys. 

49


Sammanställning av Tillbudsrapporterna 

År F-6 

Under läsåret har 21 stycken tillbudsrapporter lämnats in till skolledningen. I samtliga fall var mer än 

en elev inblandad och i 7 fall var en vuxen inblandad på något sätt. Vid 12 av tillbuden har fysiskt våld 

förekommit och vid 16 av tillbuden har verbala kränkningar utsagts. I samtliga fall har samtal skett 

med skolledningen och kontakt har tagits med vårdnadshavare. 

År 7-9 

Under läsåret lämnades 14 stycken tillbudsrapporter lämnats in till skolledningen. I samtliga fall utom 

ett var fler än en elev inblandade. I hälften av tillbuden har fysiskt våld använts och i hälften har 

verbala kränkningar förekommit. Vid fyra tillbud har en vuxen varit inblandad på något sätt. I samtliga 

fall har samtal med inblandade och vårdnadshavare skett med någon ur skolledningen. Under året har 

3 polisanmälningar gjorts. 9 av 14 tillbud har skett under höstterminen och det bekräftar känslan av en 

turbulentare höst jämfört med våren. Arbetet med gruppsamtal i klasser, med elever och deras 

vårdnadshavare, spridning av vår värdegrund samt anställning av en elevassistent har under läsåret givit 

effekt. 


Det är vår bedömning att planen uppfyller de krav som ställs från Ombudsmännen. Punkten 

nulägesanalys beskriver det gångna årets arbete med kränkande behandling. Här redovisas statistik 

från Tillbudsrapporterna och analyser av de elevenkäter som är gjorda i årskurs 4 - 8. 

Åtgärder 

• Årlig revidering av likabehandlingsplanen. 

Delta i Malmö Högskolas utbildning angående aktuell forskning kring mobbning där arbete 

med likabehandlingsplanen är en del av kursen. 

• Utvärdering av elevråden sker vid den årliga utvärderingsdagen i slutet av maj. Samtliga 

vuxenstöd, skolledningen, elevrådens nuvarande och blivande ordförande använder en dag för 

att utvärdera årets elevrådsverksamhet. 

• Samtliga elever i år 4-9 får en utvärdering i enkätform under vårterminen. Vårdnadshavare i år 

2, 5 och 8 genomför en liknande enkät i samma tidsperiod. Enkäten innehåller frågor om 

elevernas och föräldrarnas upplevelse av hur skolan uppfyller kraven på värdegrunds- och 

kunskapsuppdraget. 

• Tidigt på höstterminen följs resultaten upp i varje klass av klassmentorerna. Man arbetar med 

hur man i den egna klassen skall åtgärda sådant som kommit fram på utvärderingen. Man 

lämnar in förslag på nya åtgärder till skolledningen, som med dessa förslag och 

utvärderingsresultaten som underlag beslutar om förändringar i verksamheten. 

• Om någon upplever eller upptäcker en kränkande behandling skrivs en Tillbudsrapport, se 

bilaga, som lämnas till ansvarig skolledare. Skolledaren ansvarar för att händelsen åtgärdas. 

Tillbuds – och Åtgärdsrapporter förvaras av skolsköterskan. Tillbudsrapporterna sammanställs 

och analyseras årligen av elevvårdsteamet. 

• Likabehandlingsplanen utvärderas och revideras efter varje läsår. Elever, föräldrar och 

personal ges möjlighet att påverka innehållet i texten. 

• I det årliga medarbetarsamtalet tas personalens arbetsmiljösituation upp. 

• En stark informell samtalskultur finns på skolan mellan de tre parterna elev, vårdnadshavare 

och personal. 

50


3. SAMMANFATTNING TEAM DALBY 

Uppföljning av tidigare beslutade åtgärder och pågående projekt 

Engelska och matematik 

I förskolan har stort fokus lagts på vardagsmatematik och utomhusmatematik. I åk 7-9 är berörda 

lärare nöjda med resultaten på de nationella proven. Slutbetygen stämde väl överens med resultaten på 

de nationella proven. 

Exempel på åtgärder 

Familjedaghemmen vill fortsätta tillvarata alla naturens och vardagens möjligheter till matematik. 

Inför kommande års planering har vi valt att arbeta vidare med dokumentation och Reggio 

Emiliapedagogik. Detta vill vi genomföra genom handledning av en Reggio Emilia-pedagogista. Se 

över möjligheten att ytterligare en gång förbättra rutinerna vid den muntliga prövningen på de 

nationella proven. 

Elev- och föräldrainflytande 

På Nyvångskolan är skolledningen relativt nöjd med de resultat som vi får på våra enkätfrågor 

angående elevinflytande. Dock är svarens medelvärde något sämre än motsvarande resultat på andra 

frågor från samma enkät. Det är skolledningen uppfattning att kontakten mellan klassmentorer och 

vårdnadshavare har utvecklats. 


Förtydliga för elever vad och när de kan påverka. Arbeta vidare med mål att sträva mot, men fokusera 

på ”tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö.” Utveckla större kompetens hos våra 

medarbetare, för att använda ”Fronter” som kommunikationskanal vid kontakt med föräldrar. 

Utveckla information till hemmen angående de nationella målen. 

Elever med behov av särskilt stöd 

På Nyvångskolan har 94 % av elever åk 4-6 angett att de alltid eller nästan alltid får det stöd de 

behöver för sin utveckling. Skolledningen för åk 7-9 gör bedömningen att KOMET-utbildningen som i 

stort sett alla lärare genomgått har medfört ett mer professionellt agerande vid mötet med eleverna. 


Kallelse till överlämnandekonferenser, förskola – förskoleklass samt åk 3 – åk 4, ska gå ut under slutet 

av lå 08/09 med uppföljning i slutet av september -09. Vi ska fortsätta med liten undervisningsgrupp 

för elever med Aspergers syndrom/autism men även här arbeta för att eleverna kan delta i 

klassundervisningen i större utsträckning. Vi ska använda verktyget Sociala berättelser för elever som 

ofta hamnar i konflikt 

Utvärdering av undervisningen 

Nyvångskolans enkät visar att 95 % av eleverna ofta eller alltid varit nöjda med undervisningen. 

Resultatet stämmer väl överens med skolledningens uppfattning om att undervisningen oftast håller 

hög kvalité och att det huvudsakligen beror på engagerade, lyhörda och kompetenta medarbetare. 


Fortsätta med årlig enkätundersökning för våra elever i åk 4-9, där ett av målen är att minska antalet 

elever som sällan eller aldrig är nöjda. Samla in sammanställningar och analyser av 

utvärderingsresultat från två undervisningsgrupper per lärare. Resultaten diskuteras med respektive 

lärare vid kommande medarbetarsamtal. 

Kunskap, lärande och färdigheter 

Språk- och läsutveckling 

51


I familjedaghem och förskola har pedagogernas engagemang och struktur gett resultat i barnens intresse 

för böcker och sagoberättande. Personalen är mån om barnens språkutveckling och jobbar efter 

läroplanens strävansmål som finns med i deras planering. Med de metoder och material de använder 

kan de följa barnens språkutveckling. 

I skolan använder vi oss av ett flertal skrifter från Myndigheten för skolutveckling i diskussioner med 

och emellan pedagoger samt LUS, Läsutvecklingsschema. Resultaten på de nationella proven i 

svenska för åk 9 är skolledningen tillfreds med. Avseende läs- och språkutveckling gör skolledningen 

bedömningen att våra medarbetare arbetar med varierande metoder på ett professionellt sätt. 


Arbeta vidare med läs och skrivutveckling i temat naturen. 

TRAS ska vi använda i utvecklingssamtalen med början lå 08/09, vilket ska ge oss en bättre möjlighet 

att samtala runt barnets språkutveckling. 

Lå 08/09 kommer vi att arbeta med ett läs- och skrivprojekt, IRIS = Inspirerande, Reflekterande Insatser 

i Svenska, som innefattar hela skolan. 

Skolbarnsomsorgen 

Pedagogerna samtalar ofta om stämningen i gruppen och om incidenter som inträffat och föräldrarna 

informeras vid behov. Den dagliga kontakten med föräldrarna upplevs som öppen och avspänd. 

Eftersom pedagogerna besitter olika kompetenser och har olika intressen har vi kunnat möta barnens 

önskemål på ett bra sätt och många idéer har kunnat genomföras. 


Arbeta med samarbetsövningar för att svetsa samman grupperna mer. Förbättra miljön både ute och 

inne för att underlätta den könsneutrala leken. Regelbundna träffar med all fritidshemspersonal i Dalby 

och Torna Hällestad för pedagogiska samtal. 

BSN Östers mål 

Skola för hållbar utveckling 

Det är Team Dalbys uppfattning att våra verksamheter har kommit långt när det gäller arbete med 

Skola för hållbar utveckling. Ett flertal förskolor har Grön Flagg certifiering och samtliga skolor har 

utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. 


Familjedaghemmen fortsätter med temat Livsstil och hälsa för Grön Flagg certifiering. Vi skall ta upp 

vårt Grön Flagg arbete med förskolan, troligtvis området ”livsstil och hälsa”. Se hållbar utveckling 

som en röd tråd i all undervisning i syfte att främja ämnesövergripande samarbete. 

Likabehandlingsplan 

Verksamheterna inom Team Dalby har arbetat aktivt med likabehandlingsfrågor. Genom kompetensutveckling 

och diskussioner har vi vidareutvecklat våra verktyg för att bättre kunna säkerställa det som 

våra Likabehandlingsplaner beskriver. Barn och elever har i olika undervisningsformer mött begreppet 

Likabehandling. 


Säkerställning av att all personal är införstådd med likabehandlingsplanen. Personalen ska arbeta med 

ett nytt material, Stegvis, för att få nya idéer kring värdegrundsarbetet. Vi vill lära oss SET- 

metoden för att få större möjlighet att fördjupa oss i livskunskap. Delta i Malmö Högskolas 

utbildning angående aktuell forskning kring mobbning där arbete med likabehandlingsplanen är en del 

av kursen. 

52


Föräldrakommentarer från skolkonferens 080923 för Hagens och Torna 

Hällestad förskolor 

53 

Bilaga 1 

Kvalitetsredovisning 

Tillägg - föräldrarna i Torna Hällestad vill poängtera hur mycket bättre maten har blivit i TH sedan 

deras nya kök tillagar maten, också som synpunkter med hänsyn till Hagens nedläggning av kök. 

Föräldrarna på Hagen vill lyfta fram den ekologiska maten, som idag är 71 % och är bland de ledande 

i Lunds Kommun. 

Vidare vill de lyfta fram Språkavdelningens arbetssätt, som positivt för hela förskolan. Där detta har 

spridit ringar på vattnet till alla avdelningar samt specialpedagogens arbete med utbildningen TRAS 

på alla avdelningar. 

Föräldrarnas sammanfattning av föräldraenkäten 2008 Hagalund och Torna 

Hällestad skolor 

Föräldrarna ger skolorna högt betyg i genomsnitt. Medelvärdena 3,92 resp 3,89 på en skala mellan 

1,00 och 5,00 måste betraktas som högt. Man kan också konstatera att skolorna ligger väldigt nära 

varandra i det totala medelvärdet. 

Följande fråga känns intressant nog att granska i detalj. 

”Hur upplever du den undervisning ditt barn får i skolan?” 

Klass Torna Hällestad Hagalund 

F 3,3 3,9 

1 4,6 4,2 

2 3,9 4,3 

3 3,8 4,1 

4 3,7 

5 4,2 

6 3,7 

När man jämför årets resultat med år 2007 så ser man en tydlig förbättring för Torna Hällestad, 

medelvärdet steg med 0,35 enheter. ”Matsituationen” och ”föräldramötena” var resultat som förbättrades 

radikalt (+0,67 och +0,68). Mest dramatiskt förbättrades resultatet av frågan angående ”fysisk aktivitet” 

(+0,84)! Detta är förklarligt då barnen förra året vistades i Hällbodal, där skolgården var minst 

sagt bedrövligt liten. Det är även glädjande att se att ”Förtroende för ledningen” har stigit (+0,33) om 

än från en låg nivå. 

Hagalund har dessvärre fått ett något lägre medel i år (-0,18). Det som tydligast försämrats är ”Föräldramöten” 

(-0,53) 

När vi jämför resultaten mellan de två skolorna så framstår tre skillnader tydligt. 

1. ”Matsituationen”. Torna Hällestad får hela 1,08 högre i medel än Hagalund. Detta måste 

betraktas som anmärkningsvärt! Hagalund får varmhållen mat från Nyvång. Torna Hällestad 

har numera ett förstärkt mottagningskök, all mat anländer kall och värms/tillagas på plats. 

2. ”Förtroende för skolledningen”. Hagalund ligger 0,94 högre än Torna Hällestad. Resultatet har 

som nämnts förbättrats tydligt, men en del arbete återstår. 

3. Tre frågor relaterade till fritidsverksamheten (säkerhet, trivsel och relation till personal). 

Torna Hällestad ligger 0,6-0,7 under Hagalund.


Resultaten från föräldraenkäten kan studeras i detalj på föräldrarådets hemsida. Sök er fram till sidan 

via www.lund.se eller www.torna-hallestad.se. 

54

Barn- och skolförvaltning Lund Öster Team Genarp 

KVALITETSREDOVISNING TEAM GENARP 2008 

GENARPS VERKSAMHETSOMRÅDE 

ENESTUGANS FÖRSKOLA 

GENATHORPS FÖRSKOLA 

WELINS FÖRSKOLA 

ÖRTAGÅRDENS FÖRSKOLA 


GENARPS SKOLA 

HÄCKEBERGASKOLAN 

Team Genarp 

Grundberg Anders 

Härstedt-Hansson Eva 

Jansson Karin 

Olofsson Ingalill 

Genarp den 15 oktober 2008 

Alla barn och elever som finns i Genarp 

är trygga, ansvarskännande, nyfikna och har lust att lära vidare. 

56


1:1 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

1:1 Innehållsförteckning 

1:2 Sammanställning av förkortningar 

1:3 Sammanfattning 

1:4 Verksamhetsbeskrivning förskola 

1:5 Verksamhetsbeskrivning grundskola 

2:1 Arbetet med kvalitetsredovisningen 

2:2 Utvecklingsområdet ”En trygg och god lärmiljö” 

2:3 BSN-Östers mål: Redovisning av LUS 

2:4 Lokala mål: Redovisning av läxpolicy 

2:5 Likabehandlingsplanen 

1:2 

FÖRKORTNINGAR VI ANVÄNDER I TEXTEN 

AK/PAK ArbetsupplevelseKartläggning och Psykosocial ArbetsmiljöKartläggning 

AMIGO Anti Mobbning I Genarps verksamhetsOmråde 

ANT Alkohol Narkotika Tobak 

ATAD Alkohol, Tobak och Andra Droger 

BRUK Bedömning, Reflektion, Utveckling, Kvalitet 

BSN Barn och skolnämnd. BSN Lund Öster, omfattar Genarp, Dalby, S.Sandby och Veberöd 

BSF Barn och skolförvaltning 

DLS Diagnostiska läs- och skrivmateriel. 

F-klass Förskoleklass 

Grskl Grundskola 

HLR Hjärt och lungräddning 

HT Hösttermin 

ILA Inflytande, Lärande, Ansvar 

IUP Individuell utvecklingsplan 

KOMET KOmmunikationsMETod 

Lpfö 98 Läroplan för förskolan 

Lpo 94 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet 

LUNK Lunds Ungdomsenkät 

LUS LäsUtvecklingsSchema 

PIM Praktisk IT och Mediekompetens 

SAM Systematiskt ArbetsMiljöarbete 

TRAS Tidig Registrering Av Språket 

VT Vårtermin 

ÖPP Örebro PreventionsProgram 

57


1:3 

SAMMANFATTNING 

I Kr 2007 gjorde vi i skolledningen följande analys: 

Vår organisation med ett 1-16 årsperspektiv ger goda förutsättningar för det salutogena perspektivet. 

Vi upplever att personalen trivs, känner delaktighet och inflytande vilket vi t ex kan se i den genomförda 

personalenkäten. Vi tror att resultatet till stor del beror på vårt långsiktiga värdegrundsarbete 

och en organisation som stödjer delaktighet och inflytande. 

Eleverna trivs och mår bra i skolan. Vi ser det t ex genom den höga närvaron och svaren i elevenkäterna. 

Det beror på en engagerad och välutbildad personal, välfungerande lokaler och ett 

långsiktigt arbete kring värdegrunden samt ett stort föräldraengagemang. Genom att vi arbetar med 

hela lärandemiljön inom förskoleverksamheten och i grundskolan, alla däri verksamma, samt relationerna 

dem emellan, ökar utsikterna för att nå framgång både kunskapsmässigt och hälsomässigt. 

Under läsåret 07/08 har vi fortsatt att arbeta med goda relationer och goda kunskaper i en skola för alla 

under temat ”En god och trygg lärmiljö”. Skolledningens målsättning är att i förskoleverksamheten 

och under grundskolan arbeta så att alla elever når utbildningsmålen och blir behöriga till 

gymnasieskolans program. Eleverna ska också nå målen med hög social kompetens, för att fungera väl 

individuellt och tillsammans med andra. I detta arbete ska alla elever och all personal vara delaktig. Ett 

gott samarbete med föräldrarna är också en förutsättning för goda resultat. De tidigare redovisade 

utvecklingsområdena: ”Språk- och läsutveckling”, ”Hälsa och miljö” samt ”Inflytande och 

delaktighet”, fortlöper, men nu under rubriken ”En god och trygg lärmiljö” vilket skolledningen menar 

vara grunden för välbefinnande och lärande. 

Allt arbete sker utifrån visionen: Alla barn och elever som finns i Genarps verksamhetsområde är 

trygga, ansvarskännande, nyfikna och har lust att lära vidare. 

I kvalitetsredovisningen redovisar vi: en verksamhetsbeskrivning, årets arbete med 

kvalitetsredovisningen, arbetet med utvecklingsområdet ”En god och trygg lärmiljö”, vår likabehandlingsplan, 

tankar kring läxpolicyn samt resultat av LUS. 

Den största delen av kvalitetsredovisningen handlar om vårt utvecklingsarbete. I år har skolledningen 

valt att utifrån arbetslagens redovisningar sammanfatta resultaten till ett gemensamt dokument. 

Utvecklingsarbetet ”En god och trygg lärmiljö” redovisas under rubrikerna ”goda relationer” och 

”goda kunskaper”. I resultatet kan ni se hur förskolorna arbetat med ”hjärtestunder”, tydliga rutiner 

och tecken för att skapa en trygg lärmiljö. I fritidshemmen har de många gemensamma aktiviteter och 

soaréprojekt för att skapa goda relationer och i grundskolan har de bland annat byggt broar mellan 

barn och vuxna och arbetat fram en handlingsplan för att förebygga användandet av alkohol, tobak och 

andra droger. I resultaten ser vi också ett arbete med matematik både i förskolan och i grundskolan på 

olika plan. Ett citat: en treårig flicka ber att få ett äpple av mamma. Mamman: - Vill du ha äpplet i 

båtar? Flickan: - Ja, fjärdedelar. 

I förskolan har utvecklingsarbetet med TRAS resulterat i ytterligare fokus på språkutveckling. 

I F-9 har pedagoger och elever arbetat med läsförståelse på olika sätt och där har de sett LUS resultatet 

förbättrats. Genom demokratiprojektet har pedagogerna fått en möjlighet att göra en utvärdering av 

elevernas uppfattning av ILA. I LUNK framgick att eleverna inte upplever att de har så stort 

inflytande. Det gäller för oss att skapa utrymme för elevernas inflytande, både det reella och det 

upplevda. Utifrån resultaten av enkäterna, arbetet med ILA har skolledningen bestämt att i kvalitetsredovisningen 

-09 redovisa utvecklingsområdet ”En god och trygg lärmiljö” med fokus på upplevelsen 

av inflytande. Våra medelmeritvärde fortsätter att öka och är mycket goda jämfört med riket och våra 

grannkommuner. När vi jämför oss med våra grannskolor ligger vi lite lägre. Varför? 

58


1:4 GENARPS VERKSAMHETSOMRÅDE 

Genarps verksamhetsområde omfattar förskoleverksamhet med fyra förskolor och 13 familjedaghem 

samt två grundskolor. Ledningsteamet för Genarps verksamhetsområde består av fyra skolledare med 

olika kompetens och erfarenhet, som tillsammans har ansvaret för förskole- och skolverksamheten i 

Genarp. Personalen är organiserad i arbetslag med arbetslagsledare. Ledningsteamet har ett nära 

samarbete med arbetslagsledarna. Skolledningen har uppdraget att bedriva verksamhet i ett 1- 

16årsperspektiv med ett gemensamt ansvar för hela verksamhetsområdet. 

VERKSAMHETSBESKRIVNING, FÖRSKOLEVERKSAMHET 

Förskoleverksamheten i Genarp består av 13 familjedaghem och fyra förskolor med totalt elva 

avdelningar. I förskoleverksamheten är ett antal barn med särskilda behov integrerade. 

Föräldrarna har möjlighet att välja omsorg för sina barn. Vi ser en ökande efterfrågan på platser i 

förskolan. Beroende på gruppernas storlek och antalet barn som kan befinna sig i respektive verksamhet, 

kan inte alltid föräldrarnas önskemål helt tillgodoses. Efterhand som förskolan byggs ut, kan vi 

bättre tillmötesgå föräldrarnas önskemål. 

Förskola antal 

avdelninga 

r 

ålder antal 

barn 

okt- 

07 

59 

antal 

barn 

i 

april- 

08 

barn i 

allmän 

förskola 

barn 

med 

särskild 

a behov 

Persona 

l 

Genathorp 

barn 1-5 år 

1 1-5 16 18 3 

Enestugan, 

småbarns avd. 

2,5 1-3 33 35 1 8 

Enestugan syskonavd. 

2 3-4 32 34 1 6 

Enestugan 

5-årsavd. 

1 5 21 21 4 

Welins 

förskola 

1 1-5 19 22 4 

Örtagården 3 1-5 45 47 10 

Familjedaghe 

m 

1-5 59 66 14 

Under året kan barnantalet i grupperna och därmed personaltätheten variera. Grundbemanningen i förskolan 

behöver vara 2,75 % tjänst per avdelning för att följa det politiska målet med 11 barn på 

småbarnsavdelningar och 16 barn på syskonavdelningarna. Under året har inte det politiska målet med 

11 respektive 16 barn i grupperna uppnåtts, beroende på antalet barn i kö, samt de ekonomiska 

förutsättningarna. Därför är det istället beräknat 12 respektive 18 barn per avdelning. Barn som 

placeras i verksamheten utöver de politiska målen 11 respektive 16 sker alltid i dialog med personalen. 

Ett annat politiskt mål är ”tre månaders garanti” vilket innebär att efter tre månader i kö skall en plats i 

förskoleverksamheten erbjudas. Det medför att överinskrivningar kan bli aktuella. Personal i verksamheten 

uppmanas då att beskriva på vilket sätt en överinskrivning påverkar arbetet och gruppen. Det är 

inte alltid så att ett barn till innebär att den pedagogiska verksamheten påverkas. 

VERKSAMHETSBESKRIVNING, GRUNDSKOLA 

I Genarps verksamhetsområde finns två skolor, Häckebergaskolan och Genarps skola. På Genarps 

skola finns dessutom den av Lunds skolors resurscentrum lokalt integrerade gruppen med plats för 4-6


elever från hela Lunds kommun. Vår verksamhet har ett stort geografiskt upptagningsområde. Det innebär 

att mellan 25-30 % av eleverna åker skolskjuts. 

Genarps skola 

Genarps skola har cirka 380 elever och omfattar förskoleklass, skolår 1-9 samt fyra fritidshemsavdelningar. 

Den pedagogiska personalen är uppdelad i fem arbetslag: ett arbetslag skolår F-2, ett arbetslag 

skolår 3-5 och tre arbetslag skolår 6-9. 

Häckebergaskolan 

Häckebergaskolan har cirka 135 elever och omfattar förskoleklass, skolår 1-5 samt fyra fritidshemsavdelningar. 

Den pedagogiska personalen är uppdelad i två arbetslag: ett arbetslag skolår F-2 och ett 

arbetslag skolår 3-5. 

Fritidshem 

Fritidshem erbjuds för elever från förskoleklass till och med skolår 3. Fritidshem och skola är 

integrerade i samma lokaler. Fritidshemspersonalen arbetar i båda verksamheterna och ingår i 

arbetslag tillsammans med skolans personal. 

Grundskola antal 

klasser/ 

grupper/ 

avdelningar 

07-08 

antal elever 

okt-07 

Genarp F-2 3 70 70 

Genarp 3-5 3 67 67 

Genarp 

fritidshem F-3 

4 75 75 

Genarp 6-9 11 224 224 

Häckeberga F-2 4 82 83 

Häckeberga 3-5 3 66 66 

Häckeberga 

tidshem F-3 

fri- 4 85 84 

Vita villan 4 4 

60 

antal 

elever 

april-08 

2:1 

ARBETET MED KVALITETSREDOVISNINGEN 

Arbetet med kvalitetsredovisningen har till största delen skett i arbetslagen, med kommunikation 

mellan arbetslagsledare och skolledning. Vi i skolledningen, har kontinuerligt under läsåret, lyft 

diskussioner kring kvalitetsredovisningen och vårt utvecklingsområde i arbetslagen. Skolledningen har 

gjort en plan för arbetslagens arbete med kvalitetsredovisningen med t ex tider för avstämning. På 

arbetslagens konferensplan har också tid för arbetet med kvalitetsredovisningen planerats in. 

Vi ser fortsatta framsteg i arbetslagens kvalitetsredovisningsarbete och att kvalitetsredovisningen är en 

mer naturlig del i verksamheten än tidigare. Personal uttrycker att kvalitetsredovisningsarbetet 

exempelvis gjort att uppdraget förtydligats och professionaliserats. Den positiva utvecklingen tror vi 

beror på ett långsiktigt arbete med gemensamma utvecklingsområden och kontinuitet i diskussioner 

kring mål/medel, utvärdering och analys. Kvalitetsredovisningen är ett utvecklingsarbete, inte ett 

dokumentationsuppdrag.


Trots en strategi för kvalitetsredovisningsarbetet, tar arbetet med redovisningen vid terminsslutet 

mycket tid och att arbetet även sträcker sig in på höstterminen. Periodvis uppfattas kvalitetsredovisningsarbetet 

tidskrävande och betungande, främst då det gäller dokumentationen i form av bedömning 

och analys. Vi ser här ett behov av ytterligare kompetensutveckling. Till stor del ligger utvärderingen 

och analysen i den pedagogiska bedömningen, många gånger grundat i upplevelsen av en utveckling. 

Det finns hos personalen en stor erfarenhet och pedagogisk kunskap, som dock upplevs som svår att 

formulera i text. 

Skolledningens målsättning är att diskussionerna kring analysen av utvecklingsmålen ska öka och fördjupas. 

Detta kan underlättas genom att vi i skolledningen tillsammans med arbetslagen strukturerar 

den pedagogiska diskussionen under året, så tid avsätts för att reflektera i arbetslaget. I förskolan 

kommer personalen att diskutera varandras kvalitetsredovisningar för fördjupning i utvecklingsarbetet 

och för att utveckling i utvärdering och analysarbetet. 

I skolledningen för vi kontinuerligt diskussioner kring utvecklingsområdet och kvalitetsredovisningen. 

I BSF Lund Öster finns en kvalitetsredovisningsgrupp, där en från teamet ingår. Kommunikationen 

med föräldrarna kring utvecklingsarbetet sker vid t ex utvecklingssamtal och föräldramöten. 

Kvalitetsredovisningen har presenterats och diskuterats på skolkonferenserna för förskola och 

grundskola. Skolledningen blev även inbjuden till grundskolans föräldraråd för att presentera vad en 

kvalitetsredovisning är. Vi ser svårigheter i att få barn och elever delaktighet i kvalitetsredovisningen, 

men som ett led i att öka barns och elevers inflytande i stort har vi som målsättning att öka deras 

delaktighet i arbetet med kvalitetsredovisningen. 

Ett utvecklingsarbete är ett långsiktigt arbete där både processen och resultaten är viktiga. Resultat är 

ett sätt att bedöma och beskriva verksamheten. En fråga får oftast olika svar, beroende på hur och vem 

som frågar, så objektiva resultat är inte möjliga. Vi har valt att redovisa en del resultat i form av siffror 

och tabeller som en grund för den bedömning vi gör. För att få en hanterbar kvalitetsredovisning som 

ändå är ett levande utvecklingsredskap, har vi i år valt att utifrån arbetslagens redovisningar 

sammanfatta resultaten till ett gemensamt dokument. Det är en svår balans att göra sammanfattningar 

där personal, föräldrar och elever känner igen sig. Vår ambition är att text och innehåll i 

kvalitetsredovisningen ska presenteras i olika perspektiv, för personal, föräldrar, barn/elever, politiker 

och allmänhet. 

Med vi i denna text menas uteslutande skolledningen. I kvalitetsredovisning är urval ur arbetslagens 

text inramat för att underlätta vid läsningen. Arbetslagens redovisningar finns, i sin helhet, som en 

bilaga. 

2:2 UTVECKLINGSOMRÅDE 

MÅL FÖR UTVECKLINGSOMRÅDET ”EN GOD OCH TRYGG LÄRMILJÖ” 

Vår vision är: att alla barn och elever som finns i Genarp är trygga, ansvarskännande, nyfikna 

och har lust att lära vidare. 

61


Inledning 

Under 06/07 startade skolledningen upp ett större och långsiktigt utvecklingsarbete inom Genarps 

verksamhetsområde ”En god och trygg lärmiljö”. Utvecklingsarbetet som omfattar alla barn och elever 

har ett 1-16-årsperspektiv och handlar både om relationer och om elevernas måluppfyllelse. Inför 

utformandet av utvecklingsområdet i kvalitetsredovisning 2008, har skolledningen fört diskussioner 

med arbetslagsledarna och med all personal. Det har lett till av vi formulerat vårt utvecklingsarbete 

”En god och trygg lärmiljö” med underrubriken ”Goda kunskaper och goda relationer i Genarps 

verksamhetsområde”. Utifrån genomförd och planerad kompetensutveckling samt pedagogiska 

diskussioner, formulerade arbetslagen konkreta mål. Målen för förskolan, grundskolans tidigare år och 

grundskolans senare år skiljer sig något, men grunden är densamma. 

De diskussioner som låg till grund för arbetet var: omorganisation av specialpedagogsverksamheten, 

utvärdering av elevvårdsteamsarbetet, diskussioner kring överlämnande och mottagande, resultatet av 

enkäter, arbetet med likabehandlingsplanen, diskussioner kring IUP och omdöme, uppföljning av 

tidigare områden från kvalitetsredovisningar som inflytande, hälsa och språk- och läsutveckling, 

arbetet med Komet, de två demokratiprojekt som pågår i verksamheten, arbetet med skolans 

reviderade ordningsregler, diskussioner kring uppdraget och värdegrunden ”En skola för alla”, 

betygsmeritvärden och resultat av Nationella prov samt diskussioner i ett 1-16årsperspektiv då det 

gäller samarbete för god måluppfyllelse. 

Mål 

Grunden för en positiv social och kunskapsmässig utveckling är en god lärmiljö. För att åstadkomma 

detta är utgångspunkterna i utvecklingsarbetet att alla ska känna sig trygga, kunna samarbeta, ta 

hänsyn till varandras behov och förutsättningar. 

Målet i vårt uppdrag är att alla barn och elever ska få den bästa möjliga utveckling. 

Förskolans/grundskolans/fritidshemmets miljö ska vara trygg och säker för såväl barn/elever som 

personal. All personal och alla elever ska veta hur man verkställer upprättade handlingsplaner för 

arbetsmiljöarbetet och för arbetet mot mobbning, hot och våld. All personal och alla barn/elever ska 

uppleva att det känns bra att gå till familjedaghemmet/förskolan/grundskolan/fritidshemmet. 

Skolledningen vill också öka samsynen på lärande i 1-16 års perspektiv då det ger goda förutsättningar 

för barn och elever att lyckas. 

62


Stöd för vårt utvecklingsområde ”En god och trygg lärmiljö” finns i läroplanerna, bl.a. på följande 

sidor: 

Lpfö 98, sid.4 

Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande skall prägla arbetet i 

förskolan. 

Lpo-94 s.7 

Eleven skall i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan skall sträva efter att vara en 

levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning 

med många kunskapskällor. Strävan skall vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas 

bildning, tänkande och kunskapsutveckling. 

Lpfö-98 s. 3 (1) 

Förskolan skall ta till vara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och sociala 

handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs Förskolan skall uppmuntra och 

stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. 

Lpo-94 s. 3 (1) 

Skolan skall främja förståelsen för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den 

enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. 

Lpfö-98 s. 7 (2.1 Normer och värden) 

Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt 

samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. 

Lpo-94 s. 8 (2.1 Normer och värden) 

Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles 

gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling 

Arbetet med ”Goda kunskaper och goda relationer i Genarps 

verksamhetsområde” 

Vi startade upp läsåret med en föreläsning av Eva Larsson ”Att levandegöra respekt och förebygga 

kränkningar” för all personal i F-9 och för arbetslagsledarna i förskolan. Vi hade också en gemensam 

kick-off för grundskolans personal i Skrylle under ledning av Naturskolan och Äventyrspedagogerna. 

Där fick personalen träna samarbetsövningar. Vi har haft pedagogiska forum tre kvällar och hela 

utvecklingsdagar för personalen inom förskolan och grundskolan. Vi försöker använda alla tillfällen 

att diskutera utifrån ett 1-16 års perspektiv. Värdegrundsfrågor, betyg och bedömning och måluppfyllelse 

har genomsyrat de pedagogiska forumen och arbetslagskonferenserna. Under vårterminen 

har personal inom grundskolan läst boken ”Skolans nya syfte” av John Steinberg och diskuterat innehåll 

och konsekvenser i tvärgrupper. 

Förskolans arbete med TRAS har fortsatt med kontinuerliga diskussioner. Under detta läsår har vi 

omarbetat våra ordningsregler i grundskolan tillsammans med både personal, elevråd och 

föräldrarepresentanter. Det systematiska arbetsmiljöarbetet har fortsatt både genom skyddsronder och 

genom allergironder. Elevskyddsombuden, ESKO, har aktivt medverkat i höstens och vårens 

skyddsrondsarbete samt vid allergironden. Vid läsårstarten fick all personal i grundskolan utbildning i 

HLR och en brandskyddsutbildning. Personalen i förskolan har också fått dessa utbildningar under 

läsåret. Inom miljöledningsarbetet har skolledningen gjort en egenkontrollpärm för grundskolan och 

en för förskolan i samråd med skyddsombuden. 

Elevernas inflytande sker bland annat genom rådsverksamhet. Idag finns elevråd och matråd. Våra 

elevskyddsombud, ESKO, deltar i vårt hälsofrämjande arbete. AMIGO fortsätter sitt arbete för att 

skapa trygghet för eleverna på skolan. I varje klass/grupp från skolår 3 till skolår 9 finns det två 

63


kamratstödjare/AMIGO-representanter. I AMIGO-teamet finns det representanter från personal, elevvårdsteam 

och skolledning och dessa träffas regelbundet. Hösten 2007 hade Susanne Johansson från 

Hassela en endagsutbildning för alla våra kamratstödjare/AMIGO-representanter i F-9 tillsammans 

med vuxenrepresentanterna för AMIGO. Susanne Johansson höll även en utbildning i ”Digitala 

ungdomskulturer” för föräldrar, personal i grundskolan och för alla elever i skolår 3-9; ”Vad gör barn 

och ungdomar på nätet? Hur kan skolan utveckla elevernas mediekompetens? Vad kan föräldrar göra 

för att stötta sina barn också på Internet? ” 

Skolledningen träffar alla arbetslagsledarna från förskolan och från grundskolan kontinuerligt, allt för 

att verka för samsyn och 1-16 årsperspektiv. För att spinna vidare på den röda tråden har vi även 

arbetat med att förbättra överlämningarna mellan förskola - förskoleklass, mellan skolår 2 och skolår 3 

samt mellan skolår 5 och skolår 6. Arbetslagen, där personalen samarbetar för att skapa bästa 

förutsättningar för elevens lärande och utveckling utifrån behov och mål för lärande, är både vertikala 

och horisontella. 

All personal har ett ansvar för att barnen och elevernas utveckling skall bli som bra som möjligt. Alla 

barn och elever har en mentor. Huvudansvaret för elevvården ligger i respektive arbetslag och hos 

mentor. Till varje arbetslag i grundskolan finns en specialpedagog knuten. Även i förskolan finns numera 

specialpedagog till viss del. De har, tillsammans med mentor, ett extra ansvar för elevvården 

inom arbetslaget. I de flesta arbetslag ingår också elevassistenter. Dessa kan vara knutna till enskilda 

barn/elever och/eller grupper av barn och elever. Arbetslagen har konferens minst två gånger per 

vecka. På dagordningen finns alltid elevvård. Inom verksamhetsområdet finns ett elevvårdsteam 

(EVT), som har ett övergripande ansvar för elevvården på våra båda skolor. Elevvårdsteamet består av 

skolledning, specialpedagoger, skolsköterska, skolpsykolog, socialsekreterare i skolan samt studie- 

och yrkesvägledare. Under detta läsår har vi haft diskussioner hur vi ska utveckla elevvårdsteamet och 

specialpedagogorganisationen. 

Målet med att utbilda fyra handledare i Komet är att samtliga pedagoger, F-9, skall få ett verktyg att 

använda för att bygga goda relationer. Inför varje hösttermin görs en inventering av vem som inte gått 

utbildning i Komet. En kurs i Komet ger personal inom skolan verktyg som på sikt leder till en bättre 

relation mellan den vuxne och barnet. Personalen som hittills deltagit upplever både bekräftelse i sitt 

uppdrag samt att Komet är en användbar metod. I de klasser och grupper där Komet har använts har 

föräldrar fått metoden presenterad. Vi har fått positiv respons på Komet från föräldrarna. 

Kulturveckan blev en del av 1-16 årsperspektivet, där både barn från förskolan och elever i grundskolan 

deltog. Kulturveckan sker i samarbete med bl.a. Svenska kyrkan i Genarp och Genarps kulturförening. 

Den vänder sig till alla barn och elever i Genarps verksamhetsområde och alla Genarpsbor. 

Under veckan genomsyrar kultur i olika former verksamheten i ett 1-16 års perspektiv. Varje dag har 

sin kulturella aktivitet. Under musikdagen fick vi besök av World MIX Orchestra och Lunds 

ungdomsorkester. När det var litteraturdag kom författarna Staffan Casta och Katarina von Bredow. 

Det har varit konstutställningar av både kända konstnärer och elever. Aktiviteterna pågår i skolorna, 

idrottshallen, kyrkan, medborgarhuset och på fritidsgården. Efter varje kulturvecka görs utvärderingar 

som kulturombuden och skolledning sedan går igenom med representanter för kulturföreningen och 

kyrkan. 

Förra året bildades en schemagrupp bestående av personal från skolår 6-9 och en skolledare. Gruppens 

uppgift är att få fram ett bra och pedagogiskt schema för F-9. 

Child Rights, Classroom and School Management, CRC, är ett internationellt samarbete kring skolors 

arbete med barn och ungdomars rättigheter. Detta är ett utbyte och ett samarbete mellan några av 

Lunds kommuns skolor, Lunds Universitet, Lärarutbildningen på Malmö högskola, Lunds University 

Education AB samt SIDA. Varje termin kommer 30 deltagare från 10 olika länder, företrädesvis från 

Asien, Afrika och Mellanöstern, till Sverige för att under tre veckor studera barnkonventionen, både i 

teori och i praktik. Varje land har alltså ett team om tre deltagare som arbetar på olika nivåer inom 

64


skolsystemet inom sitt hemland. Det kan vara på rektors-, regional- och nationell nivå. Varje land ska 

sedan vi hemkomsten starta ett projekt för att utveckla barns- och ungdomars rättigheter. 

Sedan hösten 2007 har Genarps skola deltagit i detta projekt. Under två dagar per termin har skolan 

tagit emot fem till sex deltagare. Programmet dessa dagar har framför allt bestått i möten av olika slag 

mellan deltagarna, elever och personal. Möten och diskussioner som främst har handlat om barns- och 

ungdomars rättigheter, inflytande och delaktighet, men också om likheter och skillnader mellan 

Genarp och de olika länderna. Besöken har av elever och personal upplevts som mycket lärorika, stimulerande, 

samt att mötena har hjälpt till att vidga perspektiv av olika slag. Även de utländska gästerna 

har varit mycket nöjda med vad de har upplevt hos oss i Genarp. Vi vet idag att i Afghanistan, 

Uganda, Indien, Moçambique, Vietnam med flera försöker man starta olika projekt där Genarps skola 

mer eller mindre finns med som förebild. Vi planerar under 2009 att få igång ett tätare samarbete med 

en skola i Uganda. CRC-projektet är planerat att fortsätta under 2009 

I våras genomfördes en trivselenkät i skolår F-5 och 6-9 och en föräldraenkät i skolår 2, 5 och 8. Våren 

2008 genomfördes den kommungemensamma elevenkäten LUNK i Lunds kommun. Undersökningen 

omfattade samtliga elever i skolår år 8 och gymnasieskolans år 2. 

För att vi inom Genarps verksamhetsområde ska få trygga barn behöver vi trygga vuxna som får möjlighet 

att utvecklas och som mår bra. Vår personal har tillgång till friskvårdsrum. En dag i veckan bjuder 

skolledningen personalen på förmiddagsfika. Under läsårets har vi sammankomster, där vi bl.a. 

bjuder på mat och trevlig samvaro. Under året har det genomförts en arbetsmiljökartläggning, ”AK 

och PAK”, bland all personal i BSF Lund Öster 

För att den röda tråden ska löpa vidare behöver även vårt teamarbete utvecklats. Inom teamet har var 

och en sina definierade uppgifter utifrån lagar, delegation, ansvarsfördelning mm. Denna ansvarsfördelning 

revideras kontinuerligt. Tillsammans i teamet ska vi skapa en helhetsbild av vår verksamhet. 

Under detta läsår har vi tillsammans arbetat för att utveckla vårt arbete inom teamet och även fått 

teamutbildning av BSF Lund Öster. Vi anser att 1-16års perspektivet stärks av vårt uppdrag att arbeta i 

team. 

REDOVISNING AV RESULTAT 

Goda relationer i förskolan och på familjedaghemmen 

I Lpfö 98 står det att ”Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande 

skall prägla arbetet i förskolan”. (Lpfö 98, sid.4). På förskolorna Örtagården, Enestugan, Genathorp 

och Welins samt i familjedaghemmen har de arbetat med trygghet och relationer på olika sätt. På 

Genathorp har de även arbetat med jämställdhet och strävansmålet var: ”Vi ska sträva efter att alla 

barn ska ha förståelse för att alla har lika värde oberoende av kön och social eller etnisk bakgrund”. 

Förskolorna växer och nya avdelningar startar upp. Det innebär att nya arbetslag tillkommer och att 

befintliga förändras genom att personal byter arbetsplats. Nya arbetslag skall arbeta sig samman och 

möta våra barn inom förskolan. Personal i förskolan upplever att kraven ökar och att det är många förändringar 

men att det samtidigt är utmanande. Det är viktigt att värdegrundsarbetet hålls levande på 

olika sätt för att barn och personal skall känna sig trygga. 

Förskolan Enestugan, avdelning Humlan: 

Vi möter upp barnen och föräldrarna i hallen när de kommer till Humlan och hälsar dem välkomna. 

Vi har fasta rutiner t.ex. vid måltider, samling och vila, på samlingen har vi fasta platser med barnens 

foto och namn klistrade på golvet, vi har även namnen skrivna på varje barns stol i matsalen. 

Vi stärker barnens empati genom, sång, rörelse och sagor. Barnen får öva sig på att 

visa känslor och ömhetsbetygelser genom att ge en kram, säga förlåt och träna sitt känslomässiga 

kroppsspråk. Vi arbetar med att hjälpa de tillbakadragna barnen in i leken, vi delar på gruppen så att 

vi vuxna bättre kan vägleda barnen och vara med i leken 

65


Förskolan Enestugan, avdelning Sländan: 

I våra samlingar har vi haft en ”hjärtestund”, där vi talade om livskunskap och känslor. Barnen var 

indelade i två grupper, vilket främjade deras förmåga att lyssna och berätta i grupp. Vi använde oss 

av mjukisdjur när vi pratade och sjöng om kamratskap och känslor. Barnen fortsatte prata om berörda 

ämnen även utanför ”hjärtestunden”. Dessa samtal har lett till ökad hjälpsamhet hos barnen. Vi 

ser ofta situationer där barnen hjälper varandra och känner stolthet över det. 

Enestugan, avdelning Björnen: 

Genom att arbeta mycket med språket/kommunikation anser vi att vi har ökat tryggheten. För att ge 

alla barnen samma förutsättningar för att kunna kommunicera med varandra har vi använt tecken 

som stöd. Där kan vi se att fler har tagit kontakt med varandra. Alla kan ju samma tecken och förstår 

dem, vilket har hjälpt alla, även de som redan har talspråket. 

Vi tycker att vi ser att barnen på Björnen är trygga genom att de 

• vågar visa känslor och säga ifrån 

• vågar ta kontakt med barn och vuxna, inte bara inne på avdelningen 

• vågar ta egna beslut och initiativ, hantera konflikten 

Welins förskola: 

De nyinskolade barnen har kommit in i gruppen betydligt smidigare än i vanliga fall. 

Genom observationer före och efter kan vi se att barnen leker bra i storgrupp men även i mindre 

grupper och i olika konstellationer. Tillsammans med barn som de inte lekte med innan. 

De barn som tidigare hade problem i sin kamratrelation har nu blivit accepterade på ett annat sätt. Vi 

kan även märka att barnen löser ev. konflikter själva på ett tidigt stadium. 

Barnen vågar även ta kontakt med barn och vuxna utanför vår grupp i större utsträckning än tidigare. 

Genom samtal med barn och föräldrar kommer det fram att barnen pratar om barn utanför vår grupp. 

Genathorps förskola: 

Genom våra observationer och intervjuer samt genom BRUK’s sjävskattningsschema kunde vi konstatera 

att vi och våra barn kommit långt på vår väg mot jämställdhet. Procentuellt beräknat på antal 

flickor/pojkar ges de lika mycket utrymme i samlingen. Bland annat genom placering med 

pojk/flickbord har flickorna lärt sig att ta större plats och tar nu lika stor plats som pojkarna i 

samlingen. Till adventskalendern köptes det in LEGO-figurer med olika ålder, kön, hudfärg och 

yrke. Detta gav många diskussioner om flickor/pojkar, ursprung, yrkesval o.s.v. 

Citat – 

” Alla kan göra allting om man vill” 

”Finns det pojk/flickjobb? Jag tycker inte det i alla fall.” 

”Finns det pojk-flicksaker? Nej. Fast min syster har Barbie och det är en tjejsak men….jag har också 

en, så killar kan också leka med dem!” 

66


Örtagårdens förskola, avdelningarna Myntan och Timjan: 

Genom användandet av materialet TRAS, det blåområdet kommunikation, samspel och 

uppmärksamhet, har vi tydliggjort varje barn mer. Genom observationer och dialoger med barnen har 

vi kunnat se om och hur barnen kommunicerar och samspelar med varandra och vuxna. Vi har också 

genomfört en enkätundersökning och gjort barnintervjuer där en del av frågorna beskriver relationer, 

som vi sedan gjort en sammanställning över. Det har lett till att vi mer aktivt har gett barnen verktyg 

att på ett verbalt sätt få vara delaktig i lekar och lösa konflikter etcetera. Nedan finns en fråga knuten 

till det blå området i TRAS, där barnen fick beskriva hur dem känner sig när dem är på förskolan. 

Föräldrarna fick skriva ner kommentarer till barnens svar, ett barn sa så här; ”för det är så himla bra 

där”. 

Såhär känner jag mig när jag är på förskolan. 

67 

Lila (grå i svartvitt): Glad 

Plommonfärgad (svart i svartvitt): 

Varken eller 

Gul (vit i svartvitt): Ledsen 

I detta arbete har föräldrarna varit delaktiga genom att vi under höstens föräldramöte diskuterade vårt 

mål att sträva efter. Sedan fick föräldrarna genom gruppering i smågrupper diskutera vad goda relationer 

hade för betydelse för dem. Resultatet redovisades under kvällen och senare gjorde vi ett 

collage av deras tankar och satte upp i våra tamburer. Föräldrarna har också fått hjälpa sina barn i 

enkätundersökningen genom att läsa frågorna hemma så att barnen kunnat fylla i svaren. Vi har 

också under utvecklingssamtalen kring deras barns utveckling en gång/termin pratat om barnens 

relationer med andra barn och vuxna. 

Goda relationer på fritidshemmen 

Under året har personalen arbetat gemensamt med de allmänna råden för fritidshemmet. Arbetsgemenskapen 

mellan fritidshemmen har ökat och personalen har diskuterat utifrån vad som är viktigt i 

fritidshemsverksamheten. Fritidshemmen på Genarps skola och Häckebergaskolan har arbetat för att 

skapa goda relationer mellan eleverna. På fritidshemmen i Genarps skola gjorde de genom ett 

gemensamt soaréarbete, där de hade cirkus, drama och dans. Deras observationer visar ett mer 

tillåtande klimat, en sammanhållning och en ”vi-känsla”, en känsla av att känna varandra. 

Genarps fritidshem: 

Alla pedagoger deltog i soaréprojektet och ansvarade för olika grupper. De olika grupperna var: tillverkning, 

cirkus, dans och drama. 

I varje grupp fanns två ansvariga pedagoger. Varje grupp hade en informationsträff där pedagoger 

och barn tillsammans diskuterade vad som kunde göras på soarén. Där togs ett demokratiskt beslut 

om vad gruppen skulle bidra med. Både barn och pedagoger var positiva och entusiastiska. Skriftlig 

information lämnades ut med vilka datum och tider vi skulle träffas, samt vad respektive barns uppgift 

var. Vi hade ett antal träffar där det fanns ett härligt klimat och fint samarbete. Vi övade och tillverkade, 

pratade och skrattade tillsammans. De äldre barnen hjälpte de yngre barnen vid behov.


Fritidshemmen på Häckebergaskolan har arbetat med gemensamma aktiviteter mellan avdelningarna, 

såsom lek, skapande och rörelse samt haft samarbetsövningar. 

Häckeberga fritidshem: 

De gemensamma aktiviteterna på fritidshemmen, har gett trygga, glada och sedda barn. Barnen har 

själva fått välja de aktiviteter de vill delta i, vilket resulterat i att barnens motivation ökat. 

Goda relationer i grundskolan 

I Lpo 94 s.7 står: ”Eleven skall i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan skall sträva 

efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i 

en omgivning med många kunskapskällor. Strävan skall vara att skapa de bästa samlade betingelserna 

för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling.” 

I grundskolan har det omfattande värdegrundsarbetet med bl.a. föreläsningar och arbete i de 

pedagogiska forumen, upplevts positivt av personalen. Personalen påpekar värdet av samsyn och 

dialog mellan personal i F-5 och 6-9, men även med förskolan. 

I F-2 Genarp har de byggt broar både mellan barn och vuxna och mellan Genarps skola och skolor 

med stor invandrartäthet. De åldersblandar sina elever i mindre grupper och tillsammans har de lekt, 

hittat på sagor, experimenterat osv. Teckenspråk är en röd tråd i deras arbeten, då de har flera elever 

med språksvårigheter. F-2 har träffat och haft ett utbyte med Kryddgårdskolan som ligger i Rosengård, 

Malmö. Med hjälp av enkäter, intervjuer och observationer har personalen kommit fram till ett 

positivt resultat. 

F-2 Genarp: 

Resultat av byggt broar mellan barn och vuxna på Genarps skola 

• Pedagogerna har lyckats etablera god kontakt med alla elever. 

• Eleverna har lärt känna varandra och samtliga pedagoger. 

• Eleverna visar omtanke och förståelse för varandras olikheter. 

• Eleverna hittar i våra lokaler. 

• Vid gemensamma utflykter har barnen spontant blandat sig och lekt fritt tillsammans. 

Vi upplever en stark ”vi-känsla” bland eleverna. 

• Rasterna och andra gemensamma aktiviteter fungerar väldigt bra: 

o få konflikter 

o eleverna leker över åldersgränserna 

o eleverna kan gå till alla vuxna och känner sig trygga med vem som än är rastvakt 

o eleverna ser uteleksakerna som gemensamma för alla elever i F-2. 

I F-5 Häckeberga har de arbetat med trygghet och relationer. I alla klasser används olika pedagogiska 

metoder och temaarbeten som t ex vänskap, kompissamtal, samarbetsövningar, beröm och 

förstärkningsövningar enligt KOMET-metoden. Detta gjordes för att öka förståelsen och respekten för 

allas lika värde så att alla elever känner sig accepterade och trygga i skolan. 

F-5 Häckeberga: 

De allra flesta eleverna känner sig trygga i skolan. Med något enstaka undantag så respekterar alla 

elever varandras olikheter och värde. 

All personal på skolan känner ett gemensamt ansvar i sin roll som vuxna genom att vara tydlig med 

att markera bl a gentemot kränkande behandling. Vi arbetar efter synsättet att alla barn på vår skola 

är vårt gemensamma ansvar. 

Tilliten till vuxna på skolan upplever vi som god. Och detta märks bl a på att vårt Amigoteam bestående 

av elever och personal, fungerar väl. 

68


I skolår 6-9 Genarp har en grupp av personal arbetat med att upprätta en handlingsplan för att förebygga 

användandet av alkohol, tobak och andra droger (ATAD). Undersökningar visar att den traditionella 

ANT-undervisningen i skolan ger inga eller ibland negativa resultat. Därför har personalen sökt 

efter nya metoder, där skola och hem kan samverka. Inom det här området finns flera metoder som används 

av skolor runt om i landet. Arbetsgruppen valt en metod som kallas ÖPP. Med utgångspunkt i 

ÖPP har gruppen sedan skrivit en handlingsplan för skolans förebyggande arbete 

6-9 Genarp: 

De första ÖPP-mötena med föräldrar kunde hållas under vårterminen -08. Konceptet mottogs positivt 

av dem som då deltog. 

Resultat av enkäter och utvärderingar 

Vi i skolledningen ser vår verksamhet som en dynamisk arbetsplats, där vi strävar efter att utveckla 

och förbättra vår verksamhet och förverkliga vår vision. Som en av grunderna för detta arbete ligger 

våra utvärderingar som görs av elever och föräldrar. Utvärderingen kan ske som formella enkäter, se 

nedan eller genom brev och diskussioner. I förskoleverksamheten förs diskussioner på föräldramöten 

och utvecklingssamtal. 

Resultatet av utvärderingarna utgör underlag för det fortsatta utvecklingsarbetet. När vi i 

skolledningen sammanställde och analyserade resultatet av elevenkäterna, föräldraenkäterna och 

LUNK, så var det som helhet ett positivt resultat. Eleverna trivs mycket bra i Genarps skolor och med 

sina klasskamrater. De känner sig trygga och det är många som känner att de lär sig mycket. Nedan 

kommer en redovisning av resultatet av de frågor som rör trygghet och goda relationer. 

Elevenkät F-5: Jag tycker om att gå i skolan. 

Fråga 5 F-2 År 3-5 Summa 

ja 90 48 138 

ibland 39 66 105 

nej 8 13 21 

Summa 137 127 264 

Elevenkät F-5: Jag har bra kompisar i skolan. 


ja 117 106 223 

ibland 20 17 37 

nej 0 4 4 

Summa 137 127 264 

Elevenkät F-5: Mina lärare behandlar alla elever rättvist. 


ja 115 66 181 

ibland 18 43 61 

nej 4 18 22 

Summa 137 127 264 

Elevenkät F-5: Jag tycker att alla elever i klassen är lika viktiga. 


ja 125 110 235 

ibland 9 11 20 

nej 3 6 9 

69


Summa 137 127 264 

Elevenkät 6-9: Jag går gärna i skolan. 

Fråga 1 Skolår 6-9 

Stämmer alltid 39 

Stämmer ofta 108 

Stämmer sällan 33 

Stämmer aldrig 4 

Elevenkät 6-9: Jag trivs med mina lärare. 






Elevenkät 6-9: Jag trivs med mina skolkamrater. 






Elevenkät 6-9: Mobbning och kränkningar accepteras inte, utan förebyggs och bekämpas. 






Elevenkät 6-9: Jag känner mig trygg när jag är i skolan. 






Föräldraenkät: Mitt barn går gärna till skolan. 

Fråga1 F-5 6-9 Summa 

Bortfall 0 4 4 

Stämmer alltid 42 23 65 

Stämmer ofta 37 20 57 

Stämmer sällan 5 0 5 

Stämmer aldrig 0 0 0 

Föräldraenkät: Mitt barn trivs med personalen på skolan. 



70





Stämmer aldrig 0 0 

Föräldraenkät: Stämningen mellan eleverna i mitt barns klass/på skolan är bra. 







Föräldraenkät: Jag känner mig lugn och trygg när mitt barn är i skolan. 







Föräldraenkät: Mobbning och kränkningar accepteras inte, utan förebyggs och bekämpas. 







I LUNK 2008 handlade ett antal frågor om trygghet. 

Följande framgick: ”Genomgående svarar de allra flesta (runt 95 %) med alternativen alltid eller ofta 

på frågor om de känner sig trygga på lektioner, raster och på väg till och från skolan. Det finns dock på 

varje skola några enstaka elever som uppgett att de sällan eller aldrig känner sig trygga i dessa miljöer.” 

71


Goda Kunskaper inom Genarps Verksamhetsområde 

Som skolledning ser vi det som självklart att våra förskolor/skolor ska vara en del av ett livslångt 

lärande. 

Stöd för vårt utvecklingsområde finns läroplanerna, bl.a. på följande sidor: 

Lpfö 98, sid 8 

Förskolans verksamhet skall präglas av en pedagogik, där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande 

bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar och utmanar 

barnets utveckling och lärande. Miljön skall vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten 

skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse 

för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. 

Lpo 94, sid 9 

Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för 

varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan skall bidra 

till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund 

för undervisningen. Lärarna skall sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i 

sina olika former. 

Goda kunskaper i förskolan 

Språkutveckling 

TRAS står för Tidig Registrering Av barns Språkutveckling. Målet är att öka kunskapen om barnens 

språkutveckling och på ett tidigt stadium gör en bedömning. Observationsschemat är indelat i åtta 

rubriker: samspel, kommunikation, uppmärksamhet, språkförståelse, språklig medvetenhet, uttal, 

ordproduktion och meningsbyggnad. Schemat ger en god bild av barnets utveckling utöver språket. 

Arbetet med TRAS ska främja barnens språkutveckling. TRAS skall tydliggöra barnets utveckling och 

skapa goda förutsättningar vid överlämningar mellan avdelningar och överlämning till grundskolan. 

Det ska vara ett hjälpmedel vid samarbete med specialpedagog och visa en tydlighet för föräldrar vid 

utvecklingssamtal och upprättande av IUP 

Personalen i förskolan har efterfrågat ett gemensamt material för dokumentation och diskussioner 

kring språkutveckling. TRAS initierades av specialpedagogen och utvecklingsarbetet har med början 

2007 förankrats i verksamheten. All pedagogisk personal har läst handboken. För att skapa trygghet 

hos personalen med en gemensam grund och en likvärdig bedömning har arbetsplatsträffar och en 

utvecklingsdag använts för att implementera TRAS. Personalen har arbetat i det egna arbetslaget men 

också i tvärgrupper kontinuerligt under året. Föräldrar har fått information om TRAS på 

skolkonferenser och på föräldramöten. I samband med utvecklingssamtalen förs också diskussioner 

kring materialet. Grundskolans specialpedagoger har deltagit i förskolans utvecklingsarbete i TRAS. 

När det gäller hur TRAS har påverkat barnens språkutveckling är det för tidigt att göra en bedömning. 

Uppfattningen är dock att de diskussioner som förts under året kring TRAS har gett positiva resultat i 

barnens språkutveckling. Personalen menar i utvärderingar att TRAS förtydligar målen i LpFö, ger 

stöd i dokumentationsarbetet och att det ökar fokus på språkutvecklingen. De menar att de blivit 

stärkta i sin yrkesroll då TRAS förenklar och förtydligar uppdraget. 

När utvärderingar görs i verksamheten är TRAS ett bra underlag för arbetslagen. Utifrån barnens individuella 

TRAS-scheman, framgår även samtliga barn på avdelningens behov och styrkor. Det ger ett 

underlag för arbetslagets planering. I utvecklingssamtalen blir TRAS en gemensam utgångspunkt för 

samtalet både för personal och för föräldrar. På så vis underlättar det uppförandet av IUP. Reaktioner 

från föräldrar visar att de upplever att TRAS har synliggjort barnets kompetenser vid utvecklingssamtalen. 

Vid överlämnande inom förskolan har TRAS varit en del av dokumentationen och det har 

varit till stöd i informationen. Till förskoleklassen har inte TRAS-schemat lämnats. 

72


Matematik 

På Genathorp har de arbetat med matematik som en del av det dagliga arbetet. Utvecklingsarbetet med 

matematik startade de upp för tre år sedan. De vill nu utveckla detta vidare och har upptäckt nya inspirerande 

material. De vill stärka kunskaperna i matematik i de lägre åldrarna för fortsatt god utveckling 

i de senare med syfte till ökad måluppfyllelse. 

Genathorps förskola: 

De flesta barn i barngruppen använder ord som: hel, halv, fjärdedel, åttondedel i rätt situationer. 

Genom vårt arbete med matteburkar har barnen tränats i form, antal, läge, tidsföljd, hälften-dubbelt, 

storlek, mätning, volym, tid och rum o.s.v. 

I förskolan Genathorp har de arbetat med matematik och kunde läsa av följande resultat: 

Vikarier och föräldrar påpekar barnens goda kunskaper. 

Ett citat: 

En 3-årig flicka ber att få ett äpple av mamma. 

Mamman: - Vill du ha äpplet i båtar? 

Flickan: - Ja, i fjärdedelar. 

Goda kunskaper i skolan 

Under förra läsåret förde vi fördjupade diskussioner kring elevers måluppfyllelse eftersom våra elevers 

resultat på de nationella proven i skolår 5 inte varit tillfredställande i matematik och svenska i 

jämförelse med resultaten från de övriga skolorna inom BSF Lund Öster. På vårt initiativ tillkom en 

grupp i BSF Lund Öster för att diskutera bedömning av nationella prov. Denna grupp konstaterade att 

pedagogerna på skolorna i Öster bedömde och sammanställde på olika sätt. Resultatet blir därför missvisande 

och kan inte användas för jämförelse mellan skolorna inom Öster. Inom verksamhetsområdet 

fördes diskussioner främst inom F – 5, men även arbetslagsledarna inom förskolan och för skolår 6 – 9 

deltog i diskussionerna hur vi ökar måluppfyllelsen i skolår 5. Diskussioner har också förts kring betyg 

och bedömning. Pedagogerna i skolår F-5 har gemensamt reviderat de lokala mål som finns i svenska, 

engelska och matematik. 

Läsförståelse i F-2 

För att stimulera elevernas läsning har personalen arbetat med högläsning, presentationer av 

bokrecensioner och boksamtal 

F-2 Häckeberga: 

Det har varit positivt med högläsning av skolbibliotekarien i år 1. Barnen upplever det som spännande 

att någon annan kommer in och läser för dem. 

Tvåorna kände sig mycket stolta och tyckte att det var roligt att läsa för förskoleklassbarn. 

Matematik i 3-5 

Arbetslaget för skolår 3-5 i Genarps val av tema baserar de på att de vill stärka elevernas baskunskaper, 

konkretisera ämnet samt öka elevernas intresse för matematik. Matematiktemat genomfördes 

i tvärgrupper och pedagogerna ansvarade för de olika stationerna. Arbetsuppgifterna var av både 

teoretiskt och laborativ karaktär. Utvärderingar visade att 53 elever av 59 ansåg att de förvärvat flera 

nya kunskaper i matte under temat. 

3-5 Genarp: 

”Pedagogerna observerade att det förekom givande matematiska diskussioner bland eleverna. 

Eleverna fick större säkerhet i att tala matte.” 

Här följer några elevkommentarer från utvärderingen: 

- ”Kul att jobba på olika sätt med olika personer och lärare jag i vanliga fall inte pratar så 

73


mycket med.” 

- ”Det skulle varit roligare om vi fått vara ute mer.” 

- ”Man lärde sig bra.” 

- ”Det var tråkigt för det var matte.” 

- ”Det var kul, jag tycker att vi kunde haft matte-tema hela dagen.” 

- ”Det var tråkigt för jag kunde det mesta.” 

Läs- och litteraturgrupper i skolår 6 

Vid överlämningen av skolår 5 inför höstterminen 2007 informerades mottagande pedagoger att ett 

flertal av eleverna inte nått målen på de nationella proven i svenska. Många av eleverna hade en negativ 

inställning till läsning och saknade läslust. Pedagogerna planerade ett läsprojekt tillsammans med 

skolbibliotekarien. Dessutom utökades elevernas tid för läsning av skönlitteratur. De arbetade med läs- 

och litteraturgrupper. När dessa elever gick i skolår 5 var det 55 % av eleverna som nådde LUS-målet 

för skolår 5. I skolår 6 är 72 % av eleverna som når LUS-målet för skolår 6. 

Läs- och litteraturgrupper i skolår 6 

Ett konkret mätinstrument för projektets framgång är den LUS-mätning som genomförs på samtliga 

elever som varit involverade i läsgrupperna. Resultatet visar att många av eleverna nu når högre på 

LUS-skalan, medan endast ett fåtal ligger kvar på samma nivå. 

Måluppfyllelse av de nationella målen i skolår 5 

Antal Ej uppnått uppnått särskilt 

elever målen målen stöd 

Engelska 47 4 43 4 

Matematik 47 4 43 4 

Svenska 47 7 40 5 

Nationella prov skolår 9 

Antal 

elever 

Antal deltagare 

på något 

av del- 

proven 

Ej uppnått 

målen 

74 

G VG MVG Ej delgivitsprovbetyg 

Engelska 58 57 1 24 27 5 

Matematik 58 57 3 25 23 5 1 

Svenska 58 57 6 21 25 5 

Kommentarer: 

Att ej ha uppnått målen på de nationella proven innebär inte att eleven per automatik inte uppnått 

målet för godkänt inom ämnet. Eleverna kan i andra sammanhang ha visat att de uppnått de uppställda 

målen. De nationella proven är bara vägledande. Någon redovisning för riket finns i skrivande stund 

inte att tillgå.När det gäller de nationella proven i skolår 9 finns en fara att granska enbart enskilda år, 

pga det låga antalet elever i Genarp. Det vi kan konstatera är att resultatet på de nationella proven för 

skolår 9 är i nivå med fjolårets resultat. Andelen MVG har ökat något jämfört med 2007. Vi har några 

färre som uppnått G i svenska, samtidigt som det är några fler som uppnått G i engelska.


Betygsfördelning skolår 9 

Matematik 

Båda könen 

ämnesbetyg 

grsk 

75 

Kvinna 

ämnesbetyg 

grsk 

Man 

ämnesbetyg 

grsk 

Minst 

Minst 

Ej G G Total Ej G Minst G Total Ej G G Total 

Stad 3,0% 97,0% 100,0% 2,0% 98,0% 100,0% 4,1% 95,9% 100,0% 

Genarpskolan 5,2% 94,8% 100,0% 6,5% 93,5% 100,0% 3,7% 96,3% 100,0% 

Killebäckskolan 4,3% 95,7% 100,0% 4,5% 95,5% 100,0% 4,1% 95,9% 100,0% 

Nyvångskolan 3,7% 96,3% 100,0% 3,8% 96,2% 100,0% 3,5% 96,5% 100,0% 

Svaleboskolan 4,0% 96,0% 100,0% 2,5% 97,5% 100,0% 5,7% 94,3% 100,0% 

Öster 4,2% 95,8% 100,0% 4,2% 95,8% 100,0% 4,2% 95,8% 100,0% 

Lund 3,4% 96,6% 100,0% 2,7% 97,3% 100,0% 4,1% 95,9% 100,0% 

Svenska 

Båda könen 

ämnesbetyg 

grsk 

Kvinna ämnesbetyg 

grsk 

Man 

ämnesbetyg, 

grsk 

Minst 

Minst 


Stad 1,4% 98,6% 100,0% 2,2% 97,8% 100,0% 0,6% 99,4% 100,0% 

Genarpskolan 6,9% 93,1% 100,0% 9,7% 90,3% 100,0% 3,7% 96,3% 100,0% 

Killebäckskolan 2,6% 97,4% 100,0% 4,5% 95,5% 100,0% 100,0% 100,0% 

Nyvångskolan 2,8% 97,2% 100,0% 1,9% 98,1% 100,0% 3,5% 96,5% 100,0% 


Öster 3,6% 96,4% 100,0% 4,8% 95,2% 100,0% 2,4% 97,6% 100,0% 

Lund 2,2% 97,8% 100,0% 3,1% 96,9% 100,0% 1,2% 98,8% 100,0% 

Engelska 

Båda könen 

ämnesbetyg, 

grsk 

Kvinna ämnesbetyg, 

grsk 

Man 

ämnesbetyg, 

grsk 

Minst 

Minst 


Stad 1,6% 98,4% 100,0% 2,3% 97,7% 100,0% 0,8% 99,2% 100,0% 

Genarpskolan 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 

Killebäckskolan 3,5% 96,5% 100,0% 3,0% 97,0% 100,0% 4,1% 95,9% 100,0% 

Nyvångskolan 2,8% 97,2% 100,0% 1,9% 98,1% 100,0% 3,5% 96,5% 100,0% 


Öster 2,8% 97,2% 100,0% 2,6% 97,4% 100,0% 3,0% 97,0% 100,0% 

Lund 2,0% 98,0% 100,0% 2,4% 97,6% 100,0% 1,5% 98,5% 100,0% 

Någon betygsstatistik för riket finns i skrivande stund inte att tillgå.


Gymnasiebehörighet 

Läsåret 07/08 

Behörig 

Ej behörig 

Total 

76 

Båda könen 

behörighet till 

gymnasiets 

nationella program 

Stad 95,2% 4,8% 100,0% 

Genarps skola 93,1% 6,9% 100,0% 

Killebäckskolan 93,1% 6,9% 100,0% 

Nyvångskolan 94,5% 5,5% 100,0% 

Svaleboskolan 92,0% 8,0% 100,0% 

Öster 93,3% 6,7% 100,0% 

Lund 94,6% 5,4% 100,0% 

Någon sammanställning för riket finns i skrivande stund inte att tillgå. 2007 var andelen behöriga i riket 

till ett nationellt program 89,1% 

Medelmeritvärde 

Läsåret 07/08 Kvinna Man Total 

Stad 232,3 235,9 234,0 

Genarpskolan 209,0 233,0 220,2 

Killebäckskolan 227,2 215,8 222,4 

Nyvångskolan 233,3 227,5 230,2 

Svaleboskolan 219,1 227,0 222,8 

Öster 224,2 224,9 224,5 

Lund 229,7 232,5 231,0 

Kommentarer: 

Medelmeritvärdet har ökat något i jämförelse med fjolårets resultat, från 219,8 till 220,2 och ligger på 

förväntad nivå enligt Skolverkets Salsaberäkning. I både matematik och i svenska har vi några fler 

som ej uppnådde godkänt i slutbetyget, men i engelska var alla minst godkända. Statistik över 

föräldrars utbildningsbakgrund, som är den största enskilda faktorn som påverkar elevers betyg, visar 

på förhållandevis stora skillnader mellan Genarp och Lunds stad. 

Andelen behöriga till gymnasieskolans nationella program har ökat något i jämförelse med föregående 

år. Totalt kan vi se att den positiva trenden med förbättrade resultat håller i sig, även om ökningstakten 

inte var så stor i år som tidigare år. 

Elevernas ansvar och inflytande 

Stöd för vårt utvecklingsområde finns i Lpo 94, bl.a. på s. 13. 

”De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. 

Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det 

egna arbetet och för skolmiljön, samt får ett reellt inflytande på utbildnings utformning.” 

ILA (inflytande, lärande och ansvar) i 6-9 Genarp: 

Efter att ha arbetat sedan 2002 efter vad vi kallar ILA-modell, där ILA står för Inflytande Lärande Ansvar 

och är beteckningen på den pedagogiska profil som kännetecknar arbetet på Genarps skola i 

skolår 6-9, är tiden mogen för en mer omfattande utvärdering. Mål och syfte med utvärderingen är att


ta reda på var systemets styrkor och svagheter ligger och hur arbetsmodellen kan utvecklas. I undersökningen 

ingick samtliga undervisande lärare, elevassistenter, elever och skolledning i skolår 

6-9. Även tidigare elever som nu går på gymnasiet har deltagit. Vi har använt oss av enkäter, 

klassrumsobservationer, didaktiker, studiebesök, föreläsare och utvecklingsdagar. 

ILA i 6-9 Genarp: 

Större delen av eleverna visar i enkäten att de upplever ILA-tiden som meningsfull och får det stöd 

och den hjälp de behöver. De upplever att de utnyttjar ILA-tiden på ett effektivt sätt samt får relevant 

respons på utförda uppgifter. Eleverna efterfrågar dock tidigare och mer direkt respons än vad lärarna 

idag har möjlighet att ge. I enkäten visar eleverna också att de önskar ett större inflytande, både vad 

gäller innehåll och arbetssätt. Det vi kan utläsa ur de gymnasieenkäter som skickades ut är att många 

upplever sig väl förberedda inför gymnasiet. De känner att de har god förmåga att arbeta självständigt, 

planera och ta ansvar för sitt skolarbete. 

När vi tittar närmare på elevenkäterna, föräldraenkäterna och LUNK framgår det att när det gäller 

elevernas inflytande så får vi ett resultat som är mer negativt. 

Utdrag ur elevenkät F-5 

Elevenkät F-5: Jag får vara med och påverka hur vi ska arbeta i skolan. 


ja 72 42 114 

ibland 57 68 125 

nej 8 17 6 

Elevenkät F-5: Jag får vara med och påverka vilka regler vi ska ha i klassen. 


ja 85 54 139 

ibland 46 54 100 

nej 6 19 25 

Utdrag ur elevenkät 6-9 

Elevenkät 6-9: Vi elever får vara med och påverka vad vi ska arbeta med på lektioner och ILA. 






Elevenkät 6-9: Vi elever får vara med och påverka hur vi ska arbeta på lektioner och ILA. 






I LUNK handlade en del frågor om inflytande: Eleverna har också fått svara på frågor om hur mycket 

de FÅR vara med och bestämma respektive hur mycket de VILL vara med och bestämma. Här kan 

man notera att dagens elever jämfört med eleverna 2005 som regel upplever ett större eller till med 

77


mycket större inflytande. Undantaget är eleverna på Genarps skola. Frågorna om elevråden och 

elevernas inflytande ger en positiv bild utom på Genarps skola där elevernas svar på vissa frågor ligger 

en bit under svaren från eleverna på de andra tre skolorna. 

BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE 

Goda relationer 

Skolledningens bedömning av måluppfyllelsen i utvecklingsarbetet med goda relationer är att vi har 

barn/ elever och personal som trivs och vill gå till förskolan/ grundskolan/sin arbetsplats. Detta 

grundar vi på genomförda enkäter, resultatet av arbetslagens redovisade resultat, samtal med 

barn/elever, föräldrar och personal. 

Goda kunskaper 

Skolledningens bedömning av måluppfyllelsen i utvecklingsarbetet med goda kunskaper är att vi delvis 

uppnått målen. 93,1 % är behöriga till gymnasiet och i skolår 5 har övervägande delen av eleverna 

uppnått målen. Utifrån utvärderingar i arbetslagen och samtal med föräldrar gör vi bedömningen att 

arbetet med TRAS har gett goda resultat 

Inflytande 

Utifrån redovisade resultat bedömer skolledningen att vi delvis uppnått målen. Elevernas upplevelse 

av inflytande är inte tillräckligt god. Resultaten av våra egna elevenkäter, enkäter i samband med 

utvärderingen av ILA (demokratiprojektet) och Lunk för skolår 8 visar tydligt att barn och ungdomars 

upplevelse av inflytande ligger på en icke acceptabel nivå. De upplever inte i tillräcklig hög grad att de 

får vara med och bestämma vad de ska arbeta med och inte heller hur de ska arbeta. Detta gäller i 

synnerhet de äldre eleverna. Bland de yngre eleverna kan vi se en positiv förändring av deras 

upplevelse av inflytande från föregående år. 

ANALYS 

Goda relationer 

Att nå läroplanens mål för en god och trygg lärmiljö är stort och brett. Det kan aldrig med säkerhet bedömas 

som uppnått. Goda relationer är något vi ständigt måste arbeta med, för det är grunden för allt 

lärande. Vårt i verksamhetsområdet gemensamma utvecklingsarbete ”En god och trygg lärmiljö” är ett 

långsiktigt arbete. Vi har arbetat med tre perspektiv: jag, arbetslaget och verksamheten. Vi har arbetat 

med utvecklingsarbetet både individuellt, i arbetslagen, i tvärgrupper och med föreläsningar för hela 

personalen. Det värdegrundsarbete vi startade 2006 har med en riktad kompetensutveckling gett goda 

resultat. Både personal och barn/elever uttrycker att de känner sig sedda och väl bemötta. I möten och 

i samtal med barn/elever uttrycker de tillit och trivsel. Bidragande för det positiva resultatet har långsiktigheten, 

bredden i kompetensutvecklingen och utgångspunkten i de olika perspektiven, 

jag/arbetslaget/verksamheten, varit. 

När det gäller trivsel, trygghet och mobbning visar enkätsvaren att vi har en mycket trygg och god 

skola. Skolledningen tolkar detta som att den mindre skolan/förskolan med naturliga mötesplatser för 

personal och barn/elever skapar goda förutsättningar för en positiv arbetsmiljö. Samtidigt har vi några 

elever som inte upplever detta och det måste självklart vara vårt mål att alla elever känner sig trygga 

och har klasskamrater som de trivs med. 

Komet som vi använder i grundskolan är ett bra redskap för att uppnå en god och trygg lärmiljö. 

Komet främjar att eleverna känner sig stärkta, accepterade och trygga i skolan. Vi har också uppmärksammat 

att flera av de arbetslag som utbildats i Komet även har utvecklat sitt arbetslagsarbete positivt. 

Arbetet med eleverna har således påverkat arbetsrelationerna i personalen. 

78


God kommunikation med föräldrarna ökar barnens/elevernas förutsättningar att må bra och lyckas i 

sitt lärande. Föräldrarna är våra främsta samarbetspartners! Samtliga föräldramöten är välbesökta. 

Detta ger både möjlighet till att vi kan nå ut med information men även för att samtala kring lärandet. 

Samtidigt visar föräldraenkäten att föräldrarna gärna ser ett mer varierat innehåll i våra föräldramöten. 

Vi kan också av enkäterna läsa ut att vi måste bli bättre på att informera föräldrar om likabehandlingsplanen, 

både när det gäller det förebyggande arbetet och det akuta arbetet i samband med mobbning 

och kränkningar. 

Ett gemensamt förhållningssätt och samsyn i uppdraget påverkar verksamheten och lärandet positivt. 

En faktor som vi inte räknat med men som påverkat resultatet av vårt utvecklingsarbete blev t ex den 

omfattande renoveringen på Enestugan, då pedagoger och barn på olika avdelningar under sammanslagningar 

lärt känna varandra bättre och samarbetet har ökat. 

Goda kunskaper 

TRAS 

TRAS både underlättar och utmanar oss i vårt uppdrag! Resultat av ett utvecklingsarbete beror till stor 

del på personalens delaktighet i samtliga delar, planering, genomförande och utvärdering. 

Utvecklingsarbetet med TRAS har därför haft goda förutsättningar. Vi kan se att utvecklingsarbetet 

har börjat bli en del av vardagsarbetet i verksamheten. Det är oftare utifrån ett helhetsperspektiv som 

språkutvecklingsdiskussioner förs. Någon förälder har uttryckt oro kring sitt barns språkutveckling, då 

barnet inte uppnår den angivna nivån för barnets ålder. I vissa fall har kontakt då tagits med logoped. 

Betyg, meritvärden 

Att göra jämförelser mellan enskilda år är alltid vanskligt med tanke på det relativt sett lilla antal 

elever vi har i Genarp. En stor andel av eleverna i denna årgång har under en längre tid varit i behov 

av särskilda insatser. Dessa insatser kulminerade under år 9, vilket resulterade i att gruppen höjde 

betygssnittet från 191,8 på våren i skolår 8 till 220,2 på våren i skolår 9. Andelen som inte var 

godkända i något eller några kärnämnen på våren i skolår 8 var 16,9 % och i slutbetyget var det 6,9 % 

som inte var godkända. Det vi kan konstatera är att de extra insatser på olika nivåer som genomfördes 

under skolår 9 anmärkningsvärt förbättrade elevernas resultat. 

Resultaten är i jämförelse med riket och våra kranskommuner mycket goda, men när vi jämför för oss 

med våra grannskolor i Öster har vi ett något lägre resultat. Varför? Ja, något entydigt svar på denna 

fråga har vi inte. Det är många faktorer som påverkar betygsnivån, allt från engagemang hos lärare och 

elever, förväntningar, lärarkompetens, resursfördelning, föräldrars utbildningsbakgrund, traditioner, 

bedömningar mm. 

Inflytande och upplevelsen av inflytande 

Vi har sedan 2003 arbetat och utvärderat elevernas inflytande, ändå uppvisar enkäterna ett inte 

tillfredsställande resultat. 

Vi ställer oss frågan om vi har gjort på rätt sätt? Låter vi eleverna ha inflytande över vad och hur de 

ska arbeta tillräckligt ofta? Är vi alltför förberedda och färdiga i mötet med eleverna inför olika 

lektioner och arbetsområden? Hur gör vi när de får vara med och ha inflytande? Är de medvetna när 

de har inflytande? Har vi tydliggjort att inflytande inte är samma sak som att få sin vilja igenom? 

Forskning visar att upplevelsen av inflytande, har en tendens att sjunka då inflytande diskuteras och 

mäts. Detta kan vara en förklaring, men orsakerna till våra lite för låga siffror är med säkerhet flera. 

Utifrån resultatet ser vi behov att fördjupa oss ytterligare. Vi måste diskutera med eleverna vad det 

innebär att påverka och vilka delar de kan påverka. 

Arbetet med inflytande måste börja tidigt, redan i förskolan. Inflytande är nära kopplat till 

värdegrunden och en förutsättning för lärande. Genom att tidigt arbeta med värdegrunden och 

inflytande så gynnar det elevernas måluppfyllelse. 

79


ÅTGÄRDER 

Värdegrundsarbete 

Under läsåret 2008/2009 kommer alla kamratstödjare att få vidareutbildning av Hassela. I augusti får 

personal inom 6-9 utbildning inom ÖPP under två dagar. 

Elevvård 

Specialpedagogerna ska fr.o.m. läsåret 08/09 organiseras i ett eget arbetslag. Ett särskilt elevvårdsteam 

med ansvar för förskolan ska bildas från ht-08. Behovet av elevassistent till elev eller grupp ska utgå 

ifrån de behov arbetslaget formulerar samt i diskussion med skolledning och elevvårdsteam. 

Elevassistenterna ska få handledning av ansvarig lärare och specialpedagog. 

Matematik och tankesmedja 

En pedagog från förskolan deltar i tankesmedjan i matematik. Förskolan ska under våren-09 starta upp 

kompetensutveckling i matematik. Matteprojektsgruppen i 6-9 har sökt och fått pengar för att utveckla 

den laborativa matten. En matematikutvecklingsgrupp i 1-16årsperspektivet ska starta. 

Mål och skriftliga omdömen 

Den 13 augusti 2008 ska vi ha en föreläsning av Birgitta Högberg som handlar om målen i våra 

styrdokument och skriftliga omdöme för all personal i F-9. Detta kommer vi att arbeta vidare med under 

läsåret. Pedagogerna i år F-5 kommer att inleda höstterminen med att revidera tidigare lokala mål 

utifrån de nya nationella målen för skolår 3. Fr.o.m. 15 juli 2008 har alla skolor skyldighet att upprätta 

skriftliga omdömen en gång per termin i samtliga ämnen som eleven undervisas i. Förordningen gäller 

från skolår 1 till skolår 9. De skriftliga omdömena ingår i den individuella utvecklingsplanen. Någon 

mall för hur detta ska se ut finns ännu inte. Beslutet om detta ligger hos varje enskild rektor. Inom 

BSF Lund Öster har rektorerna gjort en ramöverenskommelse hur de skriftliga omdömena ska se ut. 

Utifrån denna överenskommelse kommer en arbetsgrupp, bestående av pedagoger och skolledning, ta 

fram dokument och riktlinjer för omdömesskrivandet. 

Ett föräldramöte planeras i samråd med föräldrarådet med temat ”Betyg och bedömning”. 

Utvecklingsdagen under hösten kommer att ägnas gemensamt arbete kring mål och skriftliga 

omdömen. 

Komet 

Utbildning som genomförs av Komet-handledarna fortsätter. All personal som arbetar med eleverna 

ska utbildas i Komet. Vi planerar att även börja med Komet i förskolan, då ett material är framtaget. 

PIM 

Alla personal inom förskolan kommer att gå PIM. Det är viktigt som pedagog att ha kunskap om 

datorn och internet för att utveckla lärandet hos barn och elever. 

Språkutveckling 

Diskussioner kring språkutveckling i ett 1-16årsperspektiv startade under våren-08. Till hösten-09 ska 

en språkutvecklingsgrupp, med representanter från hela verksamheten starta. Utbildning i TRAS ska 

genomföras våren-09 för dagbarnvårdarna. Alla barn i förskolorna ska ha ett observationsschema från 

hösten -08. TRAS ska vara en del av de pedagogiska diskussioner som förs bl.a. för att nyanställda ska 

komma in i arbetet. TRAS-schemat ska lämnas vidare till förskoleklassen om föräldrarna så önskar. 

Skolbiblioteket 

Bibliotekarien har gjort en enkät om verksamheten i våra bibliotek/mediatek som gått ut till all personal. 

En biblioteksgrupp kommer att bildas som ska arbeta fram en handlingsplan för 

biblioteksverksamheten. 

Inflytande 

80


Vi ska revidera enkäterna till eleverna och föräldrarna. Vi ska se över frågorna och svarsalternativen 

och lägga till fler frågor som handlar om inflytande. Skolledningen ska samtala med elevråden kring 

inflytande och om enkätresultaten om inflytande. Resultaten av AK/PAK kommer att diskuteras med 

personalen t ex på medarbetarsamtalen. Schemaarbetet ska kommuniceras med elevrådet i skolår 6-9. I 

kvalitetsredovisningen för 2009 ska vi redovisa arbetet för ökad upplevelse av inflytande hos 

barn/elever och föräldrar. 

2:3 

LUS, LÄSUTVECKLINGSSCHEMA 

Ett av nämndens mål är att läsutvecklingen ska följas upp med LUS, LäsUtvecklingsSchema. 

I slutet av vårterminen lämnas en rapport till förvaltningen med en sammanfattning av de LUS-punkter 

där eleverna befinner sig. Arbetslagen analyserar elevernas läsutveckling, bland annat utifrån LUS. 

LUS-resultat från 2005 till 2008 i procent 

2005 År 3 nivå 15 54 

År 6 nivå 18a 65 

År 9 nivå 18c 11 

2006 År 3 nivå 15 69 


År 9 nivå 18c 

2007 År 3 nivå 15 67 



2008 År 3 nivå 15 66 



År 9 nivå 18b+c 61 

Kortfattad beskrivning av LUS 15: Läser flytande med god läsförmåga 

Kortfattad beskrivning av LUS 18 a: Läser mycket, ”lustläser” Läser med behållning böcker utan 

bärande bilder, där handlingen okomplicerat förs framåt, med omfång på ca 100 sidor eller mer. 

Kortfattad beskrivning av LUS 18 b: Läser med lätthet böcker, företrädesvis ungdomslitteratur med 

personteckningar, miljöbeskrivningar och inre monologer. 

Kortfattad beskrivning av LUS 18 c: Läser mycket, ”lustläser”, Vidgat läsande till olika genrer inom 

vuxenlitteraturen. 

Samtliga elevers läsutveckling har följts upp med LUS. Resultaten är inte helt tillfredsställande. Vid 

läsårets slut hade inte alla elever nått upp till de uppställda målen. 

Då vi nu använt LUS sedan 2003, konstaterar vi att LUS är väl känt samt en till stor del väl fungerande 

arbetsmetod. Det är främst i F-5 som LUS används regelbundet i den dagliga verksamheten. I 

skolår 6-9 är det i första hand en metod för periodvis uppföljning av elevernas läsutveckling. 

Utvecklingsarbetet kring språk och läsutveckling samt användandet av LUS som gemensam metod, 

har satt läsutvecklingen och lärandet i språket i centrum. Det har medfört att alla pedagoger, oavsett 

ämnesansvar deltar i diskussionerna om elevers läsförmåga och läsförståelse. Vi kan se att 

uppmärksamheten för elever med behov av stöd i sin läsutveckling har ökat i arbetslagen. Även i 

kommunikationen med föräldrarna t ex vid utvecklingssamtalen och upprättandet av en IUP är LUS ett 

användbart underlag. 

81


Svårigheter i samstämmigheten när det gäller bedömning utifrån LUS har konstaterats och diskuteras. 

Tillförlitligheten till resultaten är tveksam och resultaten kan inte direkt jämföras från år till år. 

Resultaten i LUS ska stämma överens med övriga tester och bedömningar, vilket de inte alltid gör. Pedagogerna 

menar även att de efterhand som de är mer förtrogna med att bedöma enligt LUS, blir de 

mer restriktiva i sin bedömning. Från och med vårterminen -08 ska de LUS-rapporter som arbetslagen 

lämnar vid läsårets slut kompletteras med arbetslagets reflektion över resultatet och presentation av 

eventuella åtgärder. 

Alla pedagoger inom grundskolan ska vara väl förtrogna med och använda LUS, då alla pedagoger har 

ett gemensamt ansvar för elevernas läsutveckling. Därför är arbetet med LUS en del av introduktionen 

för nyanställda. Arbetet med att bibehålla och utveckla kompetensen hos pedagogerna ska fortsätta. Vi 

ska fortsätta att diskutera bedömning utifrån LUS, så att överensstämmelsen mellan olika bedömare 

ökar. 

Att läsa ska vara lustfyllt. Det är den största drivkraften i läsutvecklingen. En god läsförmåga, både 

när det gäller teknik och förståelse, är en grundförutsättning för att klara sig väl på arbetsmarknaden 

och för att delta i samhällslivet. Det är därför en av skolans viktigaste uppgifter att hjälpa alla elever 

att bli goda läsare och läsare som tycker om att läsa. Detta är ett uppdrag som gäller all personal. 

2:4 

LÄXPOLICY 

Att ta fram en läxpolicy tror vi är nödvändigt, men det måste göras på ett sådant sätt att diskussioner 

hinner föras på ett djupare plan. Många frågor som: Varför ger vi läxor?, Varför förväntas vi ge läxor 

eller tvärtom?, Hur ser elevens hela arbetsdag ut? och Vilket stöd får/förväntas eleven få i läxarbetet? 

Vad är kunskap?, 

Vi kommer att starta detta arbete utifrån i teamet beslutad plan under vår-09. 

2:5 

LIKABEHANDLINGSPLANEN 

Alla barn, elever och medarbetare ska arbeta efter skolans värdegrund! 

Arbetslagens pedagogiska konferenser har fokuserat på värdegrundsfrågor både under vårterminen och 

under höstterminen. Inom den ordinarie verksamheten pågår ett aktivt arbete för att främja elevernas 

lika rättigheter och för att förebygga trakasserier och annan kränkande behandling, se sid 8. Både 

elever såväl som vuxna har uttryckt att skolan är en trygg arbetsplats, vilket även olika enkäter visat 

(trivselenkät bland elever och AK/PAK bland personal). Den kamratstödjarverksamhet som skolan har 

sedan flera år tillbaka fungerar bra. Likabehandlingsplanen är ytterligare en förstärkning till det arbete 

som redan görs för att förhindra mobbning och annan kränkande behandling. Planen och den 

tillhörande blanketten har använts vid några tillfällen. 

Under detta läsår har vi fört diskussioner kring lagen om likabehandling, exempelvis vid utbildningar 

om digitala ungdomskulturer. Vårterminen 2008 reviderade vi likabehandlingsplanen och har tagit upp 

planen på föräldramöten och på skolkonferenserna. 

Vi ser behov av att kommunicera likbehandlingsplanen ytterligare med föräldrar. I svaren på enkäten 

uttrycker de att de inte har tillräcklig kunskap om likabehandlingsplanen, likabehandlingslagen och 

vårt arbete. Vi måste även fortsätta förankringsarbetet i verksamheten både med personal och med 

barn/elever. 

Då förskolans/skolans uppdrag och hemmets ansvar ska samverka, ser vi att det är nödvändigt med 

samarbete och delat ansvar i arbetet. 

82

KVALITETSREDOVISNING 

Läsåret -07/-08 

Team Södra Sandby 

A-L Bergenfeldt 

Magnus Bokelid 

Eva Grandelius 

Iréne König 

Jan Linde 

Ingela Mellbin 

Gunilla Söderberg 

Anders Thorssell

Barn- och skolförvaltning Lund Öster Team Södra Sandby 

SAMMANFATTNING AV TEAM SÖDRA SANDBYS 

KVALITETSREDOVISNING 2007/2008. 

Teamet har valt att i årets redovisning särskilt blicka tillbaka på och analysera utvecklingsområdet 

Hälsa och miljö. Vidare beskrivs resultat av arbete mot tidigare uppsatta mål, analyser görs, åtgärder 

beslutas och nya mål sätts upp. 

Utvecklingsområdet Hälsa och miljö är mycket omfattande. Vi har valt att i redovisningen fokusera på 

arbete med Grön Flagg, ekologiska livsmedel och arbetsmiljön.10 stycken av S Sandbys 13 enheter i 

har utmärkelsen Grön Flagg eller Skola för hållbar utveckling! Detta har uppnåtts genom en ambitiös 

satsning av ledare och all övrig personal. Entusiasm, kompetens och uthållighet har under flera år 

präglat personalens insatser. Ledningsteamet har stöttat, givit möjligheter till ytterligare 

kompetensutveckling och tillskapat övrig resurs i form av t ex tid. Miljö finns med som en stående 

punkt på dagordningen vid ledningsmöten, arbetsplatsträffar och andra personalmöten. 

I årets kvalitétsredovisning kan man läsa om hur förskolebarn undersöker skogens smådjur, lagar mat i 

naturen och lär sig om allemansrätten. Man kan läsa om hur skolbarn lär sig dansa, gör cykelutflykter 

och lär sig klä sig rätt för utevistelse. Tag del av pedagogernas funderingar kring ekologisk mat och 

föräldrarnas positiva respons på ökad utevistelse! Inom arbetsmiljöområdet ställer sig ledningsteamet 

frågan: Är schemalagd friskvårdstid ett bra sätt att stärka personalens hälsa? 

Arbetet inom andra utvecklingsområden har fortsatt. Kompetensutveckling för all personal har 

genomförts angående likabehandlingsplanen. Satsningen har satt tydliga avtryck i den pedagogiska 

verksamheten. Kvalitéten på upprättandet av den individuella utvecklingsplanen i skolorna har ökat 

och det finns nu även ett gemensamt underlag för IUP på förskolorna. Personalens kompetens inom 

IKT-området har ökat. Fronter används alltmer och Smart-boards finns på flera skolor. Hänger 

kommunens IT-enhet med i den utveckling som sker på skolorna? Hur skall vi kunna finansiera bra 

pedagogiska digitala hjälpmedel? 

Verksamheten inom förskola och skola växer i S Sandby. Ledarna är en del av verksamheten. 

Kompetenta ledare med möjlighet att vara väl förtrogna med verksamheten och personalen är en 

förutsättning för måluppfyllelse. Ledningsteamet har med tillfredställelse konstaterat att en översyn av 

ledningsorganisationen inletts våren 2008. Team S Sandby understryker att behovet av fler skolledare 

är stort. 

Lokalsituationen är fortfarande besvärlig. Almbackens förskola (paviljonger) är planerad att stå klar i 

augusti/sep 2008. Det innebär att alla byns förskolebarn kan erbjuda plats. Ytterligare skollokaler 

behövs. En mängd förslag har diskuterats men ännu finns inget realistiskt alternativ. Teamet arbetar 

tillsammans med förvaltningen hårt för att komma vidare i denna akuta fråga. Direkt skolpeng har 

införts. Det är för tidigt att dra några säkra slutsatser av vad det inneburit. Dock kan säkert sägas att 

det under detta första år inneburit ökad arbetsbörda och administration för verksamheten. 

Årets sammanfattning avslutas med en mening från förra årets sammanfattning som beskriver 

verksamheten väl: Utvecklingsarbetet i S Sandby präglas av gemensamma strategiska satsningar där 

samtidigt möjlighet till anpassning till enskilda enheter ges! 

85


VERKSAMHETSBESKRIVNING 

Under läsåret 07/08 har organisationen varit oförändrad. Ledningsteamet består av fyra rektorer och 

fyra biträdande rektorer fördelade på ansvarsområdena nedan: 

BY ANSVARSOMRÅDE 

I området ingår Björkbackens förskola, Hallonbackens förskola, Solbackens förskola och Byskolan. 

Här arbetar ca 90 personer. Förskolorna har ca 125 barn inskrivna. Förskolorna har verksamheten 

indelad i olika åldersgrupper. Skolan bedriver sin verksamhet i sex olika arbetslag i åldershomogena 

grupper från förskoleklass till år 5 och har ca 255 elever inskrivna, fritidshemmen har ca 160 barn 

inskrivna som är fördelade på fem fritidshem. Barn/elever med särskilda behov får hjälp av 

specialpedagoger, skolpsykolog, skolsköterska och elevassistenter som är organiserade i By 

ansvarsområdes elevvårdsteam (By EVT). Inom teamet finns logopedisk kompetens. Eleverna har 

möjlighet att få läxhjälp efter skoltid. I skolans bibliotek tjänstgör en fackutbildad bibliotekarie 10 

timmar/vecka tillsammans med en halvtidsanställd lärare. Förskolornas och skolans profil är 

miljö/hälsa och på en förskola utepedagogik. 

FÅGELSÅNGS ANSVARSOMRÅDE 

Fågelsångs förskola 

Förskolan Fågelsång har åtta avdelningar. Det finns tre avdelningar med barn 3-5 år med vardera 19 

barn, två avdelningar med barn 1-3 år med 13 respektive 8 barn, en avdelning med 14 barn 2-4 år och 

två avdelningar med 16 resp. 17 barn som är 5 år. Avdelningarna med 5-åringarna är placerade på 

Uggleskolan. Personalen består av 31 personer och är förskollärare, barnskötare, kokerska och 

ekonomibiträden. Förskolan har en specialpedagog som deltar i elevvårdsarbetet och handleder 

pedagogerna. 

Familjedaghem 

I Södra Sandby finns tre familjedaghem. Familjedaghemmen träffas en gång i veckan på Fågelsångs 

förskola för gemensam verksamhet. Familjedaghemmen har tillgång till specialpedagog som deltar i 

arbetet med barnen. 

Uggleskolan 

Personalen på Uggleskolan består av 43 personer. Skolan bedriver sin verksamhet i 6 olika arbetslag i 

åldershomogena grupper från förskoleklass till år 5. Skolbarnsomsorgen omfattar fem 

fritidshemsavdelningar och en fritidsklubb. Elever med särskilda behov får hjälp av specialpedagoger 

och elevassistenter. Skolan har ett elevvårdsteam bestående av skolsköterska, specialpedagoger, samt 

skolpsykolog. I skolbiblioteket tjänstgör en fackutbildad bibliotekarie 10 timmar/vecka. 

KILLEBÄCKS ANSVARSOMRÅDE 

Reveljen 

Reveljens förskola består av två avdelningar, en med barn i åldrarna 1-3 år och en med barn i åldrarna 

3-5 år. Tillsammans med Österskolan och Revinge skola har Reveljen en specialpedagog som kan 

handleda pedagogerna i förskolan och som deltar i elevvårdsteamet. Förskolan har ett tillagningskök. 

Stinsen 

Stinsens förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar med barn i åldrarna 1-3 år och två 

avdelningar med barn i åldrarna 3-5 år. Tillsammans med Nyponbackens förskola har Stinsen en 

86


specialpedagog som kan handleda pedagogerna i förskolan och som deltar i elevvårdsteamet Förskolan 

har ett tillagningskök. 

Nyponbacken 

Nyponbackens förskola består av två byggnader, en permanent äldre byggnad med fem avdelningar 

och en paviljong med två avdelningar. Förskolan har fyra avdelningar med barn i åldrarna 1-3 år och 

tre avdelningar med barn i åldrarna 3-5 år. Tillsammans med Stinsens förskola har Nyponbacken en 

specialpedagog som kan handleda förskolans pedagoger och som deltar i elevvårdsteamet. Förskolan 

har ett tillagningskök i den permanenta byggnaden. Till barnen i paviljongen beställs mat från 

Killebäcks kök. 

Revinge skola 

Revinge skola är en liten skola med elever från F-klass till år 5. Då elevantalet är litet och 

åldersspridningen stor arbetar skolan delar av dagen i åldersblandade grupper. De arbetar i block med 

basämnena för att kunna tillgodose varje elevs individuella behov. På skolan finns det en 

fritidshemsavdelning där också elever som är inskrivna i fritidsklubb deltar. Skolan har ett 

elevvårdsteam bestående av specialpedagog och skolsköterska. Kontakter finns också med logoped 

och psykolog. 

Österskolan 

Österskolan har elever från F-klass till år 5. Den har åldershomogena basgrupper men arbetar 

åldersblandat i teman och särskilda aktiviteter. Det finns tre fritidshemsavdelningar. På den 

fritidshemsavdelning där de äldsta eleverna finns deltar också elever som är inskrivna i fritidsklubb. 

Eleverna har möjlighet att få läxhjälp varje eftermiddag efter skoltid. Skolan har ett elevvårdsteam 

bestående av specialpedagog och skolsköterska. Kontakter finns också med logoped och psykolog. 

Killebäckskolan 

Personalen på Killebäckskolan består av ca 55 personer i de sedvanliga yrkeskategorierna. 

Skolan är indelad i fem arbetslag med ansvar för bland annat elevvård och skolutveckling. 

Ett elevvårdsteam arbetar med elevvården för de elever som är i behov av extra stöd i olika avseenden. 

Antalet elever i klasserna är relativt lågt – ca 21 stycken i medeltal. Under läsåret har en omfattande 

renovering av skolans innemiljö påbörjats. Alla väggar och tak målas, golven slipas eller byts ut och 

toaletter och hemkunskapssalar totalrenoveras. 

ORGANISATION 

Förskola Ålder Avdelningar Gruppstorlekar Antal barn 

(genomsnitt april) Okt-07/April-08 

Björkbacken 1-5 3 13, 18, 18 46/49 

Nyponbacken 1-5 7 19, 13, 18, 13, 13, 

12, 19 

85/107 

Solbacken 1-5 3 12, 15, 19 44/46 

Reveljen 1-5 2 14, 19 33/34 

Stinsen 1-5 4 12, 12, 18, 18 60/65 

Fågelsång 1-5 8 8,12,14,17,17,17,16, 

18 

106/119 

Familjedaghem 1-5 3 5,3,6 12/14 

Hallonbacken 1-5 2 8 ,13,10 31/31 

Summa 32 421/451 

87


Skola Ålder Arbetslag 

/klasser,grupper 

Byskolan 6-11 6 arbetslag/6 klasser 253/251 

Uggleskolan 6-11 6 arbetslag//6 klasser 203/203 

Revinge 6-11 1 arbetslag/2 grupper 33/33 

Österskolan 6-10 1 arbetslag/6 klasser 109/109 

Killebäckskolan 12-16 5 arbetslag/21 klasser 442/438 

Fritidshem/fritidsklubb Antal elever Antal avdelningar Gruppstorlek 

Okt-07/April-08 

(genomsnitt) 

Byskolans fritidshem 155/151 5 46,38,28,41,42 

Byskolans fritidsklubb 25/18 1 25 

Uggleskolan 120/123 5 25,21,24,22,29 

Uggleskolans fritidsklubb 15/7 1 11 

Revinge fritidshem 29/27 1 24 

Österskolan fritidshem 75/79 2 19,37 

Österskolans fritidsklubb 12/8 1 36 

Summa fritidshem 384/369 

Summa fritidsklubb 47/34 

Meritvärden i Södra Sandby 

Engelska Svenska Matematik 

Antal meritpoäng meritpoäng meritpoäng 

Årskurs 9 elever 

05/06 104 14,6 14,9 12,8 

06/07 108 14,4 13,5 11,1 

07/08 115 14,6 14,6 12,8 

Gymnasiebehörighet per skola 

Läsåret 07/08 

Båda könen – behörighet till gymnasiets nationella program 

Behörig Ej behörig Total 

Stad 95,2 % 4,8 % 100,0 % 

Genarpskola 93,1 % 6,9 % 100,0 % 

Killebäckskolan 93,1 % 6,9 % 100,0 % 

Nyvångskolan 94,5 % 5,5 % 100,0 % 

Svaleboskolan 92,0 % 8,0 % 100,0 % 

Öster 93,3 % 6,7 % 100,0 % 

88 

Antal elever 

Okt-07/April-08 

Summa 6-16 19 arbetslag 1029/1046


Lund 94,6 % 5,4 % 100,0 % 

Medelmeritvärde per skola 

Läsår 07/08 

Kvinna Man Total 

Stad 232 236 234 

Genarpskola 209 233 220 

Killebäckskolan 227 216 222 

Nyvångskolan 233 227 230 

Svaleboskolan 219 227 223 

Öster 224 225 224 

Lund 230 232 231 

DEN PEDAGOGISKA VERKSAMHETEN 

UPPFÖLJNING AV ÅTGÄRDER SOM BESLUTADES I TEAMETS 

KVALITETSREDOVISNING 2007 

Kompetensutveckling 

Vikten av kompetensutveckling är stor för att arbetet ska vidareutvecklas mot uppsatta mål. Det finns 

en övergripande gemensam fortbildningsplan för Södra Sandby. Det är också viktigt att varje enhet har 

möjlighet att sätta egna mål för fortbildning utifrån varje enhets egna behov. Tillsammans skapar detta 

goda förutsättningar för verksamheterna att utvecklas i positiv riktning. 

Mål 2007/2008 

• Sträva efter likvärdiga bedömningsgrunder och likvärdig dokumentation gällande IUP i ett 

• 1-16 årsperspektiv. 

• Introducera TRAS i förskolan och F-klass 

• Minska risken för kränkande särbehandling på samtliga enheter. 

• Öka personalens kompetens inom IKT. 

Måluppfyllelse enligt personalenkäten KR 08 

Likvärdig bedömning och dokumentation gällande IUP och introduktion av TRAS 

(Individuell utvecklingplan och Tidig registrering av språkurtveckling) 

Alla skolenheter i Södra Sandby har under några år haft samma underlag för IUP. Varje elev har fått 

en mapp som ska innehålla IUP från F-klass till och med år 9. Praktiskt har det fungerat förhållandevis 

bra men det har funnits en del osäkerhet på vissa områden i underlaget och över vilka begrepp man ska 

använda sig av i texten, framförallt gällande likvärdig bedömning. Alla har tagit sig an arbetet och 

startat sin egen och vår gemensamma utveckling. När det gäller IUP i förskolorna har gruppen som 

arbetar med övergång mellan förskola och skola fått i uppdrag att ta fram en gemensam IUP också för 

förskolorna. Det finns nu ett gemensamt underlag. De olika enheterna har utvecklat egna metoder för 

89


att arbeta med IUP utifrån diskussioner man fört. Det har gjort att underlaget efter hand har förändrats 

något. Det måste ges utrymmer till förändringar om det ska ske någon utveckling. Några skolor har 

startat digital IUP, några använder det på prov och några avvaktar till PIM-utbildningen är avslutad. 

Följande fråga ställdes i personalenkäten: 

Har bedömningsgrunderna och dokumentationen gällande IUP blivit mer likvärdiga i ditt arbete? 

Tjugotvå arbetslag har svarat på frågan 

Femtiotvå arbetslag hade möjlighet att delta 

De flesta arbetslag från skolorna har svarat medan väldigt få arbetslag från förskolan har svarat på 

frågan. Från svaren kan vi utläsa att alla skolor arbetat aktivt med att diskutera IUP på något sätt. 

Många har skrivit att de önskar diskutera eller att de har diskuterat begrepp att använda i IUP. Det 

känns angeläget att begreppen har samma betydelse för alla pedagoger. Många upplever att det finns 

en gemensam grund men att man känner sig något osäker. Någon har svarat att man är skeptisk till 

stycket om, ”personlig utveckling”. Många har också svarat att det behövs en fördjupning i kunskap 

om bedömningsgrunderna. Några upplever dock att de redan har kunskapen och att de följer uppsatta 

regler för IUP och bedömning. Väldigt få arbetslag i förskolan har svarat vilket gör det svårt att 

utvärdera arbetet med IUP i förskolan. 

Vi har genomfört föreläsning i förskolan gällande TRAS och litteratur har köpts in. Alla förskolor är 

igång med sitt utvecklingsarbete men har kommit olika långt. TRAS är ett redskap för att reflektera 

över barns språkutveckling. Redskapet hjälper verksamheten att klargöra vilka insatser som behövs för 

att möta varje barns behov. 

Citat från svaren: 

”Efter många diskussioner i arbetslaget och på arbetsplatsträffar angående IUP känner vi att vi har en 

gemensam grund” 

”Ju större erfarenhet vi får desto mer likvärdigt blir det” 

”Det skulle behövas mer diskussioner så att dokumentationen blir mer likvärdig. Det skulle vara 

lättare att skriva. Det behövs mer fortbildning om vi ska göra IUP:n i Fronter” 

Analys 

Arbetet på skolorna framskrider bra, medan förskolorna inte haft samma diskussioner och därmed haft 

svårare för att svara på frågan. En orsak till att förskolan inte kommit lika långt kan vara att kravet på 

IUP i förskolan kom senare än för skolan. Pedagogerna känner ett stort ansvar för att deras bedömning 

ska bli så likvärdig som möjligt och att begrepp utifrån läroplanerna ska använda i text. Det tar tid att 

känna sig helt trygg med ”nya” arbetsmetoder. Det är positivt att IUP-arbetet känns viktigt och att 

pedagogerna är noggranna. Mer förberedelse och fördjupningsarbete behövs för att man ska känna sig 

bekväm med bedömningsarbetet och skrivandet. 

Mål 2008/2009 

• Likvärdighet i bedömning och dokumentation gällande IUP och TRAS ska öka. 

• Digital användning vid elevdokumentation, skriftliga omdömen och IUP inom grundskolan ska 

utökas. 

90


Åtgärder 

• Diskussioner, erfarenhetsutbyte och ytterligare föreläsningar, både i förskola och skola angående 

likvärdighet i bedömning oh dokumentation fortsätter. 

• Minska risken för kränkande särbehandling på samtliga enheter 

Se under rubriken Likabehandlingsplan nedan. 

• Öka personalens kompetens inom IKT 

• Trots fortsatta tekniska svårigheter, kan konstateras att personalens kompetens har ökat. Detta 

syns främst genom ökad användning av Fronter, användning av Smart-boards och genomförd 

PIM-utbildning. Fronter används fortfarande mest som ett kommunikations-och 

informationsverktyg personal emellan. Som ett exempel kan nämnas att personalenkäter inför 

denna kvalitétsredovisning genomförts i Fronter. Ett annat exempel är att antalet personer på 

Killebäckskolan som besökt skolans ”digitala personalrum” ökat med 61% jämfört med 

föregående läsår. 

• Samtidigt pågår försök på två skolor att förbereda upprättandet av skriftliga omdömen samt 

den individuella utvecklingsplanen på Fronter. Detta innebär att respektive elev, vårdnadshavare 

och skolpersonal både skriver och tar del av information angående eleven digitalt. 

• På Uggleskolan och Byskolan har användning av Smart-boards i undervisningen utvecklats 

mycket snabbt under läsåret. Alla elever som använder Smart-board upplever det lustfyllt och 

givande. Elever som har behov av särskilt stöd har kunnat få ytterligare och effektivare hjälp 

tack vare Smart-boards. Killebäckskolans pedagogiska personal har under läsåret genomgått 

PIM-utbildningen. En enkät till personalen efter avslutad utbildning visade att 81% var 

positiva eller mycket positiva till utbildningen och att 69% ansåg att de skulle få stor eller 

mycket stor nytta av vad man lärt sig. 

Analys 

Ökningen av personalens kompetens anses av ledningsteamet bero på flera faktorer: 

Personalens intresse och tilltro till nyttan av IKT, tillgång till fungerande hård- och mjukvara, tillgång 

till tid för utvecklingsarbete samt ledningens satsningar på just kompetensutveckling. Man kan också 

konstatera att en kompetensutvecklingssatsning på en arbetsplats sprids inom arbetsplatsen ”från 

kollega till kollega” utan formellt anordnade mötesplatser, vilket ytterligare stärker utvecklingen. 

Gällande fungerande hårdvara kan sägas att varje arbetsplats måste ha tillgång till IKT-kunnig 

personal med tid avsatt för arbete med detta. Den support som erbjuds från kommunens centrala 

enheter inom IT räcker inte! 

Mål för läsåret 2008/2009 

• Digital användning vid elevdokumentation, skriftliga omdömen och IUP inom grundskolan ska 

utökas. 

• Pedagoger på alla enheter skall ha genomgått PIM-utbildningen. 

• Satsning på hård- och mjukvara ska fortsätta. 

UPPFÖLJNING AV TIDIGARE KVALITETSREDOVISNING 

Team Södra Sandby har valt att i 2008 års kvalitetsredovisning göra en djupare granskning av arbetet 

med Grön flagg, ekologiska livsmedel och arbetsmiljön. 

91


Ur Lpfö 98 

Förskolan skall lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologisktförhållningssätt och en 

positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan skall medverka till att barnen 

tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens 

kretslopp. Verksamheten skall hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att 

det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid. 

Ur Lpo 94 

Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan 

påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. 

Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas 

för att skapa hållbar utveckling. 

Grön Flagg 

Grön flagg är en internationell miljöutmärkelse speciellt utarbetad för att passa miljöarbetet i skolor 

och förskolor. När man anmäler sig ingår man i ett nätverk av fler än tusen skolor och förskolor i 

Sverige. Grön Flagg är Sveriges största miljöutmärkelse anpassad för skola och förskola. Den gröna 

flaggan är det synliga beviset på att man i den dagliga verksamheten prioriterar ett handlingsinriktat 

miljöarbete och verkar för en hållbar utveckling. Grön Flagg är den svenska grenen av en 

internationell miljöutmärkelse som leds av FEE (Foundation for Environmental Education). 

I Södra Sandby som idag består av 13 enheter är målet att 9 enheter ska erhålla Grön Flagg eller 

utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling” innan 081231. Dags dato har följande enheter blivit 

tilldelade utmärkelsen Grön Flagg: 

Förskolor: Björkbacken, Fågelsång, Hallonbacken, Nyponbacken, Stinsen och Solbacken. 

Skolor: By, Uggle och Öster. Revinge skola har lämnat in redogörelse. 

Miljöledningssystem 

Grön Flagg strävar efter att, utifrån barns och ungdomars perspektiv, följa principerna i 

miljöledningssystemen EMAS och ISO 14001. Flera svenska kommuner har beslutat att deras skolor 

och förskolor ska ha Grön Flagg som sitt miljöledningssystem. 

Fem teman 

Kretslopp 

Vatten 

Energi 

Skog 

Livsstil och hälsa 

Man väljer ett tema att arbeta med under 1-1½ år. 

Fem miljömål 

När man har valt ett tema formulerar man fem miljömål man vill uppnå. Man beskriver vilka 

arbetsmetoder och aktiviteter man ska använda för att nå målen. Under arbetets gång görs en noggrann 

dokumentation och när temat är avslutat lämnas en redogörelse till Håll Sverige Rent som sedan 

godkänner eller ber om en komplettering. Blir redogörelsen godkänd erhåller man den ”Gröna 

Flaggan”. 

92


. 

Miljöråd 

HSR (HållSverigeRent) vill helst att man bildar ett miljöråd på enheten bestående av personal, 

föräldrar, barn och politiker. Av olika skäl är detta svårt att realisera för vissa enheter. Det kan vara 

svårt att hitta gemensam tid, små enheter har mindre möjlighet att sätta samman många olika råd och 

att barnen på förskolorna är för små. De flesta löser det genom att de miljöansvariga lägger ett förslag 

som sedan presenteras på APT(ArbetsPlatsTräff), föräldramöten, för elever och på skolkonferenser. 

Efter att beslut tagits om tema och mål så har enheterna arbetat med detta och sedan redovisat 

dokumentationen. Denna godkänns sedan av representanter för de olika grupperna. På alla skolorna 

finns miljöråd bestående av elever och pedagoger. 

Delaktighet 

I förskolorna och skolorna kan man som förälder vara representant i miljörådet och därmed direkt 

delaktig i val av tema och mål. Arbetet redovisas på föräldramöten och i skolkonferenserna. 

Arbetet med Grön Flagg i praktiken 

Björkbackens förskola har arbetat med Grön Flagg i ca 10 år. Arbetet har resulterat i ett medvetet 

miljöarbete med bl.a. ekologiska livsmedel, kompostering, källsortering, odling och utepedagogik som 

en tydlig profil på förskolan. 

För läsåret 2007-2008 valde man Skogen som teman med miljömålen: 

• Fåglar, insekter och smådjur 

• Allemansrätten 

• Äta och laga mat ute 

• Skogen som lekplats 

• Hitta vilse 

Pedagogernas beskrivning från förskolan 

Fåglar, insekter och smådjur 

Mål: 

Vi ville få barnen nyfikna på och intresserade av våra vinterfåglar, smådjur och insekter . 

Arbetssätt: 

Fågelbord och fågelfröautomater tillverkades och sattes upp på flera ställen på förskolegården. Till 

viss del tillverkades fågelmaten på förskolan, på så viss gav detta upphov till diskussioner om vad 

fåglar äter och att olika fågelarter äter olika mat. Vi har med hjälp av UPP-pengar införskaffat ett antal 

kikare som barnen haft för att studera fåglarna amt fågelböcker för att kunna identifiera dessa. Vi sökte 

efter fakta och bilder på Internet och sedan dokumenterade vi vilka fåglar vi hade sett genom att sätta 

upp detta på väggarna. Vi har räknat arter och deltagit i Naturskolans tävling. Vi har också ritat, målat 

och skapat fåglar av olika material. Några barn ville göra egna fågelböcker. 

De yngsta barnen matade fåglarna vid Sularpsbäcken, de tittade på småkryp i luppar och pedagogerna 

fotograferade de djur man hittade för att kunna studera dem noga. Barnens funderingar och tankar 

dokumenterades. 

Resultat: 

Barnen blev intresserade av fåglar vilket visade sig genom att de ofta tog egna initiativ till att studera 

fåglarna och måla av dem. De diskuterade fåglar hemma med sina föräldrar som också blev 

intresserade av vårt arbete. Många dialoger och diskussioner kring fåglar och småkryp har uppstått. 

93


Allemansrätten 

Mål: 

Barnen ska känna till att den finns och vad den innebär 

Arbetssätt: 

Vi har haft samlingar i skogen där vi har tagit upp vad allemansrätten innebär och gjort enkla övningar 

med bilder för att ge barnen kunskap om vad som är tillåtet eller inte tillåtet att göra i skogen. T.ex. att 

man inte får bryta av grenar, att man inte ska trampa ner växter, att man inte ska skrämma djuren 

genom att vara högljudd, att man får plocka bär och svamp, var man får grilla m.m. Vi har också lärt 

barnen en grundregel att leva efter när man är ute i naturen: `” Inte störa och inte förstöra”! 

Äta och laga mat ute 

Mål: 

Att lära barnen att man kan laga god och näringsriktig mat utomhus med enkla medel samt att ge 

barnen en positiv naturupplevelse. 

Arbetssätt: 

Vi har lagat mat över öppen eld i skogen och ute på förskolegården 

Skogen som lekplats 

Mål: 

Barnen ska få möjlighet att upptäcka vilka möjligheter till lek som skogen erbjuder. 

Arbetssätt: 

Vi har gjort utflykter till Sönnervång och Tallskogen där vi har byggt kojor, klättrat i träd, byggt 

äventyrsbanor, lekt organiserade lekar, använt oss av naturens material i lekar samt haft fri lek i 

skogen. 

Resultat: 

Se Kommentarer från barnen på Björkbacken. 

Hitta Vilse 

Mål: 

Barnen ska känna sig trygga i skogen. 

Arbetssätt: 

4-5 åringarna har fått gå Hitta vilse- spåret i Skrylle. Då lär barnen sig på ett lekfullt sätt hur man ska 

bete sig om man går vilse. T.ex. att man kan krama ett träd tills någon hittar en, att hänga upp saker i 

träd och buskar som visar var man är. Vi har också pratat med barnen om hur man använder 

visselpiporna som finns på västarna som barnen alltid har på sig när vi är på promenader eller på 

utflykt. 

94


Kommentarer från barnen på Björkbacken 

Vad har du lärt dig om fåglar? 

Hugo: Man ska vara tyst om man ska hitta fåglar 

annars sticker dom iväg. Dom är snabba. 

Lärt mig många sorters fåglar, entita, 

skata blåmes, domherre. 

Anton: Dom kan flyga. Väldigt rädda för 

människor. 

Olika fåglar- talgoxe, rödfink, blåmes. 

Gustaf: Att inte skrämma fåglar- 

inte skrika mot fåglar. 

Äter skräddare (insekt), nån sorts blad, frön. 

Skata, kråka, entita 

Jacob:Jag har lärt mig vad dom heter, 

talgoxe, gråsparv, blåmes 

Dom äter insekter, frön, bollar. 

95 

Först måste man värma dom, 

sen spricker dom, sen är dom fågelungar. 

Vilka då? : Äggen 

Simon: Dom äter mat- havre, talgbollar, frö, ägg- 

de gör kråkorna och små fåglar. 

Vissa är stora vissa är små. Dom kan flyga högt. 

Jag ser dom små dåligare, dom större ser jag 

bättre. 

Isabella: Skator äter mask, 

talgbollar, äpple. 

Jag har lärt mig nya namn på fåglar 

nötväcka, bofink, stare, talgoxe. 

Linnea: Kråkorna äter mask. 

Skata, påfågel, bofink 

Pedagogernas beskrivning från skolan F-5 

Uggleskolan har arbetat med grön flagg i 2 år. Största koncentrationen har legat på att 

få barnen att röra sig mera. 

Läsåret 2006-2007 valde vi temat Livsstil och Hälsa. 

Våra fem mål var: 

• Alla barn ska röra sig mer. 

• Alla barn ska äta något från salladsbaren varje dag 

• Alla barns ska få möjlighet att lära sig dansa. 

• Bättre språkbruk bland barnen. 

• Uteverksamhet 1 eftermiddag i veckan på fritidshemmet. 

Alla barn skall röra sig mer 

Vi ville få barnen att förstå hur viktigt det är att röra på sig. 

Varför är det bra att äta ute? 

Isabella: då är maten godare. 

Hugo: det är lugnt och stilla, solen stiger 

upp och fåglarna kvittrar. 

Anton: man slipper ta av sig 

skorna och gå in. 

Linnea: det är skönt när det är 

sol och så smakar maten väldigt gott. 

Gustaf: solen värmer soppan. 

Simon: det är skönt i skuggan men också 

i solen. 

Jacob: jag tycker allt.


Arbetssätt: 

Alla klasser har minst 20 min. rörelse schemalagt de dagar man inte har idrott. På skolan finns 3 olika 

promenadslingor med olika längd. Hopprep finns inköpt till varje barn. FA (FrittArbete) passen består 

ofta av promenader och lekar ute. Barnen har också fått lekredskap t ex. hoppstyltor och tvistband. 

Klassrumsmassage ingår också som ett avslappnande moment. Vi har haft ett hopprepsprojekt. Kajsa 

Murmark med elever var här och hade uppvisning. Detta inspirerade många barn, både flickor och 

pojkar, att försöka göra olika hopprepstrick. 

Resultat: 

Att röra sig har blivit något naturligt och roligt. Barnen frågar efter rörelsepass och massage. 

Alla barn ska få möjlighet att dansa. 

Vi ville att barnen skulle få känna och uppleva glädjen av att få röra sig till musik. 

Arbetssätt: 

Alla barn fick minst 1 lektion dans i månaden. F-klass – 3:an fick sånglekar och sällskapsdans. 4:or 

och 5:or lärde sig bl.a. bugg och jive. För detta hyrde vi in en utbildad danslärare. Allt avslutades med 

en stor dansuppvisning. 

Resultat: 

De flesta tyckte att detta var roligt. Många var skeptiska i början med ändrade inställning. 

Uteverksamhet på fritids 

Vi ville att barnen skulle röra sig mer och visa att man kan vara ute även om vädret inte är perfekt. 

Arbetssätt: 

Vi gjorde olika utflykter i närmiljön. De äldre barnen gjorde ibland längre turer. Vi gjorde även 

cykelutflykter. Mellanmålet åts ute. Ibland lagades mellanmål ute. 

Resultat: 

Barnen tyckte det var roligt och lärde sig att klä sig rätt för olika väder. 

Bättre språkbruk bland barnen. 

Svårt att mäta resultat. Arbetet måste pågå konstant. 

Resultat 

Vi kan konstatera att vi nått miljöledningsmålet – certifiering Grön Flagg - med råge. Arbetet med 

Grön Flagg har fått stor genomslagskraft i Södra Sandby.10 enheter av 13 arbetar aktivt med Grön 

Flagg. 

Analys 

Vi tror det goda resultat är en följd av att vi under en lång tid uppmuntrat och fokuserat på 

miljöarbetet. Miljöfrågorna är fasta punkter på dagordningen vid APT, TSS-möten och skolkonferenser. 

Goda pedagoger och eldsjälar på våra förskolor och skolor har en stor betydelse för ett 

framgångsrikt arbete med miljön. Det är lätt för människor att engagera sig i miljöfrågor. 

I vår enkät till föräldrarna kan man i svaren konstatera att många föräldrar har en hög medvetenhet om 

och positiv inställning till miljöarbetet, som sker ute på våra olika enheter. Bland annat pekar man på 

symbolen den gröna flaggan. Den signalerar att man på enheten arbetar målinriktat vad gäller 

miljöfrågor. Nedanstående citat är hämtade från föräldraenkäten som svar på frågan: 

96


Hur uppfattar Du som förälder att vi i förskolan/skolan har arbetat med miljö? 

”Barnen är duktiga på att sopsortera och kompostera” 

”Stor miljömedvetenhet i skolan” 

”Bra med miljöråd” 

”Bra med samarbete med Naturskolan” 

”Uppmuntran om att ta sig till skolan på annat sätt än i bil är bra” 

”Vi har märkt att barnen lärt sig fantastiskt mycket om kretslopp, kompostering, källsortering samt 

om den svenska floran” 

” Grön flaggarbetet är beundransvärt. Låt oss hoppas att den gröna flaggan sitter uppe många år” 

”Bra med förbättringar i ljudmiljön” 

”Det är bra att eleverna inte ser det som ett särskilt ämne” 

Åtgärder för fortsatt måluppfyllelse 

• Fortsätta att ta vara på det stora intresset kring miljöfrågor. 

• Verka för att de enheter som ännu inte är miljöcertifierade blir detta inom en 3-årsperiod. 

• Börja diskutera möjligheterna till andra miljöcertifieringar. 

• Använda de positiva erfarenheterna från miljöarbetet inom andra utvecklingsområden. 

Ekologiska livsmedel 

Mål för andel av ekologiska livsmedel i måltiderna 200812-31 lyder som följer: 

Lunds kommun 

40 % 

BSN Öster 2008-12-31 

30 % 

97 

Södra Sandby 

Förskolorna 40 % 

Fritidshemmen 25 % 

Påverka skolmåltider att öka sin 

andel 

Resultat 2006 2007 2008 

Förskolorna 41,14% 64,85% 69,14 % 

Fritidshemmen 16.74% 32.47% 41,5 % 

Skolmåltider/Killebäck 16,9% 23% 25%


Reflektioner från pedagogerna på Uggleskolan kring ekologisk mat 

Ekologisk mat och hälsa hör ihop och eftersom vi har hälsoperspektivet i vår profil passar det oss 

synnerligen bra att servera ekologiska varor. När vi använder ekologisk mat kan vi visa 

barnen/eleverna att vi tar hänsyn till natur och djur. Den ekologiska maten är odlad utan konstgödsel 

och ej heller besprutad med miljöfarliga bekämpningsmedel som vi annars med all sannolikhet får i 

oss med maten. 

Ekologisk mat innehåller så få eller inga syntetiska tillsatser och är därför naturlig. All mat odlas utan 

genmodifiering, och bidrar till att öka mångfalden i naturen. Foder som ges till djuren är också 

ekologiskt odlat och troligen odlat på den egna gården eller i närmiljön. När vi köper ekologisk mjölk 

har kalvarna blivit uppfödda på dimjölk från kon, när vi köper ekologiskt griskött vet vi att grisarna 

har blivit uppfödda som ”riktiga grisar”, gått ute och bökat och när vi köper ägg eller ekologisk 

kyckling så vet vi att djuren har fått gå ute i friska luften och har fått sprätta och fått äta en och annan 

daggmask. 

Ekologisk mat skulle kunna minska klimatpåverkan ännu mer om vi klimatdeklarerade alla matvaror 

och försökte att använda mer närproducerat. Vi behöver gynna de små odlarna så de får lönsamhet i 

sin rörelse och därför kan expandera till allas vår fromma. På så vis kan vi kanske få ett större utbud av 

ekologiska varor. 

Köper vi ekologiskt men ännu hellre rättvisemärkta varor så vet vi att de som har odlat dem har fått 

anständigt betalt för sina varor samt att de som arbetar på fälten inte behöver utsätta sin hälsa för fara, 

och ej heller kommande generationer för fara, för att de arbetar med verkligt farliga kemikalier. 

Sen har vi diskussionen om att minska vårt intag av köttprodukter då vi har en väldigt stor 

klimatpåverkan vid boskapshållning, ev. samband med skövling av regnskogen för att ge plats åt 

betesdjur. Också kan vi prata om nyttan av palmolja i margarin, oftast lättmargarin som används vid 

viktreducering, när de som odlar palmerna hugger ner våra världslungor, regnskogen, för att ge plats åt 

palmodling. Kan vi påverka kommunpolitiker och tjänstemän om att närproducerat också ska räknas 

som klimatsmart och ge poäng så har vi kommit långt. 

Vi har bara börjat men vi är på väg! 

Intervju med kokerskan på Nyponbackens förskola 

Nyponbacken har ökat sin andel ekologiska livsmedel från 13,6% år 2003 till 72,5 % för 2 kvartal år 

2008. En ökning med nästan 60 %! Agneta säger att detta beror på att hon har fått hjälp av kollegor att 

hitta fler produkter och att hon har fått en större kunskap om dessa livsmedel, därför har hennes 

intresse ökat och hon har tänkt om. För att kunna öka procenten vad det gäller ekologiska livsmedel 

menar Agneta att det dels måste ställas större krav på leverantörerna att kunna leverera de produkter 

de åtagit sig att göra, ofta kommer en icke ekologisk produkt som ersättning för en beställd ekologisk, 

dels att fler börjar producera ekologiskt. Det finns idag t.ex. inte tillgång till korv, kyckling och 

kalkon. Agneta tycker också att det är viktigt att upphandlingsenheten kollar kvalitén på de varor som 

ligger under anbudet och att ett annat önskemål är fler närproducerade livsmedel. 

Några röster om ekologiska produkter från Uggleskolans kök 

• Att använda produkter som är närproducerade är bra. 

• Kan vara problem med hållbarheten på ekologiska grönsaker. 

• Vi skall nu börja med ekologiskt knäckebröd. 

• Jag ifrågasätter det miljövänliga med ekologisk mjölk som köps i Gävle och transporteras 

80 mil. 

• Vi använder ekologiskt smör i mån av tillgång. Ibland en bristvara. 

98


Analys 

Målet för ekologiska livsmedel är uppnått. 

Den stora ökningen av andelen ekologiska livsmedel är en positiv utveckling. Orsakerna till ökningen 

tror vi beror på: 

• Ökad information 

• Tydliggjorda miljömål 

• Fortbildning 

• Miljöfrågor som en stående punkt på dagordningen vid APT och TSS-möten 

• Bra uppföljning med feedback i form av diplom 

• Nätverkför medarbetarna som arbetar i köken 

• 100 % klubben (ett projekt med målet att öka andelen till 100 %) 

• Positiv respons från föräldrar 

Man kan fortfarande möta en viss skepsis mot ekologiska livsmedel, särskilt när man i medier 

upplyser om att vissa ekologiska produkter fraktas lång väg. Vi tycker därför att det är viktigt att 

diskutera och bemöta detta med information och forskningsresultat. Ekologisk mat är inte endast en 

miljöfråga utan även en hälsofråga. 

Svårigheten att få levererat produkterna är ett stort problem, särskilt om vi vill nå en högre % av 

andelen ekologiska livsmedel. 


• Att vi fortsätter satsa på att informera och utbilda. 

• Att vi möjliggör erfarenhetsutbyte även utanför Södra Sandby. 

• Att vi möjliggör möten mellan de som beställer livsmedel och upphandlingsenheten 

• Att vi ställer krav på upphandlingsenheten att sluta avtal med producenter som kan leverera de 

varor vi eftersöker. 

• Att ha fortsatt fokus på miljöfrågor. 

• Att använda de positiva erfarenheterna från miljöarbetet inom andra utvecklingsområden 

• Att även satsa på Fair-trade varor. 

• Att satsa på närliggande producenter och leverantörer. 

Utepedagogik 

Redovisningen baserar sig på personalens utvärderingar, föräldraenkäter, ledningsteamets slutsatser 

och läroplanernas mål inom hälsa och miljö. 

Ur läroplan för förskolan, Lpfö-98, värdegrund och uppdrag s.7: 

”…verksamheten skall ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och 

lärande….utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i 

naturmiljö…”. 

Ur läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, värdegrund och uppdrag s. 8: 

”Genom ett miljöperspektiv få möjligheter att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och 

att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor”. 

Frågan Vi skulle vilja veta hur ni föräldrar har upplevt vårt arbete inom förskolan vad det gäller 

utepedagogik har gått ut till samtliga föräldrar från förskolan till år 9. Till personalen har motsvarande 

99


fråga varit: I vilken omfattning bedriver Du/ni utepedagogik och hur stor del av utevistelsen är 

planerad verksamhet? 

Resultat 

Föräldrarnas svarsfrekvens är inte hög. Det finns synpunkter i både positiv och negativ riktning där 

merparten är positiva. Några har tyckt att frågan i enkäten var svår att förstå. Vi förstår av svaren på 

frågan till personalen att ordet planerad har tolkats olika. Några tolkar det som av pedagogerna styrd 

aktivitet medan andra tolkar det i en vidare mening vilket följande citerade svar visar:” All utevistelse 

är planerad, både skogsutflykter och den fria leken”. 

Exempel från förskolan, (1-5 år): 

• Stinsens förskola har medvetet förändrat sin förskolegård med Sinnenas trädgård, hinderbana och 

rum för uteskapande samt kompost. Detta är gjort i samråd med Naturskolan och projektpengar 

från UPP (Utbildningspolitiskt program). 

• Nyponbacken har inspirerats av detta och har med stöd av Naturskolan (trots att UPP-pengar inte 

längre finns att söka), planerat ett samarbete med föräldrar för att under nästa läsår skapa något 

liknande. 

• Ett annat exempel på UPP är förskolan Fågelsångs ”temakärror”. Till hjälp i denna verksamhet har 

förskolan köpt in sex cykelkärror som vi fyllt med utrustning för att kunna utforska skog och 

vatten. Två kärror innehåller tema skog, två kärror tema vatten och två för att transportera mat och 

övrigt material i. Projekten redovisas på Naturskolans hemsida www.naturskolan.lund.se Här finns 

samtliga projekt som finansierats med UPP-pengar, från både skolor och förskolor, redovisade. 

Familjedaghemmen 

utgör en liten del av förskoleverksamheten i Södra Sandby. Vistelse utomhus med lek och promenader 

är en självklar del av verksamheten. De pedagogiskt planerade aktiviteterna utgör inte någon märkbar 

del av deras uteverksamhet. 

Exempel från skolan, förskoleklass – år 5: 

• Temaarbeten innehåller ofta uteverksamhet 

• Enstaka traditionella inneverksamheter flyttas ut som matematiklekar, slöjd med 

sandpappersarbete och vävning. 

• Återkommande besök i naturmiljöer 

• Idrott, cykelturer, trafikdagar, och skolgårdsorienteringar 

Exempel från fritidshemmen 

är regelbundna ute-eftermiddagar vilka innehåller en mängd olika aktiviteter såsom grupper som fiskar 

samt går till skogen. Matlagning ute görs i viss utsträckning i förskolan, i skolan från förskoleklass - år 

5 och i fritidshemmen. Lagad lunch har också tagits med ut i kantiner. 

I år 6-9 

bedrivs uteverksamheten företrädesvis genom friluftsdagar och idrott. Undervisning i andra ämnen 

som är förlagd ute förekommer, men inte så ofta. 

Ung och Aktiv 

Gemensamt för förskoleklass – år 9 har varit samverkan mellan SSIF, ICA Andersson och 

skolverksamheterna i Södra Sandby inom ramen för projektet Ung och Aktiv. Målsättningen har varit 

att få alla barn och ungdomar att röra sig mer samt att skapa samhörighet mellan de olika 

åldersgrupperna. 

En återkommande synpunkt från alla föräldrar är att utevistelse främjar hälsan och motverkar 

infektioner. Många föräldrar i förskolan uttrycker en önskan att barnen ska sova ute. Övervägande del 

av föräldrar, från förskolan till år 5, svarar att det är positivt med mycket fri lek ute i alla väder. 

Föräldrar uppskattar att de ”traditionella” inneaktiviteterna i förskolan flyttas ut och menar att detta 

100


ökar valen och utvecklingsmöjligheterna för barnen. Det framförs farhågor för att denna metodik inte 

följer barnen i skolan. Föräldrar till barn i förskoleklass uppskattar att utevistelsen kopplas till olika 

tema. Föräldrar till barn i de lägre åren uttrycker att utepedagogik är ett bra sätt att lära istället för att 

sitta i skolbänken. Barnen tar till sig kunskap på ett bredare och djupare plan. Kunskap om djur och 

natur och matlagning har satt positiva spår hos barnen enligt många enkätsvar. Tid för lekar med 

naturmaterial uppskattas. Här ser man att barnens fantasi och kreativitet får utlopp och att traditionella 

leksaker blir mindre attraktiva för barnen. Det framkommer också att föräldrar oroar sig för att 

uteverksamheten hotas om barnantalet i grupperna ökar. Några föräldrar upplever en minskning av 

utepedagogiken när barnen kommit upp till år 5 vilket de tycker är synd. 

Kunskap har påverkat kvalitet och innehåll i verksamheten på ett positivt sätt. Olika exempel på 

kunskapsutveckling är Naturskolans fortbildningar, personalens egna specialarbeten, studiebesök och 

erfarenhetsutbyte. Under året har ett 10-tal barnskötare genomgått fortbildning som fokuserat på 

läroplanen som styrdokument i verksamheten. Denna satsning fortsätter kommande år. Det märks en 

tydlig ökad medvetenhet hos personalen kring vad som går att genomföra ute. Pedagogerna har också i 

takt med ökad kunskap vågat förlägga mer av verksamheten bort från gården och husen. Det syns en 

tydlig utveckling mot att allt yngre barn får komma utanför gården. 

Utemiljön runt förskolorna och skolorna är överlag bra anser föräldrarna. En del föräldrar menar att 

det t.o.m. finns fler möjligheter att utnyttja förskolegården på än vad personalen är medvetna om. 

Även utflykterna i närområdet samt bussutflykterna uppskattas i synnerhet för barnen 5 -12 år, och det 

finns önskemål om en busstur per vecka. Promenader till naturen anses ha främjat barnens inlärning 

och utveckling också angående samarbete, att visa hänsyn, trafikträning och turtagning. Fågelsångs 

”temakärror” med material för specifika aktiviteter har rönt stor uppskattning. ”Temakärror” är ett 

resultat av projektpengar. Föräldrar tycker det är positivt när förskolan återkommer till samma platser. 

Även uppföljning med aktiviteter på förskolan har ett stort värde för barn och föräldrar. 

Föräldragruppen uppfattar personalens redovisningar av uteaktiviteterna olika. Några känner inte att 

de vet vad som händer ute medan andra är mycket nöjda med dokumentation och redovisningar och att 

de på så sätt kan ta upp tråden med sina barn. 

Analys 

Det är tydligt att det finns en ökad medvetenhet och vilja hos personalen och en önskan från 

föräldrarna att utnyttja utemiljöerna som pedagogisk resurs. Varför använder sig pedagogerna i de 

senare skolåren i mindre utsträckning av utepedagogik? Vi ser dock att det har skett en ökning med 

hur ofta och hur länge de traditionella aktiviteterna pågår. Av enkätsvar från föräldrarna framgår en 

tydlig önskan om uteverksamhet också i de senare skolåren skall finnas med i större utsträckning än 

nu. För att ytterligare utveckla utepedagogiken behövs både kunskap och uppmuntran i form av vilja, 

tid, pengar och förmåga att välja bort traditionella aktiviteter och undervisning och istället våga prova 

nya. 

En pådrivande faktor i arbetet med uteverksamhet är sannolikt samhällets ökande medvetenhet kring 

miljöfrågor. Vi kan konstatera att Grön Flagg certifieringen är en stark sporre för flertalet av 

personalen och har bidragit till en utveckling för både pedagoger och barn/elever vilket påverkar 

uteverksamheten positivt. 

Matlagning utomhus försvåras av brist på material, säkerhetsaspekter och miljö- och 

hälsomyndighetsregler. Måltidsservice har nyligen tagit fram en utökad matsedel för utflyktsmat. 

Detta kommer att förbättra möjligheterna att vistas ute längre tid vilket ökar möjligheterna till bättre 

innehåll i verksamheten. 

I föräldrasvaren angående dokumentationen av uteverksamheten är svaren vitt skilda. Det är omöjligt 

att utläsa om de ”som inte vet så mycket ” är nöjda med befintlig information eller önskar mer. 

Verksamheten har ett ansvar att informera. Behöver informationen utvecklas för att fler föräldrar skall 

101


känna att de har en tillfredställande bild av sitt barns lärandemiljö? Eller är det presentationen eller 

placeringen av information/dokumentation som behöver förändras? 

Avrundat i ämnet kan vi konstatera att i förskolan är utvecklingen på väg från promenad och gungande 

i solsken och torrt väder till att vara ute dagligen i alla väder och regelbunden vistelse i naturen. I 

skolan är motsvarande bild: från traditionella friluftsdagar till daglig matematik på gården med pinnar 

och stenar. 


• Kompetenshöjande satsningar bl. a genom erfarenhetsutbyte enheter och kolleger emellan. 

• Fortsatt samarbete med Naturskolan. 

• Utflyktsmatsedel även i förskolornas tillagningskök. 

Arbetsmiljö 

Måluppfyllelse enligt personalenkäten KR 08 

I kvalitétsredovisningen för läsåret 06/07 behandlades en rad olika aspekter på arbetsmiljön. Exempel 

är samarbetet med de fackliga organisationerna, arbetsplatsträffar, lokalernas utformning, ljudnivåer, 

friskvård och psykosocial miljö. 

Inför kvalitétsredovisning för läsåret 07/08 beslöt ledningsteamet att följa upp och utvärdera 

arbetsmiljöarbetet genom enkätfrågor till personalen inom vissa områden. En sammanfattning av 

svaren redovisas i det följande. 

Ett mål för läsåret 07/08 var att ”öka möjligheterna att lägga friskvårdstimmen inom schemalagd 

arbetstid”. Enkätsvaren visar att målet inte uppnåtts. Vissa enheter har dock lyckats bättre än andra. De 

största hindren för schemaläggning av friskvård är bemanning och organisation. Verksamheten med 

barn och elever tillåter inte att personal utövar friskvård och därmed inte finns tillgängliga i 

verksamheten. Kvalitén på verksamheten försämras och annan personal får ökad arbetsbörda. Om man 

lyckats schemalägga friskvårdsaktiviteter faller ofta planeringen pga annan personals frånvaro 

beroende på t ex sjukdom eller kompetensutveckling. 

Exempel finns på andra former av friskvård såsom möjligheten att använda massagestol och att ha 

tillgång till frukt på arbetsplatsen. En stor andel av personalen utnyttjar möjligheten till 

friskvårdsbidrag. 

En enkätfråga gällde definitionen av uttrycket friskvård. Svaren visar en stor variation som innefattar 

såväl fysiska som psykosociala aspekter. Exempel är ”må bra i allmänhet, god och närande kost, 

fysiskt aktivitet, bra relationer och möjlighet till avkoppling”. 

Ljudnivån på arbetsplatserna varierar mycket, dels beroende på vilken verksamhet man har och dels 

beroende på vilken aktivitet man bedriver för tillfället och var den försiggår. Exempel på platser med 

hög ljudnivå är i matsalar, i idrottshallar, i korridorer och kapprum, i vissa små utrymmen och på 

fritidshem. Många enkätsvar redovisar att verksamhet utomhus har påverkat ljudnivån positivt samt att 

de fysiska ljuddämpande åtgärder som vidtagits har haft god effekt. 

Upplevelsen av den ergonomiska miljön varierar också. I verksamheterna med yngre barn framhålls 

lyft och sittande på golven och marken som påfrestande. Låga bänkar i skolorna kan ge påfrestningar 

på ryggen. Många redovisar även här att olika hjälpmedel och fysiska förbättringar av miljön har god 

effekt. 

På Killebäckskolan diskuterades läsåret 06/07 begreppet information som en arbetsmiljöfaktor. Under 

läsåret 07/08 togs begreppet beslut in i diskussionen. Exempel på aspekter på beslut som påverkar 

102


arbetsmiljön är förutsättningar för beslut, vem som fattar beslut, inflytande inför beslut, tydlighet i 

beslut, information om och genomförande av beslut. 

Läsåret 08/09 kommer arbetet med beslut att fortgå. 

Killebäckskolans inomhusmiljö har upplevts som sliten och ofräsch. Läsåret 07/08 inleddes en 

omfattande renovering av hela skolan innebärande ommålning av samtliga väggar och tak, slipning 

eller omläggning av samtliga golv, utbyte av lysrörsarmaturer samt totalrenovering av samtliga 

elevtoaletter och de två hemkunskapssalarna. 

Analys 

Arbetet med att öka schemaläggningen av friskvårdstimmen har pågått i flera år. Ledningsteamet gör 

nu bedömningen att det under rådande förutsättningar inte går att schemalägga utan att verksamhetens 

kvalité försämras eller att arbetsbördan för personalen ökar på förskolor och grundskolor i lägre åldrar. 

Friskvårdsbidraget utnyttjas mycket av personalen som undervisar grundskolans senare år och teamet 

bedömer att detta har god effekt på personalens hälsa. 

Hälsa är ett vitt begrepp och innefattar såväl fysiska som psykiska aspekter. Det visar sig att på de 

områden där fysiska åtgärder kunnat vidtagas (ljuddämpning, nya möbler mm), har arbetsmiljön och 

därmed förutsättningarna för god hälsa förbättrats. Organisatoriska förändringar inom verksamheterna 

(t ex ökad vistelse utomhus) ger också positiva effekter. 

Samtidigt måste konstateras att lokalmässiga förutsättningar styr mycket. Det finns begränsningar i 

hur mycket förbättringar som kan göras när ett visst antal barn/elever skall vistas i ett givet utrymme. 

Det är en önskan att barnens behov och lokalernas utformning ska styra barngruppernas storlek istället 

för de ekonomiska förutsättningarna. 


• Att revidera TSS hälsopolicy 

BSN ÖSTERS MÅL 

Läsutveckling och LUS (Läsutvecklingsschema) 

LäsUtvecklingsSchemat, LUS, är ett kvalitativt bedömningsinstrument som utgår från lärares samlade 

bedömarkompetens. Läsutvecklingen indelas i ett antal nivåer uttryckta i punkter. 

Mål för läsåret 2007/2008 

Föreläsning/diskussion kring LUS med inbjuden expert 

• Fortsatta pedagogiska diskussioner kring bedömningsgrunderna 

• Fastställa målnivåer för vilka LUS-punkter som skall gälla för F-9 

• Fortsätta med regelbundna lässtunder för alla elever och pedagoger 

• Organisera böcker i skolbiblioteken efter LUS-punkterna 

• Redovisning av LUS-protokoll vid klasskonferenser 

• Föreläsning kring TRAS som introduktion till arbetet med TRAS i samtliga förskolor 

• Skolbibliotekarien ska regelbundet besöka alla förskolor 

Elevernas läsutveckling har observerats och dokumenterats under de senaste fyra åren enligt LUS. 

Eleverna har härmed fått en större medvetenhet då det gäller målen för sin läsutveckling. Via IUP 

(Individuell Utvecklingsplan) och LUS får också vårdnadshavaren en tydligare bild av barnets 

läsutveckling. Förutom att följa elevens läsutveckling genom LUS utförs standardiserade tester av 

103


läsförståelse, läshastighet och avkodning. Det är viktigt att man på alla enheter hittar arbetsmetoder för 

att följa upp LUS-protokollen t ex på klasskonferenserna. 

På förskolorna arbetar pedagogerna kontinuerligt med språket med bl a högläsning, ramsor, 

rörelselekar, sånger och rim. Leken spelar en stor roll för språket i förskolan. Där får barnet kunskap 

om det sociala samspelet som ligger till grund för kommunikation och språkliga färdigheter. Det är 

pedagogernas roll att ständigt utveckla språket hos det växande barnet. Via materialet T R A S (Tidig 

Registrering Av Språkutveckling) kan pedagogerna följa varje barns språkutveckling i samspel, 

kommunikation, uppmärksamhet, språkförståelse, språklig medvetenhet, uttal, ordproduktion och 

meningsbyggnad. Sedan är det pedagogernas uppgift att anpassa den språkliga träningen därefter. 

Pedagogernas kunskap i materialet är fortfarande i en utvecklingsprocess. Det är viktigt att alla får en 

stabil utbildningsgrund i litteraturen och metoderna. Alla förskolorna har idag tillgång till handboken 

och vägledningen i materialet och har fått en kort introduktion genom en föreläsning. Aktiva 

diskussioner angående innehållet i litteraturen har förts på samtliga förskolor. 

Resultat 

Nedan redovisas några kommentarer för varje skolår från F-klass till och med år 8. 

F-klass Det kan konstateras att 98 % av eleverna har nått punkt 3. 

År 1 Vid jämförelse med tidigare år ser man att fler elever nu ligger på punkterna 15 och 16 

År 2 Mer än hälften av eleverna befinner sig på punkt 13. 

År 3 85 % av eleverna har nått punkt15. Detta är en förbättring i jämförelse med 

läsåret 2006/2007 då endast 69 % nådde denna punkt. 

År 4 41 % av eleverna har nått punkt 18a. En liten del av eleverna befinner sig 

fortfarande på punkt 15. 

År 5 65 % av eleverna har nått punkt 18a, vilket är lika mycket som förra året. 

5 % har fortfarande inte nått upp till punkt 15. 

År 6 76 % av eleverna har nått punkt 18a. Av de elever som inte nått punkt 18a 

har 13 % inte ens nått upp till punkt 15 

År 7 85 % av eleverna har minst nått punkt 18a och 15 % ligger strax under den 

punkt. 

År 8 25 % av eleverna har nått upp till punkt 18c varav 11 % har nått ännu längre. 

13% har inte nått punkt 18a. 

Vid redovisning av LUS resultat förekommer inga noteringar om elever har några diagnoser och/ eller 

annat modersmål, som kan påverka. Statistiskt kan resultatet skilja sig mellan skolorna då LUSpunkterna 

lämnas in vid olika tidpunkter på terminen. Resultatet kan också påverkas av hur 

pedagogerna bedömer eleverna. Sammanfattningsvis kan sägas att spridningen är mycket stor bland 

våra elever. Vi har många som tidigt uppnår en stor lässäkerhet, samtidigt som vi har en liten andel 

elever som i år 6 ännu inte nått punkt 15. Det innebär att dessa elever, enligt skaparna av LUS, inte har 

den läsförmåga som krävs för att tillgodogöra sig läroböckerna som används i år 5 och 6. 

104


Analys 

Ett flertal mål kvarstår att uppnå från förra årets kvalitetsredovisning. Vi vill minska antalet mål och 

omformulera några inför nästa läsår. 

Gemensam föreläsning gällande LUS har inte anordnats. En av orsakerna kan vara att vi under läsåret 

fått många uppdrag t ex mål för år 3, skriftliga omdömen och likabehandlingsplanen, dessa har tagit 

tid och energi både från skolledare och pedagoger. I arbetslagen har det dock först diskussioner kring 

bedömningsgrunderna 

Lässtunder för barn/elever har genomförts regelbundet och i vissa fall har de varit schemalagda. 

Redovisning av LUS-resultaten sker regelbundet på skolorna men inte generellt på klasskonferenserna 

I några av skolbiblioteken har man påbörjat märkningen av böcker utifrån LUS-punkterna. Det har inte 

varit helt lätt att hitta metoder för detta då målet inte varit tydligt. Vi har genomfört föreläsning i 

förskolan gällande TRAS och litteratur har köps in. Alla förskolor är igång med sitt utvecklingsarbete 

men har kommit olika långt. 

Eftersom flera av målen inte uppfyllts behöver vi diskutera vidare vad detta beror på. Det är av stor 

betydelse att målen når ut till all berörd personal och att kontinuerliga uppföljningar görs under året. 

För en bättre måluppfyllelse är det viktigt att fortsatta med diskussioner och föreläsningar kring LUS 

och den allmänna läsutvecklingen. Nätverksträffarna för specialpedagoger kan också innehålla fler 

diskussioner kring arbetsmetoder för att nå en ännu bättre läsutveckling hos eleverna. Man bör också 

diskutera förskolans roll i läsutvecklingen. Många av specialpedagogerna arbetar både i förskola och 

skola. 

Vi har lyckats bättre med målet gällande TRAS, det har blivit ett känt begrepp i förskoleverksamheten. 

Vi har ett antal mål förutom LUS och TRAS att uppnå. Utifrån resultat drar vi slutsatsen att våra mål 

var för högt ställda för att vi tidsmässigt skulle klara av dem. LUS och TRAS bör vara ett fortlöpande 

bedömningsmaterial/arbetsmaterial som hjälper pedagogen att följa barnets/elevens utveckling. Både 

LUS och TRAS tydliggör för barnet/eleven och vårdnadshavare var barnet/eleven befinner sig och vad 

som är nästa utvecklingsmål. I skolans verksamhet kan det även bli ett underlag till de skriftliga 

omdömena. Diskussionen kring LUS kan föras i samband med skriftliga omdömen och IUP. 


• Gemensam föreläsning och diskussion kring bedömningsgrunderna för fortsatt arbete med LUS 

• Gemensam föreläsning och diskussioner kring bedömningsgrunderna för fortsatt arbete med 

TRAS 

• Markera böcker i skolbiblioteket efter LUS-punkterna på de lägre stadierna 

LOKALA MÅL 

Övergång från förskola till F-klass 

I Södra Sandby finns ett nätverk bestående av pedagoger från förskolan 1-5 år och pedagoger som 

arbetar i F-klass i skolan. De har regelbundna träffar för att diskutera övergången från förskola till Fklass. 

Pedagogerna träffas för utbyta idéer och tankar och för att diskutera metoder för en trygg och 

bra övergång. 

Mål för läsåret 2007/2008 

• Planera för fungerande former av erfarenhetsutbyte 

• Utvärdera IUP 

Inför övergången från förskola till F-klass har F-klassens pedagoger besökt barnen på respektive 

förskolor. De barn som ska börja F-klass har tillsammans med sina pedagoger besökt mottagande 

skola vid fyra tillfällen. Barnen har då fått se ”sin” skola, skolgården, matsalen och deltagit i 

105


verksamheten kortare stunder På det sättet får barnen en bild av skolans miljö och verksamhet innan 

de börjar F-klass. Vår uppfattning är att pedagoger och föräldrar tycker att detta är bra metoder för en 

trygg övergång. 

Resultat 

Diskussioner i nätverket har resulterat i ett gemensam IUP-underlag som följer barnet från förskolan 

till F-klass. Innan IUP:n överlämnas ska detta godkännas av föräldrarna genom en underskrift på 

blanketten för överenskomna uppsatta mål för barnet. För en del barn är det önskvärt att 

specialpedagogerna deltar vid överlämnandet. Vid dessa tillfällen tillfrågas alltid föräldrarna om de 

vill delta eller om de godkänner att vi diskuterar deras barns eventuella svårigheter med mottagande 

pedagoger. Det kan vara viktigt för planeringen av kommande hösttermins stödåtgärder för att ge varje 

barn stöd från början. 

Analys 

Nätverksträffarna är viktiga fortsättningsvis då arbetsmetoderna säkert kan utvecklas genom 

erfarenhetsutbyte. Träffarna kan var en trygghet för pedagogerna då olika erfarenheter kan diskuteras. 

En utvärdering och eventuell revidering av IUP-underlaget bör ske efter ett läsår och kan beskrivas i 

kvalitetsredovisningen 2008/20009. 


• Fortsätta med nätverksträffar 

• Digital IUP 

Uppföljning av Byskolans demokratiprojekt 

”Flickor och pojkar på Byskolan – lika men ändå olika” UPP (Lunds Kommuns UtbildningsPolitiska 

Program) 

Byskolan sökte UPP-pengar till ett demokratiprojekt och beviljades 60 000 kr. Projektet var ett 

genusprojekt som kallats ”Flickor och pojkar på Byskolan – lika men ändå olika”. Projektet drevs som 

två delprojekt, ett som bestod i fortbildning kring genusfrågor i skolan för pedagogerna och ett som 

riktades mot eleverna. Den del av projektet som engagerade skolans elever leddes av Byskolans 

Kompisråd som består av elever ur årskurserna 2-5 samt två pedagoger. Till en början beslöt eleverna i 

rådet att göra en undersökning kring hur skolgården användes ur ett genusperspektiv. De kom fram till 

att de flesta ytorna kunde betraktas som genusneutrala. Detta gällde ej för fotbollsplanerna och 

hinderbanan. I oktober 2007 ordnade Kompisrådet en genustemavecka på skolan. Rådet besökte alla 

klasser och förde diskussioner kring genusfrågor med barnen i klasserna, de ordnade 

skolgårdsaktiviteter där pojkar och flickor fick använda de skolgårdsytor som de vanligtvis inte 

använde. Rådet har följt upp och undersök förändringar i lekbeteendet bland barnen på skolgården. De 

har gjort enkätundersökningar som visar att projektet påverkat såväl barn som pedagoger. Projektet 

finns redovisat i sin helhet på Lunds Kommuns Demokratiprojekts hemsida. 

http://www.lund.se/upload/Centrala%20skolförvaltningen/Demokrati/Dokument/Slutrapporten%2008 

1002.pdf 

LIKABEHANDLINGSPLAN 

Mål för 2007/2008 

106


• Minska risken för kränkande särbehandling på samtliga enheter bland både barn/elever och 

personal. 

• Öka barns/elevers och personals kompetens gällande diskrimineringsgrunderna. 

År 2006 fick alla skolor/fritidshem och förskolor i uppdrag att upprätta en likabehandlingsplan. 

Handlingsplanen grundar sig på skollagen och lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och 

annan kränkande behandling. I planen ska åtgärder som planeras, påbörjas eller genomföras konkret 

beskrivas. 

I den likabehandlingsplan Team Södra Sandby upprättade ansvarar teamet för att öka medvetenheten 

om kraven i Likabehandlingsplanen för all personal, oavsett uppdrag, gällande de fem 

diskrimineringsgrunderna 

• Kön 

• Funktionshinder 

• Sexuell läggning 

• Etnisk tillhörighet 

• Religion eller annan trosuppfattning 

Det är planerat att ske genom en föreläsning per termin, juni och augusti fram till och med läsåret 

2008/2009. Tid ska avsättas för diskussioner mellan vuxna och mellan vuxna och barn/elever på varje 

enhet utifrån föreläsningen. Mellan föreläsningarna kan varje enhet planera fortbildning som är 

speciellt aktuell på den ”egna” enheten. 

Vi har enligt planen fram till VT -08 genomfört följande tre föreläsningar 

1. HT-2007 Genusmaskineriet med Karin Kjellberg, föreläsning om tänkande kring könsroller 

2. VT-2008 Funktionshinder med Lasse Gustavsson, hur det är att leva med funktionshinder. Några 

enheter har också varit på föreläsning med David Lega gällande funktionshinder. 

Till varje föreläsning har vi med hjälp av bibliotekarien tagit fram litteraturlistor över böcker som 

berört innehållet i föreläsningen. 

Andra stora satsningar som genomförts är Komet. I utbildningen lär man sig ett förhållningssätt mot 

barn och elever som bygger på positiv förstärkning och belöning. Vi har på många enheter utbildat 

handledare som arbetat vidare i sina arbetslag på skolan men också på andra enheter. Vår upplevelse är 

att det har haft genomslag i verksamheterna och gett ett gott resultat. Resultatet har visat sig effektivt 

då det underlättat för lärare att möta elever utifrån elevens egna behov och därmed få en lugnare miljö 

i klassrummet för alla. 

Exempel på aktiviteter som genomförts utifrån föreläsningarna. 

Genus 

På flera enheter, både skolor och förskolor har man läst ”Ömsinta killar och modiga prinsessor”, en 

bok om genus i förskolan. Efter inläsning av litteraturen har man tillsammans satt upp enkla konkreta 

mål/metoder för genusarbetet. Dessa har satts utifrån diskussioner kring pedagogernas egna invanda 

beteenden som man behöver stöd av kollegorna att bryta. 

Exempel på mål från Stinsens förskola: 

• Bemöta flickor och pojkar individuellt, inte utifrån väl befästa könsmönster 

• Förändra barnens lekmiljö så att den inte stagnerar i det klassiska könstänkandet 

107


• Erbjuda och presentera respektive kön det material som barnen inte självmant väljer att leka med. 

• Vara en uppmärksam pedagog när man väljer litteratur, barnsånger/ramsor, material och leksaker. 

• Att som pedagog undvika att kommentera barns klädsel utan istället uttala sig om det mer 

personliga hos barnet. 

Handikapp 

Efter föreläsningen köpte många skolor Lasse Gustavssons bok/DVD, Dina tankar, dina möjligheter. 

Alla har haft möjlighet att både läsa och se filmen även om man inte deltagit i föreläsningen då både 

böcker och film kan lånas mellan skolorna och förskolorna. Även David Legas bok, När armarna inte 

räcker till, köpets in. 

Exempel på temavecka från Österskolan: 

Syn 

• Blindskriftsmålning 

• Punktskrift. Rita på ett papper och stick sedan genom linjerna med en nål. Barnen visar sina bilder 

för sina kompisar som med förbundna ögon ska gissa vad de föreställer. 

• Följa tråden 

• Leda en kompis. Barnen får olika uppdrag ex att bygga ett sandslott. De ska två och två genomföra 

uppgiften, den ena är seende och den andra har bindel för ögonen. 

• Blindkäpp. Känna sig fram med en ”blindkäpp” och ta sig genom en hinder bana. 

• Mata varandra. Mata en kompis med förbundna ögon. 

Rörelsehinder 

• Måla vattenfärg med munnen. 

• Måla med vattenfärg med foten 

• Spela handboll utan att använda ben, sittande på golvet. 

• Äta utan att använda händer och armar 

Hörsel 

• Viska hela dagen 

• Charader, ”teater” utan att tala. 

• Utifrån uppdrag bilda par med hjälp av gester 

Utifrån övningarna har det förts diskussioner om hur man upplevde situationen och vilka svårigheter 

man stötte på. 

Övrigt 

I utvärderingen framgår det att alla enheter har arbetet på något sätt med likabehandlingsplanen. Varje 

arbetslag har hittat sina metoder och fokuserat på det som är viktigast i just deras verksamhet. 

Exempel: 

På Österskolan och Revinge skola har Livskunskap lagts in på schemat en lektion per vecka. Då 

diskuteras aktuella värdegrundsfrågor. Initiativ till ämne kan tas av både pedagoger och elever och kan 

variera från enkla konfliktlösningar till stora övergripande värdegrundsfrågor gällande de fem 

diskrimineringsgrunderna. 

108


Resultat 

Vi upplever att föreläsningarna varit uppskattade av de flesta och att de har medfört både diskussioner, 

egna funderingar och inspirerat till fortsatt arbete i verksamheten. Vi har också genom föreläsningarna 

lyckats nå upp till tidigare mål att ge all personal i Team Södra Sandby möjlighet att träffas kring 

gemensamma ämnen för att nå ett 1-16-perspektiv. 

Alla arbetslag har haft möjlighet att vara delaktiga i utvärderingen av arbetet med likabehandlingsplanen 

genom att de via Fronter har kunnat svara på utvärderingsfrågor. Arbetslagens 

sammansättning har sett olika ut. På förskolorna har arbetslaget kunnat bestå av pedagoger från en 

avdelning eller en hel förskola. På samma sätt är det för skolans/fritidshemmens arbetslag beroende på 

olika faktorer. Samma frågor är alltså ställda till alla arbetslag oavsett om man arbetar i 

skola/fritidshem eller förskola vilket vi hoppas ska ge en samlad bild av det arbete som genomförts 

gällande likabehandlingsplanen och resultatet av arbetet. 

Följande två frågor ställdes: 

1. Har din medvetenhet/kompetens ökat gällande diskrimineringsgrunderna? Motivera ditt svar 

2. Upplever du att kränkningarna mellan barn/elever har minskat? 

41 arbetslag har svarat på fråga 1 

42 arbetslag har svarat på fråga 2 

52 arbetslag hade möjlighet att delta. 

Måluppfyllelse enligt personalenkäten 

Har din medvetenhet/kompetens ökat gällande diskrimineringsgrunderna? Motivera ditt svar 

De flesta, trettiotvå arbetslag har svarat att medvetenheten har ökat genom fortbildning, litteratur och 

diskussioner. Några arbetslag, sju stycken har svarat att kunskapen inte har ökat utan att man redan 

besatt den kompetensen sedan tidigare. Övriga, två arbetslag har svarat att de inte vet och att de inte 

upplevt diskriminering. 

Citat från svaren 

”Det är bra att hålla diskussionen levande kring diskrimineringsgrunderna. Viktigt att det sker på 

bägge plan, dvs. dels i undervisningen med eleverna, dels bland oss vuxna. Genom föreläsningar för 

personalen och genom arbete i klassrummen har vi arbetat med dessa frågor. HT-07: genus. VT-08: 

funktionshinder” 

”Medvetenheten har ökat något, men det behövs fortfarande mer diskussioner” 

”Vi har haft pedagogiska diskussioner angående likabehandling och föreläsningar, detta har varit bra” 

”Man har blivit mycket mer medveten och vi har jobbat extra med diskriminering mellan flicka - 

pojke” 

”Vi för kontinuerliga diskussioner runt detta. Vi har det som en stående punkt på våra apt:n. Vi har en 

pärm med alla likabehandlingsplaner” 

”Medvetenheten har ökat genom diskussioner, föreläsningar, filmvisning och i arbetet med barnen” 

”Ja, vi har haft pedagogiska samtal och skrivit en diskriminerings policy” 

”Nej, ej ökat. Det vi vet känner vi till sedan tidigare” 

109


”Nej, har alltid varit hög” 

”Vi är medvetna, men det har inte precis ökat. Det krävs mer diskussioner i ämnet för att 

kompetensen och medvetenheten ska höjas” 

”Tror inte det men vi är väl medvetna om lagstiftningen” 

Upplever du att kränkningarna mellan barn/elever har minskat? 

Svaren på denna fråga är inte lika lätt att dela in i olika kategorier. Vi har dock försökt så att svaren 

hamnar så nära någon kategori som möjligt. Åtta av arbetslagen svarar att de inte vet och att det är 

svårt att ha en uppfattning. Sex av arbetslagen upplever att det varken minskat eller ökat. Nio av 

arbetslagen anser att kränkningarna har minskat. Sex svarar nej, de har inte minskat. Elva arbetslag 

inom förskolan menar att så små barn inte kränker varandra. Två arbetslag menar att kränkningarna 

har ökat. 

Citat från svaren: 

”Barnen är medvetna när man pratar om det och känner vikten av att inte kränka. Förövrigt ha det 

varken ökat eller minskat” 

”Vi upplever varken ökning eller minskning. Vi har svårt att definiera ordet kränkning” 

”Nej! Vi upplever inte att det förekommer speciellt mycket kränkningar på skolan. Stora skillnader 

förekommer mellan olika årgångar” 

”Våra barn är så små så de kränker inte varandra medvetet” 

”Vi har faktiskt upplevt en ökning av kränkningarna” 

”Svårt att bedöma” 

Analys 

De flesta har blivit mer medvetna och ökat sin kunskap om diskrimineringsgrunderna. Några har 

svarat att de inte ökat sin kunskap utan redan var medvetna och hade kunskapen. Några få svarade att 

de inte vet och att de inte upplever diskriminering. 

Vår slutsats utifrån svaren är att vi är på väg mot målet att öka kunskapen om likabehandling och att 

den kunskapen befästs och implementeras i verksamheten. Det är flera som skriver att föreläsningar 

sätter igång debatten och att litteratur och framför allt diskussioner väcker tankar och utvecklar den 

kunskap eller förförståelse man redan besitter. Vi är medvetna om att det inte är helt lätta frågor att 

svara på. Det är alltid svårt att se eller mäta sin egen utveckling, den kommer ”smygande”. 

Vi är olika mottagliga för kunskap och har olika förmåga att realisera den i vår vardag tillsammans 

med barn/elever. Citaten visar att det skett en utveckling men att det också finns mycket kvar att göra. 

Vi upplever att det finns ett stort engagemang och en stor uppfinningsrikedom när et gäller dessa 

frågorna.. Av svaren framgår att de flesta hittat arbetsmetoder för att göra barn och elever delaktiga i 

utvecklingsarbetet. Vi hoppas och tror att man kan inspireras av varandra att utveckla sitt arbetssätt. 

Åtgärder 

Arbetet med likabehandlingsplanen har bara börjat, vi måste fortlöpande arbeta med den framöver. 

Varje enhet bör hitta arbetsmetoder som innebär att barn/elever tillsammans med pedagoger ska göras 

medvetna om lagen om likabehandling och ges möjlighet till diskussioner kring denna. Detta är inget 

110


engångsarbete utan måste ske fortlöpande. Lyckas vi med det hoppas vi att arbetet ska skapa goda 

förutsättningar att efterleva lagen om likabehandling och att våra förskole- och skolmiljöer ska bli 

trygga för alla. 


• Minska risken för kränkande särbehandling på samtliga enheter bland både barn/elever och 

personal. 

• Öka barns/elevers och personals kompetens gällande diskrimineringsgrunderna. 

111

Exempel på resultat av trivselenkäter i S Sandby läsåret 07/08 

Förskola och familjedaghem (176 BARN). 

Glad % Så där % Ledsen % 

När jag ska gå till förskolan känner jag mig 75,4 19,0 5,6 

Så här tycker jag om att leka ute 61,2 27,0 11,8 

Så här tycker jag om att leka inne 78,6 15,8 5,6 

När jag tänker på mina kamrater känner jag mig 70,1 24,9 5,0 

När jag tänker på mina fröknar känner jag mig 76,4 18,5 5,1 

När vi ska äta lunch känner jag mig 71,6 20,5 7,9 

Analys 

Att formulera frågor till och tolka svar från små barn kan vara vanskligt. Barnen svarar ofta utifrån den 

situation de befinner sig i för tillfället. Siffran för glada barn vid utelek är förhållandevis låg. Det kan 

bero på att barnen tycker att avbrottet för att gå ut är negativt eller att de upplever själva påklädningen 

som tråkig. 

Skola årskurs 3-5 (179 ELEVER). 

Stämmer rätt bra % Stämmer mycket bra 

% 

2007 2008 2007 2008 

Jag trivs på min skola 21 26 76 70 

Jag har någon att vara med 18 78 13 82 

Jag lär mig nya saker i skolan 22 24 74 75 

Jag tycker de vuxna bryr sig om mig 27 23 63 73 

Jag tycker det är trivsamt i matsalen 44 41 34 45 

Jag tar ansvar för mitt skolarbete 28 27 67 71 

Jag kan samarbeta med andra 29 19 66 78 

Jag är med och planerar mitt arbete 41 30 49 66 

Jag är med och bestämmer om saker 37 42 31 37 

Det är arbetsro i klassrummet 47 59 17 16 

Jag arbetar utan att störa andra 43 38 46 49 

Jag använder ett vårdat språk 30 32 54 54 

Andra använder kränkande ord mot mig 12 12 6 7 

Analys 

De allra flesta siffrorna visar en klar förbättring mellan 2007 och 2008. Detta är ett resultat bl. a. av 

personalens uthålliga och engagerade arbete med värdegrundsfrågor. 

LUPP OCH LUNK 

Dessa två enkätundersökningar har genomförts med alla kommunens elever i årskurs 8 år 2005 

respektive 2008. De ger bl a en uppfattning om elevernas syn på trygghet, trivsel, inflytande, 

bemötande och undervisning i skolan. 

112

I 2005 års enkätsvar fick Killebäckskolan förhållandevis negativt resultat inom några områden. Detta 

föranledde en djupgående analys av hur dessa resultat skulle tolkas, med bl a 

diskussioner med alla eleverna i årskurs 8 samt djupintervjuer med vissa. 

I 2008 års undersökning har Killebäckskolan helt andra siffror, vilket är glädjande. 

Här redovisas de områden där Killebäckskolan hade negativt resultat 2005, hur det såg ut 2008 på 

Killebäckskolan samt i Lunds Kommun som helhet. 

Procentuell andel som svarat ”stämmer ganska bra” eller ”stämmer mycket bra” . 

Killebäck Killebäck Lund 

2005 2008 2008 

Det är positiv stämning på skolan 61 76 78 

Elever och personal visar varandra respekt 38 78 71 

Pojkar och flickor får lika möjligheter 62 88 81 

Mobbning är ett problem på skolan 42 29 22 

Skolmiljön är bra 59 42 49 

Analys: 

Killebäckskolans resultat ligger nu i paritet med andra skolor i Lunds kommun. De elever som svarade 

på LUPP-enkäten 2005 är samma elever som gick ut åk 9 våren 2007. Dessa elevers betygsresultat var 

förhållandevis lågt (se tabeller på annan plats i denna redovisning). Finns något samband med 

resultaten i LUPP? 

113

Barn- och skolförvaltning Lund Öster Team Veberöd 

114


Kvalitetsredovisning 

2008 

Veberöds verksamhetsområde 

Familjedaghem 

Idala förskola 

Lammets förskola 

Parkstugans förskola 

Tegelstugans förskola 

Idalaskolan 

Svaleboskolan 

115


SAMMANFATTNING 

Vår ambition inför denna kvalitetsredovisning (KR) var att göra en tydlig, kortfattad och strukturerad 

version. Ambitionen har inte nåtts fullt ut. Till viss del är vår KR nedslag i våra olika pedagogiska 

verksamheter utifrån de kvalitetsindikatorer vi arbetat med. Flera pedagoger/arbetslag samt alla 

skolledare har varit delaktiga i processen och materialet är omfattande. Här får du några smakprov: 

Individuella utvecklingsplaner från förskola – årskurs 9 samt Formativ bedömning åk 4-9 

Ovanstående två områden hör ihop. Vi bedömer att vi inom skolan är på god väg vad det gäller det 

gemensamma språket kring bedömning och en mer likvärdig bedömning. Eleverna har också fått en 

ökad medvetenhet om vad som bedöms. Du kan läsa mer om vilka åtgärder vi planerar för 08/09 på 

sid.6 och 22. 

Demokratiprojekt 

Under läsåret 07/08 sökte vi och fick pengar till ett demokratiprojekt in årskurs 6-9. Ett av målen har 

varit att lära elevrådet mer om elevinflytande, hur och vad man kan påverka samt hur man bättre kan 

kommunicera sina idéer. Läs mer om hur det har gått och vad vi planerar för läsåret 08/09 på sid.7. 

Uppföljning av elever som 2004 gick i årskurs 5 

Vi har under tre år följt en grupp elever vars resultat på de nationella proven i årskurs 5 var 

oroväckande låga i förhållande till vad vi var vana vid. Vi har satt in olika åtgärder och nu redovisar vi 

hur det gick när eleverna slutade årskurs 9 våren 2008. På sidan 9 kan du läsa mer om vilken betydelse 

det har HUR en skola planerar och genomför undervisningen. 

Fritidshemmens lärande 

Pedagogerna har särskilt valt att uppmärksamma orden trygghet och samspel och lekens betydelse för 

elevernas lärande. Man har också valt att titta på elevernas konfliktlösning. Kan de vuxnas sätt att lösa 

konflikter smitta av sig på barnen? Svaret får du på sid.16. 

Förståelse och lärande 

Pedagogerna på Svaleboskolan F-3 valde att titta på hur man lär och skapar förståelse genom att 

granska parläsningen och hur man jobbar tematiskt. Se s. 17 

Elevens syn på sitt lärande 

Pedagogerna på Idalaskolan har tittat närmare på elevens ansvar, inflytande och syn på sitt lärande. Ett 

av resultaten blev att eleverna ser på sitt lärande på ett annat sätt än vad pedagogerna hade förväntat 

sig. Blir du nyfiken finns mer information på s. 21. 

Barnens inflytande, förskolor och familjedaghem 

Här bestämde sig pedagogerna för att undersöka hur barnen ges möjlighet att uttrycka sina åsikter i 

beslut som rör dem. Läs mer om deras diskussioner och vad de kom fram till på s. 24 

Ämnesövergripande och tematiskt arbete i skolår 7-9 

I årskurs 7-9 har vi fortsatt att utveckla det ämnesövergripande och tematiska arbetet genom att bl.a. 

göra förändringar i schemat. Läsåret 08/09 vill man utveckla elevernas förmågor när det gäller ”Ta sig 

församhet”, Ansvar och Presentationer. Mer finns att läsa på sidan 12. 

Trivselenkäter och LUNK 

Måluppfyllelsen är god, vi gör bäst resultat i LUND enligt skolverkets SALSA statistik. Våra elever 

trivs bra, men på frågan ”Tycker du skolan ger kunskaper som du har nytta av i framtiden”? svarar 

nästan 1/4 negativt. En utmaning för oss att ta tag i! Ta del av resultatet på s. 32. 

Prioriterade mål för 2009 och framåt 

Lärande för hållbar utveckling står i centrum, förtydligande av målen finner du på s. 36. 

116


TEAM VEBERÖD ÖNSKAR DIG EN TREVLIG OCH GIVANDE LÄSNING! 

Ledningsdeklaration 

Vår vision bygger på att vi tror att alla kan lyckas, såväl barn/ungdomar som personal - det är den viktigaste 

pusselbiten i vårt dagliga ledningsarbete. När våra elever lämnar skolan vill vi att de har fått 

sådana kunskaper och så gott självförtroende att de kan säga till sig själva: 

JAG KAN OM JAG VILL OCH JAG HAR ETT VAL 

Vi ser 

möjligheter 

ALLA HAR 

FÖRUTSÄTTNINGAR 

ATT LYCKAS 

Vi känner 

arbetsglädje 

Vi mår bra Vi respekterar 

varandra 

Vi ser möjligheter - står för att vi vill ge våra barn/ungdomar gedigna kunskaper utifrån deras unika 

möjligheter. Vi tror på våra elever och försöker få dem att känna framtidstro. 

Vi känner arbetsglädje - står för entusiasm och goda relationer. Var och en är ansvarig för sin egen arbetsmiljö. 

Tillsammans skapar vi den goda arbetsplatsen. 

Vi mår bra - står för att vi har en hälsofrämjande arbetsplats där både barn/ungdomar och medarbetare 

har inflytande och vill vara delaktiga. 

Vi respekterar varandra - står för trygghet och självförtroende, att vi är och får vara olika, att vi vågar 

och kan stå upp för våra åsikter och blir respekterade för de vi är. 

117


1. VERKSAMHETSBESKRIVNING 

1.1 Ledningsorganisation 

Inom Veberöds verksamhetsområde finns två ansvarsområden, Idala och Svalebo. I 

verksamhetsområdet finns fyra förskoleenheter, fem familjedaghem samt två skolenheter med 

fritidshem. Verksamheten leds av ett team bestående av tre rektorer och fyra biträdande rektorer. 

IDALA 

förskola - skolår 3 

Dagbarnvårdare 

Idala förskola 

Lammet förskola* 

Idala skola F-3 * 

Idala fritidshem F-3 * 

Rektor: Ajan Olsson 

bitr. r: Anette Ohlsson * 

1.2 Barn- och elevantal samt personal 

Personalstyrkan läsåret 2007/2008 är cirka 250 personer som arbetar i barn- och elevgrupper (177 heltidstjänster) 

och 21 personer (16 heltidstjänster) så som vaktmästare, elevvårdspersonal, skolledare, 

lokalvårdare, skolmåltider, IKT-pedagoger m.fl. 

Antal barn och elever i år jämfört med tidigare år är: 

Förskolan 

Vt 06 330 

Vt 07 330 

Vt 08 334 

Skolan 

05/06 772 

06/07 756 

07/08 749 

SVALEBO 

förskola - skolår 5 

Tegelstugans förskola ** 

Parkstugans förskola** 

Svaleboskolan F-3 

Svalebo fritidshem F-3 

Svalebo fritidshem 4-5 

Svalebo fritidsklubb 4-6 

Svaleboskolan 4-5 * 

Rektor: Yvonne Andersson 

bitr.r: Monica Nilsson ** 

bitr.r. Karin Thorén * 

Barnantalet i förskolan är ungefär detsamma men en utbyggnad av antalet avdelningar har gjorts. Det 

resulterar i att vi under läsåret haft en del tomma platser. Elevantalet i skolan minskar. 

Andelen barn och elever med utländsk bakgrund är liten. Antalet elever i skolan som läser svenska 

som andraspråk (SvA) är 15 och antalet elever som har modersmålsundervisning är 23. Aktuella språk 

är arabiska, danska, engelska, maldiviska, nederländska, polska, spanska, thailändska, tyska och 

ungerska. 

118 

SVALEBO 

skolår 6-9 

Svaleboskolan 6* 

Svaleboskolan 7-9 

Rektor: Ing-Marie Aunér 

bitr.r: Lars-Torgny Lasson 

bitr.r. Karin Thorén*


1.3 Verksamhetsorganisation 

Teamorganisation 

Veberöds verksamhetsområde leds av ett team bestående av tre rektorer och fyra biträdande rektorer. 

Varje skolledare har sitt ansvarsområde men tar också ett gemensamt ansvar för hela 

verksamhetsområdet. Verksamheten planeras och beslut fattas så långt det är möjligt i ett 1-16årsperspektiv. 

När verksamhetens utvecklingsområden och personalens kompetensutveckling fastställs 

görs det med hela verksamheten för ögonen. 

Olika personalkategorier arbetar gemensamt utifrån vars och ens yrkeskompetens för att skapa en helhetssyn 

kring barnens och elevernas lärande. För att skapa förutsättningar för denna helhetssyn är personal 

som arbetar på fritidshemmen alltid med på skolans planeringsdagar vid terminsstart och 

terminsslut. Att barn och elever utvecklas mot läroplanernas och kursplanernas mål är allas ansvar. 

Förskoleverksamheten 

På våra förskolor (Fö) fanns läsåret 2007/2008 20 avdelningar med barn i åldern 1-5 år. För barn 1-8 

år fanns också fem familjedaghem. Personalen på två avdelningar bildar ett arbetslag. Parkstugans förskola 

startade i augusti 2007 med tre nya avdelningar. Tillfälliga avdelningar som startats på Idala förskola 

samt Prostens förskola flyttade då över till Parkstugan. Prostens används inte längre som 

förskola, det var en tillfällig lösning under utbyggnaden. Under läsåret 2007/2008 hade vi inte barn att 

fylla alla förskoleavdelningar. 

Skolår F-3 

Skolår F-3 finns både på Idalaskolan och på Svaleboskolan. I verksamheten integreras förskoleklass 

(F) med årskurs 1. Även årskurserna 2 och 3 är åldersintegrerade. En F-1-klass och en 2-3-klass bildar 

ett arbetslag. Där arbetar lärare, förskollärare, fritidspedagoger och elevassistenter tillsammans. Det 

finns tre arbetslag på respektive skola. Fritidshemmet består av avdelningar för barn i åldern 6-8 år. 

Eleverna i klass 3 har en egen fritidshemsavdelning. I klasserna i skolan går det mellan 25 och 28 elever. 

En stor del av eleverna i denna åldersgrupp går på fritids. 

Skolår 4-5 

Verksamheten bedrivs i två arbetslag, ett för år 4 och ett för år 5. Klasserna är åldershomogena medan 

fritidshem/fritidsklubb är åldersintegrerad. Eleverna är inte uppdelade på klasser utan bildar s.k. storklasser 

som grupperas efter undervisningens innehåll och elevernas behov. 

Skolår 6-9 

Verksamheten bedrivs med åldershomogena klasser skolår 6-9. Det finns fyra paralleller i årskurs 6 

och tre i övriga årskurser. Elevantalet är i genomsnitt 26 elever/klass. Personal från årskurs 6 bildar 

eget arbetslag detta läsår. I övriga årskurser finns tre arbetslag 7-9. 

Resursteam 

För barn och elever med behov av särskilt stöd finns specialpedagoger och speciallärare som bildar ett 

resursteam. Förutom att arbeta med enskilda barn/elever har resursteamet som uppgift att fördela och 

omfördela resurserna efter de behov som finns samt handleda pedagogerna i deras arbete med 

barn/elever. Det finns även ett antal resurslärare och elevassistenter. 

Elevvårdsteam 

119


Elevvårdsfrågor i skolan hanteras av elevvårdsteamet (EVT). I detta ingår skolledning, skolsköterska, 

skolpsykolog, socialsekreterare, speciallärarrepresentant och studie- och yrkesvägledare. Skolledare i 

förskolan, specialpedagoger i förskolan, skolsköterska samt socialsekreterare träffar regelbundet 

personal på BVC för att bättre fånga upp barn i förskolan som riskerar att fara illa. 

Mer om hur Veberöds verksamhetsområde arbetar med barn och elever med behov av särskilt stöd 

finns att läsa i vår elevvårdsplan. 

2. DEN PEDAGOGISKA VERKSAMHETEN 

2.1 Uppföljning av tidigare beslutade åtgärder och pågående projekt 

Individuella utvecklingsplaner 

En av områdets pedagoger har deltagit i Tankesmedjan om individuella utvecklingsplaner (IUP), betyg 

och bedömning (ett samarbete mellan några skånska kommuner samt Malmö Högskola och Högskolan 

Kristianstad). Detta har stimulerat till pedagogiska konferenser som har innehållit miniföreläsningar 

och diskussioner angående kunskapssyn och bedömning av elevers lärande och utveckling. Diskussionerna 

har följts av litteraturstudier. Skolledningen har tagit fram mål för arbetet med de individuella 

utvecklingsplanerna. Arbetet påbörjades läsåret 2006/2007 och kommer att pågå under minst fem år. 

Mål för arbetet med individuella utvecklingsplaner: 

Ökad måluppfyllelse för förskolans verksamhet samt för skolans elever genom: 

• Att skapa ett gemensamt professionellt språk och en gemensam grund för pedagoger i vårt 

verksamhetsområde gällande bedömning, dokumentation, utveckling och lärande samt 

individuella utvecklingsplaner. 

• Att lyfta fram formativ bedömning och den kunskapssyn som denna bedömning bygger på. 

• Att sträva mot större likvärdighet i bedömning och dokumentation av barns och elevers 

utveckling och lärande. 

• Att barn och elever känner trygghet i vad som bedöms samt när och hur. 

• Att barn och elevers självbedömning och inflytande ökas. 

• Att pedagogerna känner sig trygga och säkra vad det gäller bedömning, dokumentation, 

utveckling och lärande samt individuella utvecklingsplaner. 

• Att de individuella utvecklingsplanerna blir ett verktyg för att synliggöra verksamhetens 

behov både ur barn/elev- och medarbetarperspektiv. 

Arbetet ska utmynna i: 

- gemensamma riktlinjer för dokumentation av elevers utveckling och lärande utifrån formativ 

bedömning. 

- gemensamma riktlinjer för utvecklingssamtal som bygger på trevägskommunikation mellan 

vårdnadshavare, mentor och barn/elev. 

- gemensamma riktlinjer för den individuella utvecklingsplanen. 

Resultat 

Under läsåret har medarbetarna i skola och på fritidshem haft fortsatta diskussioner och erfarenhetsutbyte 

kring bedömning av elevers kunskapsutveckling. En ny infallsvinkel i vårt arbete har varit 

regeringsförslaget om mål i åk 3 med tillhörande nationella prov samt att IUP:n ska innehålla skriftliga 

omdömen från skolår 1. En forskare från Malmö Högskola har knutit sitt undersökande arbete om 

formativ bedömning till några av Svaleboskolans lärares arbete. Ett förslag till digital IUP med 

120


omdömen har testats bland de äldre eleverna. Medarbetarsamtalen har under läsåret fokuserats på hur 

varje medarbetare i skolan arbetar med mål och bedömning. Ett uppföljande samtal har lagts in. 

Teamets tanke var att även förskolans personal skulle ha pedagogiska diskussioner utifrån 

Tankesmedjan om bedömning men skolledningen valde sedan att satsa på PIM (Pedagogisk IT- och 

Mediakunskap) som kompetensutveckling under läsåret istället. I arbetslagen i förskolan har 

diskussionerna kring IUP ändå varit levande och IUP:n har förändrats från att vara en form av 

avcheckningsmall till att vara ett mer framåtsyftande och beskrivande dokument. För att tydliggöra 

barnens utveckling i förhållande till läroplanens mål har alla barn i förskolan en egen portfolio. Där 

samlas barnens alster och deras utveckling dokumenteras. Genom sin portfolio kan pedagogerna 

hjälpa barnen att se sin utveckling och det är ett bra stöd vid utvecklingssamtalen med föräldrarna. 

Portfolion tenderar ibland att bli mer av fotoalbum och samlingspärm än ett redskap för pedagogisk 

dokumentation. 

Bedömning av måluppfyllelse/Analys 

Utifrån vad som kommit fram vid medarbetarsamtal och utvärderingar bedömer skolledningen att vi 

inom skolan är på god väg vad det gäller det gemensamma språket kring bedömning liksom att lyfta 

fram formativ bedömning i undervisningen. Arbetet med bedömningskriterier gör att vi är på väg mot 

en mer likvärdig bedömning men det är ett mål som är mycket svårt att uppnå. Eleverna har fått en 

ökad medvetenhet om vad som bedöms. Vad det gäller elevers självbedömning och inflytande, 

pedagogernas känsla av trygghet och säkerhet i arbetet med de aktuella frågorna samt användandet av 

de individuella utvecklingsplanerna som ett verktyg för att synliggöra verksamhetens behov har vi 

fortfarande arbete kvar att göra. 

Inom förskolan har vi inte kommit lika långt (se resultat ovan) men intresset hos pedagogerna för frågorna 

om bedömning och individuella utvecklingsplaner är stort. Portfolio-modellen behöver 

utvecklas med mer fokus på barnens utveckling i förhållande till verksamheten och med fokus på 

läroplansmålen. 

Åtgärder 

Alla pedagoger ska fortsätta utveckla arbetet med att planera, synliggöra och utvärdera verksamheten 

utifrån läroplanernas och kursplanernas mål. Pedagoger, elever och föräldrar ska veta vad som bedöms 

och utifrån vilka mål och kriterier bedömningen görs. 

Förskola: Påbörja pedagogiska diskussioner kring mål och bedömning. Arbetet ska vävas ihop 

det pågående portfolioarbetet. Förskolorna har möjlighet att använda digital portfolio och 

digital IUP. 

Åk F-3: Arbeta vidare med att ta fram bedömningskriterier i olika ämnen, analysera målen i år 3 samt 

börja använda Fronter för att skapa digital IUP och omdömen. 

Åk 4-6: Diskussioner utifrån konkreta exempel på formativ bedömning, omdömen och IUP i Fronter. 

Ta fram fler bedömningskriterier och arbeta vidare med dem som man har. 

Åk 7-9: Möjlighet att använda digital IUP och skriva omdömen i Fronter. Fortsatta diskussioner 

arbetslagsvis utifrån konkreta exempel på formativ bedömning, omdömen och IUP. Ta fram fler 

bedömningskriterier och arbeta vidare med dem som man har. Arbetet ska knytas till pågående projekt 

i den nya arbetslagsorganisationen. 

I skolans årskurser 1-9 kommer vi även att fokusera på en IUP med skriftliga omdömen i varje ämne 

enligt regeringsbeslutet 2008. 

121


Demokratiprojekt, Svaleboskolan 7-9 

Mål 

I skolans uppdrag ingår att fostra demokratiska medborgare som är förtrogna med de normer och 

värderingar som vårt samhälle vilar på. 

Målen för projektet är: 

- Att stärka elevrådet 

- Att lära elevrådsrepresentanterna mer om elevinflytande, hur och vad man kan påverka samt hur 

man bättre kan kommunicera sina idéer. 

- Att engagera personalen i elevrådets arbete. 

- Att engagera fler elever, ge dem ökade kunskaper om elevinflytande samt att visa på hur man kan 

gå från idé till genomförande. 

- Att få eleverna mer delaktiga i skolans arbete och på så sätt öva sig i att senare i livet delta mer 

aktivt i samhället. 

Resultat 

Under läsåret 07/08 sökte vi och fick pengar till ett demokratiprojekt. Projektet inriktade sig i 

huvudsak på eleverna men även på att få fler pedagoger att diskutera, uppmärksamma, uppmuntra och 

medvetet arbeta med att stödja elevrådet. För att nå målet har skolan satsat mycket på att utbilda 

eleverna och försökt få dem att känna att vi satsar på dem och deras idéer. Skolpersonal har 

involverats då det visat sig att vuxenstöd är en viktig faktor för att elevrådet ska lyckas. Eleverna har 

även fått möjlighet att utbyta idéer och se rådsverksamheter på andra skolor inom Lund Öster . 

Under våren valde elevrådet att anordna en turnering i fotboll och innebandy för alla klasser i år 6-9. 

Ville man inte vara med fick man möjlighet att välja annan aktivitet och i detta fall blev det bl a bild, 

film eller att ”heja på” sin klass. Detta kanske kan ge nya idéer hos nästa års elevråd och kanske bildas 

nya intressegrupper som genomför olika aktiviteter. Om elevrådet visar att det går att genomföra det 

man vill blir de en förebild för andra elever. Turneringen visade på att det går att genomföra roliga saker, 

påverka och visa vad man jobbar med. 


Elevrådet tar mer ansvar idag och fungerar bättre men mycket bygger på en bra ordförande. Fler lärare 

är mer medvetna om elevrådets/ elevdemokratins roll men behöver stötta elevrådsrepresentanterna 

på mentorstiden. Eleverna har börjat jobba på och förverkliga bra idéer men behöver även framöver 

utveckla det positiva arbetet och ta mer plats. Elevrådet skulle kunna ha mer inflytande än vad det tar. 

Elevrådet tycker att de har visst inflytande men vill ha fler frågor att jobba med från skolledningen, ha 

mer inflytande över skolmaten och inköp. En del elever är medvetna om att de inte tar till vara på det 

inflytande de faktiskt skulle kunna ha. 

Förutsättningarna för att lyckas finns där och stöttningen är betydligt större idag än tidigare. Organisationen 

är tydligare, tiden finns, anslagstavlan gör elevrådet mer synligt (om man väljer att läsa 

informationen där), protokollen finns tillgängliga för all personal och eleverna kan vända sig till 

vuxenstöd och träffa rektor regelbundet. Däremot behöver elevrådets verksamhet bli mer synlig för 

både elever och annan personal – ansvaret ligger både på elevråd och på elever/personal. 

Representanterna måste ta uppdraget på allvar. 

122


En del pedagoger har börjat diskutera, uppmärksamma, uppmuntra och medvetet arbeta med att stödja 

elevrådet. Anledningen till att alla inte gjort det beror nog inte på bristande intresse utan snarare på 

tidsbrist, därför är det viktigt att det ligger i några pedagogers tjänst att stötta och jobba aktivt med 

elevrådet. På så sätt kan också fler pedagoger få informationen och uppmärksamma viktiga frågor i 

sina klasser. På skolorna idag finns många projekt igång samtidigt och alla har inte tid och möjlighet 

att engagera sig i allt, därför är avsatt tid till elevrådet oerhört viktigt. 

Den största framgången har varit att det finns engagerade elever som vill påverka. Det har inte varit 

många elever men det är ändå oerhört viktigt att bekräfta, stötta och vägleda de elever som vill. De 

kommer framöver att kunna vara ett föredöme för de elever som vill starta egna projekt och för de elever 

som tidigare varit skeptiska till att det går att förändra. En utmaning har varit att försöka motivera 

de elever som inte visat intresse, engagerat sig eller inte tagit sitt uppdrag på allvar. Tanken är att elevrådet 

skall utgå från elevernas önskemål och idéer och finns inte detta är det svårt att driva projektet 

framåt. 

Det är svårt att förändra en stor organisation som bygger på att all personal och att alla elever stöttar 

projektet. Möjligheten att fånga och informera alla har varit begränsad då det finns många viktiga områden 

att jobba med på skolan. Det har även varit svårt att få tiden att räcka till. Framöver vill vi 

givetvis fortsätta med det som är positivt i elevrådet. Att de kan få kunskaper som de kan använda i 

andra sammanhang t ex redovisa, kommunicera, framföra åsikter och vara mer utåtriktade. Fler elever 

har visat intresse för ungdomstinget och även här får de vara delaktiga i en demokratisk process. 

Projektet har visat att tid är oerhört viktigt för att lyckas. God kommunikation är ytterligare en 

grundläggande förutsättning. En fungerande organisation för elevrådet är en förutsättning för att 

arbetet skall fungera och för att lyckas krävs det att man satsar på detta. Ekonomiska medel är inte i 

första hand något som gör att verksamheter lyckas eller misslyckas, om man bortser från att även tid 

kostar pengar. Att handleda eleverna samtidigt som man uppmärksammar och stöttar dem är ett måste. 

Ansvaret ligger först och främst på pedagoger och skolledning då det är vårt uppdrag att fostra 

demokratiska medborgare. Skolledningen måste avsätta tid för arbetet med elevinflytande och 

pedagogerna måste se det som en del av sitt uppdrag att arbeta med elevers formella inflytande. Om vi 

ger eleverna rätt förutsättningar kommer de säkert att visa större engagemang framöver. Visar vi att 

elevinflytande är viktigt kommer eleverna också att tycka det. 

Åtgärder 

Inför nästa läsår planerar vi att fortsätta med/genomföra: 

- Att fasta tider för elevråds- och styrelsemöten ska finnas i kalendariet, 

- Att en person från varje arbetslag är vuxenstöd 

- Att protokoll läggs ut på Fronter samt att vuxenstöd kommenterar innehåll och ger förslag till 

diskussionsfrågor. 

- Att elevrådet ska vara en stående punkt på informationstiden då all personal träffas. 

- Att fortsätta med synlig information, intyg till engagerade elever och fika på mötena. 

- Att elevrådet får ett skåp där de kan samla sina mappar, anteckningar och protokoll. 

- Att elevrådet tar ett större ansvar för budgeten. Ett framtida mål är att de ska få ansvara för ett 

eget rum. 

- Att genomföra någon form av teambuilding för att höja elevrådets status och skapa 

sammanhållning. 

123


Uppföljning av elever som 2004 gick i år 5 

Mål 

Att samtliga elever ska ha fått sådana förutsättningar i skolan att de kan erhålla lägst betyget Godkänt i 

samtliga ämnen vid grundskolans slut. 

Bakgrund 

Vi har sedan 2004/2005 följt en årskurs för att se vilka insatser för dessa elever som ger bra 

måluppfyllelse i skolans kärnämnen matematik, svenska och engelska. Eleverna gick 2004 i årskurs 5 

och läsåret 2007/2008 gick de i årskurs 9. Vi bestämde oss för att studera den aktuella årskursen 

eftersom resultaten på deras Nationella prov i åk 5 var oroväckande låga i förhållande till vad vi var 

vana vid. Vi studerade också resultaten på LUS och Lässtandarder. I åk 7 visade det sig att ca 30 % av 

eleverna inte hade den läsförståelse som man förväntar sig av åldersgruppen. 

I kvalitetsredovisningen 2007, då eleverna slutat åk 8 blev det följande resultat: 

I svenska hade 4 av 77 ( 5 % ) ännu inte nått godkänt. 

I engelska hade 7 av 77 (9 %) ännu inte nått godkänt. 

I matematik hade 2 av 77 (knappt 3 %) ännu inte nått godkänt. 

Vår bedömning var då att de flesta eleverna hade förutsättningar att nå G i svenska, engelska och 

matematik. 

Resultat 

Utifrån de åtgärder vi beslutade i KR 2007 har vi genomfört/provat nedanstående: 

Ämnen har lagts parallellt för att öka den pedagogiska valmöjligheten. Det har lett till ökat lärartäthet 

vilket har skapat möjlighet till delning i grupper. Ämnesövergripande arbete är tänkt att ge en ökad 

helhetssyn. Det har varit större lärartäthet på matematiklektioner och på vissa lektioner i 

naturorienterande ämnen. 

Vi har haft diskussioner med eleverna om lärstilar (på vilket sätt var och en lär sig bäst) och vilka 

uppgifter som passar elevernas lärstil. Det har använts ett varierat arbets- och redovisningssätt som utgår 

från elevernas behov. Tydliga mål och bedömningskriterier har skrivits i de flesta ämnena. I 

matematik har fler laborationer, gruppuppgifter och praktiska uppgifter genomförts. 

Åtgärd som inte redovisats tidigare är att specialundervisning på olika sätt har funnits för de elever 

som har haft behov av särskilt stöd och som har haft detta dokumenterat i åtgärdsprogram. En åtgärd 

som inte genomförts än är diskussion och analys av vilka genomförda åtgärder som gett bäst resultat 

för denna årskurs. Vi vill ta lärdom av de tre åren som vi dokumenterat. 

Årets nationella prov, vt 2008: 

Svenska Engelska Matematik 

Ej G 4 SvA elever 6 ej deltagit i allt + 1 1 ej deltagit 

G 23 19 39 

VG 30 28 24 

MVG 17 20 10 

Nu har vår studerade årskurs fått sitt slutbetyg i åk 9. Resultatet blev: 

124



Ännu ej G 3 2 2 

G 29 25 36 

VG 20 22 26 

MVG 22 25 10 

Detta innebär att alla elever inte blev godkända. 

Svenska 3 st = 4 % 

Engelska 2 st = 2,7% 

Matematik 2 st = 2,7% 

Årets redovisning av LUS (läsutvecklingsschemat) 

För att kunna se elevernas utveckling redovisas åk 7 och åk 9. Ju högre LUS-punkt desto bättre läsare. 

L (litterat) är den högsta punkten. 

LUS- Punkt Åk 7 Åk 9 

13 2 

14 3 

15 2 1 

16 7 

17 11 5 

18a 22 12 

18b 17 10 

18c 10 24 

19 2 8 

L 13 


Betygsstatistiken visar att vi inte har nått målet med att alla elever i åk 9 skulle få godkänt i 

kärnämnena. Bakom betygen ”ännu inte godkänd” döljer sig elever med stora behov av stödinsatser 

från olika myndigheter i samhället. De bedöms inte primärt ha inlärningssvårigheter. Totalt av våra 77 

elever är 5 elever inte behöriga till gymnasiet, d.v.s. 6 %. Detta ska jämföras med de NP i åk 5 där ca 

20 % av eleverna inte var godkända. Det tyder på att insatserna gett positiva resultat. Elevernas 

läsförmåga enligt LUS-schemat har ökat markant. Detta tycker vi visar att den satsning på läsning vi 

gör i skolan har gjort att eleverna har stora förutsättningar för att klara fortsatta studier. 

Kostnadsmässigt för skolan har de genomförda lösningarna varit ganska dyra. Vi har fått ha större personaltäthet 

eftersom vi gjort fler delningar än vad vi brukar. Hur en skola planerar och genomför 

undervisningen är av stor betydelse för elevernas kunskapsutveckling. Med backspegeln i handen kan 

vi se att flera av de elever som inte var godkända i åk 5 på NP senare har blivit utredda av psykolog 

och fått diagnoser av olika slag. Av detta har vi lärt oss att vi behöver bli bättre på att analysera och 

följa upp de insatser vi sätter in i de tidiga skolåren. Är det rätt insatser? Kunde vi ha gjort på ett annat 

sätt? Vilka lärdomar tar vi med oss i vårt framtida arbete? Behöver vi förändra våra rutiner för 

uppföljning. 

Åtgärder 

• Diskussion och analys av vilka genomförda åtgärder som gav bäst resultat för denna årskurs, 

även kopplat till andra elevgrupper, erfarenheter och forskning. 

125


Miljöledningsprogram för Veberöds verksamhetsområde 

Mål 

Övergripande mål har varit att: 

• öka både personalens och barns/elevers miljökompetens 

• öka miljöhänsynen vid inköp och förbrukning 

Detaljerade mål har varit att: 

- kvalificera fler förskolor för grön flagg 

- öka andelen ekologiska livsmedel 

- genomföra någon transportåtgärd/år 

- genomföra tre energisparande åtgärder på varje förskola/skola 

- höja vaktmästarnas kompetens 

- förbättra avfallshanteringen och minska hushållsavfallet 

Resultat 

Idala förskola har på nytt miljöcertifierats med Grön flagg och fortsätter detta arbete. Temat har varit 

Kretslopp och man kommer att fortsätta med Livsstil och Hälsa. Flera pedagoger och skolledare från 

förskolorna och Idalaskolan var under våren på en utbildning om Grön flagg och Parkstugans förskola 

och Lammets förskola utarbetade mål utifrån Grön flagg och ska påbörja arbetet ht 2008. Temana som 

valts är Kretslopp resp. Närmiljö. 

Andelen ekologiska livsmedel inom förskolan har ökat från 20% till ca 35%. Även skolmaten är till 

stor del ekologisk men den har vi svårt att påverka eftersom den köps från Måltidsservice. Samordning 

sker vid beställningar inom enheterna och viss samordning sker inom verksamhetsområdet. 

Exempelvis samordnas numera beställning av förbrukningsmaterial till skolorna och förskolorna på 

Svaleboområdet. Vaktmästarna har genomgått utbildning gällande Farligt avfall. Alla verksamheter 

källsorterar sitt avfall och viss kompostering sker för att minska avfallet. 


En del av de mål som står i miljöledningsprogrammet har ej uppfyllts och det beror till stor del på att 

målen ej är förankrade hos all personal och att skolledarna har engagerat sig för lite i 

miljöledningsprogrammet. Främst i skolorna och på fritidshemmen är arbetet utifrån 

miljöledningsprogrammet mycket litet. 

Arbetet på Lammet och Parkstugan med att utarbeta mål för Grön flagg har tagit längre tid än 

beräknat. Detta på grund av Parkstugans om och tillbyggnad och en omorganisation på Lammet. 

Andelen ekologiska livsmedel fortsätter att öka och vi har nått uppsatta mål. Ökningen kunde ha varit 

större men tyvärr råder det ibland brist på ekologiska livsmedel och periodvis är frukt och grönt av 

dålig kvalité. Diskussioner om ekologisk mat sker kontinuerligt på våra köksträffar, där man också ger 

varandra tips, idéer och ”peppar” varandra. Den ekologiska maten är dyrare vilket ofta upplevs gå 

emot kravet att vara ekonomisk. 

Diskussioner har förts kring kompostering och inköp av nya komposter. Ur undervisnings- och 

miljösynpunkt är man positiv till kompostering men det finns en viss tveksamhet kring kompostering 

på grund av stor förstörelse av våra komposter på kvällstid. 

Åtgärder 

• Förankra Miljöledningsprogrammet hos all personal. 

• Skolor och fritidshem gör en handlingsplan för att komma igång med miljöarbetet. 

• Miljömålen ska tas upp som en punkt på vaktmästarträffarna. 

126


• Tegelstugans förskola börjar sitt arbete med Grön Flagg 2009 och övriga förskolor fortsätter 

med påbörjat arbete. 

• Målet för Lammets förskola och Parkstugans förskola är att bli certifierade 2009. 

• Öka andelen ekologiska livsmedel inom förskolorna till 50% samt påverka leverantörerna till 

fler och bättre ekologiska varor. 

• Kampanj mot biltransport till och från skolan/förskolan 

• Kontakt med Lunds renhållningsverk gällande möjligheter att separera matavfall och 

hushållsavfall. 

• Kontinuerliga diskussioner gällande återhållsamhet i användning av vatten och el. 

• Arbeta för att alla våra barn på förskolorna och i familjedaghemmen skall sova ute. 

Ämnesövergripande och tematiskt arbete årskurs 7-9 

Mål 

Att utveckla tematiskt och ämnesövergripande arbete för att få elever att se helheter och sammanhang 

och därigenom förbättra möjligheterna till kunskapsutveckling. (Skolledningens uppdrag till 

pedagogerna) 

Detta görs genom att: 

- förändra schemat. (åtgärd från KR 06) 

- redovisningsformerna samt bedömningsformen av temana ska utvecklas. Alla involverade 

lärare ska ha en gemensam bedömningsdiskussion direkt efter genomförd redovisning. 

- bedömningsmatriser som utarbetats ska tillämpas vid bedömningen. 

- elevernas inflytande i ett tidigt planeringsskede ska ökas. (åtgärder från KR 07) 

Resultat 

Vi har under året haft flera pedagogiska konferenser där vi diskuterat utifrån ovanstående 

målformuleringar. Vi har inför läsåret 08/09 förändrat organisationen och gjort två arbetslag i stället 

för tre. Detta för att ha alla kompetenser inom arbetslaget och för att kunna göra ett schema med längre 

arbetspass som ger fler möjligheter till ämnesövergripande temaarbete. Vi har även diskuterat utifrån 

frågeställningarna: Vilka kompetenser behöver våra elever ha med sig när de lämnar Svaleboskolan? 

Vilken verksamhet ska vi då bedriva? 

Pedagogerna har börjat utarbeta bedömningsmatriser i flera ämnen som man går igenom med eleverna 

innan bedömningstillfället. Man har också försökt involverat eleverna i ett tidigare planeringsskede 

genom att ha diskussioner med dem om vad temana ska innehålla. De har också fått komma med förslag 

på vad temana ska innehålla. 


Vi är på god väg i utvecklingen av organisation och innehåll där det ämnesövergripande arbetet är 

kärnan. Alla pedagoger är nu införstådda med uppdraget från skolledningen och de tre arbetslagen som 

blivit två ht 2008 är i full gång med planering av läsårets arbete. De största problemen är tidsbrist och 

att vi är bundna av timplanen. Vi hade en önskan om att kunna ingå i Skolverkets projekt ”Att arbeta 

utan timplan”. Detta för att kunna lägga ett bättre schema läsåret 08/09. Men Skolverket sa tyvärr nej, 

inga nya skolor fick ingå i projektet. Att förända arbetsformer och innehåll tar tid, det räcker inte med 

de få timmar per vecka som arbetslagen har till sitt förfogande. Alla pedagoger är inte lika engagerade 

och intresserade av att arbeta på detta sätt och det krävs samarbete och entusiasm för att lyckas. Det är 

också en utmaning att involvera eleverna på ett tidigt stadium och att de får inflytande över både 

process och innehåll. Vi ser det som ett långsiktigt arbete över tid där det är viktigt att pedagogerna 

vågar prova och att man får misslyckas. Skolledningens stöd och engagemang är givetvis mycket viktigt 

127


Hur påverkas barnen av förskolans fysiska miljö? 

Åtgärder från kvalitetsredovisning 2007 

Barnen i förskolan och i familjedaghemmen ska bli mer involverade i kretsloppstänkandet.(åtgärd från 

KR 2007) 

Resultat 

Alla förskolor arbetar med återvinning genom att samla, sortera, lämna till återvinning och panta flaskor. 

Besök på miljöstationen görs kontinuerligt. Att skapa av skräp har man inom förskolan alltid varit 

duktig på. Numera gör förskolorna det mer medvetet för att bidra till att det blir så lite sopor som möjligt. 

Idala förskola har arbetat med miljöcertifieringen Grön Flagg där temat under året varit kretslopp. På 

Idala förskola finns komposter och barnen skrapar sina mattallrikar, samlar äppelskruttar och 

skalrester som de sedan lägger i komposten. Barn och vuxna hjälps åt att tömma och lägga den färdiga 

kompostjorden i ”så-lådor”, där de sedan sår och skördar. På Idala förskola har man även arbetat med 

att barnen ska förstå årstidernas växling och som exempel samlade barnen löv på hösten och lade i 

komposten för att förstå vad som händer med löven. Lammets förskola har köpt in komposter och 

börjat kompostera matavfall tillsammans med barnen. Komposteringen knyts till kretsloppstänkandet. 


Arbetet har skapat ett ökat intresse och kunskap om kretsloppet både bland vuxna och bland barn. 

Verksamheterna planeras så att kretsloppstänkandet ingår, mer i vissa förskolor än i andra. Vi är på 

väg att nå målet. Arbetet med kretsloppstänkande kommer att fortsätta och utvidgas. Se Miljöavsnittet. 

Hur påverkar elevernas upplevelse av sin skoldag deras hälsa och lärande? F-5 

Pedagogerna på Idalaskolan och Svaleboskolan skolår F-5 valde läsåret 2006/2007 att fördjupa sig i 

hur eleverna upplevde sin dag i skolan och på fritids utifrån ett hälso- och lärandeperspektiv. Intervjuresultat 

resulterade i att man tittade närmare på elevernas rörelsetid (idrott, rast och den dagliga 

rörelsen). Eleverna var positiva till sin rörelsetid. Pedagogerna kom fram till följande åtgärder: 

Idalaskolans åtgärder från kvalitetsredovisning 2007 

Möjligheten för eleverna att välja mellan olika aktiviteter vid den dagliga rörelsen kan bli ännu bättre 

och ”rundan” som eleverna springer eller går varje dag kan varieras mer. Ökat tidsutrymme mellan 

aktiviteterna, både för elever och för pedagoger. Någon vuxen är sist på rundan. Den som ringer in 

efter rasten går längre ut på skolgården så att alla hör. 

Resultat 

Åtgärderna har genomförts och arbetet följdes upp med intervjuer av elever i åk 3. Eleverna upplever 

att det finns olika rundor att springa men valmöjligheten varierar i de olika klasserna. Alla barn hör nu 

när det ringer in. Eleverna får välja mellan olika aktiviteter under rörelsetiden förutom rundan, men i 

flera klasser måste man prova på alla aktiviteter under veckan. Saker som enligt eleverna påverkar vad 

de väljer är kompisarnas val, tid och väderlek. 

Bedömning 

Skolledning och pedagoger bedömer att verksamheten gällande elevernas dagliga rörelse är mycket 

god. 

128


Svaleboskolans åtgärder från kvalitetsredovisning 2007 

Fortsatt satsning på värdegrundsarbete som kompetensutvecklingen och fortsatt dramaundervisning, 

EQ eller livskunskap för alla elever. Tydliga bestämmelser om hur flåset ska ligga, inom timplanen 

eller utöver. Gemensam planeringstid med hela arbetslaget, en gång i månaden och gemensamma 

elevgenomgångar med all inblandad personal. Organiserad rastlek, t.ex. veckans lek. Upprustning av 

skolgården enligt tidigare planer. 

Resultat 

Ett av arbetslagen har dels genom föreläsning, och dels genom bokdiskussioner, tagit del av Björn 

Lindells metoder för mobbningsförebyggande arbete. Detta har de sedan arbetat med i sin 

undervisning. Klasserna har arbetat med olika former av värdegrundsarbete under ca en lektion/vecka. 

Dramapedagogen har haft möjlighet att arbeta i ett arbetslag. I de arbetslag där fritidspedagoger ingår 

har man inte kunnat genomföra gemensam planeringstid med alla, men fritidspersonalen har haft en 

representant närvarande genom ett rullande schema. Dock har tid funnits för kortare möten, eftersom 

lokalerna gränsar till varandra. Under höstterminen hade en fritidsledare till uppgift att organisera 

rastlek. Ändrade arbetsuppgifter gjorde att detta inte kunde genomföras under hela vårterminen. I 

slutet av vårterminen hölls elevgenomgångar, där all personal var med. Eftersom om- och tillbyggnad 

ska ske inom en snar framtid, har ingen upprustning av skolgårdarna gjorts. 


Personalen har saknat dramapedagogens arbete med klasserna, men det kan också vara positivt att som 

klasslärare själv ta sig an uppgiften att arbeta mobbningsförebyggande. Det blir då för eleverna ett 

naturligt inslag i arbetet och inte något som enbart gäller under dramalektionerna. 

När personal som arbetar i olika verksamheter ingår i samma arbetslag blir det svårt att hitta 

gemensamma tider. Även om man inte har möjlighet till längre planeringstid kan man, när lokalerna 

ligger nära varandra, få tid och möjlighet till kortare möten. Detta har personalen utnyttjat mer och 

mer. Vid elevgenomgångarna, som skolledningen kallade till, var all personal som möter eleverna 

närvarande. Den helhetsbild av eleverna, som då kommer fram, är till nytta för att skapa bästa möjliga 

förutsättningar för varje elev att lyckas med sitt skolarbete. 

Otrygghet och stress under elevernas skoldag. Skolår 6-9 

Åtgärder från förra KR 

Vi utgick från Trivselenkätens resultat (06/07) när vi bestämde vilka åtgärder som behövde göras. 

En del gjordes redan samma läsår och det som återstod var: 

- att genomföra samarbetsövningar regelbundet. 

- att införa schemalagda studiepass för alla, minst två gånger per vecka. 

- att fördela elevernas arbetsbörda jämnt över tid. 

- att påverka schemaläggningen så att tillräcklig tid för ombyte efter idrott finns. 

- att om möjligt ge veckoläxor så att elever och föräldrar kan planera arbetsbördan. 

- att göra eleverna mer socialt uppmärksamma. 

- att förbättra duschsituationen. 

Resultat 

Flera åtgärder har genomförts men inte lika regelbundet eller ofta som det var tänkt. Intentionerna att 

ha samarbetsövningar, veckoläxa och schemalagda studiepass kvarstår liksom schemaläggningen vid 

idrott. Att göra eleverna mer ”socialt uppmärksamma” anser en del vara en luddig punkt. Det framgår 

inte vad detta uttryck innebär vilket gjort det svårt att arbeta mot. Av de åtgärder som redan gjorts har 

årets trivselenkät visat att åtgärden att den vuxna nu bestämmer var och med vem eleverna ska sitta har 

skapat större trygghet. Likaså är regeln om att sitta tiden ut på prov positiv. Det minskar stressen för 

övriga. 

129


Bedömning av måluppfyllelse/analys 

Arbetet är inriktat på att förbättra elevernas skoldag och arbetsbörda och ständigt pågående. Att en del 

elever svarat i trivselenkäten att de inte anser att lärarna gör något åt mobbning är allvarligt. Kanske 

har eleverna inte den insyn i lärarnas arbete att de ser vad som egentligen görs. Vissa frågor i 

trivselenkäten kan vara vilseledande. T ex har flera elever svarat att de vet att någon blir mobbad. Svaren 

säger inte något om ifall det är samma elev alla känner till eller olika elever. Definitionen av 

mobbning och kränkning är svår och det är något eleverna måste ha klart för sig för att kunna besvara 

enkäten. Svaren på trivselenkäten visar att eleverna ofta berättar för sina föräldrar om de känner någon 

som blir mobbad. Detta borde vi uppmärksamma och använda oss av, på föräldramöten eller under utvecklingssamtal. 

Vårdnadshavarna kan vara en bra resurs för att motverka och uppmärksamma mobbning. 

Åtgärder 

• Att göra eleverna mer socialt uppmärksamma och förtydliga vad detta innebär. KIS 

(Kamratstödjare i skolan) kan användas mer. Det är också viktigt med kontinuerliga 

diskussioner i klasserna och med enskilda elever. Mentorerna ansvarar för detta i sin klass. 

• Att göra en annan typ av organisation för att studiepassen ska fungera bra, 

• Att fortsätta arbeta mot olika typer av kränkande språkbruk och behandling. 

• Att levandegöra skolans värdegrundsdokument. 

• Att ta kontakt direkt med föräldrar då värdegrundsreglerna inte följs. 

• Att göra noggranna utredningar vid förseelser och visa att handlingar får konsekvenser. 

• Att alla undervisande lärare lägger in elevernas läxor och uppgifter i deras ”klassrum” på 

Fronter(digital information), då får alla lärare översikt över elevernas arbetsbelastning. 

• Att få fler elever och föräldrar att använda Fronter. Här finns alla information så även om 

eleven är sjuk kan den hitta allt här. 

• Att uppnå en bättre samsyn vad gäller skolans policydokument och regler. 

• Att all personal ställer upp och stöttar varandra. 

• Att diskutera likabehandling med elever och på föräldramöten. 

2.2 Uppföljning av tidigare kvalitetsredovisningar 

Inför årets kvalitetsredovisningsarbete fick teamet välja från de tre senaste årens teman; Hälsa och 

miljö 2007, Kunskap, lärande och färdigheter 2006 och Inflytande över lärandet 2005. Skolorna 

tillsammans med fritidshemmen har fördjupat sig i Kunskap, lärande och färdigheter medan förskolorna 

och familjedaghemmen tittat närmare på Inflytandet över lärandet. Dessa teman ligger nära varandra 

och texterna som följer skulle ibland passa in under båda rubrikerna. Arbetslagen har med stöd 

av arbetslagsledare och skolledare planerat, genomfört, dokumenterat och analyserat arbetet. Man har 

valt att analysera ett urval av pågående arbete kopplat till ovan nämnda rubriker. 

Här följer arbetslagens arbete. 

KUNSKAP, LÄRANDE OCH FÄRDIGHETER TEMA KR 2006 

Fritidshemmets lärande 

Mål 

130


Vi har valt att särskilt uppmärksamma orden ”trygghet” och ”samspel” och lekens betydelse för 

elevernas lärande. Vi har även valt att titta på elevernas konfliktlösning. I våra styrdokument har vi tagit 

fasta på följande: 

”Skolan skall sträva efter att varje elev känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i 

samspel med andra,” (Lpo 94) 

”Genom leken kan barns mönster i sätt att tänka, lösa problem och hantera information förändras och 

utvecklas. De prövar och utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala kompetens. Det är i leken barn får 

prova olika sociala roller och lägga grunden till sin identitet. Det kan också handla om förmågan att 

kunna läsa av andra och försöka förstå hur de tänker det vill säga att utveckla den empatiska 

förmågan. När det gäller att stödja och stimulera barns utveckling och lärande kan fri lek behöva 

vuxnas närvaro.”(Skolverket allmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshem, 2007) 

”Tillsammans med andra lär sig barnen hantera konflikter och intressemotsättningar och att lösa dem 

på ett positivt sätt.”(Skolverket allmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshem, 2007) 

Resultat 

Genom observationer av elevgrupperna och diskussioner mellan pedagogerna har vi undersökt hur pedagogerna 

kan se att barnen känner trygghet och lär sig ta hänsyn och visa respekt i samspel med 

andra. Pedagogerna ser att de konstellationer som barnen leker i varierar. Eleverna prövar sig fram i 

gemenskapen vilket utvecklar deras samspel med andra. Nya konstellationer uppstår. Det bildas helt 

nya grupper i leken. Barn som tidigare inte lekt tillsammans, börjar leka. Nya elever kommer in i 

grupperna. Lekgrupperna är oftast öppna. Delvis kan man spåra detta tillbaka till en tydligt uttalad 

regel som fritids har: Alla får vara med, men barnen utvecklas också i sitt sociala samspel. 

Pedagogerna upplever att i början av höstterminerna behöver de gå in som vuxna och se till att alla 

verkligen får vara med. Allt eftersom tiden går minskar detta behov och eleverna lär sig själva att 

släppa in kompisar i leken – ett samspel som visar på både hänsyn, respekt och gott kompisskap. Den 

fria leken dominerar barnens lek på fritids. Barnen själva uttrycker att de hellre leker fritt än under 

handledning. Pedagogerna ser en utveckling hos barnen även i detta fall. I början av ett läsår kan det 

behövas stor vuxennärvaro medan det i slutet av läsåret behövs betydligt mindre. 

Pedagogerna ser att barnen kontinuerligt blir bättre på att hantera den fria leken. De har fått möjlighet 

att pröva och förbättra sin sociala kompetens, sina sociala roller och förmågan att läsa av andra. Då det 

blir konflikter prövas barnens trygghet, respekt, hänsyn och samspel mer än annars. Här ser pedagogerna 

också att barnen lär sig och utvecklas. Konflikter kräver ofta en vuxens närvaro. På fritids 

finns en uttalad regel som säger att om det blir bråk, kan man alltid kalla på en vuxen. Detta skänker 

barnen stor trygghet. I och med att de medvetet arbetar på samma sätt med att lösa konflikter har de 

skapat en ”konfliktlösningsrutin”. Denna har barnen tagit till sig. Det märker pedagogerna då några 

barn själva löst sina konflikter och först i efterhand kommit och berättat om dem. Då har de också 

berättat hur de gjort och deras tillvägagångssätt stämmer väl överens med de vuxnas. I andra fall har 

det hänt att barn kommit och berättat att de försökt lösa konflikten men nu behöver hjälp. De kan då 

oftast berätta var i processen de befinner sig. Pedagogerna ser tydligt att barnen lär sig att hantera konflikter 

och intressemotsättningar. De känner både tryggheten i gruppen, tilltro till den egna förmågan 

att lösa konflikter och visar att de kan lösa konflikter på ett positivt sätt. 

Hur kan barnen själva märka att de känner större trygghet och lär sig ta hänsyn och visa respekt i samspel 

med andra? Barnen märker själva att de blir insläppta i lekar. Deras utveckling i det sociala 

samspelet ger utdelning omgående. Så snart de lärt sig hur man gör (frågar) för att få vara med i en 

lek, gör de det och blir insläppta i leken. Regeln att alla får vara med hjälper dem att känna en trygghet 

att våga fråga. De gånger de inte blir insläppta i leken, kommer barnen oftast till en vuxen och ber om 

hjälp. De vet att de har rätt att vara med och försvarar sin rätt att vara med. Eleverna lär sig att lösa 

konflikter på ett positivt sätt. Pedagogerna märker hur ett barns konfliktlösningsstrategi ändras. Det 

handlar oftast om att gå från ett negativt konfliktlösningsmönster (ex. slåss, skrika) till ett positivt 

131


(resonera, låta alla parter komma till tals). Barnen lär sig mycket snart att det lönar sig att ha ett 

positivt sätt i konflikter. 

I dialog med eleverna får pedagogerna reda på att de vet att barnen närmar sig målen. Det kan t.ex. 

hända att ett barn berättar öppenhjärtigt om att hon/han var rädd på fritids den första tiden men nu har 

funnit en trygghet i gruppen. Det kan också handla om att barn kan berätta precis hur man ska bete sig 

i olika sociala situationer eller kan återberätta (och analysera) varför en situation gick fel. Pedagogerna 

ser att de barn som kan samspela gärna berättar för nybörjarna hur det sociala samspelet går till. Detta 

handlar oftast inte om tillrättavisande utan snarare om visande. I konfliktsituationer blir det särskilt 

tydligt. Barnen tar ofta ställning och i samband med sitt ställningstagande uttrycker de ofta en förståelse 

för vad som är rätt och vad som är fel. 

Parläsning, F-3 Svaleboskolan Gamla skolan 

Mål 

Elevens ska ha förmåga att läsa och förstå innehållet i skönlitteratur för barn. 

Eleven ska kunna läsa högt. 

Eleven ska kunna delta i samtal om texten. 

(Kursplanemål, svenska) 

Resultat 

Ett lektionspass varje vecka träffas F-1 och 2-3 i Gamla skolan för parläsning. Paren består av en 

yngre elev och en äldre elev. Eleverna läser högt för varandra ur böcker som de väljer tillsammans. 

När de har läst ut sin bok skriver de om vad boken handlar om och ritar en bild till. Bokrecensioner 

sätts upp i klassrummen, så att alla kan läsa varandras texter Läsparen byts två till tre gånger under 

läsåret. I slutet av terminen gjorde pedagogerna enskilda intervjuer med varje läspar, utifrån följande 

frågor: 

Hur väljer ni bok? 

Hur hjälper ni varandra? Läser ni båda? 

Hur gör ni när ni inte förstår orden eller texten? 

Hur ofta pratar ni om bokens innehåll? 

Hur känns det att läsa högt nu jämfört med i höstas? 

Hur har din läsning förändrats? 

Vad har varit bra? 

Hur tycker ni att parläsningen ska förbättras? 

Resultat, bedömning och analys bygger på svaren från intervjufrågorna. 

Alla elever i år 1, 2 och 3 läser högt för sin läskompis. Bland de yngsta är det två elever som inte kan 

läsa hela meningar. När vi startade parläsningen en bit in på höstterminen var det 15 elever som inte 

kunde läsa en hel mening. Eleverna tycker det är roligt att läsa och de reflekterar över sin läsning; de 

ser sina egna och läskompisens framsteg. Alla elever upplever att de blivit bättre läsare, många säger 

att de har lärt sig läsa med inlevelse och flyt. De äldre eleverna har vuxit i sin roll att hjälpa och uppmuntra 

de yngre. De yngre har blivit sedda och hörda för sina framsteg, vilket resulterat i ett bättre 

självförtroende. De duktigare läsarna hjälper de som inte kommit lika långt i sin läsutveckling 

Eleverna samtalar om böckernas innehåll men många elever uppger dock att de inte samtalar om 

bokens innehåll medan de läser, utan först när de ska skriva bokrecensionen. Samtalet mellan eleverna 

i läsparet kring bokens innehåll, blir en naturlig del av redovisningen i recensionen. En del elever 

ställer frågor till varandra under läsningens gång för att komma ihåg bokens innehåll. 

Alla elever uppger att de förstår innehållet i böckerna. Fler läspar nu kan hitta lämpliga böcker utifrån 

sin läsförmåga på biblioteket. Många läspar väljer böcker som passar den svagare läsaren. Duktiga läsare 

har lärt sig att läsa långsammare för att den andra ska kunna följa med i handlingen. 

132



Sammantaget är pedagoger och elever nöjda med detta arbetssätt och ser goda resultat. Pedagogerna 

anser att eleverna har uppnått de tre mål som ställts upp. Ett par elever har inte nått målen fullt ut, 

eftersom de i denna arbetsform inte klarat av att ta eget ansvar och använda lästiden för att utvecklas 

mot målen. 

Det är något problematiskt att utvärdera målet att eleverna ska kunna läsa högt. Att läsa högt kan vara 

allt från att ljuda, att läsa enstaka ord i texten till att läsa flytande och med inlevelse. Pedagogerna har i 

detta fall valt att tolka läsa högt, som att läsa så att den som lyssnar kan förstå innehållet genom att enbart 

lyssna. 

Lässamarbetet har pågått under en längre tid, vilket har fått en positiv effekt på stämningen mellan 

klasserna. Eleverna upplevs som trygga med varandra och då finns möjligheter för att eleverna ska utvecklas 

på bästa sätt. De yngre eleverna får en förebild i såväl läsandet, som skrivandet, vilket 

förhoppningsvis får dem att vilja lära mer. 

Pedagogerna sätter ihop läspar som tillsammans kan stimulera varandra. En svag äldre läsare läser 

ihop med någon som den känner sig duktig inför. Eleverna upplever inte att de blir rättade av varandra, 

utan att de får hjälp och stöd av varandra. 

Åtgärder 

• Parläsning kommer att fortsätta nästa läsår. 

• För att få alla läspar att samtala mer om böckernas innehåll behöver pedagogerna uppmuntra 

eleverna till att ställa frågor angående bokens innehåll även under tiden de läser, inte bara när 

de ska skriva recensionen. 

• Pedagogerna behöver hitta andra lösningar för de eleverna som har svårigheter att ta eget 

ansvar för sin läsning, t ex att en lärare stöttar och uppmuntrar just dem eller gör en läsgrupp 

ledd av en lärare. 

• Eleverna bör från början få veta hur länge (t ex tio veckor) de ska ha samma läspar och plats. 

Tema Veberöd förr och nu, F-3 Svaleboskolan Solrosen 

Under vårterminen 2008 arbetade F-3 på Solrosen med temat Veberöd förr och nu. Som en del i temat 

arbetade klass F-1 med bondgården förr och nu i tre intensiva veckor. Fokus har lagts på att eleverna 

ska vara medvetna om målen med arbetet. 

Mål 

”I vår barnskola F-3 skall barnen utveckla en historisk förståelse” (Mål för Veberöds barnskola) 

”Eleven skall känna till hembygdens historia…” (Lpo 94) 

Dessa mål bröt pedagogerna ned till följande mål i temaarbetet med bondgården förr och nu: 

- Veta något om hur Veberöd såg ut när byn bestod av gårdar. 

- Veta namnet på några bondgårdsdjur och hur de levde förr och nu. 

133


Resultat 

Pedagogerna började med att ta reda på elevernas förkunskaper i ämnet. Två och två fick de skriva ner 

allt de visste om bondgården. Därefter fick eleverna upplevelser i Veberöd med omnejd; området där 

Veberöds gårdar legat förr besöktes, en 4H-gård besöktes (Idala gård) liksom Kulturens Östarp. 

I klassrummet bearbetades upplevelserna och eleverna diskuterade, skrev, ritade, målade, sjöng, gjorde 

korsord och lekte lekar. Faktakunskap har berättats och diskuterats, vilket ledde till klassens 

gemensamma frågeställningar om bondgårdsdjuren. Därefter har eleverna själva valt olika djur att 

forska om utifrån frågeställningarna. Arbetet avslutades med en utvärdering av vad eleverna lärt sig, 

de fick återigen skriva vad de visste om bondgården två och två, utifrån klassens gemensamma frågeställningar. 

De fick också rita och skriva vad de visste om hur Veberöd såg ut förr. 

Eleverna såg själva att de har lärt sig när de jämförde texten de skrev i början av arbetet med texten de 

skrev i utvärderingen. De såg också sin kunskap i bilder de målat och korsord de löst och klarat av. En 

del i utvärderingen var att titta på de gemensamma frågorna på djuren och alla kände att de kunde 

svara på de flesta när det gällde en djurfamilj. 

Pedagogerna såg att barnen lär sig genom deras lust och engagemang. Föräldrar gav många positiva 

kommentarer. Eleverna berättade hemma om allt de lärt och upplevt i samband med arbetet. Föräldrar 

förvånades över hur mycket kunskap deras barn fått med sig genom att uppleva. När man har förstått 

och är förtrogen med kunskap kan man också återberätta den för andra. Pedagogerna såg att barnen 

lärt sig genom att de tolkade deras texter och bilder. 


Texter före arbetet innehöll enstaka ord som gris, ko, häst, kyckling, bonde och traktor. I genomsnitt 

en halv A4 sida skrevs. Texter efter temaarbetet innehöll detaljerad fakta om djuren på bondgården, 

var de bor, vad de äter, djurfamiljens namn. I genomsnitt skrev barnen en A4 sida. Pedagogerna 

bedömer att måluppfyllelsen är mycket god.Alla barn hade kunskap om något bondgårdsdjur från förr 

och nu, de flesta om flera djur vilket talar för en god måluppfyllelse. Även målet om hur Veberöd såg 

ut när byn bestod av bondgårdar är uppnått. Här hade eleverna ingen förkunskap, men genom bilder, 

texter och berättande har de visat sin nyvunna kunskap. 

Pedagogerna känner att det har varit ett tacksamt område att arbeta med. Nästan alla barn är 

intresserade av djur. Men även om man förklarar för eleverna att de har mål att uppnå, vad man ska 

lära sig – att det är till deras nytta, har de svårt att förstå vad som menas. Eleverna är 6-7 år och är i 

minsta laget för att förstå mål och dess innebörd. Detta är säkert också en träningssak, men att ”nå 

målen” är inget som i sig motiverar utan pedagogerna måste utmana barnen på annat vis och fånga deras 

intresse. Det tycker pedagogerna att de lyckats med genom att ge barnen upplevelser varvat med 

variationsrikt arbete i klassrummet. Att själv få uppleva och få vara med om saker och använda sina 

sinnen skapar motivation till att veta mer. Det har varit många diskussioner och frågor i klassrummet 

efter de gemensamma upplevelserna. 

Kanske hade arbetet kunnat vara under en längre tid för att ge mer fördjupad kunskap. Men arbetet 

med just bondgården kan egentligen fortsätta, men med nya mål och annan inriktning nästa termin. 

Eleverna tyckte det var roligt att själva få välja djur att lära mer om, och de satt i grupper och skrev, 

läste och ritade med dem som hade samma djur. Det var positivt eftersom de då kunde diskutera och 

hjälpa varandra. Detta skapade en dragkraft i arbetet. 

Nackdelen med det fria arbetet är att alla inte kan och inte tar eget ansvar utan behöver mer hjälp och 

stöd av pedagogerna. Elever som inte riktigt kommit igång med att läsa och skriva har nöjt sig med att 

forska om ett djur. Detta har gjort att ett fåtal elever endast har fördjupad kunskap om ett djur och då 

inte nått målet som var, ”Veta namnet på några bondgårdsdjur och hur de levde förr och nu”. Kanske 

skulle vi pedagoger erbjudit mer skapande verksamhet för att använda flera språk och möta alla elever 

på deras nivå ännu mer. 

134


När eleverna inledde med att skriva om bondgården hade de ungefär 15 minuter på sig vilket 

egentligen är för kort tid. Det är svårt att veta om resultatet blir riktigt eftersom många är i början av 

sin skrivinlärning och kan ha tyckt det var kämpigt att skriva. Pedagogerna kunde ha erbjudit dem att 

rita eller berätta för dem istället. När arbetet avslutades och eleverna fick skriva och rita allt de visste 

igen, fick tiden utökas. De skrev i ca 30 minuter och många hade kommentaren ”- Vi är inte klara”. 

Detta gör att eleverna hann skriva och rita mer andra gången, men samtidigt visar det också att de hade 

ett annat intresse för bondgården och dess djur nu. 

Åtgärder 

Inför nästa temaarbete kommer pedagogerna att vara mer uppmärksamma på den skapande 

verksamheten och på gruppdynamiken. Det är jätteviktigt att inte bara fokusera på vad barnen 

presterar med penna och papper utan att de lär med hela kroppen och att barn lär av varandra. 

Kunskap och lärande, Svaleboskolan F-3 Tegel 

Mål 

I den här undersökningen har vi utgått från de mål som rör kunskap i Lpo-94 kap.2:2 

”Eleven utvecklar sitt eget sätt att lära… kan utveckla och använda kunskaper och erfarenheter i så 

många olika uttrycksformer som möjligt som språk, bild, musik, drama och dans.” 

Resultat 

Arbetet är ämnesövergripande och temat nedbrytning är en del av en större helhet. Temat startar med 

att eleverna ställer en fråga: ”Vad vill jag lära mig mer om?” Temat avslutas med: ”Vad lärde jag 

mig?” Varje delperiod av temat avslutas med att eleverna utvärderar vad de gjort, vad som varit svårt, 

lätt, kul etc. Eleven sätter sitt arbete i relation till andra som man arbetat tillsammans med. ”Är det 

bättre att arbeta ensam alternativt tillsammans med en kompis? Får man lika mycket gjort/ lika lite? 

Lär man sig lika mycket ensam som tillsammans med andra? Vad har man lärt sig?” 

För att få syn på barnens lärande valde pedagogerna att göra en enkät med tolv av barnen, tre från 

varje åldersgrupp. De frågor som barnen fick ta ställning till var följande: 

Vad har du lärt dig om maskar? 

Vad har du lärt dig om jord? 

Vad har du lärt dig om gråsuggor? 

Hur har du lärt dig? 

Hur lär du dig? 

Hur vet du själv att du har lärt dig? 

Enkäten visade att eleverna kunde mer från början om maskar och jord och att gråsuggan visade sig 

vara ett mer spännande djur än pedagogerna trott. Pedagogerna märker i dialog med barnen att de 

erövrat ny kunskap. Däremot verkar det inte som om barnen har samma definition på kunskap som 

pedagogerna, de vuxna ser kunskap mer teoretiskt och barnen ser det vanligtvis som något mer 

praktiskt. 

Bedömning av måluppfyllelse/ Analys 

Eftersom eleven i sin kunskapssyn definierar sin kunskap i konkreta uttrycksformer anser pedagoger 

att eleverna når ovanstående mål. Underlaget är lite väl tunt för att vara riktigt tydligt. Pedagogerna 

kan även ha fått delvis missvisande svar då inriktningen på enkäten var skriftlig. Flera barn måste 

”svara rätt” och väljer då den enklaste utvägen genom att svara ”inget speciellt” eller ”vet inte” – svar. 

Åtgärd 

135


• Gå vidare med att fråga barnen ”Vad är kunskap?” istället för ”Vad har du lärt dig?” 

• Komplettera med muntliga intervjuer. 

Elevens syn på sitt lärande, Idalaskolan F-3 

Läsåret 07/08 har de gemensamma pedagogiska diskussionerna för Veberöds verksamhetsområde 

handlat om bedömning och IUP. Pedagogerna på Idala skola och fritidshem har utifrån dessa 

diskussioner valt att titta närmare på elevens ansvar, inflytande och syn på sitt lärande. 

Mål 

2.3 Elevernas ansvar och inflytande, Lpo 94 

Skolan ska sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, 

successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan 

2.7 Bedömning och betyg, Lpo 94 

Skolan ska sträva efter att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och utvecklar 

förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna 

och förutsättningarna. 

Med utgångspunkt i ovanstående mål ville vi titta på följande: 

- Hur pedagogerna arbetar för att synliggöra elevernas lärande. 

- Elevernas upplevelse av sitt eget lärande. 

- Hur pedagogernas vision av lärprocessen stämmer överens med elevernas upplevelse. 

Resultat 

Vi undersökte hur vi som pedagoger arbetar för att synliggöra elevernas lärande och diskuterade om 

eleverna når ovanstående läroplansmål genom de redskap vi använder. För att ta reda på elevernas 

tankar om sitt lärande intervjuades alla barn på Idalaskolan. Frågan som ställdes var: Hur vet du att du 

lärt dig något? 

Exempel på pedagogernas metoder för att synliggöra elevernas lärande: 

”Skoldagbok” där elever och pedagoger kan skriva in gemensamma och individuella mål för veckan. 

Mål som skrivs vid individuella utvecklingssamtal, sätts av en del pedagoger in i Skoldagboken. I 

informationsbrev till föräldrarna framgår det vad som pågår i undervisningen. Det blir underlag för 

utvärdering. Pedagogerna för anteckningar på olika sätt om varje elev för att kunna uppmärksamma 

deras lärande individuellt. 

I vissa klasser fyller eleverna tillsammans med pedagogerna i fält, då de vet att de uppnått ett mål. I 

varje fält står det skrivet ett mål t ex kan knyta skorna, kan dubbelt och hälften eller kan skriva med 

stor bokstav och punkt. Genom medvetna samtal med enskilda elever, synliggör pedagogerna 

tillsammans med eleverna hur de lär sig bäst och att det finns olika sätt att lära. Pedagogerna vill också 

utveckla en förmåga hos eleverna att formulera och sätta upp realistiska mål. LUS-schema, 

utvärderingar och IUP är redskap för pedagogerna när de dokumenterar lärande. 

Eleverna ser på sitt lärande på ett annat sätt än vad pedagogerna hade förväntat sig. Pedagogerna har 

verktyg för att se vad eleverna lärt sig som t ex LUS - schema, IUP och utvärderingar. Dessa verktyg 

nämnde eleverna inte alls. Eleverna sa det på ett mer konkret sätt - att man använder det man lärt sig, 

att det känns lätt eller att man jämför med hur det var innan. Ett formulär som IUP eller liknande, är ett 

vuxet sätt att se, dokumentera och beskriva lärandet. Genom att intervjua eleverna, ser pedagogerna 

hur eleverna ser på sitt eget lärande. Som svar på frågan om hur varje elev lär bäst svarar de oftast vad 

som är roligast. Pedagogerna har blivit mer medvetna om hur lärande synliggörs och tänker mer på 

mål, utvärderingar och framför allt på hur eleverna lär sig. Även eleverna har blivit mer medvetna om 

att det finns mål för deras lärande, främst eleverna i år 2 och 3. 

136



Läroplansmålen om elevens eget ansvar för och inflytande över lärandet samt förmågan till 

självbedömning är långsiktiga mål som sträcker sig genom hela grundskolan. Med utgångspunkt från 

elevernas ålder och mognad bedöms de vara på väg att uppnå målen. Många elever är medvetna om 

sitt lärande men kan inte alltid sätta ord på det. Arbetet med ansvar, inflytande och bedömning kopplat 

till målen i läroplan och kursplaner kan utvecklas mer. Det är svårt att hitta en metod där eleven kan 

jämföra med sig själv så de kan se sin utveckling. Det är eleverna själva som ska få in ”tänket”. 

När pedagogerna frågade eleverna ”hur du vet att du har lärt dig något”, upplevdes situationen på olika 

sätt. För de yngre barnen var det en svår fråga och svårt att formulera svar. Eleverna behövde ledas in 

på rätt spår, utan att den vuxne skulle säga för mycket. Eleverna började ofta berätta om vad de lärt sig 

och hur de fått sin kunskap dvs. lärprocessen. Bland de äldre eleverna hade fler lättare för att beskriva 

svaret på frågan, men de svarar till en början som de förväntas svara och att de har svar som de tror att 

den vuxne vill ha. De kom också in på andra saker och behövde bli styrda tillbaka rätt till kärnfrågan. 

Att synliggöra elevens lärande tar tid, främst behövs tid för samtal. Det gäller att prata med eleverna 

om detta ofta. Det är svårt att hinna med i de stora barngrupperna. Personalen upplever en stress över 

att inte hinna med allt som ska göras och hinnas med. Det finns en osäkerhet där man inte ser helheten 

F-16. Läroplansmålen i år 5 och år 9 känns avlägsna för lärarna. Pedagogerna tar stort ansvar i barnens 

lärande men man saknar en gemensam syn på hur det ska gå till. Pedagogerna i de olika klasserna gör 

olika när det gäller skrivandet av mål, utvärderingar, överlämningar och inför utvecklingssamtal. 

Åtgärder 

• Fortsätta lyfta fram målen för eleverna och förtydliga dem. 

• Använda någon typ av ”portofolio” som följer barnet under lång tid för att synliggöra elevens 

lärande. 

• Gemensam digital IUP-mapp i Fronter skulle göra att pedagogerna lättare har tillgång till 

elevernas underlag för bedömning. 

• Fortsatta pedagogiska diskussioner för gemensamma pedagogiska idéer och en röd tråd. 

• Utveckla arbetet med målformuleringar, utvärderingar, överlämnande och IUP för att skapa en 

samsyn. 

• Pedagogerna måste hela tiden vara medvetna om och tänka på hur de arbetar med eleverna för 

att inte glömma bort målet ”nyfikenhet och lust att lära”. 

Formativ bedömning, Svaleboskolan 4-9 

(Man skiljer mellan två typer av bedömning – formativ och summativ. Den formativa bedömningen är 

en bedömning för lärande dvs. hur långt en elev har kommit mot det uppsatta målet och vilket som är 

nästa steg. Den summativa bedömningen innebär bedömning av ett slutresultat, t.ex. poäng på ett 

prov.) 

Mål 

”Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och utvecklar 

förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna 

arbetsprestationerna och förutsättningarna (LPO 94 Kap 2.7, Mål att sträva mot) 

Formativa bedömningskriterier ska användas i det dagliga arbetet för att göra eleverna medvetna om 

hur långt de har kommit mot läroplanens mål. Det ska vara tydligt när och hur bedömning sker. 

Genom den formativa bedömningen ska eleverna bli medvetna om sin egen kunskapsutveckling. 

Resultat 

137


All pedagogisk personal har under läsåren 06/07 och 07/08 utbildats inom IUP-arbete och formativ 

bedömning. Detta har skett genom föreläsningar, gruppdiskussioner och arbete i arbetslagen utifrån 

Tankesmedjan ”IUP, bedömning och betygssättning”. 

Läsåret 07/08 har några lärare från åk 4-9 tillsammans med en doktorand från Malmö högskola arbetat 

vidare med den formativa bedömningen i verksamheten. Arbetslagen fick i uppgift att, inom ett 

arbetsområde, utforma mål och bedömningskriterier utifrån ett formativt tänkande. Arbetslagen 4,5 

och 6 har under läsåret utgått från de samhällsorienterande ämnena, eftersom man enades om att det 

var inom de ämnena de behövde utveckla målbeskrivningen. Pedagoger och skolledning ägnade ett 

antal pedagogiska konferenser åt att planera arbetsområden, utifrån ett formativt tänkande. I skolår 7-9 

har två pedagoger utarbetat bedömningsmatriser inom delar av sina ämnesområden svenska/engelska 

och matematik/naturorienterande ämnen. 

Resultatet av arbetet har blivit att diskussionerna inför ett nytt arbetsområde har förändrats till ett mer 

mål- och bedömningsorienterat tänkande. När arbetsområden har presenterats för eleverna har de samtidigt 

fått veta vad som kommer att bedömas och hur. Under arbetets gång har eleverna i samtal med 

pedagogerna kunnat följa sin väg mot de uppsatta målen. I skolår 7-9 har arbetet spridits till fler lärare 

som undervisar i samma ämnen. Målet är att alla elever bedöms utifrån samma kriterier oberoende av 

vilken lärare man har. Eleverna känner sig lite undrande nu i början eftersom de t.ex. inte får en 

bedömning på sin uppsats. De får en gällande språket, en på innehållet, en på upplägget o.s.v. 


Utifrån diskussioner i arbetslagen och på pedagogiska konferenser har det tydliggjorts att målen ännu 

inte är uppnådda. Arbetslagen har hittills inte genomfört ovanstående mål i alla ämnen, men det 

ändrade tankesättet är ett steg i rätt riktning. 

Anledningarna till att målet inte nåtts tillfullo kan bero på följande faktorer: Inför arbetet med formativ 

bedömning 07/08, hade pedagogerna inte tillräcklig förförståelse i ämnet trots IUP-arbetet under 

läsåret 06/07. Lärarna upplevde att det till att börja med var svårt att uppfatta strukturen i arbetet med 

bedömning och det var för långt mellan de pedagogiska diskussionerna. Det upplevdes inte tydligt vad 

arbetet skulle leda till och hur fortsättningen skulle se ut. Efterhand har arbetet med bedömning varit 

mer verklighetsförankrat, med uppgifter i arbetslagen. Förutsättningarna har ändrats, med t ex skriftliga 

omdömen och mål i årskurs 3 som aktualiserar bedömningsdiskussionerna. 

Uppgiften att implementera det ”nya” bedömningssättet visade sig vara betydligt svårare än väntat, 

framförallt i vissa ämnen. Lärarna har problem att skilja mål från bedömningskriterier. Dessutom är 

det svårt att formulera så tydliga kriterier att det går att utvärdera måluppfyllelsen. Det saknades 

konkreta exempel att utgår ifrån som skulle kunna komma till användning vid det egna arbetet med att 

formulera mål och kriterier. 

Lärarna tolkar målen i styrdokumenten olika vilket leder till svårigheter med att formulera 

bedömningskriterierna. Lärarna uppfattar det som att formativ bedömning är lättare att tillämpa i de 

senare skolåren, där man redan arbetar efter betygskriterier. Lärarna i de tidigare skolåren upplever 

också en svårighet i att bara bedöma elevernas arbete vid speciella tillfällen eftersom helhetsbilden står 

i fokus och lärarna träffar eleverna under hela skoldagen.Pedagogerna har även tidigare utgått från 

målen i kursplanerna när de planerat arbetsområden, men när det gäller måluppfyllelsen har de haft 

svårt att förklara varför de bedömt som de har gjort. Att få verktyg för att kunna verbalisera 

kunskaperna eleverna har, har setts som positivt av många pedagoger. 

Att förändra arbetet med mål, kriterier och examination har tagit mycket tid men har också gjort att 

kvaliteten på undervisningen höjts. Detta är en process för både lärare och elever. Det tar tid men ökar 

kvaliteten. 

Att få förmånen att arbeta tillsammans med en doktorand har upplevts som mycket positivt och 

diskussionerna har varit utvecklande. 

138


Åtgärder 

• Arbetet med formativ bedömning fortsätter under kommande läsår genom pedagogiska 

diskussioner kring mål och bedömningskriterier och genom fortsatt arbetet i klasserna. 

• Lärarna ska utarbeta bedömningsmatriser i alla ämnen och elevernas användning av 

matriserna för att bedöma sig själva och sina kamrater ska utvecklas. 

INFLYTANDE ÖVER LÄRANDET TEMA KR 2005 

Barnens inflytande, förskolor och familjedaghem 

Mål 

”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter 

demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.” (Läroplan 

för förskolan, sid. 11) 

Utifrån detta läroplansmål bestämde sig pedagogerna för att: 

- undersöka hur barnen ges möjlighet att bilda egna uppfattningar och få ett konkret inflytande i 

verksamheten utifrån sina egna förutsättningar. 

- undersöka hur barnen ges möjlighet att uttrycka sina åsikter i beslut som rör dem. 

Resultat 

Diskussioner om barnens inflytande över deras lärande utmynnade i följande undersökning: 

Hur ser lokalerna ut ur barnens perspektiv? 

Hur har barnen inflytande i verksamheten idag? 

Pedagogerna gick ner på golvet för att få en inblick i vad barnen möter i sin dagliga miljö. De tittade 

på hur olika verksamheter hade synliggjort och tillgängliggjort olika material. Pedagogerna 

reflekterade över vad barnen har för inflytande i sin vardag idag. Efter det frågade de barnen vad de 

anser sig kunna bestämma samt vem de tycker bestämmer. Arbetet resulterade på flera ställen i en 

speciell dag då barnen fick bestämma innehållet utifrån vissa ramar. I några grupper lyftes då frågan 

fram: Lyssnar alla på dig? 

Vidare fortsatte arbetet med frågeställningarna: 

Vad leker barnen i de olika rummen? 

Finns det rum som inte utnyttjas? 

Genom observationer av barnens lek försökte pedagogerna kartlägga om de olika rummen nyttjades 

och hur med utgångspunkt från individer, ålder, genus och kultur. 

Diskussionerna fortsatte i de olika arbetslagen kring demokrati och dess innebörd. Dessutom 

observerade och reflekterade pedagogerna kring barnens möte med demokrati i deras vardag. 

Har förskolorna en demokratisk miljö? 

Hur syns det? 

Vad säger läroplanen om demokrati? 

Påverkar vuxenreglerna barnens inflytande och på vilket sätt? 

Diskussionerna har varit levande i de olika verksamheterna. Pedagogerna har ifrågasatt om två närliggande 

avdelningar måste ha var sitt dockrum och var sitt byggrum. Kan man nyttja varandras lokaler 

och då få fler sorters rum och därmed möta barnens behov och intresse i större utsträckning? 

Respektive avdelnings lokalförutsättningar ser väldigt olika ut. Trots detta har pedagogerna uppfattat 

139


att det inte är några stora skillnader på vilka material avdelningarna har och vad barnen leker. En del 

har förbättrat tillgängligheten till materialen, genom att ta bort skåpsdörrar eller satt upp foto på materialen 

på dörrarna. 

Diskussionerna utifrån genusperspektivet i förhållande till barnens miljö/vardag i verksamheten ledde 

fram till slutsatsen: Låt intresset styra och inte om man är flicka eller pojke. När ämnet demokratisk 

miljödiskuterades väcktes det några olika infallsvinklar såsom genusperspektiv, ”vuxenregler/normer” 

(både tysta och uttalade) och kultur. De flesta barnen tyckte i första läget att pedagogerna bestämde, 

men efter diskussion kom många barn fram till att det finns många situationer där de får lov att 

bestämma, som t.ex. vilken frukt de ska äta, hur mycket mat de ska ta upp, med vem, var och vad de 

ska leka. Den dagen barnen själv fick bestämma, resulterade i de flesta barngrupper i att dagen inte 

skilde sig något nämnvärt från en dag då pedagogerna planerar verksamheten. De barn som fick 

följdfrågan: lyssnar alla på dig, svarade i stort sett alla att de vuxna lyssnade, men däremot inte alla 

barn. 


Genom att tydliggöra för barnen när de får bestämma har barnen fått en större insikt i deras möjlighet 

till inflytande. Ett dilemma som dök upp redan under inledningen, var de olika fokus som vi ställdes 

inför, det vill säga vuxenperspektiv eller barnperspektiv. Barns möjlighet till inflytande påverkas av 

olika faktorer såsom deras egen förmåga, intresse, olika normer och regler och vuxennärvaro. 

Genom vår ”kartläggning” av hur vi arbetat har vi tagit del av varandras tips och lösningar. Vårt 

förhållningssätt till varandra och barnen har synliggjorts. Detta har lett till att en del förändringar 

genomförts under arbetets gång. Avdelningarna har olika förutsättningar att nå målen (barnantal, 

personaltäthet, kompetens, intressen, speciella behov, miljö, arbetslagssammansättning). 

Vårt arbete/diskussioner/reflektioner har väckt nya tankar och en annan medvetenhet hos pedagogerna. 

Detta har resulterat i en vidareutveckling i verksamheten och förändringar i miljön. Pedagogerna har 

blivit mer medvetna gällande nyttjande av lokalerna och placering av materialet. 

Genusperspektivet har genomsyrat alla frågeställningar under arbetets gång, vilket också har påverkat 

vår uppfattning och tolkning av hur vi arbetar med demokrati i vår verksamhet. Vi ville se om vår hypotes 

höll gällande hur vi arbetar med genusfrågor utifrån läroplanens riktlinjer. 

Åtgärder 

I vårt fortsatta arbete med barns möjlighet till inflytande över sitt lärande, vill vi fokusera på deras 

möjlighet att påverka: 

• inne- och utemiljö. 

• val av tema 

• planerade aktiviteter 

För att kunna arbeta på ett tillfredsställande sätt med barns individuella utveckling enligt läroplanen, är 

personaltätheten en viktig del och även kravet på kvalificerade vikarier. 

2.3 Nationella prov och meritvärden 


Resultatet överensstämmer med föregående år beträffande matematik och svenska, dvs. ca 90% når 

målen. Däremot är resultatet i engelska väsentligt bättre; här når 97% av eleverna målen. Dock kan vi 

inte vara riktigt nöjda förrän alla elever når målen. Vi måste analysera resultaten och undersöka vilka 

140


moment som är svåra för eleverna och vad vi kan göra för att eleverna ska nå fram till en till bättre 

måluppfyllelse. 


Fördelning av resultat på de nationella proven i skolår 9 (antal elever) 


Ej G 4 SvA elever 6 ej deltagit i allt + 1 1 ej deltagit 

G 23 19 39 

VG 30 28 24 

MVG 17 20 10 

Slutbetyg 


Ännu ej G 3 2 2 

G 29 25 36 

VG 20 22 26 

MVG 22 25 10 

Antal elever som ej nådde godkänt i kärnämnena. 

Svenska 3 st = 4 % 

Engelska 2 st = 2,7% 

Matematik 2 st = 2,7% 

Betyg och behörighet skolår 9 

Meritvärden 

Meritvärden på elevernas slutbetyg i skolår 9: 

Meritvärden beräknas genom en summering av elevens betyg. (G=10p, VG=15p, MVG=20p) 

Medelmeritvärde Svalebo avseende läsår Kvinna Man Totalt 

07/08 219,1 227,0 222,8 

06/07 238,3 217,1 226,9 

05/06 244,2 209,4 225,4 

04/05 233,9 222,5 227,7 

03/04 233,8 209,4 220,3 

02/03 227,4 205,7 216,7 

01/02 245,1 208,2 225,3 

Alla läsår 234,6 214,1 223,8 

Svaleboskolans meritvärden ligger för år 2008 över riksgenomsnittet, men något under genomsnittet 

för Lunds kommun. 

Gymnasiebehörighet 

per läsår 

Svaleboskolan 

141


Behörig 

Ej behörig 

Total 

07/08 92,0 % 8 % 100,0% 

06/07 97,4% 2,6% 100,0% 

05/06 94,5% 5,5% 100,0% 

04/05 97,8% 2,2% 100,0% 

03/04 96,5% 3,5% 100,0% 

02/03 100,0% 100,0% 

01/02 100,0% 100,0% 

Alla läsår 96.9% 3,1% 100,0% 

Totalt av våra 77 elever är 5 elever inte behöriga till gymnasiet. 

2.4 Barn- och skolnämnd Lund Östers Mål 

Språkutveckling i förskolan och i familjedaghemmen 

142 

Båda könen -- behörighet 

till gy:s NP 

Mål 

Att göra förskolebarnet språkligt medvetet. 

Att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd i ett tidigt skede. 

Att ge alla barn samma förutsättningar och förbereda för en god läsinlärning. 

Resultat 

En viktig del i förskolans och dagbarnvårdarnas arbete är att arbeta med barns språkutveckling. Forskning 

visar på ett samband mellan god språkutveckling och läsinlärning. Genom leken stimuleras språket 

på ett lustfyllt sätt i verksamheten och det är viktigt att fånga de naturliga samtal och samspel som 

uppkommer i vardagen. Pedagogerna arbetar också dagligen med att utveckla barns språk genom att 

bland annat läsa sagor, rimma, sjunga och ge barnet talutrymme i gruppen. Arbetet ska leda till att 

barnen blir språkligt medvetna. 

Specialpedagogerna som arbetar i förskolan träffar pedagogerna som ansvarar för blivande skolbarn på 

särskilda språkträffar, en per termin. Där har man genomgång av språklig medvetenhet kopplat till senaste 

forskning, tittar på Läsutvecklingsschemat (LUS). Man delger varandra språkmaterial samt 

diskuterar språkutveckling. Därefter arbetar pedagogerna med språklig medvetenhet i sina 

barngrupper. Arbetet följs upp med en rimgenomgång i slutet av året. Att kunna rimma är ett tecken på 

språklig medvetenhet. Resultatet av rimgenomgången 2007 blev att 95 % klarade av att rimma. Det är 

något färre än förra året, men skillnaden är marginell. 

Åtgärder 

• Arbetet med språklig medvetenhet i förskola/familjedaghem kommer att fortgå. 

• Pedagogerna tar tillvara de vardagliga samtalen med barnen på ett målmedvetet sätt. 

• Det finns en önskan inom förskoleverksamheten att förskoleklassens pedagoger bjuds in till 

diskussion om språklig medvetenhet. 

Språkutveckling i skolan


Mål 

Att det hos eleverna i Veberöds skolor pågår en ständig utveckling av språk- och läsförmågan, så att 

de när de lämnar verksamheten har utvecklat ett rikt och varierat språk och en fullgod läsförmåga. 

Resultat 

I Veberöd fortsätter pedagoger och skolledning att lägga stor vikt vid att elevernas läsförmåga 

utvecklas. Det är oerhört viktigt att man tidigt upptäcker elever som inte utvecklas som förväntat. Det 

finns schemalagd läsning liksom tidigare och i vissa klasser genomförs hela läsdagar då och då. Specialpedagogerna 

har gjort en inventering av vilka olika former av screening det finns att tillgå. Vid 

genomgången av de olika testen för screening av läsförmåga fann vi att många av dem verkar 

föråldrade och kanske inte mäter det som avses. 

I verksamheten finns en grupp kallad SoL-gruppen(SoL – Språk- och Läsutveckling), som består av 

pedagoger från förskola till år 9, skolbibliotekarie samt en skolledare. Gruppens uppgift är att initiera 

och stimulera till olika former av insatser för att främja elevernas utveckling. Dessutom kan gruppen ta 

initiativ till kompetensutveckling av personalen. En personalenkät föregående läsår visade att det fanns 

ett behov av kompetensutveckling rörande kompensatoriska hjälpmedel för elever med specifika läs- 

och skrivsvårigheter/dyslexi. I augusti anordnade SoL-gruppen via SIT (Specialpedagogiska 

InsTitutet) dels en föreläsning och dels praktiskt kunskap i användningen av de olika hjälpmedlen. 

Kompetensutvecklingen via SIT upplevdes som mycket meningsfull och gjorde att pedagogerna nu 

har lättare för att hjälpa de elever som behöver kompensatoriska hjälpmedel. 

SoL-gruppen har, i samarbete med skolbiblioteket, erbjudit personalen att delta i läsecirklar där man 

läser nyutkommen barn- och ungdomslitteratur. Gruppen har också diskuterat hur man bäst ska 

stimulera elever som inte gärna läser och som har svårt att hitta böcker som intresserar dem. 

Samarbetet med skolbibliotekarierna är av stor betydelse för arbetet med elevernas läsutveckling. 

Deras stora kunskap om barn- och ungdomslitteratur gör att de kan ge eleverna tips och råd och 

därigenom öka elevernas lust att läsa. Personalens kunskap genom läsecirklar bidrar också till att 

eleverna kan få hjälp att välja litteratur som passar dem. 

Åtgärder 

• Specialpedagogerna arbetar tillsammans med arbetslagen vidare med att hitta adekvata lästest 

och under kommande läsår ska vi bestämma vad som ska användas i de olika årskurserna som 

ett komplement till LUS. 

• Genusperspektivet på läsning kommer att uppmärksammas via SoL-gruppen. 

143


LUS (Läsutvecklingsschema) 

Samtliga elever har följts upp under året. Vi har här valt att följa samma grupp elever som föregående 

år. De går nu i årskurs 8. 

LUSpunkt Pojkar Flickor 

2005 2006 2007 2008 2005 2006 2007 2008 

12 1 1 

13 2 1 1 1 1 

14 1 

15 5 4 5 2 3 1 

16 1 1 1 2 

17 12 13 8 7 10 5 1 1 

18a 18 18 17 10 22 21 16 2 

18b 1 6 8 14 2 8 15 23 

18c 1 10 2 4 9 

19 1 

L 2 

Det har skett en liten utjämning mellan flickor och pojkar, men fortfarande ligger flickorna ett steg 

före i sin läsutveckling. 


Det blir tydligt i tabellen att det verkligen sker en läsutveckling mellan de olika mättillfällena. Vid 

personalens utvärdering framgick det att man genom LUS känner sig säker på att hitta de elever som 

har svag läsförmåga. Vid utvecklingssamtal känns det också bra att kunna visa för föräldrarna hur 

långt deras barn kommit. 

Att LUS är obligatoriskt för alla elever upplevs som både positivt och negativt. Positivt att verkligen 

följa elevernas utveckling beträffande läsförmåga, men LUS måste kompletteras med andra 

screeningmetoder för att också följa upp elevernas läsförståelse. Man tycker också att punkterna i vissa 

fall inte kommer i ”rätt” ordning och att olika pedagoger bedömer olika. Det behövs mycket tid för 

diskussioner pedagogerna emellan. Man tycker också att det behövs mer kompetensutveckling för att 

man ska känna sig säker i sin bedömning. 

Lokal styrelse 

I Veberöd finns ett politiskt beslut att ha en Lokal styrelse. Lokal styrelse har rätt att påverka urvalet 

av ämnen i elevens val. Lokal styrelse får även ha synpunkter på fördelningen av 

undervisningstimmar. Den lokala styrelsen består av representanter från föräldrar, skolan, elever samt 

politiker. Föräldrarna är i majoritet. 

Mål 

Att skapa ett forum för samarbete mellan hem och skola och se till att frågor lyfts fram och diskuteras. 

Resultat 

Under det gångna året har det varit sex sammanträden. 

Ämnena i Elevens val har antagits. Lokal styrelse har varit engagerad i ”Hälsans dag”. (En 

aktivitetsdag i Veberöd) 

Timplanelös skola har diskuterats. Representanter från Vikingaskolan har redogjort för hur de arbetar 

timplanelöst. Måltidsservice bjöds in till diskussion om skolmåltiderna. Diskussioner har förts 

144


angående ny föräldraenkät. Föräldraenkäten genomfördes sedan från skolans håll. (se resultat nedan) 

Protokollen läggs ut på skolans hemsida, anslås i alla personalrum, på Medborgarkontoret och på 

Skolförvaltningen men det är få föräldrar utanför Lokal styrelse som tar del av protokollen. 

Åtgärder 

Den lokala styrelsen behöver informera mer om sin verksamhet så att alla föräldrar känner till den och 

kan vända sig till ledamöterna i olika frågor. Information från mötena måste nå fler föräldrar. 

Föräldraenkät 

Mål 

Alla som arbetar i skolan skall 

samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla innehåll och 

verksamhet (LPO-94 Kap 2:4 Skola och hem) 

Resultat 

En föräldraenkät angående vårdnadshavarnas syn på skolans verksamhet har genomförts i skolåren 2, 

5 och 8. Sammantaget blev svarsfrekvensen 40%. Trots den låga svarsfrekvensen kan man skönja 

vissa frågor som det tycks råda samstämmighet kring och vissa frågor som vi behöver arbeta vidare 

med. 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Vilken är er helhetsbild av Veberöds 

skolors verksamhet? 

Mycket bra Bra Mindre bra Dålig Ej ifyllt 

Upplever ni att föräldrainflytandet har 

ökat genom den lokala styrelsen? 

Ja Nej Vet ej Ej ifyllt 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

80 

60 

40 

20 

0 

145 

Känner ni att ni har insyn i skolans 

verksamhet? 

Ja Nej Ej ifyllt 

Upplever ni ett bra gensvar av 

skolpersonal då ni kontaktar oss i 

olika frågor? 

ja nej inte behov ej ifyllt


50 

40 

30 

20 

10 

0 

Har ni tagit del av informationen på 

skolans hemsida? 

ja nej Ej ifyllt 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

146 

Har ni fått information om målen för 

undervisningen i ert barns klass? 

ja nej Ej ifyllt 

Analys 

De vårdnadshavare som besvarat enkäten tycks vara nöjda med verksamheten och informationen. 

Majoriteten uppger också att de upplever sig ha insyn i skolans verksamhet. Det finns ingen fråga som 

belyser hur stort inflytande vårdnadshavarna tycker att de har eller önskar men knappt hälften tycker 

att det har ökat genom den lokala styrelsen. 

Åtgärder 

• Resultatet av enkäten visar att den lokala styrelsen behöver informera mer om sin verksamhet 

så att alla föräldrar känner till den och kan vända sig till ledamöterna i lika frågor. Detta 

kommer att diskuteras kommande läsår. 

2.5 Likabehandlingsplan 

Resultat 

Förra årets handlingsplan för likabehandling utvärderades av all pedagogisk personal i juni. Dessutom 

gjorde alla elever i skolan någon form av trivselenkät under våren. Därefter gjordes en revidering av 

handlingsplanen. 


Skolledarna bedömer att likabehandlingsarbetet i Veberöds verksamhetsområde är bra. Vi har en 

fungerande likabehandlingsplan och handlingsplan samt flera grupper och projekt som fungerar bra 

och personalen är engagerad i dessa frågor. I förra läsårets handlingsplan hade vi för många mål att 

uppnå vilket vi inte lyckades med fullt ut. Några mål kvarstår i årets handlingsplan och andra är 

borttagna eller omskrivna. Arbetet utifrån likabehandlingsplanen är ständigt pågående. 

Åtgärder 

Mål för likabehandlingsarbetet i verksamhetsområdet 2008/2009: 

- Arbeta för en gemensam värdegrund för personal, barn/elever och föräldrar. 

- Öka kunskapen om de olika diskrimineringsgrunderna. 

- Stärka barnens/elevernas självkänsla och självförtroende. 

- Skapa gemenskap mellan barn/elever i olika åldrar. 

- Samordna värdegrundsarbetet, dels mellan de olika verksamheterna förskola och skola dels 

mellan enheterna inom samma verksamhet. 

- Skapa en trygg verksamhet för medarbetare, barn och elever. 

Dessa mål når vi genom att 

• SAMS-gruppen förskola-skola arbetar för samverkan mellan de olika verksamheterna. 

• Eleverna i skolår F-6 samt de äldsta barnen i förskolan genomför under våren en temavecka 

under rubriken ”Om du var jag”. 

• Förbättra och utveckla systemet med vänklasser/grupper. 

• SAMS-gruppen planerar en gemensam uppstartsdag ht-09 för alla skolelever och utgår från 

våra fem värdegrundsord/regler.


• Gemensam temadag för skolår 9 om hur man förhåller sig till varandra i samhället som helhet. 

• Bedriva ett intensivt värdegrundsarbete vid uppstart av nya grupper. 

• Ett föräldramöte/år innehåller värdegrundsdiskussioner. 

• Varje skolenhet aktualiserar de gemensamma reglerna. 

• Reglerna revideras årligen i SAMS-gruppen. Reglerna skickas hem till alla vårdnadshavare i 

skolan för underskrift. 

• Fortsatt satsning på utbildning i sex och samlevnad för elever i skolår 9. 

• Utifrån trivselenkätens och barn- och elevintervjuernas resultat genomföra förändringar. 

• Kompetensutveckling 

• Verksamhetsområdets handledare utbildar personal i Skolkomet. 

• Föreläsning för all personal om etnicitet. 

• Erbjuda personalen att delta i en läsecirkel på temat värdegrund. 

• Utbilda fler vuxna i det mobbningsförebyggande arbetet enligt KIS-modellen (Kamratstödjare 

i skolan) 

• Hela Likabehandlingsplanen utvärderas vart tredje år och handlingsplanen utvärderas varje år i 

juni. 

2.6 Trivselenkät och LUNK 

I skolorna genomförs varje vår en trivselenkät. Dessutom besvarar elever i åk 8 en större enkät som 

genomförs i hela Lunds kommun (LUNK). 

Mål 

”Skolan ska sträva efter att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etniska 

ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, respekterar andra 

människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck eller kränkande behandling, 

samt medverkar till att bistå andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation 

och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg 

om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.” (ur Läroplan för det obligatoriska 

skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94, s.8) 

Trivselenkät, skolår F-3 

Resultat 

En trivselenkät gjordes i maj 2008 och frågorna rörde både skola och fritids. Nästan alla elever trivs 

bra eller mycket bra i sin klass och fritidsgrupp. Det händer att de blir retade eller tvungna att göra 

något som de inte vill men så gott som alla berättar alltid om det inträffade för en vuxen och eleverna 

upplever att de vuxna lyssnar på dem och tar det inträffade på allvar. Okamratliga beteenden som 

öknamn, retningar, utfrysning, våld och fula ord förekommer. Det enligt eleverna vanligaste 

okamratliga beteendet är fula ord. Intressant är att endast ett fåtal av eleverna svarar att de själva 

brukar slå, tvinga eller reta någon och har de gjort det har det endast hänt en gång. 


Eleverna trivs och är trygga i skolan och på fritids. De flesta tar avstånd från att andra utsätts för kränkande 

behandling men okamratliga beteenden förekommer ändå. De vuxna tar det som händer på 

allvar och arbetar ständigt med detta. En anledning till att fler elever upplever att det förekommer 

okamratliga beteenden än som svarar att de själva utsätter andra för detsamma kan ha flera 

förklaringar. Det kan vara svårt att sätta sig in i hur andra uppfattar det man säger eller gör. Det kan 

också vara jobbigt att berätta att man själv gör något som man vet är fel. 

147


Åtgärder 

Fortsatt arbete med trivselfrågor i skolan och nolltolerans mot mobbning och kränkningar utifrån likabehandlingsplanens 

handlingsplan. Diskussioner med eleverna om hur andra kan känna sig kränkta i 

en situation som inte alls är menad så. 

Trivselenkät, skolår 4-5 Svalebo 

Sedan tre år tillbaka är inte eleverna i skolår 4-5 indelade i klasser, utan de är grupperade på olika sätt 

efter undervisningens innehåll. Samma antal pedagoger som om det varit klasser arbetar med eleverna. 

Trivselenkätens resultat analyseras här utifrån detta perspektiv. 

Mål 

• Ökad hjälp till eleverna med fler pedagoger under vissa arbetspass. 

• Mer flexibla elevgrupperingar. 

• Ökad trygghet bland eleverna då fler vuxna känner alla eleverna 

• Större gemenskap mellan alla barn i samma ålder. 

• Eleverna har många kompisar att välja mellan. 

• Ingen konkurrens mellan olika klasser. 

• Större arbetsgemenskap och arbetsglädje hos pedagogerna som kommer eleverna till del. 


Vårterminens trivselenkät bland eleverna i årskurs 5 visar ett mycket gott resultat. En viktig bidragande 

faktor bedöms av pedagoger och skolledning vara organisationsmodellen. Det finns givetvis 

även nackdelar med denna organisation, som att schemat blir mer bundet och det ges mindre utrymme 

till spontana idéer. Föräldrarna lär inte känna varandra på samma sätt som om det hade varit en mindre 

klass. Utflykter och studiebesök blir krångligare att organisera. Fördelarna överväger hittills. 

LUNK 2008 i Svaleboperspektiv, åk 8 

Under perioden februari - mars 2008 genomförde eleverna i skolår 8 på grundskolan och år 2 på gymnasiet 

en enkät – LUNK (Lunds UngdomseNKät) 2008. Enkäten kommer att vara årligen 

återkommande, och innehåller en kartläggning av skolupplevelsen jämte ett fördjupningsavsnitt kring 

ett fokusområde. (Fokusområdet 2008 var alkohol, tobak och droger och för att garantera 

anonymiteten är materialet för fördjupningsavsnittet inte nedbrutet på skolnivå). 

Resultat 

På Svaleboskolan besvarade 87 % av eleverna enkäten, vilket är bland det högsta svarsdeltagandet i 

Lunds kommun. Eleverna svarar utifrån sin upplevda situation, och siffermaterialet kan därför inte 

tolkas utifrån en absolut objektiv analys av förhållandena på den enskilda skolan eller förhållandena i 

kommunen. Resultat av LUNK har under hösten återkopplats till medverkande elever samt till medarbetarna 

på Svaleboskolan. Vid dessa tillfällen har intressanta iakttagelser i materialet lyfts fram för att 

fördjupa och stimulera samtalet kring enkätresultatet. 

148


Lund 

som 

A.1.8 Mobbning är ett problem 

på skolan 

helhet 






Ej svar 1% 0% 

Svalebo- 

skolan 

På påståendet ”Mobbning är ett problem på skolan” svarade 37% stämmer mycket bra eller stämmer 

ganska bra på Svaleboskolan. Vid återkopplingen till medarbetarna väljer flera medarbetare att lyfta 

det faktum att Svaleboskolan sedan ett fem år tillbaka valt att satsa resurser på KIS (kamratstödjare i 

skolan) och på vuxna handledare till dessa ungdomar. KIS - arna bedriver ett medvetet arbete med att 

informera och medvetandegöra eleverna kring mobbing, vilket såväl lärare och elever ger uttryck för 

vid återkopplingarna av enkätresultaten. Detta medvetna arbete leder sannolikt till att synliggöra det 

som inte är bra i kamratrelationerna. Vid samtal med eleverna är det flera som menar att språkbruket 

mellan eleverna är ett område där fler tydliga insatser behövs för att motverka verbala tråkigheter. 

Eleverna betonar också betydelsen av att de vuxna på skolan syns och verkar i korridorerna. Flera elever 

i år 8 betonar också det faktum att det är eleverna i år 9 som sätter ”ribban” för stämningen på 

skolan och pekar på att under det innevarande läsåret är stämningen på skolan lugnare. Arbetet med att 

förebygga mobbing är hela tiden en färskvara och måste oförtrutet fortsätta, metoder utvärderas och 

nya arbetssätt prövas. 

A.1.4 Det finns tillräckligt 

många ämnen att välja på inom 

elevens val/individuella valet 

Lund 

som 

helhet 






Ej svar 3% 3% 

Svalebosk 

olan 

På påståendet ”Det finns tillräckligt många ämnen att välja på inom elevens val/individuella valet” 

svarade 80% av eleverna på Svaleboskolan att detta stämde mycket bra eller ganska bra. Detta lysande 

resultat är ett kvitto på att det breda utbudet av, framför allt praktiskt – pedagogiska ämnen – bär frukt. 

Hela 67 % av eleverna på Svaleboskolan uppgav att de tyckte att skolmaten var ganska dålig eller 

mycket dålig. Vid återkoppling till eleverna bekräftar flera att de väljer att inte äta på skolan, att de 

går hem, till något matställe på byn eller till och med väljer att inte äta alls. Eleverna nämner orsaker 

som att de upplever att skolmaten är smaklös och fantasilös, men också att den är för nyttig! En 

oroande utveckling, som kräver ytterligare analys. 

149


C.11 Tycker du skolan ger 

kunskaper som du har nytta av 

i framtiden? 

Lund 

som 

helhet 

Svalebo 

-skolan 

alltid 16% 10% 

ofta 60% 63% 

sällan 17% 21% 

aldrig 2% 3% 

vet ej 4% 3% 

Ej svar 1% 0% 

På frågan ”Tycker du skolan ger kunskaper som du har nytta av i framtiden? svarade nästan en fjärdedel 

att de sällan eller aldrig upplever att skolan ger denna typ av kunskaper. I detta ligger en spännande 

utmaning för samtliga medarbetare i skolan! 

3. TEAMETS SLUTSATS 

Bedömning och analys 

Teamets ambition inför denna kvalitetsredovisning var att göra en tydlig, kortfattad och 

strukturerad version med samlade/sammanfattande analyser, bedömningar och åtgärder. Ambitionen 

har inte nåtts fullt ut. Till viss del är vår kvalitetsredovisning nedslag i våra olika pedagogiska 

verksamheter utifrån de kvalitetsindikatorer vi arbetat med. Pedagoger/arbetslag 

och skolledare har varit delaktiga i diskussionerna och processen. Det pågår ett intressant och 

utvecklande arbete i alla våra verksamheter från förskola till skola. Läroplanernas intentioner 

är levande. 

Vi ser några tydliga förbättringsområden. T.ex. syns barn, elever och föräldrar väldigt lite i 

kvalitetsredovisningsarbetet. Det tror vi speglar verksamheten. Inflytandet från dessa grupper 

är inte så stort som det skulle kunna vara.Vi vill förtydliga vår röda tråd i kvalitetsarbetet 

(prioriterade mål – planering, genomförande och utvärdering i verksamheterna – 

kvalitetsredovisning – prioriterade mål osv.) 

Vi har ett uppdrag att se vår verksamhet i ett 1-16årsperspektiv. Detta betyder att vi måste ha 

fokus på både helheten och delarna. Allt arbete börjar i förskolan, det är där den första stenen 

läggs till det fortsatta lärandet. Vi är noga med att allt hör ihop och att den ena stenen bygger 

på den andra. Vi är en bra bit på väg, t ex genom våra verksamhetsövergripande grupper som 

SoL och SAMS. Teamet träffas varje vecka och vi har god insyn i varandras verksamheter. 

Däremot har inte alla pedagoger lika stor inblick i varandras verksamheter. Vi har påbörjat en 

plan för att göra elevernas övergångar mellan verksamheter och grupper så bra som möjligt. 

Vi vill utveckla arbetet med styrdokumentens strävansmål så att det blir en tydlighet 1-16 år 

för pedagoger, barn/elever och föräldrar. Kompetensutvecklingen om formativ bedömning är 

ett steg i den riktningen. 

Svaleboskolan fortsätter att göra mycket goda resultat och vi är mycket stolta över att vi var 

bästa skola i Lunds kommun utifrån skolverkets SALSA-indikatorer. Här tittar man på 

150


förväntat betygsresultat utifrån de tre bakgrundsfaktorerna: andelen pojkar respektive flickor, 

föräldrars utbildningsnivå och utländsk bakgrund. Resultatet ska ses i ett 1-16årsperspektiv. 

Miljöarbetet är mest påtagligt i förskolorna. Vi behöver förbättra och intensifiera vårt miljöarbete 

så att även det följer 1-16. Läsåren 08/09 – 10/11 står vi inför en stor ombyggnads- och 

tillbyggnadsprocess. Den kommer att påverka all verksamhet på något sätt, hur mycket vet vi 

inte riktigt än. Det vi vet är att vi måste vara flexibla och hitta kreativa lösningar vid 

omflyttning av elever och personal och att vissa ämnen med laborativa delar kan bli 

problematiska främst för eleverna i de äldre skolåren. Vi ser verkligen fram emot att när allt är 

färdigt få flytta in i lokaler som är anpassade efter dagens utbildningsbehov. 

151


Åtgärder 

• Våra prioriterade målområden för 2009 och framåt finns under huvudbegreppet 

”Lärande för hållbar utveckling”. 

Uppföljning/utvärdering 

Miljöcertifiering 

Följande planer ska revideras/utarbetas: Lokal arbetsplan, Likabehandlingsplan, Plan för demokratiarbete, 

Plan för IUP, Miljöplan samt Plan för övergångar. Vi kommer att ta fram riktlinjer för 

kvalitetsredovisningsarbetet och förbättra våra utvärderingsverktyg. 

Arbetet kommer att fortgå under minst tre år. 

Skolledarteamet i Veberöd 

Lärande för 

hållbar utveckling. 

Framtida nyckelkompetenser 

Yvonne Andersson, Ing-Marie Aunér, Monika Nilsson, Anette Ohlsson, Göran Svensson och Karin 

Thorén 

152 

Fokus på strävansmålen 1-16 

Demokrati


153

Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?