Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun

Barn- och skolförvaltning Lund Öster Team Dalby
I skolår F-3, då normalelevens läsning snabbt utvecklas och de olika stegen är lättare att känna igen,
har det varit lättare att bedöma. Ju längre elever har kommit i sin läsutveckling desto svårare har det
varit att göra en rättvis bedömning.
För elever med dyslektiska svårigheter är LUS-schemat ett alltför grovt bedömningsinstrument. De
kanske aldrig når punkt 15 trots att de kontinuerligt förbättrar sin läsförmåga. Det finns inte tillräckligt
många steg på LUS-schemat för att synliggöra deras framsteg. Det är några förklaringar till att vissa
elever ligger kvar på samma LUS- punkt under flera terminer.
Detta får inte lättvindigt tolkas som att ingen utveckling har skett. Att uppnå en god samsyn i bedömningen
är fortfarande en svårighet. Vi har inte hunnit arbeta tillräckligt med detta och kommer att tas
upp som en fortsatt diskussion. LUS är svårtolkat och ger inte oss pedagoger någon ytterligare
kunskap om elevernas läsförmåga. Kriterierna är inte tydliga. LUS blir subjektivt beroende på vem
som bedömer. Elever blir inte rättvist bedömda. Det har därmed också varit svårt att göra jämförelser
över år och elevgrupper. Det är dessutom svårt att använda på elever med läs- och skrivproblematik
och även på elever med invandrarbakgrund. Vi har noterat ett visst motstånd från pedagogerna mot
genomförandet av LUS på grund av ovanstående brister.
Åtgärder
Vi ska diskutera följande:
• Är LUS - schemat ett bra verktyg för att bedöma läsutveckling?
• Bör målen för de olika årskurserna korrigeras?
• Är det rimligt att en så stor andel barn ska behöva specialundervisning
för att nå målet för sin årskurs?
• Gör läraren en ”låg” bedömning för att han/hon är osäker?
• Vad kan vi göra inom klassens ram för att förbättra läsförmågan hos
eleverna?
Vi ska utveckla bokprat genom diskussioner om huvudpersoner, miljön, språk mm.
Vi ska starta en bokcirkel med tema knutet till Livskunskap.
Vi ska fortsätta en schemalagd läsning.
Vi ska starta skrivprojekt om läsvärd historia.
Vi ska diskutera former för en effektiv diagnostisering av läsutveckling.
NYVÅNGSKOLAN 7 - 9
Kursplan i ämnet svenska
”Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin
förmåga att tala, lyssna, läsa och skriva samt att uppleva och lära av skönlitteratur, film och teater.
Språkförmågan har stor betydelse för allt arbete i skolan och för elevernas fortsatta liv och
verksamhet. Det är därför ett av skolans viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för elevernas
språkutveckling. Ämnet skall ge läs-, film- och teaterupplevelser och tillfällen att utbyta erfarenheter
kring dessa.”
Redovisning av resultat
Exempel på lärarbeskrivning av hållbar läs- och språkutveckling för årskurs 7-9. Språkutveckling är en
ständigt pågående process, såväl i som utanför skolans värld. När elever börjar i årskurs 7 kan de både
läsa och skriva. Spännvidden är emellertid stor, vad beträffar förmågan att läsa och förstå samt att
kunna uttrycka sig i tal och skrift. Under årskurs 7-9 arbetar vi målmedvetet med att träna dessa
moment. Först och främst försöker vi att öka elevers läslust, men också se till att bredda deras läsning.
Klassen läser t ex gemensam ungdomsbok, som sen diskuteras i grupper eller i klassen eller både och.
Ibland får elever skriftligt besvara frågor på bokens innehåll och syfte, d v s göra ett försök till analys.
Under årskurs 9 vävs dessa frågor och svar samman till en ”berättelse”. Då har de flesta elever börjat
läsa vuxenlitteratur och i samband med momentet litteraturhistoria väljer många att läsa en svensk
klassiker t ex Löwensköldska ringen, Utvandrarna, Kallocain m fl. Läsningen har då blivit ett
naturligt/självklart inslag i deras vardag. Alla har alltid en bok på gång. 20-30 minuters extra
33